ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten
|
|
- Kerstin Hedlund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Namn Patrik Andersson Handledare Peter Johansson Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Socialstyrelsen har tydliga rekommendationer avseende vikten av att minska förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre. En kategori av läkemedel som bedöms som olämpliga är långtidsverkande benzodiazepiner inkluderande diazepam (Stesolid), nitrazepam (Apodorm) och flunitrazepam (Flunitrazepam). Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (Socialstyrelsen ). Dessa läkemedel medför risk för dagtrötthet (hangover), muskelsvaghet, balansstörningar med ökad fallrisk samt kognitiva störningar. Således är det av stor vikt att förskrivning av långtidverkande benzodiazepiner till äldre minskas samt om möjligt sätts ut eller åtminstone byts till lämpligare val av läkemedel med mindre risk för biverkningar. Regionens uppsatta mål är att förskrivningen ska ligga under <12 DDD per tusen invånare och dag. Lyrica (Pregabalin) har behandlingsindikationerna neuropatisk smärta, generaliserat ångestsyndrom samt epilepsi. Enligt läkemedelsverket är pregabalin ett behandlingsalternativ till perifer neuropatisk smärta efter att gabapentin samt TCA har prövats. Det är inte visat att Lyrica har bättre effekt än generiskt pregabalin men behandlingskostnaderna är högre. Apoteken kan inte byta ut Lyrica mot pregabalin om förskrivaren inte byter preparat pga. epilepsi-indikationen. Förskrivning av Lyrica som förstahandsalternativ med indikationen neuropatisk smärta eller generaliserat ångetssyndrom bedöms ej som kostnandseffektivt. En minskad förskrivning av Lyrica är önskvärd. Byte av preparat till generiskt pregabalin eller ställningstagande till behandling med alternativen gabapentin samt TCA bör övervägas. Regionens uppsatta mål är att förskrivningen av Lyrica ska ligga under <3 DDD per tusen invånare och dag. Målet med förbättringsarbetet är således att verka för minskad förskrivning av långtidsverkande benzodiazepiner till äldre samt Lyrica. Önskvärt vore också att komma under de uppsatta förskrivningsmål som regionen har angett för respektive läkemedel.
2 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 2 Hur vet du att en förändring är en förbättring? Vilken/vilka mått kan du agera utifrån i ditt förbättringsarbete? De mått som jag utgått från är förskrivning av långtidsverkande benzodiazepiner till personer 75 år och äldre, genom sökningar i Diver. En minskad förskrivning bör innebära ett förändrat förskrivningssätt. Förskrivningen av Lyrica samt pregabalin har granskats på liknande sätt men utan åldersbegränsningen. Hur speglar måttet/en ditt mål? En sjunkande förskrivningen är målet. Detta medför även en sjunkande trend i de förskrivningsrapporter som regionen följer och som bestämmer om man lyckats nå förskrivningsmålen. Vilka förändringar kan göras som kan leda till en förbättring? Vilka personer/team behöver du för att lyckas? Läkargruppen Förskrivarna måste medvetandegöras kring problematiken. Det är läkarnas förskrivningsmönster som måste ändras för att en förändring ska bli möjlig. Administratörer Hjälp med utdrag från Diver över rådande förskrivning. Vilka avgränsningar behöver du göra nu? Avgränsa hur lång tid som mätningen ska pågå. Hur kommer du att fortlöpande dokumentera arbetet? Genomgång av förskrivningen av långtidsverkande benzodiazepiner samt Lyrica och pregabalin varje månad på individnivå.
3 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 3 Testcykel 1 P: Vad planera du att göra som liten test och vad är din prognos om utfall? Genomgång på läkarmöte med uppdatering av gällande rekommendationer kring läkemedelsförskrivning avseende långtidsverkande benzodiazepiner och Lyrica samt pregabalin. Min prognos om utfall var att detta möjligen kunde påverka förskrivningen i rätt riktning. G: Hur gjorde du och vilket resultat gav det? En sammanfattning av socialstyrelsen riktlinjer kring läkemedelsförskrivning avseende långtidsverkande benzodiazepiner till äldre samt riktlinjer kring förskrivning av Lyrica och pregablin på läkarmöte. Målet med förbättringsarbetet beskrevs. Samtliga läkare fick även en skriftlig sammanfattning på ovanstående med regionens förskrivningsmål. Förskrivningen av långtidsverkande benzodiazepiner var 8 resp 6 stycken recept under de två första månaderna. Förskrivningen av Lyrica var 4 resp 6 stycken recept under de två första månaderna. S: Vad lärde du dig och vilka slutsatser drog du? Någon dramatisk skillnad i förskrivningen verkade inte ha skett. Tiden som studerats var troligen för kort för att kunna säga något om nedgången. Berodde nedgången av benzodiazepiner bara på slumpen eller hade en verkligen minskning av förskrivning skett? Avseende Lyricaförskrivningen hade ju denna snarast ökat. Slutsatsen blev att uppföljningen var för kort. A: Hur gör du i en ny testcykel för att komma närmare ditt mål? En idé väcktes om att det är lättare att som enskild förskrivare gå in och ändra i en förskrivning om man vet till vilka man har förskrivit ett läkemedel. Varför jag i nästa steg försökte få fram den individuella förskrivningen.
