Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Transkript

1 Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf G. Gerdtham, Professor 1 Ulf.Gerdtham@med.lu.se Juan Merlo, Professor, Regionöverläkare 1,2 Juan.Merlo@med.lu.se 1 Forskargruppen Socialepidemiologi och Hälsoekonomi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Malmö, Lunds Universitet 2 Verksamheten för Hälso- och Sjukvårdsepidemiologi, Hälso- och Sjukvårdsledningen, Region Skåne - 1 -

2 Skåne, tisdag den 27 februari 2007 Denna rapport utgår från både den nya Hälso- och sjukvårdsepidemiologiska verksamheten vid Hälso- och sjukvårdsledningen i Region Skåne och från forskargruppen för Socialepidemiologi och Hälsoekonomi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Rapporten är ett exempel på hur aktuella frågeställningar för Regionen Skåne är relevanta för den samhällsmedicinska forsningen som bedrivs vid den Medicinska fakulteten. Det är även ett bra exempel på hur denna forskning kan bidra med betydelsefull information för Region Skåne. Rapporten grundas på Johan Jarls forskningsarbete under handledning av Prof. Ulf G. Gerdtham. Juan Merlo, Professor, Regionöverläkare - 2 -

3 Inledning Det är väl känt att förare av motorfordon som är påverkade av alkohol medför en ökad döds- och skaderisk både för sig själva och för andra trafikanter. Detta medför extra kostnader för olika delar av samhället, bl.a. genom egendomsskador, produktionsförluster och ökad belastning inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna rapport är att undersöka kostnaden inom hälso- och sjukvården i Region Skåne för alkoholrelaterade motortrafikolyckor för år Metod och Material För att kunna beräkna de alkoholrelaterade hälso- och sjukvårdskostnaderna för motortrafikolyckor måste först antalet alkoholrelaterade olyckor skattas. För detta krävs specialstudier som har analyserat i vilken utsträckning alkohol leder till motortrafikolyckor, antingen där den påverkade skadas eller där nyktra skadas genom en alkoholpåverkads oförsiktighet. Sådana studier visar att relationen mellan alkohol och skador varierar kraftigt mellan män och kvinnor och över olika åldersgrupper. Det är därför viktigt att differentiera för kön och ålder i beräkningarna. Den alkoholrelaterade andelen motortrafikolyckor är framräknad för Sverige i den nyligen publicerade kostnadsskattningen av alkoholkonsumtion (Johansson et al. 2006) (se tabell 1). Dessa siffror är i huvudsak baserade på en studie från Vägverket (Lindholm 2004) där alla fatala olyckor med alkoholpåverkade förare under år 2002 undersöks, 1 korrigerad för morbiditet, och en finsk studie som visar fördelningen mellan kön och åldersgrupper (Mäkelä 1998). I denna studie antar vi alltså att den alkoholrelaterade andelen trafikolyckor för 2005 är lika som för 2002 och att förhållandena för Skåne är lika som för Sverige. Tabell 1: Alkoholrelaterad andel av motortrafikolyckor som resulterar i personskador, kön- och ålderdifferentierat Män 0,06 0,13 0,26 0,26 0,21 0,07 0,08 Kvinnor 0,03 0,06 0,06 0,02 0,02 0,00 2 0,00 2 Källa: Johansson et al. (2006) 1 Inkluderar endast privat trafik. 2 Frånvaron av alkoholrelaterade personskador hos kvinnor över 65 års ålder är en effekt av fördelningen över kön och ålder som baseras på Mäkelä (1998). Detta är ett rimligt antagande främst då gruppen har en mycket låg alkoholkonsumtionen och rör sig i begränsad utsträckning i trafiken vid högrisktillfällen. Eventuell underskattning av risken för denna grupp påverkar endast kostnadsfördelningen mellan olika kön- och åldersgrupper och inte den totala kostnaden för hälso- och sjukvården för alkoholrelaterad motortrafikolyckor

4 Den alkoholrelaterade andelen av alla motortrafikolyckor tillämpas sedan på den totala kostnaden för de vårdtillfällen inom Region Skåne där den externa orsaken för vårdbehoven är motortrafikolycka vilket ger den redovisade kostnaden för år Vi använder i denna studie data från Region Skånes patientregister, där samtliga vårdtillfällen hos läkare och övrig personal registreras tillsammans med information om bl.a. orsak och kostnad för kontakten, ålder och kön. Från denna databas utvaldes alla personer med en skadediagnos som innebar att personen råkat ut för en motortrafikolycka 3 under 2005 (3 887 personer). En del av vårdtillfällena i den offentliga vården saknar registrerad diagnos varför andelen av de totala vårdkostnaderna som skadediagnosen motorolycka utgjorde per inkluderad individ beräknades. Därefter multiplicerades denna andel med kostnaden för ickediagnossatta kontakter inom den offentliga vården för samma individ. Denna summa adderas sedan till kostnaden för alkoholrelaterad hälso- och sjukvård som följd av registrerade motortrafikolyckor. I Region Skåne registreras inte diagnoser för den privata vården. Därför skattas i denna studie kostnaden för den privata vården genom att anta att motortrafiksolyckornas andel av de totala kostnaderna är de samma inom privat som inom offentlig vård. Samma antagande används för köns- och åldersfördelningarna inom privat vård. Utifrån dessa antaganden kunde kostnaderna för motortrafikolyckor för varje åldersgrupp inom privat vård uppskattas. Därefter används samma metod som för offentlig vård för att beräkna den alkoholrelaterade andelen av kostnaderna för motortrafikolyckor inom den privata hälso- och sjukvården. 3 Kodat enligt ICD-10, se Johansson et al. (2006) för en fullständig listning av relevanta koder

