Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?

Transkript

1 Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning i Region Skåne och Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö MARTIN LINDSTRÖM Universitetslektor, överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och UMAS HENRIK OHLSSON Doktorand, statistiker, Hälso- och sjukvårdsledning i Region Skåne och Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Korresponderande författare Juan Merlo Hälso- och sjukvårdsledning i Region Skåne Box Lund Tel Fax juan.merlo@med.lu.se

2 SAMMANFATTAT Vår studie visar hur öppna jämförelser kan leda till felaktiga slutsatser. Vi redovisar ett verkligt fall där en slumpmässig dödlighetssvängning tolkades som ett allvarligt folkhälsoproblem som onödigt drog till sig en del samhällsresurser. I detta exempel jämför vi kommuner och inte kliniska verksamheter, men budskapet i vår studie har stor relevans för alla öppna jämförelser och dess roll som stimulans eller hinder för utvecklingsarbete. Ämnesområde Dödlighet Folkhälsa Samhällsmedicin Öppna jämförelser

3 En tidigare rapport (1) beskrev dödlighetsutvecklingen i de skånska kommunerna under perioden I denna rapport observerades en synnerligen ogynnsam utveckling bland kvinnorna mellan 45 och 64 år i Örkelljunga kommun. Detta fynd väckte stor uppmärksamhet och oro i regionen och särskilt bland befolkningen i Örkelljunga. Vi har därför genomfört en reviderad analys av dödlighetsutvecklingen bland kvinnorna mellan 45 och 64 år i ljuset av en längre studieperiod och nya analysmetoder. METOD Vi använde befolknings- och dödlighetsinformation för perioden från Statistiska centralbyrån och Epidemiologiskt centrum. Med denna information beräknade vi dödlighetsrisken (dödstalet) hos kvinnor mellan 45 till 64 år genom att dela antalet döda med antalet invånare i gruppen och uttryckte dödligheten som antal döda per invånare. Vi utryckte dödligheten som årliga dödstal, som femårs glidande genomsnitt och slutligen med hjälp av en linjär regression. (2) Fokus i vår analys var Örkelljunga kommun, men för att kunna illustrera vissa begrepp har vi också analyserat dödlighetsutvecklingen i Malmö kommun. Denna rapport ingår i ett större projekt som har prövats och godkänts av Statistiska centralbyrån och Epidemiologiskt centrum (Socialstyrelsen) samt av den Regionala etikprövningsnämnden i Lund (Dnr: 237/2005). RESULTAT OCH DISKUSSION Medelantalet kvinnor i åldrarna 45 till 64 år i Örkelljunga under hela perioden var 1111 och den varierade mellan 1009 och I Malmö var motsvarande antal kvinnor i samma åldersgrupp 28899, vilket varierade mellan och Angående dödligheten var medelantal döda i Örkelljunga 9 individer, vilket varierade från år till år mellan som lägst 4 och som högst 16. För Malmö var dessa siffror 301 respektive 191 och 393. Av uppenbara skäl var medelantalet döda i Malmö mycket högre givet att antalet kvinnor också var mycket högre än Örkelljunga. I den övre delen av figuren ser man det årliga dödstalet bland kvinnorna mellan 45 och 64 år i Örkelljunga. Det är uppenbart att på grund av slumpen fluktuerade antalet döda per invånare i väldigt hög utsträckning mellan olika år eftersom invånarantalet är relativt litet. Figuren visar att i Malmö var fluktuationerna mellan olika år inte alls lika kraftiga därför invånarantalet är mycket större än i Örkelljunga. I den mellersta delen av figuren presenteras samma data som i den översta delen av figuren men åldersspecifik dödlighet är omräknad till femårs glidande genomsnitt som var just den metod som användes i den tidigare nämnda rapporten. (1) För Malmö ses i dessa omräknade tal en oförändrad nivå i den åldersspecifika dödligheten fram till början av 1980-talet, därefter en kontinuerlig minskning. För Örkelljunga tycks det vid visuell granskning finnas en nedåtgående trend fram till mitten av 1980-talet, därefter en uppåtgående trend fram till mitten av 1990-talet, slutligen en nedåtgående trend efteråt. Om man endast analyserar perioden och sedan ger en prognos för de kommande åren kan man få intrycket att något dramatiskt är på väg att hända i Örkelljunga. I den nedersta delen av figuren ses att om vi med hjälp av en regression analys anpassar alla de årliga dataobservationerna till en linje, (2) ser vi att i båda kommunerna har det ägt rum en nedgång i dödligheten under perioden och trenderna är helt likartade. Dessutom är dödlighet mindre i Örkelljunga än i Malmö.

4 Det krävs väl genomförda analyser och korrekta tolkningar Det är välkänt att av ren slump kan ett relativt stort antal dödsfall ske i en vis period vilket gör att perioden därpå är dödligheten nödvändigtvis mycket mindre. Detta fenomen är särskilt relevant när man studerar grupper med få individer. Vår studie visar att den tidigare rapporten (1) missuppfattade informationen och tolkade en slumpmässig dödlighetssvängning i dem lilla gruppen av kvinnor mellan 45 och 64 år i Örkelljunga som ett allvarligt folkhälsoproblem, vilket gjorde anspråk på en del samhällsresurser. I detta exempel jämför vi kommuner och inte kliniska verksamheter, men budskapet i vår studie har stor relevans för alla öppna jämförelser och dess roll som stimulans eller hinder för utvecklingsarbete. Diagnos och uppföljning av patienter kräver korrekta tolkningar av väl genomförda analyser och en felställd diagnos kan leda till mycket lidande hos både patienten och den ansvariga läkaren. Likaså kräver öppna jämförelser av kommuner och kliniska verksamheter korrekta tolkningar av väl genomförda analyser. Potentiella bidningar eller jävsförhållande: inga uppgivna Denna studie har genomförts med stöd från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS, dnr: , projektledare JM), Vetenskapsrådet (VR, dnr , projektledare JM) samt från Hälso- och sjukvårdsledningen i Region Skåne. REFERENSER 1. Håkansson U, Rosvall M, Hanson BS, Östergren PO. Dödlighetsutvecklingen i Skåne Folkhälsorapport Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhus MAS, Malmö, Leyland AH, McLeod A. Mortality in England and Wales, An Introduction to Multilevel Modelling using MLwiN. MRC Social and Public Health Sciences Unit, University of Glasgow occasional paper no. 1, Available from: TEXT TILL FIGUREN Dödstal hos kvinnor mellan 45 till 64 år för perioden utryckt som årliga dödstal, som femårs glidande genomsnitt och med hjälp av en linjär regression.

5 Antal döda/10000 kvinnor * * * Studieperiod för den tidigare dödlighetsrapporten i Skåne (Referens 1)