Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen"

Axel Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

2 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder Alkoholmissbruk grundläggs under ungdomsåren Narkotikamissbruk grundläggs under ungdomsåren Att vara överviktig eller fet redan i ungdomsåren är en stark indikator på framtida hälsoproblem Ca 60 % av alla brott begås av personer som begått brott redan före 15 års ålder

ungdomsåren Att vara överviktig eller fet redan i ungdomsåren är en stark indikator på

3 3 Slutsats Lägesrapport Folkhälsa 2006 Satsa på barn och ungdomar!

4 Ökade självmorden bland ungdomar (13-17 år) under 1990-talet 4 Påstående 1: Fördubbling av antalet självmord bland ungdomar Påstående 2: Antalet självmord bland ungdomar har minskat med 64 % Vilket påstående är rätt

5 5 Folkhälsorapport 2009 Ungdom

6 6 Folkhälsorapport 2009 Ungdom

7 Varför ökar antalet unga kvinnor som läggs in på sjukhus för självmordsförsök 7 Ökade resurser Ändrad intagningspolicy, t ex överbruk av paracetamol kan ge leverskador vilket gör att fler numera läggs in för observation Ökad alkoholkonsumtion bland unga Stress, större osäkerhet.

överbruk av paracetamol kan ge leverskador vilket gör att fler numera

8 Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär i åldersgrupper, 1980/ /03 8 Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Figur 5:40

9 Har andelen ungdomar (16-19 år) som uppger sig vara oroliga/ängsliga ökat under de senaste 20 åren 9 Ja, mellan 1988/89 och 2004/05 har andelen ökat med ca 3.5 gånger. Många fler kvinnor än män uppger sig vara oroliga/ängsliga: 29 % av kvinnorna mot 7 % av männen

1988/89 och 2004/05 har andelen ökat med ca 3.5 gånger.

10 Ger oro och ängslan bestående och allvarliga hälsoproblem Varierar det mellan könen 10 Svar: Går ej att besvara med aggregerade trenddata, kräver individdata som följs upp över tid.

11 Vem är vem 11 A B C D E F G H

12 A B C D E F G H Vem är vem Personnummer - en röd tråd i epidemiologisk forskning 12

13 Exempel på registeranalys 1: Får de som anger oro och ängslan allvarliga hälsoproblem senare 13 Samkörning av data från SCB:s intervjuundersökningar med patient- och dödsorsaksregistren Multivariat analys med kontroll för ålder, utbildningsnivå, rökvanor och långvariga sjukdomar De som anger allvarlig oro/ängslan har en relativ risk (RR) för självmordsförsök inom 10 år på 15.3 (män) respektive 4.3 (kvinnor) Överrisker även för död i alla orsaker (RR =2.0 män, 1.5 kvinnor) och all sjukhusvård (RR=2.0, män, 1.1 kvinnor)

och långvariga sjukdomar De som anger allvarlig oro/ängslan har en relativ risk (RR) för självmordsförsök inom 10 år på 15.

14 Exempel på registeranalys 2: Hur går det för barn till ensamstående föräldrar 14 Blir ensamstående föräldrar sjukare pga att de blivit ensamstående eller blir de ensamstående pga att de är sjukare Hur går det för barnen Vilka faktorer kan förklara eventuella över- eller underrisker

ensamstående eller blir de ensamstående pga att de är sjukare Hur går

15 Dödlighet olika orsaker för barn i enförälderhushåll jämfört med barn som bor med två föräldrar Åldersjusterade relativa risker. Totaldödlighet Kön Relativa risker ( 95% ci) 1.2 ( ) 1.5 ( ) 15 Självmord Trafikskador Våld Övriga skador Missbruk 2.4 ( ) 1.8 ( ) 0.7 ( ) 1.1 ( ) 2.5 ( ) 4.0 ( ) 1.4 ( ) 3.7 ( ) 3.7 ( ) 5.3 ( ) Källa: Ringbäck Weitoft et al 2003

9) 15 Självmord Trafikskador Våld Övriga skador Missbruk 2.4 (1.5-4.0) 1.8 (1.3-2.7) 0.7 (0.3-1.4) 1.1 (0.8-1.

16 Svårare sjuklighet bland barn i enförälderhushåll jämfört med barn som bor med två föräldrar. 16 Sex M1 M2 M3 Psykiatrisk diagnos 2.5 ( ) 3.0 ( ) 2.1 ( ) 2.5 ( ) 1.8 ( ) 2.2 ( ) Självmordsförsök 2.4 ( ) 2.8 ( ) 2.0 ( ) 2.3 ( ) 1.8 ( ) 2.1 ( ) Trafikskador 1.2 ( ) 1.1 ( ) 1.1 ( ) 1.1 ( ) 1.2 ( ) 1.2 ( ) Våld M1: Justerat för barnets ålder 2.6 ( ) 2.1 ( ) 2.0 ( ) 1.6 ( ) M2: justerat för barnets ålder och confounders; föräldrarnas ålder, SEIgrupp, boendeort, födelseland, psykiatrisk- alkohol- och narkotikarelaterad sjukdom M3: justerat för barnets ålder, confounders and mediatorer: socialbidrag, antal barn i hushållet och boendesituation. Källa: Ringbäck Weitoft et al ( ) 1.4 ( )

6 (2.1-3.3) 2.1 (1.9-2.3) 2.0 (1.6-2.6) 1.6 (1.5-1.

17 Svårare sjuklighet bland barn i enförälderhush lderhushållll jämfört med barn som bor med två föräldrar (forts.) Sex M1 M2 M3 17 Fall och förgiftningar 1.2 ( ) 1.1 ( ) 1.2 ( ) 1.1 ( ) 1.2 ( ) 1.1 ( ) Alkoholrelaterad sjukdom 3.0 ( ) 2.7 ( ) 2.4 ( ) 2.2 ( ) 2.1 ( ) 1.9 ( ) Narkotikarelaterad sjukdom 4.5 ( ) 5.6 ( ) 3.2 ( ) 4.0 ( ) 2.4 ( ) 3.0 ( ) M1: Justerat för barnets ålder M2: justerat för barnets ålder och confounders; föräldrarnas ålder, SEI-grupp, boendeort, födelseland, psykiatrisk- alkohol- och narkotikarelaterad sjukdom M3: justerat för barnets ålder, confounders and mediatorer: socialbidrag, antal barn i hushållet och boendesituation.

4) 3.2 (2.7-3.7) 4.0 (3.5-4.5) 2.4 (2.0-2.8) 3.0 (2.6-3.

18 Det går bra för de flesta barnen till ensamstående föräldrar! 18 Barnen till ensamstående föräldrar har högre relativa risker för sjukdom och död än barn till sammanboende föräldrar. Riskerna för barn i absoluta tal är dock mycket små => Det går bra för barnen till ensamstående föräldrar i ca 98 % av fallen

och död än barn till sammanboende föräldrar.

19 Vad ville jag säga 19 Svenska barn är generellt mycket friska Ha en kritiskt analyserande inställning till larmrapporter om barns hälsa För att förstå orsaker till barns- och ungdomars hälsa krävs långtidsuppföljningar med individdata och med möjlighet att kontrollera för många bakgrundsfaktorer Analyserna kräver mycket god kompetens Viktigt att Karlstads universitet satsar på ett Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa

långtidsuppföljningar med individdata och med möjlighet att kontrollera för många bakgrundsfaktorer Analyserna

Relevanta dokument

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret