Hälsan. i Kalmar län år

Transkript

1 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på lika villkor Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn September 2006

2 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Sammanfattning Länets index ligger lika med rikets med ett lägre index mål 1, lika mål 2 högre mål 5. Det viktiga är ej att jäma sig med riket utan att följa data över tid i et. Notabelt övrigt är att det är kvinnor index i et ligger över riket men att hälsoindexet är högre män jämt med kvinnor. Mål 1: Ohälsotalet i et har ökat mer än 4 gånger så mycket i riket ökningen har varit störst kvinnor. Bidragande orsaker till detta kan vara att det finns en stor andel lågutbildade i et, arbetslösheten är hög i vissa kommuner bland ungdomar antalet anmälda arbetsskador låg klart över riksgenomsnittet per 1000 värvsarbetande år. Flera i et angav besvär från rörelseapparaten med värk en högre andel hade långvarig sjukdom satte ned arbetsmågan. Det sistnämnda gäller framallt bland män. Däremot verkar det vara färre med psykiska hälsoproblem i et jämt med riket. Mål 2: Rökning är fortfarande den enskilda livsstilsfaktorn orsakar största ohälsan. Även om antalet dagligrökare har minskat så är det fortfarande nästan var femte man eller kvinna i åldern år är dagligrökare var fjärde man samt var femte kvinna exponeras miljötobaksrök en eller flera gånger i veckan. Vi har i et även en större andel spädbarn exponeras miljötobaksrök jämt med riket. Länet ligger över riksgenomsnittet gällande antalet döda pga. ischemisk hjärtsjukdom bägge könen pga. tobaksrelaterade lungsjukdomar män. Oroande utveckling är att alkoholsäljningen har ökat snabbt de sista åren i et att var tredje ung vuxen anger riskabla alkoholvanor då antalet vårdade med alkoholdiagnos redan i dag bland män ligger över riksgenomsnittet. Glädjande är att vi har färre fysiskt inaktiva i et men våra unga vuxna äter mycket lite frukt grönt en stor andel med kraftig övervikt återfinns i åldern år. Mål 5: Antalet våldsbrott har på fem år ökat med 20 % i et var tredje kvinna anger att de avstått från att gå ut ensam på grund av oro att utsättas brott. Var fjärde kvinna var femte man i arbets ålder står utan värvslivet var femte vuxen anger att de det sista året ej deltagit i sociala aktiviteter. Ca 10 % av den vuxna befolkningen skattar att de saknar emotionellt socialt stöd nästan var femte kvinna anger nedsatt psykiskt välbefinnande. 2

3 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Bakgrund Hälsoindex vuxna är konstruerat av indikatorerna resurs uppföljning ett av grundläggande den Folkhälsopolitiska villkor Bakgrund: Befolkningens hälsa är en betydelsefull Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs en positiv samhällsutveckling: niskors hälsa ett grundläggande villkor en positiv samhällsutveckling: niskors hälsa påverkas av en rad Mål 1: miljöfaktorer Minska antalet är mycket långtidssjukskrivna svåra att göra med 50 planen. påverkas av en rad bestämningsfaktorer. En del faktorer det biologiska arvet allmänna något åt men faktorer sammanhänger med bestämningsfaktorer. En del faktorer det procent ett samhälles till år organisation, utbud, miljö arbetshållande kan påverkas av kollektiva beslut. biologiska arvet allmänna miljöfaktorer är Mål 2: Andra Minska bestämningsfaktorer livsstilsrelaterade sjukdomar kan med 20 hänas till människors levnadsvanor kost, mycket svåra att göra något åt men faktorer procent motion, till rökning år användning av olika droger kan påverkas av såväl den enskilde sammanhänger med ett samhälles organisation, Mål samhället. 5: Öka hälsa välbefinnande hos samtliga För att beskriva folkhälsan i ett samhälle bör såväl utbud, miljö arbetshållande kan påverkas befolkningsgrupper bestämningsfaktorer med 25 utifrån procent till år samhällsstruktur individrelaterade beaktas. Därtill bör nuvarande hälsoutfall utifrån olika av kollektiva beslut. Andra bestämningsfaktorer Vuxenhälsoindex är tänkt att ge en samlad bild av hälsovariabler beskrivas. kan hänas till människors levnadsvanor såväl bestämningsfaktorer utfallet av hälsa. kost, motion, rökning användning För att underlätta beslutsfattare andra så Hälsoindex vuxna är konstruerat av indikatorerna uppföljning av den olika droger kan påverkas av såväl den enskilde innehåller denna presentation även redovisning av Folkhälsopolitiska planen (Mål 1, 2 5) är tänkt att ge en samlad bild av såväl samhället. de faktorer inom varje målområde det finns bestämningsfaktorer utfallet av hälsa. För att underlätta beslutsfattare andra så För att beskriva folkhälsan i ett samhälle bör såväl anledning att söka påverka. innehåller denna presentation även redovisning av de faktorer inom varje målområde det bestämningsfaktorer finns anledning utifrån att söka samhällsstruktur påverka. individrelaterade beaktas. Därtill bör nuvarande hälsoutfall utifrån olika hälsovariabler beskrivas. 1. Hälsoindex Mål 1 Bestämningsindex Bestämningsindex 1. Hälsoindex Mål 1 Källa: SCB:s officiella statistik , Arbets-miljöverket (ISA-registret) , Arbetsmarknadsstyrelsen , Skolverket Hälsobestämningsindex-samhällsnivå En sammanslagning av bestämningsindikatorerna på samhällsnivå framtagits uppfölj- klaras av en större andel med lägre utbild- Länets index ligger lägre än rikets detta Hälsobestämningsindex-samhällsnivå En sammanslagning av de bestämningsindikatorerna på samhällsnivå framtagits ning av uppföljning mål 1 i den av folkhälsopolitiska mål 1 i den folkhälsopolitiska planen har planen ning men har gett även ett flera bestämningsindex. arbetsskador högre gett ett indikatorerna bestämningsindex. har här fått indikatorerna samma vikt på har en skala andel arbetslösa där 100 ungdomar. är bästa tänkbara Under den värde. studerade här fått Källa: samma SCB:s vikt på officiella en skala statistik där , 100 är Arbetsmiljöverket perioden har det (ISA-registret) skett en minskning , av andelen bästa tänkbara Arbetsmarknadsstyrelsen värde , Skolverket Hälsobestämningsindex efter bestämningsindikator kön. Låg utbildning Arbetsskador Arbetslös ungdom Behöriga gymnasiet Hbindex 77,4 98,2 88,7 91,0 88,8 81,8 98,5 90,6 89,5 90,1 73,9 98,1 87,6 89,7 87,3 79,8 98,5 89,2 88,2 88,9 80,9 98,3 89,9 92,4 90,4 83,8 98,6 92,0 90,9 91,3 Länets index ligger lägre än rikets detta klaras av en större andel med lägre utbildning lågutbildade men även med flera 1,6 % arbetsskador i et män högre 2,0 andel % arbetslösa ungdomar. har Under under den den studerade perioden lågutbildade legat 1,6 med % 1,6 män % i et 2,1 % män kvinnor kvinnor perioden medan har minskningen det skett minskning i riket samma av andelen period 2,0 varit % 1,2 % kvinnor respektive medan 1,4 minskningen %. i riket över samma riksgenomsnittet. period varit en 1,2 % respektive ungdomar 1,4 %. är Antalet Antalet anmälda anmälda arbetsskador arbetsskador har under har den under den studerade behöriga perioden till gymnasiet legat har ca 4st/1000 under den studerade studerade värvsarbetande perioden legat män ca 4st/1000 ca värvsarbetande år. män en ca arbetslös 3st/1000 ungdom värvsarbetande har under den studerade över riksgenomsnittet. perioden legat 1,6 % män 2,1 3st/1000 värvsarbetande perioden kvinnor både pojkar över riksgenomsnittet flickor legat 1,5 per % kvinnor över riksgenomsnittet per år. en 3 3

4 % kvinnor över riksgenomsnittet. en ungdomar ä riksgenomsnittet män (26,8 %) men lika kvinnor (28,3 % Hälsan i år - Lennart under Hellström den Folkhälsocentrum studerade perioden i Oskarshamn både pojkar flickor legat % kvinnor över riksgenomsnittet. en ungdomar är behöriga till gymnasiet har under den studerade perioden både pojkar flickor legat 1,5 % över riksgenomsnittet. Hälsobestämningsindex-individnivå gett En sammanslagning ett bestämningsindex. av de bestämningsindikatorerna indikatorerna har på individ Hälsobestämningsindex-individnivå här Hälsobestämningsindex-individnivå uppföljning fått samma av mål vikt 1 på i den en folkhälsopolitiska skala där 100 planen är har gett et En sammanslagning av de bestämningsindikatorerna på individnivå framtagits uppfölj- Källa: Befolkningsenkäten Hälsa Hälsa på lika på villkor lika villkor bästa En sammanslagning av de bestämningsindikatorerna indikatorerna tänkbara på har värde. individnivå här fått samma vikt framtagits på en skala där 100 uppföljning av mål 1 i den folkhälsopolitiska planen har gett ett bestämningsindex. ning av mål indikatorerna 1 i den folkhälsopolitiska har här fått planen samma har vikt på en skala Hälsobestämningsindex där 100 är bästa tänkbara efter olika värde. bestämningsindik Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor Långv sjukdom neds arbmåga Svår värk Ängslan/oro Hbin 1.2 Hälsobestämningsindex efter olika bestämningsindikator kön. 72,5 84,2 95,5 Långv sjukdom 73,8 86,6 94,4 neds arbmåga Svår värk Ängslan/oro Hbindex individ 73,2 86,1 97,3 72,5 84,2 95,5 75,5 84,0 88,9 95,3 73,8 86,6 94,4 84,9 71,7 82,2 93,6 73,2 86,1 97,3 72,0 85,5 84,3 93,4 75,5 88,9 95,3 86,6 Länets index ligger lägre än rikets detta klaras av en stö 71,7 82,2 långvarig sjukdom 93,6 med nedsatt arbetsmåga. 82,5 en i arbet 72,0 84,3 långvarig sjukdom 93,4 med lätt eller svår 83,2 nedsättning av arbetsm Länets index ligger lägre än rikets detta besvär klaras med värk av från en större rörelseorganen andel med låg svår både värk män kvin långvarig sjukdom med nedsatt arbetsmåga. %) drygt en 2 % över i arbets riksgenomsnittet. ålder (16-64 en år) angav angav att de K1,9 %) eller högt blodtryck (M 12,8 %, K 9,9 %) låg lika elle Länets index långvarig ligger lägre sjukdom än rikets med lätt detta eller svår nedsättning Utfallsindex av arbetsmågan låg ca 2 % över en med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest låg 2 % klaras av riksgenomsnittet större andel med svår män värk (26,8 %) men lika En respektive indexering kvinnor 4,7 %) av (28,3 ohälsotalet män %). en lika (utbetalda med riksgenomsnittet dagar angav med svåra kv långvarig sjukdom besvär med nedsatt värk från arbetsmåga. rörelseorganen låg sjukpenning, %). både en män arbetsskadepenning, känner kvinnor sig ganska (13,9 % eller rehabiliteringspenning, riksgenomsnittet respektive väldigt mycket 17,8 stress en i arbets %) drygt ålder 2 %(16-64 över riksgenomsnittet. år) angav en sjuk angav att aktivitetsersättning bägge de led könen av diabetes (M 10,5 per (M %, säkrad år) har gjorts med en skala där K 3,915,8 %,%). långvarig sjukdom K1,9 %) med eller lätt högt eller blodtryck svår nedsättning (M 12,8 %, K 9,9 %) låg lika eller strax under riksgenomsnittet. av arbetsmågan en låg med ca 2 svåra % över besvär riksgenomsnittet män (26,8 respektive %) men 4,7 lika %) kvinnor män (28,3 lika med riksgenomsnittet En indexering av ohälsotalet kvinnor (utbetalda (6,4 % respektive dagar med sjukpenning 6,6 av ängslan, oro eller ångest låg 2 % under riksgenomsnittet (2,7 % 100 Utfallsindex är bästa tänkbara värde. Källa: Försäkringskassans officiella redovisning av %). en %). en angav svåra besvär känner med sig ganska värk eller rehabiliteringspenning, väldigt mycket stressad sjuk låg nästan aktivitetsersättning 3 % under per säkr ohälsotalet från rörelseorganen riksgenomsnittet låg både män bägge könen kvin-(nor (13,9 % respektive 17,8 %) drygt 2 % över 10,5 skala %, K ,8 där %). 100 är bästa tänkbara värde. Källa: Försäkringskassans officiella redovisning av ohälsotalet riksgenomsnittet. Utfallsindex en angav att de led av 1.3 Utfallsindex år efter kön kommun diabetes (M En 3,9 indexering %, K1,9 %) av eller ohälsotalet högt blodtryck (utbetalda (M dagar med sjukpenning, Samtliga arbetsskadepenning, 12,8 %, K 9,9 rehabiliteringspenning, %) låg lika eller strax under sjuk riksgenomsnittet. aktivitetsersättning per säkrad 88, ,1 år) har 85,9 gjorts med en en skala med där svåra 100 besvär bästa av ängslan, tänkbara värde. 88,5 90,7 86,1 oro eller ångest Källa: låg Försäkringskassans 2 % under riksgenomsnittet officiella redovisning av ohälsotalet Länets index ligger lägre än rikets under den studerade per (2,7 % respektive 4,7 %) män lika med Länets 2,6 dagar index per säkrad ligger lägre (M än 1,5 rikets dagar, K 3,8) under medan den ökningen i riksgenomsnittet 1.3 kvinnor Utfallsindex (6,4 % respektive år efter 6,6 kön kommun studerade säkrad (M perioden -0,1 dagar, har K ohälsotalet 1,5). ökat med 2,6 %). en känner sig Samtliga ganska eller väldigt 88,1 90,1 85,9 dagar per säkrad (M 1,5 dagar, K 3,8) medan mycket stressad låg nästan 3 % under riksgenomsnittet bägge könen (M 10,5 %, K 15,8 %). 88,5 90,7 86,1 ökningen i riket varit 0,6 dagar per säkrad (M -0,1 dagar, K 1,5). Länets index ligger lägre än rikets under den studerade perioden har ohälsotalet ökat med 2,6 dagar per säkrad (M 1,5 dagar, K 3,8) medan ökningen i riket varit 0,6 dagar per säkrad (M -0,1 dagar, K 1,5). 4 4

