STRADA rapport för 2012

Transkript

1 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1. Antalet rapporterade fall från både polis och sjukhus Totala antalet cykelolyckor från > med reservation för att det kan komma in rapporter i efterhand. Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Olyckor med okänd svårighetsgrad Olyckor utan personskada Tabell 1 Olycksstatistik från både polisens rapporter och sjukhusets rapporter Att siffrorna skiljer så markant mellan år till år beror främst på att sjukvården inte har samma skallkrav som polisen på att rapportera olyckor. Därför finns det ett mörkertal som gör att det inte går att använda procentuella ändringar inom cykelolyckor. Det antalet olyckor som är inrapporterat är inte det totala antalet som sker varje år. Det är dock en väldigt bra fingervisning på att det skett olyckor på en viss plats samt att det går att få en bra bild över vad som hänt. Med hjälp av denna information får trafikavdelningen ett bättre underlag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt bättre underlag för budgetförhandlingar. 2. Skillnaden mellan polis och sjukvård För att kunna tydliggöra osäkerheten i totala antalet olyckor måste man skilja på polisrapporter och sjukvårdsrapporter.

2 2.1. Inrapporterat från polisen Polisen måste rapportera alla olyckor de får kännedom om, därför är osäkerheten i statistiken från polisen låg. Däremot rapporterar polisen nästan inga singelolyckor, eftersom man vanligtvis inte går till polisen om man ramlar med cykel. Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Olyckor med okänd svårighetsgrad Olyckor utan personskada Tabell 2 Olycksstatistik ur polisens rapporter(som även är den officiella statistiken) 2.2. Sjukhusinrapporterat Antalet personer skadade 2008 var enligt sjukvårdsstatistiken mycket lägre än andra år, detta beror på att före 2009 fick inte sjukvården betalt för att rapportera in, samt att det inte finns en strikt reglering på att alla personskador ska rapporteras. Efter att ha pratat med sjukvården, kan nedgången 2010 delvis förklaras genom att folk drabbades lindrigare av olyckorna på grund av att vintern var lång. Långa vintrar kan påverka beteendet hos cyklister så att man tar det lungnare, vilket resulterar i lindrigare skador som man inte vänder sig till akuten med. Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Olyckor med okänd

3 svårighetsgrad Olyckor utan personskada Tabell 3 Olycksstatistik ur sjukhusets rapporter (vid sjukvårdsinrapportering är det antalet individer, inte antalet olyckor som rapporteras in) 2.3. Sammanfattning Att antalet svåra olyckor är färre utifrån sjukhusrapporterna, beror delvis på att polisen är lekman inom området sjukvård och att bestämma hur allvarliga skadorna är. Om polisen anser att någon person inom olyckan är allvarligt skadad, klassas det som allvarlig olycka. Det kan till exempel vara så att det är mycket blod(och polisen ser det som svår skada), men som visar sig bara vara ett lindrigt skrapsår vid senare sjukhusbesök. Att dödsolyckorna är annorlunda beror på att polisen alltid får information om när en dödsolycka skett. Att alla dödsolyckor inte finns med i sjukvårdsrapporteringen beror på att de som är bekräftat döda på olycksplatsen inte kommer in till akuten. 3. Var sker olyckorna? Karta över alla inrapporterade olyckor i Kalmar kommun Figur 1 Röda markeringar representerar sjukvårdsrapportet och blå markeringar representerar polisens rapportering

4 Det är inte bara kommunens vägar som det sker olyckor på, utan även på det enskilda och statliga vägnätet. Men det är olyckorna på det kommunala vägnätet som kommunen behöver studera och ha koll på. Det är väghållaren som beslutar och bekostar säkerhetshöjande åtgärder. Tabell 4 visar uppdelningen av olyckor per väghållare. De olyckor som står som övrigt består av olyckor inrapporterade utan position samt sådana som inte står med i nationella vägnätsdatabasen NVDB. Antal olyckor per väghållare och svårighetsgrad Väghållare Antal olyckor Fördelning (D, S, L) Statlig 17 (-, -, 17) Kommunal 264 (2. 10, 252) Enskild 25 (-, -, 25) Övrigt 137 (-, 3, 134) Tabell 4 Siffrorna inom parentes visar antalet (dödsolyckor, svåra olyckor, lindriga olyckor) 4. Vilken typ av cykelolyckor är vanligast? Nedan redovisas vilka olyckstyper som är vanligast med en konflikttabell mellan olika trafikslag. Olyckstillbudstabell (visar antalet olyckor mellan olika trafikgrupper) Singel Fotgängare Cykel Fotgängare 1 (-, -, 1) Cykel 280 (2, 4, 274) 3 (-, -, 3) 32 (-, -, 32) Moped 8 (-, 2, 6) MC 2 (-, -, 2) Personbil 106 (-, 7, 99) Lastbil 1 (-, -, 1) Buss 5 (-, -, 5) Övrigt 1 (-, -, 1) Tabell 5 Siffrorna inom parentes visar antalet (dödsolyckor, svåra olyckor, lindriga olyckor) Tabell 5 visar att singelolyckor är den kraftigt dominerande olyckstypen. Dessa olyckor kommer främst från halkolyckor av olika slag, samt tekniska fel på cykeln. Samtliga dödsolyckor har varit singelolyckor. Den näst vanligaste olyckstypen är olyckor med personbilar och motorfordon. Främsta orsaken till dessa är oaktsamhet från någon eller båda parter. Det finns även många bilister som inte lägger märke till att cyklisterna kommer, vilket kan vara kan ha en förklaring i att en cykel är relativt liten, samt att den kan

5 framföras i en relativt hög hastighet. Det finns också vissa tecken på att det finns en osäkerhet på trafikregler och hänsynsregler vid överfarter (övergångsställen samt cykelöverfarter) vilket visas i tabell 6. Antal olyckor per attribut och svårighetsgrad Attribut Antal olyckor Fördelning (D, S, L) Övergångsställe 28 (-, 1, 27) Cykelöverfart 15 (-, 2, 13) Tabell 6 Siffrorna inom parentes visar antalet (dödsolyckor, svåra olyckor, lindriga olyckor) Även olyckor i cirkulationsplatser kan räknas in i detta problem, se tabell 7. Antal olyckor per platstyp och svårighetsgrad (olyckor utan angiven platstyp redovisas inte) Attribut Antal olyckor Fördelning (D, S, L) Gatu-/Vägsträcka 208 (2, 8, 198) Gatu-/Vägkorsning 76 (-, 3, 73) Cirkulationsplats 20 (-, 1, 19) Gång- och cykelbana 92 (-, 1, 91) Gångbara/trottoar 9 (-, -, 9) Annan 35 (-, -, 35) Tabell 7 Siffrorna inom parentes visar antalet (dödsolyckor, svåra olyckor, lindriga olyckor) Den tredje vanligaste olyckstypen är cykel-cykel olyckorna som främst beror på oaktsamhet och att folk visar dålig hänsyn till andra cyklister eller oskyddade trafikanter. Ofta sker olyckor på grund av hög hastighet eller dålig kännedom om vart korsningspunkter finns. Gatu-/vägsträcka är den vanligaste platsen för cykelolyckor vilket kan förklaras av att blandtrafik kan ge konflikter. Gång- och cykelbana är den näst vanligaste platsen och där kan det finnas nackdelar med dåligt underhåll och bristande belysning. En väldigt avgörande faktor när det gäller trafiksäkerhet är trafikflödet (exponeringen) av trafiken, ju fler personer som färdas på vägarna desto fler olyckor sker (i detta fall är det flest som färdas på vanlig väg och gång cykelväg). Det är därför viktigt att ha en bra riskanalys så man kan jämföra olika vägar. Litet flöde men stor risk kan ge samma antal skadade som stort flöde med liten risk. Risk beräknas genom att antalet olyckor divideras med flödet.