OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
|
|
- Sofia Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 4 Monash University Accident Research Centre Utökad sammanfattning Att åka motorcykel har de senaste åren ökat i popularitet och i dag finns i Sverige ca motorcyklar i trafik. Tyvärr visar det sig också i olycksstatistiken. År 2008 omkom i Sverige 51 motorcyklister medan 60 omkom under Även om antalet omkomna och svårt skadade motorcyklister inte ökar med det ökade antalet motorcyklar i trafik, är risken att omkomma som motorcyklist redan idag relativt hög (20 gånger så stor att omkomma jämfört med personbilsförare). Dessutom är skaderisken för motorcyklister mer än dubbelt så hög än för personbilister, vilket i första hand beror på att man som relativt oskyddad trafikant färdas i höga hastigheter. På senare tid har en rad nya säkerhetssystem för motorcyklar introducerats men få utvärderingar eller effektstudier har gjorts. Exempel på sådana system är passiva system som airbag men framförallt aktiva säkerhetssystem som bl a ABS vilka tros ha en stor olycksförebyggande betydelse. Med ABS riskerar inte föraren att låsa hjulen, vilket gör att man lättare kan utnyttja bromsarnas fulla potential och öka kontrollen över fordonet. I en stor del av de djupstudier av dödsolyckor med motorcyklister som Vägverket utför är dålig bromsteknik en avgörande faktor för olyckans uppkomst och utfall. I vissa fall använder man bakbromsen för kraftigt vilket gör att man går omkull, i andra fall vågar inte föraren använda frambromsen tillräckligt vilket gör att man inte utnyttjar bromsarna optimalt. Med ABS skulle olyckan i många fall helt kunnat undvikas, eller konsekvenserna lindras. Marknadsbilden vad gäller ABS är väldigt varierande beroende på tillverkare och motorcykeltyp. Trots att en tillverkare sedan slutet av 90-talet i Sverige sålt nästan alla sina motorcyklar med ABS, är antalet modeller med ABS som standard eller tillval generellt sett ganska litet och förekommer främst i klasserna sporttouring, touring, standard och offroad. En annan tillverkare har dock under 2009 börjat sälja ABS som tillval på sina supersport modeller. Syftet med denna studie var att undersöka de olycks- och skadereducerande effekterna av ABS på motorcyklar på verkliga olyckor. Den statistiska metoden baseras på oddskvoter och har tidigare använts för att beräkna effekten av andra fordonsäkerhetssystem som antisladdsystem (ESC) på personbilar men aldrig för ABS på motorcyklar. Sådana effektstudier är dock viktiga och borde utföras så fort som möjligt för att förstå den verkliga effekten av säkerhetssystem i trafiken och därmed skapa faktabaserade argument för införandet av effektiva åtgärder (t.ex. antisladdsystem på personbilar under de senaste åren). Lika viktigt är att dessa undersökningar genomföras internationellt för att kunna dra mer generella slutsatser. Studien utfördes i två steg. I det första användes djupstudier av dödsolyckor med motorcyklar i Sverige mellan 2005 och 2008 för att förstå i vilka omfattningar ABS skulle (eller inte skulle) kunna ha en positiv inverkan på olyckans utfall. Analysen visade att ABS skulle ha varit minst avgörande i mötesolyckor och mest i korsningsrelaterade olyckor. I 75% av de analyserade dödsolyckorna bromsade mc-föraren innan kollisionen och i 18% bromsade man omkull, vilket påpekar bromsnings- och instabilitetsproblematiken. I det andra steget, analysen med oddskvoter, användes alla polisrapporterade trafikolyckor med personskador i Sverige mellan 2003 och Analysen jämförde olycksfrekvensen bland två grupper av motorcyklar där den enda avgörande skillnaden förutsattes vara ABS. Slutsatserna i denna studie var att: - ABS beräknades ha en olycksreducerande effekt av 38% på alla olyckor med personskador i Sverige och 48% på svåra och dödliga olyckor. Den lägsta effekten med 95% konfidensintervall beräknades vara 11% respektive 17%. - Olycksreducerande effekten av ABS i alla korsningsrelaterade olyckor beräknades vara minst 42%. - ABS på motorcyklar skulle inte ha varit avgörande, eller endast marginellt, i mötesolyckor med dödlig utgång under Skadegraden i trafikolyckor med motorcyklar utrustade med ABS var markant lindrigare än i olyckor med motorcyklar utan ABS. Slutliga rekommendationer utifrån studien är att tillverkare inför ABS på alla nya modeller inklusive i supersport klassen och att kunder endast köper motorcyklar utrustade med ABS. Projektet har finansierats av Vägverkets Skyltfond. Professor Brian Fildes på Monash University Accident Research Centre har granskat dokumentationen. Ett speciellt tack till Anita Ramstedt, Mats Artebranth, Jörgen Persson och Ylva Berg på Vägverket, Jenny Eriksson på Vectura Consulting, Kristina Mattsson på Transportstyrelsen och de svenska filialerna av BMW, Honda, Suzuki, Kawasaki och Yamaha.