5 Länets index ligger lägre än rikets under den studerade perioden har ohälsotalet ökat med 2,6 dagar per säkrad (M 1,5 dagar, K 3,8) medan ökningen i riket varit 0,6 dagar per säkrad (M -0,1 dagar, K 1,5). Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsoindex En sammanslagning av bestämnings- utfallsindex har gjorts att skapa ett hälsoindex Hälsoindex utifrån mål 1. Länets index ligger lägre än rikets detta gäller En sammanslagning av bestämnings- utfallsindex har gjorts 1.4 Hälsoindex att skapa efter ett hälsoindex bestämnings- utifrån utfallsindex nivå utfallsindex kön bägge könen. såväl bestämningsindex på samhälls/individ- Hälsoindex En sammanslagning av bestämnings- utfallsindex har gjorts att skapa ett hälsoindex mål 1. Bestämningsindex Bestämningsindex utifrån mål 1. Utfallssindex Hälsoindex 1.4 Hälsoindex 88,8 efter bestämnings- 84,0 utfallsindex 88,1 87,0kön Bestämningsindex 90,1 Bestämningsindex 84,9 88,5 87,8 Utfallssindex Hälsoindex 87,3 85,5 90,1 87,7 88,9 88,8 86,6 84,090,7 88,1 88,7 87,0 90,1 84,9 88,5 87,8 90,4 82,5 85,9 86,2 91,3 87,3 83,2 85,586,1 90,1 86,9 87,7 88,9 86,6 90,7 88,7 Länets index ligger lägre än rikets detta gäller såväl bestämningsindex på samhälls/individnivå utfallsindex 90,4 bägge könen. 82,5 85,9 86,2 91,3 83,2 86,1 86,9 2. Hälsoindex Mål 2 Länets index ligger lägre än rikets detta gäller såväl bestämningsindex på samhälls/individnivå utfallsindex bägge könen. Bestämningsindex 2. Hälsoindex Mål 2 2. Hälsoindex Mål 2 Bestämningsindex har här fått samma vikt på en skala där 100 Hälsobestämningsindex-samhällsnivå Bestämningsindex är bästa tänkbara värde. Hälsobestämningsindex-samhällsnivå En sammanslagning av bestämningsindikatorerna Källa: på Statens samhällsnivå Folkhälsoinstitut framtagits , Arbetsmarknadsstyrelsen En uppföljning sammanslagning av mål av de 2 i bestämningsindikatorerna på samhällsnivå Hälsobestämningsindex-samhällsnivå ficiella statistik , SCB:s officiella statistik år den folkhälsopolitiska planen har gett , ett bestämningsindex. Skolverket , SCB:s of- indikatorerna har här fått framtagits samma vikt uppföljning av mål på en skala där 100 är bästa tänkbara värde. En 2 sammanslagning i den folkhälsopolitiska av de bestämningsindikatorerna , Befolkningsenkäten planen på samhällsnivå 2005, Socialstyrelsen framtagits EpC Källa: Statens Folkhälsoinstitut , Arbetsmarknadsstyrelsen , Skolverket har gett ett bestämningsindex. uppföljning av mål 2 i indikatorerna den folkhälsopolitiska , SCB:s officiella statistik , SCB:s planen officiella har statistik gett ett bestämningsindex år , Befolkningsenkäten indikatorerna har 2005, här fått Socialstyrelsen samma vikt på EpC en skala där 100 är bästa tänkbara värde. Källa: Statens Folkhälsoinstitut , Arbetsmarknadsstyrelsen , Skolverket , Hälsobestämningsindex SCB:s officiella efter statistik olika bestämningsindikator , SCB:s officiella kön. statistik år , Befolkningsenkäten 2005, Socialstyrelsen EpC klaras av en större andel med lägre utbildning, jämt med riket men det är ändå drygt var fjärde högre andel arbetslösa Länets index ungdomar ligger strax men även under flera rikets man detta klaras nästan var av femte en större kvinna andel i åldern med lägre rökande spädbarnsäldrar. utbildning, högre Alkoholsäljningen andel arbetslösa ungdomar år men ofrivilligt även flera exponeras rökande spädbarnsäldrar. tobaksrök. Bland ligger under riksgenomsnittet Alkoholsäljningen men det ligger har under skett en riksgenomsnittet spädbarn (t.o.m. men 8 det månaders har skett barn) en ökning är det i ca et 18 % med ca ökning i et 10 med % från ca 10 år % 2001 från till år till En mindre andel där någon hade i blivit hushållet utsatta är rökare. miljötobaksrök En mindre andel någon/några hade blivit gånger utsatta i veckan miljö- i et jämt med riket men det är ändå drygt var fjärde man Alkohol Arbetslös Behöriga Låg Miljö Rökande späd säljn ungdom till gymn Låg utb inkomst tobaksrök barnsäldrar Hbindex 2.1 Hälsobestämningsindex efter olika bestämningsindikator kön. 94,6Alkohol88,7 Arbetslös 91,0Behöriga 69,5 81,8Låg 77,7Miljö Rökande 82,0 späd 83,6 94,1säljn 90,6ungdom 89,5till gymn74,8 Låg utb80,0inkomst 75,4tobaksrök barnsäldhbindex 83,1 83,9 94,6 94,6 87,6 88,7 89,7 91,0 67,0 69,5 85,2 81,8 73,6 77,7 82,0 82,0 82,8 83,6 94,1 94,1 89,2 90,6 88,2 89,5 73,3 74,8 82,7 80,0 71,9 75,4 83,1 83,1 83,2 83,9 94,6 89,9 92,4 72,0 78,3 81,7 82,0 84,4 94,6 87,6 89,7 67,0 85,2 73,6 82,0 82,8 94,1 92,0 90,9 76,2 77,3 78,9 83,1 84,6 94,1 89,2 88,2 73,3 82,7 71,9 83,1 83,2 94,6 89,9 92,4 72,0 78,3 81,7 82,0 84,4 Länets index ligger strax under 94,1 rikets 92,0 detta 90,9 tobaksrök 76,2 någon/några 77,3 gånger 78,9 i veckan 83,1i et 84,6 5