5 Resultat Studien visar att hälso- och sjukvård för alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Region Skåne kostar 9,6 miljoner kronor under år 2005, se tabell 2 och figur 1. Tabell 2: Kostnader för hälso- och sjukvård av alkoholrelaterade motortrafikolyckor (Se även figur 1) Offentlig vård Privat vård All vård Kvinnor Kvinnor totalt Män Män totalt Totalt Huvuddelen av kostnaderna för alkoholrelaterade trafikolyckor faller på den offentliga vården och då framför allt läkarbesök inom somatisk slutenvård, se tabell 3 och figur 2. Av tabell 2 och figur 1 framgår att män i mycket högre grad än kvinnor skadas och kräver vård för alkoholrelaterade motortrafikolyckor och att unga vuxna (15-29 år) är mer utsatta övriga ålderskategorier. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård av alkoholrelaterade motortrafikolyckor per vårdtyp 4 (Se även figur 2) Offentlig vård Privat vård All vård Somatisk öppenvård (läkare) Primär öppenvård (läkare) Övrig öppenvård (läkare) Somatisk öppenvård (övrig) Somatisk slutenvård (läkare) I denna uppdelning av kostnaderna per vårdtyp ingår inte kostnader för icke diagnossatta besök som kan tillskrivas alkoholrelaterade motortrafikolyckor. En summering av kostnaderna i denna tabell kommer således vara något lägre än de kostnader som redovisas i tabell 2 och figur

6 Kvinnor Men Figur 1 Kostnader för hälso- och sjukvård av alkoholrelaterade motortrafikolyckor - 6 -

7 Figur 2 Figur 2. Kostnader för hälso- och sjukvård av alkoholrelaterade motortrafikolyckor - 7 -

8 Diskussion De alkoholrelaterade motortrafikolyckorna medför extra kostnader för hälso- och sjukvården i Region Skåne och då framför allt somatisk slutenvård. Denna rapport utgår ifrån metoder som använts i den ovan nämnda svenska kostnadsstudien av alkoholkonsumtion (Johansson et al. 2006), vilket gör studierna jämförbara. Per capita kostnaden för hälso- och sjukvård på nationellt plan för alkoholrelaterade motortrafikolyckor för år 2002 uppgick till 17,4 och 1,3 kronor för män respektive kvinnor (beräknat utifrån Johansson et al. 2006). Motsvarande siffror för Skåne och år 2005 är 15,3 och 1,4 kronor per capita för män respektive kvinnor. 5 Kostnaderna är alltså något lägre i Skåne jämfört med Sverige för män men ungefär lika för kvinnor. Framför allt två gjorda antaganden i denna rapport kan leda till osäkerhet i beräkningarna. För det första kan antagandet som ligger till grund för skattningarna av kostnaderna för den privata vården ifrågasättas, dvs. att köns-, ålders- och sjukdomsfördelningarna är lika i privat och offentlig vård. En eventuell under- eller överskattning torde dock vara negligerbar av två skäl, dels står den privata vården endast står för en begränsad del av all vård, dels faller över 83 % av kostnaderna för motortrafiksolyckor inom slutenvården, vilket är ett vårdområde utan privata aktörer. För det andra kan användandet av svenska siffror på den alkoholrelaterade andelen av motortrafikolyckor för Skåne medföra underskattning av kostnaderna p.g.a. att alkoholkonsumtionen är högre i Skåne än i Sverige som helhet (Ramstedt 2005). 6 Utöver detta skiljer sig datakvaliteten mellan studierna, framför allt kostnaden per besök inom primär och öppenvård som i denna rapport är mer differentierad än i den svenska kostnadsstudien, vilket kan förväntas ge säkrare resultat i denna studie. Med utgångspunkt av dessa begränsningar skall jämförelsen mellan studierna därför tolkas med försiktighet och mer forskning krävs kring regionala skillnader i alkoholkostnader. Betonas bör också att kostnaden av alkoholrelaterade motortrafikolyckor för hälso- och sjukvården i Skåne (9,6 miljoner kronor) är en skattning av den faktiska kostnaden och bör därför inte tolkas som en exakt siffra. 5 Befolkningsstatistik från SCB 6 En annan invändning som kan föras fram mot detta är att siffror för år 2002 appliceras på år Detta torde dock inte vara något problem då alkoholkonsumtionen endast ökat marginellt under perioden, från 9,9 liter ren alkohol per capita över 14 år till 10,2 liter (Boman 2006)

9 Referenser Boman, U., Engdal, B., Gustafsson, N.-K., Hradilova Selin, K. & Ramstedt, M. (2006) Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005 SoRAD rapportserie nr. 39, Stockholm: Stockholms Universitet, SoRAD Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, U-G., Hemström, Ö., Hradilova Selin, K., Lenke, L., Ramstedt, M. & Room, R. (2006) The Social Costs of Alcohol SoRAD Forskningsrapport nr 36 ( Lindholm, M. (2004) Alkoholpåverkade personbilsförare inblandade i dödsolyckor, 2002 Publikation 2004:161 Borlänge: Vägverket Mäkelä, P. (1998) Alcohol-related mortality by age and sex and its impact on life expectancy European Journal of Public Health 8:34-51 Ramstedt, M. (2005) Har alkoholskadeutvecklingen varit annorlunda i södra Sverige? bilaga i Gränslös utmaning alkoholpolitik i en ny tid, SOU 2005:25, Stockholm - 9 -