2 Olycks- och skadereducerande effekter av ABS på motorcyklar Matteo Rizzi Vectura Consulting AB Johan Strandroth Vägverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Claes Tingvall Vägverket Monash University Accident Research Centre
3 Dödade och svårt skadade på mc omkomna svårt skadade mc i trafik
4 Dödade och svårt skadade per 1000 olyckor motorcykel personbil
5 Olyckstyp i dödsolyckor % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Singel Möte Korsningsrel. Upphinnande Annat
6 Syfte med studien: 1. Undersöka potentialen av ABS på motorcyklar att förhindra olika olyckstyper 2. Beräkna effekten av ABS på motorcyklar i att reducera personskadeolyckor 3. Undersöka om ABS på motorcyklar påverkar skadegraden i olyckor
7 Metod Arbetsgång Steg 1 Djupstudier av dödsolyckor Olycks- och skadereducerande effekter av ABS Ickekänsliga olyckstyper för ABS Steg 2 Olyckor med personskador
8 Metod Steg 1 Djupstudier av dödsolyckor Potentialskala för analys av dödsolyckor: 1. ABS skulle absolut inte ha påverkat olyckan 2. ABS skulle möjligtvis ha påverkat olyckan 3. ABS skulle sannolikt ha påverkat olyckan 4. ABS skulle absolut ha påverkat olyckan 5. ABS kunde definitivt ha undvikit olyckan
9 Metod Step 1 Djupstudier av dödsolyckor Beslutsträd för analys av dödsolyckor: Bromsning innan kollision? Nej = 1 Ja Bromsning betydelsefull? Ja Fall innan kollision? Nej = 2 Troligtvis = 3 Nej = 4 Ja = 5
10 Resultat Steg 1 Potentialen av ABS i olika olyckstyper 60% 50% 40% 30% Möte Singel Korsningsrel. Upphinnande 20% 10% 0% 1 = ABS skulle absolut inte ha påverkat olyckan 2 = ABS skulle möjlightvis ha påverkat olyckan 3 = ABS skulle sannolikt ha påverkat olyckan 4 = ABS skulle absolut ha påverkat olyckan 5 = ABS kunde definitivt ha undvikit olyckan
11 Metod Steg 2 Effektberäkning baserad på oddskvoter Standard Standard Touring Touring On/off Sport touring Sport touring On/off Olyckor i ABS-gruppen (n=187) Olyckor i icke-abs gruppen (n=985)
12 Metod Steg 2 Effektberäkning baserad på oddskvoter Ickekänsliga olyckor för ABS Ickekänsliga olyckor för ABS Olyckor i ABS-gruppen Olyckor i icke-abs gruppen
13 Resultat Steg 2 Olycksreducerande effekt av ABS i korsningsrelaterade olyckor Alla korsningsrelaterade olyckor med personskador 43% 0% Alla svåra och dödliga korsningsrelaterade olyckor 71% 0% 20% 40% 60% 80% 100%
14 Resultat Step 2 Olycksreducerande effekt av ABS i alla olyckor ALLA olyckor med personskador 38% 0% ALLA svåra och dödliga olyckor 48% 0% 20% 40% 60% 80% 100%
15 Resultat Steg 2 Skadereduktion i olyckor med ABS 25% 20% ABS ej ABS 15% 10% 5% 0% AIS 3+ MAIS 3+ ISS 9-15 ISS 16-75
16 Slutsatser Den totala effekten av ABS på motorcyklar i Sverige var: 38% på alla olyckor med personskador 48% på alla svåra och dödliga olyckor Den minsta effekten var mellan 11% och 17% 43% på alla korsningsrelaterade olyckor 71% på alla svåra och dödliga korsningsrelaterade olyckor Skadegraden i olyckor med ABS-försedda motorcyklar var markant lägre än i liknande olyckor med icke ABS-försedda motorcyklar
Antal omkomna 2000-2014
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)
Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen
Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0
Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0 Målsättning: Visa på hur antalet omkomna ska minskas med 50% och allvarligt skadade med 25% till 2020. 1 2015-11-18
2 2010-04-21. Mc - allmänt
Olycksutveckling Mc 2 2010-04-21 Mc - allmänt Antal motorcyklar i trafik 1990-2009 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Antalet motorcyklar i trafik har fördubblats de senaste 10 åren. 3 2010-04-21
Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladdsystem (ESP) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR
Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil
Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0
Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped Underlag 2.0 Mc, Moped - olycksutveckling Utveckling av antalet omkomna per trafikantkategori 450 400 350 300 250 200 150 100 Bilister
Olycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
motorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada
Motorcykelolyckor med dödlig utgång. Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003
DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003 PUBLIKATION 2005:82 Motorcykelolyckor med dödlig utgång Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 1 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.
Skadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Olyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har
Motorcyklar. Fördjupad besiktningsstatistik från kontrollbesiktningar 2010. Foto: IBL