6 Länets index ligger strax under rikets detta klaras av en större andel med lägre utbildning, högre andel arbetslösa ungdomar men även flera rökande spädbarnsäldrar. Alkoholsäljningen ligger under riksgenomsnittet men det har skett en ökning i et med ca 10 % från år 2001 till En mindre andel hade blivit utsatta miljötobaksrök någon/några Hälsan gånger i i veckan i år et - Lennart jämt Hellström med riket Folkhälsocentrum men det är i Oskarshamn ändå drygt var fjärde man nästan var femte kvinna i åldern år ofrivilligt exponeras tobaksrök. Bland spädbarn (t.o.m. 8 månaders barn) är det ca 18 % där någon i hushållet är rökare. gett ett bestämningsindex. indikatorerna har Hälsobestämningsindex-individnivå här fått samma vikt på en skala där 100 är Hälsobestämningsindex-individnivå En sammanslagning av de bestämningsindikatorerna på individnivå framtagits uppfölj- Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor bästa tänkbara värde. En sammanslagning av de bestämningsindikatorerna på individnivå framtagits uppföljning av mål 2 i den folkhälsopolitiska planen har gett ett bestämningsindex. ning av mål 2 i den folkhälsopolitiska planen har indikatorerna har här fått samma vikt på en skala där 100 är bästa tänkbara värde. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor Hälsobestämningsindex efter olika bestämningsindikator kön. Låg frukt/grönt Alkoholvan Rökvanor Fetma Inaktiva konsumtion Hbindex 87,7 84,9 87,1 87,9 72,2 83,9 87,1 85,3 87,2 85,7 73,0 83,6 85,4 86,4 87,5 87,1 61,5 81,6 83,5 87,5 86,6 85,6 63,8 81,4 89,9 83,3 86,7 88,7 82,9 86,3 90,6 83,0 87,7 85,8 82,2 85,9 Länets index ligger strax över rikets detta klaras ffa. av en mindre andel är inaktiva i et jämt med riket. Det är ffa. i den yngsta åldergruppen (16-29 år) nästan Länets index var ligger tredje strax tillfrågade över rikets man detta kvinna angav Utfallsindex riskabla alkoholvanor. Nästan var femte man eller klaras ffa. kvinna av en mindre är dagligrökare andel i är åldergruppen inaktiva En sammanslagning år. I åldern av år de är utfallsindikatorerna nästan 10 % av männen i et jämt med 15 riket. % av Det kvinnorna är ffa. i den kraftigt yngsta överviktiga. Nästan framtagits 13 % av uppföljning männen är av fysiskt mål 2 i inaktiva den folkhälsopolitiska är en lägre andel planen jämt har gett med ett riket. bestämningsin- en åldergruppen drygt ( år) % av kvinnorna. nästan var Det tredje sistnämnda tillfrågade man äter kvinna lite angav frukt riskabla grönt alkoholvanor. Nästan var bland femte kvinnor. man eller kvinna är daglig- en skala där 100 är bästa tänkbara värde. är störst i åldern dex indikatorerna år, nästan 50 har % bland här fått män samma vikt nästan på 30 % rökare i åldergruppen år. I åldern år Källa: BRÅ , SoS dödsorsaksregister , är nästan 10 % Utfallsindex av männen 15 % av kvinnorna SoS slutenvårdsregister , SoS dödsorsaksregister kraftigt överviktiga. En sammanslagning Nästan 13 % av av männen de utfallsindikatorerna är , SCB framtagits befolkningsdata uppföljning , Befolkningsenkäten av mål 2 i den fysiskt inaktiva drygt 11 % av kvinnorna. Det folkhälsopolitiska planen har gett ett bestämningsindex. indikatorerna har här fått samma sistnämnda är vikt en på lägre en andel skala jämt där med 100 riket. är bästa tänkbara värde. en Källa: äter BRÅ lite frukt , grönt SoS är dödsorsaksregister störst , SoS slutenvårdsregister i åldern , år, nästan SoS dödsorsaksregister 50 % bland män , nästan 30 % bland SCB befolkningsdata kvinnor. 2.3 Utfallsindex efter olika utfall kön Missh/Rattf Skador/Självm Alk vård/död KOL/Lungca Hjärtsjukdom död Medellivsgd Diabetes Utfallsindex 99,61 99,93 99,76 99,92 99,40 79,80 95,10 96,22 99,56 99,93 99,75 99,93 99,45 80,05 94,85 96,22 99,61 99,95 99,82 99,95 99,67 77,50 94,10 95,80 99,56 99,96 99,83 99,96 99,69 77,80 94,10 95,84 99,61 99,98 99,94 99,97 99,73 82,10 96,10 96,78 99,56 99,98 99,93 99,97 99,75 82,30 95,60 96,73 6 Länets index ligger lika med rikets. Antalet anmälda rattfylleri- misshandelsbrott per invånare ligger i et under perioden ca 10 % under riksgenomsnittet. Antalet döda pga skador, giftningar eller självmord per invånare låg perioden drygt 10 % över riksgenomsnittet män drygt 10 % under kvinnor. Antalet vårdade med alkoholdiagnos per invånare låg perioden ca 10 % över riksgenomsnittet män ca 10 % under kvinnor. Antalet döda per invånare pga. tobaksrelaterade lungsjukdomar (KOL, lungcancer) låg perioden

7 99,61 99,93 99,76 99,92 99,40 79,80 95,10 96,2 99,56 99,93 99,75 99,93 99,45 80,05 94,85 96,2 99,61 99,95 99,82 99,95 99,67 77,50 94,10 95,8 99,56 99,96 99,83 99,96 99,69 77,80 94,10 95,8 99,61 99,98 99,94 99,97 99,73 82,10 96,10 96,7 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn 99,56 99,98 99,93 99,97 99,75 82,30 95,60 96,7 Länets index ligger lika med rikets. Antalet anmälda rattfylleri- misshandelsbrott per Länets index ligger 10 lika 000 med invånare rikets. ligger Antalet i et anmälda rattfylleri- Antalet misshandelsbrott döda pga skador, per 10 giftningar 000 heten eller i ischemisk självmord hjärtsjukdom per låg invånare åren låg perioden under män perioden nästan % ca under 10 % under kvinnor. riksgenomsnittet. Dödlig- invånare ligger i et under perioden drygt 10 % över riksgenomsnittet % över män riksgenomsnittet drygt 10 % under både män kvinnor. ca 10 % under riksgenomsnittet. Antalet vårdade med alkoholdiagnos per kvinnor invånare Medellivsgden låg perioden låg 0,3 ca 10 % Antalet döda pga över skador, riksgenomsnittet giftningar eller självmord per invånare pga. låg tobaksrelaterade perioden 1999-lungsjukdomar respektive (KOL, kvinnor. lungcancer) låg perioden män ca respektive 10 % under 0,2 år under kvinnor. riksgenomsnittet Antalet döda per män drygt 10 % över drygt riksgenomsnittet 20 % över riksgenomsnittet män män nästan 10 % under kvinnor. Dödligheten i drygt 10 % under ischemisk kvinnor. hjärtsjukdom Antalet vårdade låg åren Hälsoindex % över riksgenomsnittet både män med alkoholdiagnos kvinnor. per 10 Medellivsgden 000 invånare låg En låg sammanslagning 0,3 respektive av 0,2 bestämnings- år under riksgenomsnittet utfallsindex har gjorts att skapa ett hälsoindex utifrån perioden män ca respektive 10 % över kvinnor. riksgenomsnittet män ca 10 % under kvinnor. Antalet mål 2. döda per invånare pga. tobaksrelaterade Länets index ligger lika med rikets med något Hälsoindex lungsjukdomar (KOL, lungcancer) låg perioden lägre bestämningsindex på samhällsnivå något höger bestämningsindex på individnivå. En sammanslagning av bestämnings- utfallsindex har gjorts att skapa ett hälsoindex drygt 20 % över riksgenomsnittet utifrån mål Hälsoindex efter bestämnings- utfallsindex kön Bestämningsindex Samhälle Utfallsindex Hälsoindex 83,6 83,9 96,2 87,9 83,9 83,6 96,2 87,9 82,8 81,6 95,8 86,7 83,2 81,4 95,8 86,8 84,4 86,3 96,8 89,2 84,6 85,9 96,7 89,1 Länets index ligger lika med rikets med något lägre bestämningsindex på samhällsnivå något höger bestämningsindex på individnivå. 3. Hälsoindex Mål 5 Bestämningsindex Bestämningsindex 3. Hälsoindex Mål 5 gett ett bestämningsindex. indikatorerna har här fått samma vikt på en skala där 100 är Hälsobestämningsindex-samhällsnivå bästa tänkbara värde. En sammanslagning Hälsobestämningsindex-samhällsnivå av bestämningsindikatorerna Källa: på samhällsnivå SCB:s En officiella sammanslagning framtagits statistik 1998, av uppfölj- de 2002, bestämningsindikatorerna BRÅ SCB:s , officiella statistik SCB:s på officiella samhällsnivå år , statistik framtagits Källa: SCB:s officiella statistik 1998, 2002, BRÅ , ning år av , mål 5 i den folkhälsopolitiska planen har Befolkningsenkäten uppföljning Befolkningsenkäten av mål 5 i den folkhälsopolitiska planen har gett ett bestämningsindex. indikatorerna har här fått samma vikt på en skala där 100 är bästa tänkbara värde. 3.1 Hälsobestämningsindex efter olika bestämningsindikator kön. Miljö Röstande Social verks Anmälda våldsbrott tobaksrök Ej värvsarbetande Hbindex s 79,6 79,2 98,3 77,7 77,0 82,3 78,3 81,0 98,0 75,4 75,6 81,6 79,6 77,1 98,3 73,6 79,7 81,7 78,3 80,5 98,0 71,9 77,5 81,2 79,6 81,3 98,3 81,7 74,3 83,0 78,3 81,4 98,0 78,9 73,6 82,0 Länets index ligger strax över rikets detta klaras av en större andel röstande färre ej värvsarbetande. en med lågt deltagande i social verksamhet låg under 7

8 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Länets Länets index index ligger ligger strax strax över över rikets rikets detta detta klaras klaras av en av större en större andel andel röstande röstande färre färre Länets index ej värvsarbetande. ligger ej värvsarbetande. strax över rikets en en detta med med lågt deltagande lågt deltagande i social i social verksamhet verksamhet låg under låg under klaras av riksgenomsnittet en riksgenomsnittet större andel röstande var femte var femte färre kvinna ej kvinna eller Hälsobestämningsindex-individnivå eller man man angav angav att de att ej deltagit ej deltagit i sociala i sociala aktiviteter aktiviteter värvsarbetande. sista sista året. en året. Var fjärde Var med fjärde kvinna lågt kvinna deltagande var femte i var femte man En sammanslagning i man arbets i arbets ålder av ålder står utan bestämningsindikatorerna på individnivå står utan värvsarbete. värvsarbete. social verksamhet Antalet Antalet låg anmälda under anmälda våldsbrott riksgenomsnittet våldsbrott låg under låg under riksgenomsnittet riksgenomsnittet men men har ökat har framtagits ökat i et i et med med nästan uppföljning av mål 5 i den folkhälsopolitiska planen har år anger nästan 20 % 20 % var femte kvinna från 2001 från eller 2001 till man till angav Drygt att Drygt de var ej fjärde var deltagit fjärde man man nästan nästan var femte var femte kvinna kvinna i åldern i åldern år anger att de i sociala aktiviteter att exponeras de sista exponeras tobaksrök året. Var fjärde tobaksrök någon/några kvinna någon/några gånger gånger i veckan. gett ett bestämningsindex. i veckan. indikatorerna har var femte man i arbets ålder står utan värvsarbete. Antalet anmälda våldsbrott låg under bästa tänkbara värde. här fått samma vikt på en skala där 100 är riksgenomsnittet men har ökat i et med nästan Hälsobestämningsindex-individnivå Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor % från 2001 Hälsobestämningsindex-individnivå till Drygt var fjärde man En sammanslagning nästan var femte En kvinna sammanslagning av de i åldern av bestämningsindikatorerna år de anger bestämningsindikatorerna på individnivå att på individnivå framtagits framtagits uppföljning de exponeras uppföljning av mål andras tobaksrök av 5 mål i den någon/några 5 i folkhälsopolitiska den folkhälsopolitiska planen planen har gett har ett gett bestämningsindex. ett bestämningsindex. indikatorerna gånger i veckan. indikatorerna har här har fått här samma fått samma vikt på vikt en på skala en skala där 100 där är 100 bästa är bästa tänkbara tänkbara värde. värde. Källa: Källa: Befolkningsenkäten Befolkningsenkäten Hälsa Hälsa på lika på villkor lika villkor Hälsobestämningsindex 3.2 Hälsobestämningsindex efter efter olika olika bestämningsindikator bestämningsindikator kön. kön. Otrygghet Otrygghet Utsatt/hot Utsatt/hot våld våld Emot Emot soc stöd soc stöd Prakt Prakt soc stöd soc stöd Hbindex Hbindex i i 79,5 79,5 94,6 94,6 89,6 89,6 95,6 95,6 89,8 89,8 75,2 75,2 93,3 93,3 88,4 88,4 94,9 94,9 87,9 87,9 92,1 92,1 94,3 94,3 87,8 87,8 95,2 95,2 92,4 92,4 89,9 89,9 92,6 92,6 86,3 86,3 94,3 94,3 90,8 90,8 66,8 66,8 94,8 94,8 91,3 91,3 95,9 95,9 87,2 87,2 60,4 60,4 93,9 93,9 90,5 90,5 95,4 95,4 85,1 85,1 Länets Länets index index ligger ligger över över rikets rikets detta detta gäller gäller samtliga samtliga bestämningsindikatorer bestämningsindikatorer på på Länets index individnivå. ligger individnivå. över Det rikets är Det ändå är detta ändå var tredje gäller var tredje kvinna kvinna i et i et anger anger att de att avstår de avstår från att från gå att ut gå ensam ut ensam på grund på grund av oro av oro brott. brott. Drygt Drygt 5 % anger Utfallsindex samtliga bestämningsindikatorer på individnivå. 5 % anger att de att varit de varit utsatta utsatta fysiskt fysiskt våld våld eller eller hot om hot våld En sammanslagning av de utfallsindikatorerna om våld det senaste det senaste året. året. 12 % 12 av % männen av männen anger anger att de att saknar de saknar emotionellt emotionellt stöd stöd 5 % att % de att saknar Det är ändå var tredje kvinna i et anger framtagits uppföljning av mål 5 i den de folkhälsopolitiska planen har gett 4 ett %. bestämningsin- saknar praktiskt praktiskt stöd. stöd. Motsvarande Motsvarande siffror siffror kvinnor kvinnor är 9 % är respektive 9 % respektive 4 %. att de avstår från att gå ut ensam på grund av oro brott. Drygt 5 % anger att de varit utsatta dex. indikatorerna har här fått samma vikt på fysiskt våld Utfallsindex eller Utfallsindex hot om våld det senaste året. 12 en skala där 100 är bästa tänkbara värde. % av männen En sammanslagning anger En sammanslagning att de saknar av emotionellt de av utfallsindikatorerna de utfallsindikatorerna stöd framtagits framtagits uppföljning uppföljning av mål av 5 mål i den 5 i den folkhälsopolitiska folkhälsopolitiska planen planen har gett har ett gett bestämningsindex. Källa: Befolkningsenkäten ett bestämningsindex. indikatorerna Hälsa på lika 5 % att de saknar praktiskt stöd. Motsvarande indikatorerna har villkor här har fått här samma fått samma siffror kvinnor vikt på vikt en är på 9 skala % en respektive skala där 4100 %. där är 100 bästa är bästa tänkbara tänkbara värde. värde. Källa: Källa: Befolkningsenkäten Befolkningsenkäten Hälsa Hälsa på lika på villkor lika villkor Utfallsindex 3.3 Utfallsindex efter efter olika olika utfall utfall kön kön Upplevd Upplevd dålig dålig hälsa hälsa Upplevd Upplevd nedsatt nedsatt psykiskt psykiskt välbefinnande välbefinnande Utfallsindex Utfallsindex 94,2 94,2 84,8 84,8 89,5 89,5 92,8 92,8 81,9 81,9 87,3 87,3 95,1 95,1 87,8 87,8 91,5 91,5 93,3 93,3 84,4 84,4 88,9 88,9 93,3 93,3 81,8 81,8 87,6 87,6 92,2 92,2 79,3 79,3 85,8 85,

9 92,8 81,9 87,3 95,1 87,8 91,5 93,3 84,4 88,9 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn 93,3 81,8 87,6 92,2 79,3 85,8 Hälsoindex Länets index ligger under rikets detta gäller Länets index ligger under rikets detta gäller bägge utfallsindikatorerna speglar bägge utfallsindikatorerna speglar självskattad självskattad fysisk psykisk hälsa. Det En 5 sammanslagning % av männen av nästan bestämnings- 7 % av kvinnorna utfallsin-sodex har mycket gjorts dålig. att en skapa ett hälsoindex skattar sitt utifrån psykiska fysisk psykisk hälsa. Det 5 % av männen anger att de skattar sin hälsa dålig eller nästan 7 % av kvinnorna anger att de skattar välbefinnande nedsatt är 12 % bland mål män % bland kvinnor. sin hälsa dålig eller mycket dålig. en Länets index ligger över rikets med högre bestämningsindex både på samhällsnivå individnivå skattar sitt psykiska välbefinnande nedsatt är 12 % bland män 18 % bland kvinnor. Hälsoindex En sammanslagning av bestämnings- samt utfallsindex högre utfallsindex. har gjorts att skapa ett hälsoindex utifrån mål Hälsoindex efter bestämnings- utfallsindex kön Bestämningsindex Utfallsindex Hälsoindex 82,3 89,8 89,5 87,2 81,6 87,9 87,3 85,6 81,7 92,4 91,5 88,5 81,2 90,8 88,9 87,0 83,0 87,2 87,6 85,9 82,0 85,1 85,8 84,3 Länets index ligger över rikets med högre bestämningsindex både på samhällsnivå individnivå samt högre utfallsindex. 4. Vuxenhälsoindex (16-84 år) 4. Vuxenhälsoindex (16-84 år) En sammanslagning av hälsoindex mål 1, En sammanslagning av hälsoindex mål 1, mål 2 mål 5 har format ett vuxenhälsoindex. mål 2 mål 5 har format ett vuxenhälsoindex. 4.1 Vuxenhälsoindex efter hälsoindex Mål 1, 2, 5 kön Hälsoindex Mål 1 Mål 2 Mål 5 Vuxenhälsoindex 87,0 87,9 87,2 87,4 87,8 87,9 85,6 87,1 87,7 86,7 88,5 87,6 88,7 86,8 87,0 87,5 86,2 89,2 85,9 87,1 86,9 89,1 84,3 86,7 9 Länets index ligger strax över rikets det ffa. beroende på ett högre index vad gäller mål 5. Länets index Det ligger viktiga strax över är ej rikets att jäma det sig ffa. med riket då rikssiffrorna ofta domineras av hållande i våra Notabelt övrigt är att det är ffa. bland kvinnor beroende på tre ett högre största index städer vad utan gäller att följa mål 5. data Det över tid i et. Notabelt övrigt är att det är ffa. bland index i et ligger över riket men att hälsoindexet är högre män. viktiga är ej att kvinnor jäma sig index med riket i et då ligger rikssiffrorna ofta domineras av hållande i våra tre största över riket men att hälsoindexet är högre män. städer utan att följa data över tid i et. 9

10 Bilaga Mål Bilaga Mål 1 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Bilaga Mål 1 1.Bestämningsindikatorer: Bilaga Mål 1 1.Bestämningsindikatorer: Bilaga Mål 1 1.Bestämningsindikatorer: Bestämningsindikatorer: 1.1. med lågutbildning (gymnasial utbildning) år. med utbildning) år. I 1.1. tabell 1.1 redovisas med lågutbildning andelen lågutbildade (gymnasial av den utbildning) värvsarbetande år. befolkningen efter Källa: SCB:s officiella statistik kommuner I tabell 1.1 i redovisas andelen åren lågutbildade av den värvsarbetande befolkningen efter 1.1. Källa: kommuner med SCB:s i lågutbildning officiella statistik åren (gymnasial utbildning) år. I Källa: tabell 1.1 SCB:s 1.1 redovisas officiella andelen (%) med statistik lågutbildade av den värvsarbetande befolkningen efter 1.1. kommuner med lågutbildning (gymnasial utbildning) år efter kön år i lågutbildning (%) med lågutbildning åren (gymnasial utbildning) år. I (gymnasial utbildning) år efter kön år Källa: tabell SCB:s 1.1 redovisas 2002 officiella andelen statistik lågutbildade av den värvsarbetande befolkningen efter kommuner i 2002 (%) med 27,0 2003lågutbildning åren , (gymnasial 25, , utbildning) 19, år efter kön år Källa: SCB:s 18,1 officiella statistik 20,8 27,0 20,2 26,1 19,6 25,4 16,9 20,1 16,1 19,0 15,5 18,1 1.1 (%) med lågutbildning (gymnasial utbildning) år efter kön år , , , , , ,5 27,0 26,1 25,4 20,1 19,0 18,1 1.2 Anmälda 2002 arbetsskador 20, ,2 efter 2004 kön 19, ålder. 16, , ,5 I Anmälda tabell Anmälda 1.2 redovisas arbetsskador arbetsskador 27,0 antalet efter 26,1 anmälda efter kön kön 25,4 arbetsskador ålder. ålder. 20,1per ,0 värvsarbetande 18,1 åren I tabell uppdelat 1.2 redovisas på 20,8 kön. antalet 20,2 anmälda 19,6 arbetsskador 16,9per ,1 värvsarbetande 15,5 åren Källa: 1.2 Arbetsmiljöverket, ISA-registret Källa: 2003 Anmälda uppdelat arbetsskador Arbetsmiljöverket, på kön. efter kön ålder. I ISA-registret Källa: tabell 1.2 Arbetsmiljöverket, 1.2 redovisas antalet Antal anmälda arbetsskador ISA-registret anmälda arbetsskador per 1000 värvsarbetande åren Anmälda per 1000 värvsarbetande efter kön år uppdelat arbetsskador Antal på anmälda kön. efter kön ålder. I arbetsskador per 1000 värvsarbetande efter kön år Källa: tabell Arbetsmiljöverket, 1.2 redovisas antalet 2001 ISA-registret anmälda arbetsskador per 1000 värvsarbetande åren uppdelat 1.2 Antal på 2001 anmälda kön. arbetsskador 18, per 19, värvsarbetande , efter kön 18, år Källa: Arbetsmiljöverket, 17 ISA-registret 15,3 18,8 15,2 19, ,4 17,2 13,9 18, Antal anmälda arbetsskador per 1000 värvsarbetande efter kön år , , , , ,8 19, ,2 18, , , , , ,8 19, ,2 18, ,3 15, ,4 13, arbetslös ungdom år I 1.3 tabell 1.3 arbetslös redovisas ungdom andelen arbetslös år ungdom år åren Källa: I tabell Arbetsmarknadsstyrelsen 1.3 redovisas andelen arbetslös ungdom år åren Källa: arbetslös 1.3 Arbetsmarknadsstyrelsen arbetslös ungdom ungdom år år Källa: I (%) arbetslös ungdom år efter kön tabell Arbetsmarknadsstyrelsen redovisas (%) andelen arbetslös arbetslös ungdom ungdom år efter år kön åren år Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen arbetslös ungdom år I okt 2003 okt 2004 okt 2005 okt 2003 okt 2004 okt 2005 tabell redovisas okt (%) andelen 2003arbetslös arbetslös 10,6 okt 2004 ungdom ungdom 12,5 okt ,2 okt år efter kön år 8,5 okt åren ,1 okt 2005 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 11,8 10,1 10,6 12, ,4 14,2 7,2 8,5 10,1 8,3 11,8 1.3 (%) arbetslös ungdom år efter kön år 8,5 okt ,1 okt okt ,4 okt 20037,2 okt 20048,3 okt 20058,5 10,6 12,5 14,2 8,5 10,1 11,8 1.4 elever okt 2003 i åk 10,1 9 okt 2004 är 11 behöriga okt ,4 till okt gymnasieskolan 20037,2 okt 20048,3 okt 20058,5 I 1.4 tabell 1.4 elever redovisas i 10,6 åk andelen 9 är elever 12,5 behöriga 14,2 är till behöriga gymnasieskolan 8,5 till gymnasieskolan 10,1 11,8 åren Källa: I tabell Skolverket 1.4 redovisas 10,1 andelen elever 11 11,4 är behöriga 7,2 till gymnasieskolan 8,3 8,5 åren Källa: 1.4 Skolverket elever i åk 9 är behöriga till gymnasieskolan I (%) elever i åk 9 är behöriga till efter kön år tabell redovisas våren (%) andelen 2002 elever i elever åk 9 våren är är 2003 behöriga behöriga till till gymnasieskolan gymnasieskolan våren 2004 efter åren kön år Källa: elever Skolverket elever i åk 9 i åk 9 är behöriga är behöriga till gymnasieskolan till Källa: I Skolverket våren pojkar 2002flickor pojkar våren 2003flickor pojkar våren 2004flickor tabell redovisas (%) andelen pojkar elever 90,8 i elever åk 9 90,9 pojkar är är behöriga behöriga 90,4 till till gymnasieskolan gymnasieskolan 93,1 pojkar 88 flickorefter kön åren år Källa: Skolverket 93,0 våren ,9 90,8 90,9 90,9 våren ,6 90,4 90,8 93,1 våren ,8 93,0 1.4 (%) elever i åk 9 är behöriga till gymnasieskolan efter kön år pojkar 87,9 flickor 90,9 pojkar 88,6flickor 90,8 pojkar 88flickor 90,8 våren ,8 90,9 våren ,4 93,1 våren ,0 pojkar 87,9 flickor 90,9 pojkar88,6 flickor 90,8 pojkar 88 flickor 90,8 90,8 90,9 90,4 93, ,0 87,9 90,9 88,6 90, ,

11 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn 1.5 i åldern år anger långvarig sjukdom med lätt eller svår nedsättning I befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor genomdes 2005 utgör dessa den andel i ålder år svarade att man hade någon långva- av arbetsmågan 1.5 i åldern år anger långvarig sjukdom, besvär, med lätt nedsatt eller funktion svår eller annat 1.6 en nedsättning i ålder av arbetsmågan år anger svåra hälsoproblem nedsatte arbetsmågan/dagliga sysselsättningar med värk från i hög rörelseorganen grad eller någon mån. besvär 1.6 en med värk i från ålder rörelseorganen år anger svåra besvär en i åldern i ålder år år anger långvarig svåra besvär sjukdom av ängslan, med lätt oro eller svår ångest 1.7 en i ålder år anger svåra nedsättning I befolkningsenkäten av arbetsmågan Hälsa på lika villkor genomdes 2005 utgör dessa den andel i besvär av ängslan, oro eller ångest 1.6 ålder en år i ålder svarade år att man anger hade någon svåra långvarig besvär med sjukdom, värk från besvär, rörelseorganen nedsatt funktion 1.7 eller en annat hälsoproblem i ålder år nedsatte anger arbetsmågan/dagliga svåra besvär av ängslan, sysselsättningar oro eller ångest i hög grad I eller befolkningsenkäten någon mån. Hälsa på lika villkor genomdes 2005 utgör dessa den andel i I befolkningsenkäten ålder en år Hälsa svarade (%) på lika att anger man villkor långvarig hade någon I sjukdom långvarig med sjukdom, lätt eller besvär, svår nedsättning nedsatt funktion av eller arbetsmågan, annat hälsoproblem svår värk från nedsatte rörelseorgan arbetsmågan/dagliga svåra besvär sysselsättningar av ängslan, oro eller i hög ångest grad eller efter någon kön mån. 1.5 en Långvarig (%) sjukdom anger långvarig Svår värk rörelseorgan sjukdom med Svåra lätt eller besvär svår ängslan, nedsättning oro, ångest av arbetsmågan, svår värk från rörelseorgan svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 26,8 28,3 13,9 17,8 2,7 6,4 efter kön 24, ,1 15,7 4,7 6,6 Långvarig sjukdom Svår värk rörelseorgan Svåra besvär ängslan, oro, ångest 2. Utfallsindikatorer: 26,8 28,3 13,9 17,8 2,7 6,4 24, ,1 15,7 4,7 6,6 2. Utfallsindikatorer: 2.1. Ohälsotal per person efter kön ålder. innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. dagar arbetsskadesjukpenning, är omräknade till heldagar, t.ex. två Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, Ohälsotal Utfallsindikatorer: per person efter kön ålder. rehabiliteringspenning, tidspension sjukbidrag dagar från med socialsäkringen halv ersättning blir (från en dag sjuk- Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med aktivitetsersättning) per säkrad år. Ohälsotalet Källa: Försäkringskassans innehåller officiella inte dagar redovisning med sjuklön av sjukpenning, 2.1. Ohälsotal arbetsskadesjukpenning, per person efter kön rehabiliteringspenning, ålder. från arbetsgivare. dagar är omräknade till heldagar, ohälsotalet.ex. två dagar med halv ersättning Ohälsotalet tidspension är ett mått på utbetalda sjukbidrag dagar från med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, blir en dag. socialsäkringen rehabiliteringspenning, (från 2003 tidspension sjuk- aktivitetsersättning) sjukbidrag från socialsäkringen (från 2003 sjuk- Källa: Försäkringskassans officiella redovisning av ohälsotalet aktivitetsersättning) per säkrad per år. säkrad Ohälsotalet år. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. 2.1 Ohälsotal per dagar person är omräknade år efter till år heldagar, kön t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag Källa: Försäkringskassans 34,4 36,3 officiella 36,8 redovisning 36,4 av 35,9ohälsotalet 48,3 51,7 53,0 52,7 52,1 33,1 34,7 34,8 34,0 33,0 48,4 2.1 Ohälsotal per person år efter år kön 51,4 51,9 51,2 49, ,4 36,3 36,8 36,4 35,9 48,3 51,7 53,0 52,7 52,1 33,1 34,7 34,8 34,0 33,0 48,4 51,4 51,9 51,2 49,9 11

12 Hälsan i år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Bilaga Bilaga Mål Mål 2 Alkoholrelaterad Alkoholrelaterad sjuklighet sjuklighet 1.Bestämningsindikatorer: 1.Bestämningsindikatorer: Bilaga Mål 2 Alkoholrelaterad sjuklighet Bilaga Mål 2 Alkoholrelaterad sjuklighet 1.Bestämningsindikatorer: 1.Bestämningsindikatorer: Försäljning Försäljning från från systembolag systembolag restauranger restauranger I tabell tabell redovisas redovisas säljningen säljningen omräknat omräknat till till liter liter 100% 100% alkohol alkohol per per invånare invånare år år 1.1 Försäljning äldre inrapporteras från systembolag till Statens restauranger äldre inrapporteras till Statens Folkhälsoinstitut Folkhälsoinstitut av av Systembolaget Systembolaget restauratörerna restauratörerna Källa: åren 1.1 Statens Försäljning Folkhälsoinstitut, från FHI/tillsyn systembolag restauranger åren Källa: I tabell Statens 1.1 redovisas Folkhälsoinstitut, säljningen FHI/tillsyn omräknat till liter 100% alkohol per invånare 15 år Källa: Statens Folkhälsoinstitut, FHI/tillsyn äldre 1.1. inrapporteras 1.1. Antal Antal liter liter 100% till Statens 100% alkohol Folkhälsoinstitut alkohol per per invånare invånare 15+ av 15+ år Systembolaget år säljningen säljningen från från Systembolaget restauratörerna Systembolaget restauranger åren restauranger efter efter år. Källa: Statens Folkhälsoinstitut, år FHI/tillsyn Antal liter 100% alkohol 5,1 per invånare 5, ,5år säljningen från Systembolaget 5,1 5,5 5,5 restauranger efter år. 5,6 6,0 6,1 5, , , ,1 5,5 5, arbetslös ungdom år arbetslös ungdom 5, år 6,0 6,1 1.2 Källa: Källa: arbetslös Källa: Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen ungdom år Se bilaga Mål 1. Källa: Se Källa: bilaga Arbetsmarknadsstyrelsen Mål 1. Se bilaga Mål arbetslös ungdom år 1.3 Källa: Källa: elever Arbetsmarknadsstyrelsen åk är behöriga till gymnasieskolan Källa: Se bilaga elever Skolverket Mål elever i åk 1. 9 i åk 9 är behöriga är behöriga till gymnasieskolan till Källa: Källa: Skolverket Skolverket Se bilaga Mål 1. Se Se bilaga Mål bilaga Mål elever 1. i åk 9 är behöriga till gymnasieskolan Källa: Skolverket Se bilaga Mål med riskabla alkoholvanor (riskkonsumtion /eller berusningsdrickande) med med riskabla riskabla alkoholvanor alkoholvanor år. (riskkonsumtion /eller berusningsdrickande) (riskkonsumtion /eller berusningsdrickande) I befolkningsenkäten år. år. genomdes i 2005 så tillfrågades 8000 i åldern år om deras I befolkningsenkäten befolkningsenkäten alkoholvanor. Svarsfrekvensen genomdes genomdes låg på i 61 %, högre kvinnor så så tillfrågades tillfrågades lägre män. åldern år 1.4 om i åldern år om deras med deras alkoholvanor. riskabla alkoholvanor alkoholvanor. Svarsfrekvensen (riskkonsumtion Svarsfrekvensen låg låg på på %, %, högre /eller högre kvinnor berusningsdrickande) kvinnor lägre lägre män. män år (%) (%) med med riskkonsumtion riskkonsumtion (enligt (enligt definitionen) definitionen) eller eller berusningsdrickande berusningsdrickande (enligt I befolkningsenkäten (enligt definitionen) definitionen) i åldern genomdes åldern år år efter i efter kön så tillfrågades 8000 i åldern år om deras alkoholvanor. kön. Svarsfrekvensen låg på 61 %, högre kvinnor lägre män. 1.4 (%) med 14,6riskkonsumtion 10,1 (enligt definitionen) eller berusningsdrickande 14,6 10,1 (enligt definitionen) i åldern 16, år 9,4 efter kön. 16,5 9,4 14,6 10, Utfallsindikatorer: Utfallsindikatorer: 16,5 9, Indirekta Indirekta utfallsindikatorer: 2. Utfallsindikatorer: utfallsindikatorer: 2.1 Indirekta Antal utfallsindikatorer: Antal anmälda anmälda rattfylleribrott. rattfylleribrott. Data Indirekta Data omfattar omfattar samtliga utfallsindikatorer: Antal anmälda samtliga rattfylleribrott. händelser händelser anmälts anmälts registrerats registrerats rattfylleribrott rattfylleribrott av av polisen. polisen. Data Uppgifterna Uppgifterna omfattar samtliga härstammar härstammar händelser från från BRÅ BRÅ anmälts gäller gäller registrerats den den kommun kommun i rattfylleribrott vilken vilken brottet brottet av har har polisen. begåtts begåtts Uppgifterna invånare. samt samt redovisas Antal redovisas per anmälda per invånare. rattfylleribrott. Data härstammar omfattar Antal samtliga från BRÅ Antal anmälda händelser gäller anmälda rattfylleribrott den anmälts kommun rattfylleribrott per per 10 i vilken registrerats brottet 000 invånare har begåtts invånare efter rattfylleribrott samt redovisas efter år av polisen. per 10 Uppgifterna 000 invånare. härstammar år från BRÅ 2003 gäller 2004 den kommun i vilken brottet har begåtts samt redovisas per 1014,0 000 invånare. 15,5 16,9 15,1 14,0 15,5 16,9 15, Antal 16,0anmälda 16,7 rattfylleribrott 17,1 per 17, invånare efter år 16, , , , ,0 15,5 16,9 15,1 16,0 16,7 17,1 17,