4 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 4 Testcykel 2 P: Vad planera du att addera/göra annorlunda nu och vad är din prognos om utfall denna gång? Utdrag av individuell förskrivningshistorik hos samtliga läkare. Varje läkare fick en månatlig rapport till vilka de förskrivit långtidsverkande benzodiazepiner till äldre samt Lyrica. Rapporten var individuell och man kunde inte se de övriga läkarnas förskrivning. Prognosen var att detta skulle underlätta för läkaren att identifiera till vilka patienter man förskrivit olämpliga läkemedel och då också lättare kunna justera detta då man hade tillgång till namn och personnummer. G: Hur gjorde du och vilket resultat gav det? Månatliga genomgångar av förskrivning genom utdrag från Diver. Dessa sorterades på individnivå. De berörda läkarna fick enskilda rapporter över förskrivningen. På läkarmöten påmindes kollegorna om förbättringsarbetet samt att de fått en rapport av den individuella förskrivningen. Förskrivningen av antal recept av långtidsverkande benzodiazepiner var 0,1,2 för de följande tre månaderna. Förskrivningen av antal recept för Lyrica var 1,5, 8 för de följande tre månaderna. S: Vad lärde du dig och vilka slutsatser drog du? Förskrivningen av långtidsverkande benzodiazepiner verkade nu ha minskat. Förhoppningen var att detta hade underlättats av de individuella förskrivningsrapporterna. Däremot var det svårt att se någon nedåtgående trend i förskrivningen av Lyrica. Det var också tre Lyrica recept som var förskrivet till samma person fast i olika styrkor/mängd under två av månaderna. Detta kan givetvis ge en missvisande bild till att förskrivningen inte har förändrats. Mängden utfärdade recept var oförändrat men antalet personer som fick Lyrica förskrivet kanske hade minskat. Var det svårare att ändra Lyrica förskrivningen än långtidsverkande benzo? Vad kunde detta i sådant fall bero på? A: Hur gör du i en ny testcykel för att komma närmare ditt mål? Jag ville nu försöka komma närmare varför förskrivningen av Lyrica inte minskade. Vad kunde underlätta ytterligare för den enskilda läkaren att ta ställning till byte av behandling?
5 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 5 Testcykel 3 P: Vad planera du att addera/göra annorlunda nu och vad är din prognos om utfall denna gång? De individuella månatliga förskrivningsrapporterna över förskrivningsmönstret behölls. Allmän genomgång av de patienter som fortsatt var insatta på olämplig behandling föreslogs. Kanske var det svårare för mindre erfarna kollegor att ta ställning till byte av läkemedel. Nya infallsvinklar och behandlingsalternativ kunde diskuteras i grupp. G: Hur gjorde du och vilket resultat gav det? Programpunkt på läkarmötet som hålls en gång per vecka med möjlighet att ta upp olämplig förskrivning och diskutera kring alternativ. Förskrivningen av långtidsverkande benzodiazepiner var de följande tre månaderna 3,1, 2. Förskrivningen av Lyrica var de följande tre månaderna 7, 5,8. S: Vad lärde du dig och vilka slutsatser drog du? Förskrivningen av långtidsverkande benzodiazepiner var nu låg och verkade också ligga på en låg nivå under de senaste månaderna. Förskrivningen av Lyrica var närmast oförändrad. En del av förskrivningen var initierad av annan vårdgivare och endast förnyad av vårdcentralsläkaren. En spekulation är att man av denna anledning har större motstånd att ändra i behandlingen jämfört med om man själv initierar behandlingen. Enstaka recept kan också vara utskrivet med epilepsi indikation varför det inte får ändras till generiskt pregabalin. I statistiken som regionen använder för att granska förskrivninsgmönster täcks all förskrivning in oavsett vem förskrivaren är. Där ingår alltså även förskrivning från andra kliniker på patienter som är listade på Wetterhälsan. Även om denna delen är liten så omfattas den ej av detta förbättringsarbete och förskrivare utanför den egna kliniken kan inte påverkas.