Motorcyklar Fördjupad besiktningsstatistik från kontrollbesiktningar 2010 Foto: IBL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Åldersfördelning... 4 Utfall fördelat på län... 5 De vanligaste
Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan
Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt
STRADA Värmland 2007 2012
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data
FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR
Med känsla för MC FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR Att åka motorcykel är en livsstil eller rent av en passion, den används både till nytta och nöje. Det är förenat med en skön känsla som kan vara svår att förstå
PUBLIKATION 2008:136. Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar. Effekter av åtgärder för en säker tung trafik
PUBLIKATION 2008:136 Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Effekter av åtgärder för en säker tung trafik Titel: Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Effekter av åtgärder för en säker
Trafiksäkerhet och konjunktur
Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte
Antal omkomna
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1
Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Säkerheten i vägtransportsystemet bestäms av ett antal väl definierade säkerhetsfaktorer eller indikatorer som var för sig och gemensamt bygger upp en säkerhetsnivå.
Ökad säkerhet på motorcykel och moped. Gemensam strategi version 3.0 för åren 2016-2020
Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi version 3.0 för åren 2016-2020 Kontaktuppgifter Cykel Motor och Sportfackhandlarna 08-505 970 41 www.csrservice.se Moped och Motorcykelbranschens
Vägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov
Säkrare vägar och gator för motorcyklister En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov 1 2 Motorcyklister har andra behov än bilister Syfte Dokumentet beskriver motorcyklisternas särskilda behov
Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99
TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför
Personskador i trafiken STRADA Värmland
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Mopedolyckor efter EU-mopedens införande
Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Publikation: Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor
Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan
Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:
Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare
VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets
Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Säkerhet på fyrhjulingar ska öka!
Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Ny gemensam strategi ska visa vägen Jörgen Persson Trafikverket Peter Lundqvist SLU Alnarp 2 2015-03-17 300000 264 455 250000 200000 150000 148 216 ATV Quad Snöskoter
Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet
Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet
Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna
Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-05 Minnesanteckningar från GNS möte nr 133,
Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30
Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1
Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection
Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com
Motorcyklar och räcken samt COM 2017 Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Motorcyklar och räcken samt COM 2017 Jörgen Persson Trafikverket Intensitet Inriktningarnas utvecklingsfaser för oskyddade trafikanter Mc o Mopedstrategi 2.0 Fyrhjulingsstrategi
En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm
En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret
Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport
Dnr Sida 1 (9) 2015-09-11 Handläggare Ellen Svensson 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2015-10-15 Trafikolyckor 2014. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Förslag till beslut 1.
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.
Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial
Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman
Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket
Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2018? Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020 1. Hastighet, statligt
Varför en översyn?
1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna
STRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Samverkan för säker cykling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att
Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.
Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är
Ökad säkerhet på motorcyklar och mopeder. Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0
å p t e h r e k ä s d a k Ö d e p o m h c o l e k y c n 1.0 motor 020, versio Geme 010-2 2 n e r å r ö f i g nsam strate Titel: Publikationsnummer: 2010:039 Utgivningsdatum: 2010-04 Utgivare: Kontaktperson:
Bilprovningens mc-rapport 2012
Bilprovningens mc-rapport 2012 Sammanfattning 3 Inledning 4 Åldersfördelning 4 Utfall fördelat på län 5 De vanligaste bristerna 6 Antal besiktade per fabrikat 7 Besiktningsresultat per fabrikat 8 Indelning
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter
Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015
Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Förord Folksam har en lång erfarenhet inom trafiksäkerhetsforskningen. Sedan åttiotalets början har vi samlat in och analyserat information om trafikskador
Trafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil
Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Ny kunskap men samma slutsats vad gäller risken för fotgängare att dödas och skadas allvarligt vid kollision med bil Sedan mer än 15 år
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer
RAPPORT ecall och tid till räddning vid trafikolycka
RAPPORT ecall och tid till räddning vid trafikolycka En analys av trafiksäkerhetspotentialen av automatiskt och manuellt larm samt snabbare räddning efter trafikolycka i Sverige Trafikverket Postadress:
SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010
SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010 Bakgrund Sedan 29 april 2009 är det i stort sett omöjligt att få en motorcykel godkänd med kopplingsanordning vid registreringsbesiktning.
OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen
Trafikolyckor 214 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 14 2 Stockholm Telefon 8 58 27 2 www.stockholm.se/trafikkontoret Dnr: T215-1981
Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.
Bakgrund Motorcyklister är trafiksäkerhetsmedvetna och majoriteten tar inte onödiga risker utan njuter av att köra motorcykel. Det är en självklarhet för motorcyklister att ha ett giltigt körkort när man
Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.
Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande
Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten
Säkerhetsläget på cykel Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten Omkomna fördelade efter färdsätt jan-nov, 2006-2011* * F o m 2010 exklusive suicid enligt officiell statistik (15-20 fall årligen). I den preliminära
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.
Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen
NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är
STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011
STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson
Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass
BILAGA 1 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2011 - på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafikkontoret 2012 Stockholms stad, Trafikkontoret Trafikkontoret
Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma
Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi för åren
Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi för åren 2014-2020 Syfte Syftet med strategin är att öka säkerheten för de som åker fyrhjuling. Strategin syftar också till att systematisera säkerhetsarbetet
FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL
FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.
# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst
Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805 Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Helena Hellstén Helsäker Konsult AB i Förord Studien Pilotprojekt av MC och mopedförares
Motorcyklarochvägräcken
VTI notat 38 2002 VTI notat 38-2002 Motorcyklarochvägräcken Författare FoU-enhet Göran Nilsson Projektnummer 50388 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet och vägutformning Motorcyklisters
OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.
Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm
En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2012 1 2013 Stockholms stad, Trafikkontoret Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon
Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken
År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs
Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF
Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken
Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg
VTI pm Dnr: 2013/0474-8.3 2015-02-17 www.vti.se Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg Åsa Forsman Susanne Gustafsson VTI pm VTI pm Förord Det här projektet har finansierats av bidrag
Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport
Dnr Sida 1 (12) 2017-09-19 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2017-10-19 Trafikolyckor 2016. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Förslag till beslut 1.
Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad
Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2012* *Prel. stat. 2012 600 Antal
Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor
Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare
Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Olyckor med snöskoter
Dnr TSV 2019-818 Februari 2019 Olyckor med snöskoter En analys av snöskoterolyckor som inträffat under säsongerna 2012/13 2016/17 Transportstyrelsen Väg och järnväg Sektion Strategisk analys Rapporten
Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
aktiva säkerhetssystem i bilar
aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen
Mål/Syfte 2.0. Att utveckla strategi 1.0 utifrån: Aktuellt utfall av antalet skadade och dödade Aktiviteter som olika aktörer har genomfört Ny kunskap
Mål/Syfte 2.0 Att visa hur antalet dödade motorcyklister och mopedister kan halveras och hur antalet mycket allvarligt skadade kan minska med 40% mellan år 2010 och år 2020. Att utveckla strategi 1.0 utifrån:
Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella