Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Transkript

1 Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015

2 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger)

3 Foto: Krister Isakssons blogg Titta en cykelbana, vad kan vi använda den till?

4 Olyckstyp svårt skadade = Risk att omkomma (ISS 9+) Moped; 1% Cyclists; 6% Pedestrian; 1% Other; 3% Bicycle - Pedestria n; 2% Bicycle - Moped; 4% Bicycle - Bicycle; 8% singlebicycle; 16% Bicycle - Other; 2% Motor vehicle; 18% Bicyclevehicle; 68% Single; 71% STRADA, (N=1 836)

5 Drift och underhåll allvarligt skadade cyklister

6

7 Sopsaltning i Linköping och Stockholm

8 Friktionsmätningar

9

10 Slutsats om platser med låg friktion Där beläggningen är skadad eller ojämn Där osaltade stråk korsar eller ansluter till de saltade cykelstråken På brunnslock som ligger i eller intill cykelbanan På cykelmyror, smågatsten etc. Där cykelbanan korsar bilväg. På röd massa som markerar cykelöverfart

11 Frågeställningar kring friktion på cykelvägar Vilka friktionskrav ska vi ha på en cykelväg? Vad är egentligen halka för cyklister? Hur stor behöver en hal fläck vara för att kunna resultera i en omkullkörning för en cyklist? Medelvärde Gränsvärde?

12 Frågeställningar kring friktion på cykelvägar Vilka friktionskrav ska vi ha på en cykelväg? Vad är egentligen halka för cyklister? Hur stor behöver en hal fläck vara för att kunna resultera i en omkullkörning för en cyklist? Hur ska vi mäta friktion på cykelvägar? Hur väl representerar de mätningar vi gör med PFT:n det man upplever som cyklist? Olika ytor Olika cyklar Olika däck

13 Cykeldäcks friktionsegenskaper på olika väglag

14 Slutord Väghållaren har ett stort ansvar för cyklisters säkerhet! Drift och underhåll förlåtande trafikmiljö Cykelns status!

15 Tack för mig! VTI rapport 779 och 801

16 Slipkurvor för cykeldäck Odubbat däck: Dubbat däck: 0.2 Bromskraft däck D5 0.2 Bromskraft däck D Friktion: mux Friktion: mux Slip [%] Slip [%] Peak och låsthjul-värden Bromsstabilitet = låst hjul / peak

17 Cyklister: flest svårt skadade vägtrafikanter 1/3 av alla trafikanter på sjukhus är cyklister Antal Cyklist Personbil MC-moped Fotgängare Annat/okänt Lastbil/buss Källa: Antal inskrivna på sjukhus minst 1 dygn fördelade efter färdsätt, enligt PAR

18 Stort medialt intresse - Ökar cykelolyckorna? Källa: STRADA-sjukvård

19 Halkrelaterade orsaker till singelolyckor per månad

20 Kommuner, endast DoU-faktorer 100% 90% 80% 28% 15% 5% 24% 16% 9% 70% 60% 50% 0% 7% 2% 12% 19% 12% 5% 16% 18% 10% 12% Annat Har Spårvägs-/Järnvägsspår Ojämnt/hål/gropar Hal pga övrigt 40% 20% 9% 18% Löst grus Hal pga snö/is 30% 50% 20% 10% 29% 36% 26% 0% Umeå Stockholm Göteborg Malmö N, as n, alla

21 Cykel singel potential åtgärder 2 (2) 20% PMI 1% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% PMI 1% 2% 0%

22 Vidare analyser av allvarligt skadade cyklister Cyklister inrapporterade i STRADA-sjukvård, Alla skadade (MAIS1+): personer 1% invaliditet, RPMI1: fiktiva personer 10% invaliditet, RPMI10: fiktiva personer Definitioner MAIS= Maximal AIS, anger den högsta AIS-graden för skadorna hos en person SS= Svårt skadad= Risken att dö vid olyckstillfället AS= Allvarigt skadad= Risken att få framtida medicinsk invaliditet RPMI= Risk of Permanent Medical Impairment

23 Viktigaste resultaten från intervjuerna Mycket mer komplext än vad som framgår av STRADA Sällan en orsak till olyckan händelsekedjor Inte alla minns olycksförloppet Upplevd säkerhetsrisk (trygghet) Andra cyklisters trafikvett Oaktsamma och hänsynslösa bilister Dåligt bemötande från väghållare Många tar själva på sig ansvaret för olyckan Sällan rapporterat till polisen

24 Möjliga förbättringar av olycksstatistiken: Bestäm parametrar/indikatorer som är viktiga att få med och följa upp ( kryssrutor ): olycksorsaker alkohol mörker hjälmanvändning Dialog för att förbättra kvaliteten på inrapporteringen Identifiera åtgärder för att förbättra cyklisternas säkerhet gör upp en plan för åtgärderna Följ upp olycksutvecklingen på ett konsekvent sätt samma indikatorer Trender Effektsamband

25 Data från Trafikverkets djupstudier (ej sjukdomsfall) 119 olyckor med 120 dödade cyklister, varav 88 dödade cyklister i cykel-motorfordons-olyckor (87 olyckor) 2 dödade cyklister i cykel-moped-olyckor 4 dödade cyklister i cykel-cykel-olyckor 3 dödade cyklister i cykel-gående-olyckor 23 dödade cyklister i cykel-singel-olyckor Följande fanns inte med i djupstudierna: 1 död cyklist i cykel-motorfordons-olyckor 4 dödade cyklister i cykel-singel-olyckor Dvs. totalt dog 125 cyklister under åren

26 Dödade cyklister , totalt

27 Dödade i singelolyckor cykel Totalt 27 personer varav 23 finns med i Trafikverkets djupstudier Flest män 20 av totalt 27 döda (74%) Äldre medelålder 77 år, min 29 år, max 87 år Skallskador Endast 3 vet vi hade hjälm (16 hade inte + 8 okänt) Alkoholpåverkan 7 cyklister (1,05 3 promille), 9 ej alkohol, 11 okänt OBS! Polisen ofta inte på plats - dokumentation i efterhand för att olyckan ska komma in i STRADA

28 Skadepanorama, fördelat per kroppsdel och uppdelat på alla, RPMI1, RPMI10 100% 90% 28% 8% 1% 15% 80% 70% 57% 23% 8% 0% External (Skin) and Thermal Injuries 60% 19% 6% 1% 28% Lower extremity and pelvis Spine 50% 40% 30% 7% 3% 3% 6% 11% 8% 48% 8% Thorax Upper extremity Face 20% 20% 8% 39% Head 10% 0% 4% 21% 5% 6% 9% MAIS1+ "alla" MAIS 3+ RPMI1 RPMI10

29 Svåra skador i singelolyckor

30 Cykelhjälmsanvändning uppdelat på ålder 100% Andel som hade cykelhjälm vid olycka 90% 80% 70% 60% 50% Ja 40% 30% 20% 10% 0% <16 år år år år 65+ Ålder <16 år år år år 65+ Bortfall 19% 22% 20% 22% 23%

31 Förbättringspotential drift och underhåll Cyklistanpassade standardkrav Effektsamband Rätt prioritering Metoder och utrustning Planering och strategi Tid och plats Samordning och kommunikation

32

33 Åtgärdsanalys, sammanfattning av viktiga potentialer Drift och underhåll Ca 40 %, större potential för AS än för MAS Bra halkbekämpning 15% 20% AS Bortagande av lösgrus 15% 10%AS Bra barmarksunderhåll (gropar/sprickor) 10% 8% AS, 7% D Säker användning Kanske 30 % om det går att få bra skydd för armar och ben Användning av cykelhjälm 10% AS, 35% MAS, 25% D Skyddsjacka och byxor 30% AS (brister i effektsamband) Nykter cykling 3% ISS9+ 12% D Infrastruktur Ca 15 % AS, dock troligen en underskattning Flytta över till separerade cykelbanor 5% AS, 25% D Säkra cykelöverfarter 3% AS, 6% D Ta bort tillfälliga föremål 2% 3% AS Säkra spårvagnsspår 2% AS (samma) Vägbelysning för synbarhet 2% AS Säkra cyklar Ca 10 % AS, större på omkomna, stora osäkerheter Vinterdäck 13% AS ABS-bromsar 7% 5% AS Säker av/påstigning 4% 6% AS Cykelbesiktning (inga sönderfallande cyklar) 5% AS (samma) Cykelbelysning och reflexer för synbarhet 2% AS Säkra motorfordon Ca 5 % AS, betydligt större på omkomna Kombination av nödbroms och krockkudde 3% AS 20% D Potentialen avser samtliga AS/D och baseras på ett teoretiskt antagande att åtgärder vidtas som adresserar alla skador vid en viss fas i händelsekedjan. Möjligheten att genomföra detta praktiskt varierar stort mellan olika typer av åtgärder

34 Cykel singel potential åtgärder 20% 20% PMI 1% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 11% 10% 9% 9% 8% 7% 7% 6% 6% 5% 5% 5% 2% 0% PMI 1% Summeras till 145%, en person kan ha fler orsaker till att olyckan inträffade

35 Cykel singel potential 8 %, nr 6 ojämnt

36 Vägarbete på cykelvägar