6 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 6 Sammanfattande lägesrapport? Hur har det gått? Varför? Uppföljning av förskrivningsmönstret av långtidsverkande benzodiazepier till äldre såg ut att ligga stabilt lågt under de kommande 4 månaderna. Den genomsnittliga förskrivningen var under 2 recept per månad. Förskrivningen hade glädjande alltså minskat sedan förbättringsarbetet påbörjades vilket också var målet. Förskrivningen låg också vid uppföljning under de förskrivningsmål som regionen har angett d.v.s. <12 DDD per tusen invånare och dag.
7 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 7
8 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 8 Förskrivningen av Lyrica tenderade att sjunka under uppföljningen som pågick i 4 månader. Det verkar som att förskrivningen har minskat jämfört med innan förbättringsarbetet påbörjades. Möjligen är det så att de personer som fortfarande står kvar på Lyrica har indikation för det. Ytterligare sänkning kan därför inte vara att vänta utan arbetet med att få ner den olämpliga förskrivnigen har troligen genomförts. Regionens förskrivningsmål om <3 DDD per tusen invånare och dag har uppnåtts under en majoritet av uppföljningstiden.
9 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 9
10 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 10 Vilka sammanfattande lärdomar tar du med dig? Det är svårt att ändra på invanda mönster och strukturer. Det är lätt att tro att man gör rätt men ibland krävs det genomgång av ens arbete för att belysa eventuella brister eller ren slentrian. De flesta läkare tror jag vet vad som anses vara olämplig förskrivning men det kan av olika anledningar exempelvis tidsbrist, slentrian, påtryckningar från patienter, vara svårt att bryta förskrivningsmönstret. Att då få individuell förskrivningshistorik kan hjälpa till för att belysa detta och underlätta en förändring. Om organisationen man verkar i har högt i tak går det även att lyfta dessa frågor gemensamt och tillsammans försöka sträva efter en så adekvat och riktig förskrivning som möjligt. Det tog betydligt längre tid att få till en förändring än vad jag först tänkt. Men med små steg och ständig upprepning gick det att få till en förändrad förskrivning. Hur tänker du presentera arbetet? (På intranät, publicering, muntlig redovisning?) Muntlig redovisning för kollegor. Vad gör du för att befästa förbättringen i din verksamhet utanför ramen för ST-arbetet? Förskrivningsmål följs upp kontinuerligt och diskuteras på läkarmöten. I detta ingår även förskrivningen av Lyrica samt långtidsverkande benzodiazepiner. Vilket nya mål kan du tänka dig är möjliga att nå? Lyricaförskrivningen borde gå att minska ytterligare, exemplevis skulle man kunna komma överens i läkargruppen om att vid all nyförskrivning välja generiskt pregabalin istället för Lyrica. När det kommer till långtidsverkande benzodiazepiner tror jag det är svårt att minska förskrivningen ytterligare. Målet är ju inte att ha noll förskrivning då det finns tillfällen när dessa preparat är att föredra. En välgenomtänkt förskrivning där hänsyn har tagits till patientens ålder och övriga sjuklighet borde vara målet.
Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning
Läs merBollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden Bollnäs kommun Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merAntibiotikarapport LVN 2016
Antibiotikarapport LVN 2016 Källa: Folkhälsomyndighetens antibiotikastatistik - kvartalsrapport 4 2016 och E-hälsomyndigheten, Concise. Kontakt: Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2015
Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merPsykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri
Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merAktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap
Aktuellt om läkemedel smarta byten och generikakunskap Linda Grahn apotekare Ordförande Läkemedelskommittén Vad är INTE utbytbart på apotek? EXEMPEL EJ BYTE aktiva substansen - snävt terapeutiskt intervall
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merKloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merVårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.
BESLUT 2019-09-11 Dnr 8.5-8865/2019-16 1(5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV 113 31 STOCKHOLM Vårdgivare MediCheck AB Ärendet Tillsyn av det systematiska patientsäkerhetsarbetet vid MediCheck AB i syfte
Läs merKLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling 1 Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merIndividbaserad läkemedelstatistik Vad har vi gjort i Kalmar län?
Individbaserad läkemedelstatistik Vad har vi gjort i Kalmar län? Bakgrund Tillgång till landstingets egna individdata från juli 2010 Funderingar hur vi skulle kunna utnyttja dessa på bästa sätt Utbildning
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merFalu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin
Läs merÖversyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.
Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.
Läs merHVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se
HVK 20171128, kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC Inspiration Opioider Eda vårdcentral var tidigare den vårdcentral i landet som hade högst förskrivning av opioidanalgetika per capita.
Läs merRemiss avseende utredning att utreda insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte
Till Läkemedelsverket Dnr: 1.1-2014-06-04-1056666 Remiss avseende utredning att utreda insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara
Läs merOlämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?
Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,
Läs merPregabalin används inte enligt nationella riktlinjer en analys av insättningsordning och dosering
1 Pregabalin används inte enligt nationella riktlinjer en analys av insättningsordning och dosering Rapport från en av grupperna i NEPIs kurs Hantering av individdata läkemedel hösten 2010-våren 2011 Individdata
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merHur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?
LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merTobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad
Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad
Läs merPublicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt (arvya1) Giltig från: 2018-01-26 Godkänt av: Arvin Yarollahi,
Läs merOkloka listan NY KORRIGERAD VERSION
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL NY KORRIGERAD VERSION 2011-11-16 Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel.
Läs merYttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Dnr S2011/2890/FS
YTTRANDE 2015-10-23 S2011/2890/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Läs merStora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011
Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Karl Arnberg Om mig Karl Arnberg Nationalekonom, utbildad vid Lunds universitet Jobbat som hälsoekonom på TLV sedan 2004 Jobbar huvudsakligen
Läs mer4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.
Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2017
Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merSkånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO
Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO 2017-02-13 PMO:s läkemedelsmodul ska användas för all dokumentation av ordination och administrering av läkemedel. Aktuell medicinering Ordination görs
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merAnvändning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merBlandade övningsuppgifter i Författningar
Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande
Läs merBlandade övningsuppgifter i Författningar
Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande
Läs merGeneriskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018
Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Stort tack för alla frågor! Svaren på de vanligaste frågorna kommer att publiceras i en
Läs merSmärtdagbok vid nervsmärta
Smärtdagbok vid nervsmärta LyricaPatient är en dagbok som är avsedd för patienter med nervsmärta, där läkaren ordinerat Lyricabehandling. Dagboken syftar till att stödja behandlingen initialt och att ge
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård
Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård - 2013 Övergripande mål Ingen undvikbar vårdskada Övergripande strategier Målet skall uppnås genom hög kompetens, god struktur
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merDen som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne
Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region kåne Förbättringsmodell Vad är det vi vill uppnå? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merAnalys och handlingsplan - polyfarmaci
Analys och handlingsplan 1(5) Läkemedelskommittén Mårten Lindström Jonatan Buhr Juris Läkemedelskommittén och läkemedelsrådet Analys och handlingsplan - polyfarmaci Bakgrund Resultat i senaste Öppna Jämförelser
Läs merSlutrapport avseende projektet minskad förskrivning av sömnoch lugnande läkemedel i Västra Götalands regionen, samt förslag till fortsatt arbete
1 (7) Rapport Datum 2016-01-11 Diarienummer RS 1490-2013 Västra Götalandsregionen Handläggare: Claes Ridderbjelke Telefon: 033 6164788 E-post: claes.ridderbjelke@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-01 1229/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merRegelverk kring läkemedel
Regelverk kring läkemedel Linda Grahn Ordförande Norrbottens Läkemedelskommitté Informationsapotekare Läkemedelsförmånerna Lag om läkemedelsförmåner (2002:160) Skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (10) Datum 2011-12-19 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds-
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning till äldre Bollebygds kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1. Revisionsfråga...
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merVårdorsakat läkemedelsberoende
Vårdorsakat läkemedelsberoende 1 Agenda Förklaringsmodell långvarig smärta Evidensläget för beroendeframkallande läkemedel och långvarig smärta Varför förskriver vi då? Risker biverkningar kontra nytta
Läs mer2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK
Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,
Läs merHur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?
Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009
Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på
Läs merLokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor
Godkänt den: 2019-04-08 Ansvarig: Christina Grzechnik Mörk Gäller för: Region Uppsala Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor Innehåll Syfte och omfattning...1 1. Preventivmedelssubvention
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merFörbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare
Läs merLäkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merLäkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård
Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård - 2014 Övergripande mål Ingen vårdskada Övergripande strategier Målet skall uppnås genom hög kompetens, god struktur samt
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merOvärderligt! är beroendeframkallande
Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra
Läs merRevisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden Gävle kommun Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor och Niklas H Eriksson Uppföljning av läkemedelsanvändningen
Läs merHandlingsplan Läkemedel och miljö 2012
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 14 (24) Dnr CK 2012-0050 82 Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merJuridiken kring hjälpmedel
Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering
Läs merMarginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare
Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare
Läs merRegeringsuppdrag på LV - Restnoteringar - Särskilda receptblanketten. Lena Björk
Regeringsuppdrag på LV - Restnoteringar - Särskilda receptblanketten Lena Björk UPPDRAG OM ATT FORTSÄTTA UTREDA RESTNOTERINGAR Dels fortsätta kartlägga restnoteringar samt, analysera vad de beror på, dels
Läs merReceptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor
Läs mer