Riktlinjer för passager i Västerås

Transkript

1 nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje

2 program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

3 Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att skapa generella principer för hur trafiksäkerhet och trygghet skall kunna uppnås för alla trafikantgrupper vid passager där oskyddade och bilister rör sig i samma plan. Mål Trafiksäkerheten vid passager skall följa Nollvisionen att ingen skall behöva dödas eller skadas svårt i vår trafikmiljö. Dialogen med boende, trafikanter och övriga viktiga grupper ska öka vid förslag som rör ombyggnad av passager. Medborgarnas och trafikanternas förståelse och acceptans ska öka för de åtgärder som vidtas. Begrepp Regelverk I Trafikförordningen, TF 1998:1276, finns lagstiftningen som styr vad som gäller i korsningspunkter/passager. Förslag till ändringar i gällande trafikförordning är nu ute på remiss. Föreslagna förändringar innebär tydliggörande av bestämmelser för cyklande vid passage av körbana, samt reglering av fordonsförares ansvar vid korsande av cykelbana. I trafikförordningen förekommer begreppen - cykelbana - cykelöverfart - gångbana - övergångsställe Förenklat gäller följande: Fordon korsar cykelbana: Här skall cyklande lämnas företräde av andra fordonsförare Fordon korsar cykelöverfart: Här skall förare anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklist som är ute på överfarten. Cyklisten skall i sin tur ta hänsyn till fordon som närmar sig överfarten och får endast korsa vägen om det kan ske utan fara. Cyklisten har således inte företräde. Fordon korsar gångbana: Förare har väjningsplikt mot gående Fordon korsar övergångsställe: Förare har väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på 3

4 övergångsstället. Gående ska dock ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos fordon som närmar sig övergångsstället. Det finns inte uttalat hur en cykelbana respektive cykelöverfart ska utformas och problem uppstår som kan leda till att regler kan sättas ur spel. Det vanligaste i Västerås är en gemensam passage för gångare och cyklister. Om det för gångarna finns övergångsställe (markerat) och för cyklisterna en cykelöverfart så har bilisten väjningsplikt för gångaren men inte för cyklisten. Detta skapar både förvirring och irritation. Vi föreslår att begreppet cykelöverfart utgår och att de få passager som markerats som fristående cykelöverfarter antingen kompletteras med vägmarkering för gångtrafik eller att markeringen (sockerbitarna) fräses bort. Passage En passage är den plats där gående och cyklister korsar körbana i samma plan, antingen att de finner det naturligt eller att de styrs dit med fysisk utformning. En ordnad passage är en passage som utformas och utrustas för att ge trafiksäkerhet, framkomlighet och tydlighet. En passage som markeras med vägmarkering och vägmärke (övergångsskylt) kallar vi övergångsställe. Egentligen borde vi skilja på gångöverfart, cykelöverfart och övergångsställe men för enkelhetens skull använder vi bara ordet övergångsställe. En passage kan vara bevakad och obevakad. En bevakad ingår i en trafiksignalanläggning. Vi använder fortsättningsvis inte dessa ord utan ingår passagen i en signalanläggning tydliggör vi detta. Gatutyper Gatorna delas in i två olika gatunät med skilda trafikuppgifter. Huvudvägnätet ska på ett effektivt, säkert och miljöriktigt sätt fördela de stora flödena av biltrafik till/från stadsdelar inom tätorten. Huvudvägnätets längd motsvarar ca 20 % av det totala vägnätet i staden. Lokalvägnätet ska fördela trafiken i huvudsak inom bostadsområdena och till/från huvudvägnätet. Lokalvägnätets längd motsvarar ca 80 % av det totala vägnätet. Blandtrafik Blandtrafik innebär att biltrafik och gång- och cykeltrafik blandas på sträcka eller i en punkt/passage. Separerad trafik innebär att dessa trafikslag är åtskilda genom fysisk åtgärd. En separerad passage innebär alltså en tunnel eller bro. Hastighetssäkrad passage En hastighetssäkrad passage är en ordnad passage där hastigheten underskrider 30 km/tim för 85 % av fordonen och resterande 15 % överskrider.(kallas 85- percentilen). Full hastighetssäkring nås endast vid en förhöjd passage. 4

5 Bakgrund Under de senaste åren har i snitt två personer omkommit och ca personer skadats svårt varje år vid passager i Västerås tätort. Det finns ett tydligt behov att förändra trafiksystemet så att det i högre grad anpassas till de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov av säkerhet, tillgänglighet, trygghet och trivsel. Det handlar med andra ord om att skapa en mänskligare trafikmiljö (se trafikplan 2004 under en ny syn på trafiken). Nollvisionen säger att ingen skall behöva dödas eller skadas svårt till följd av trafikolyckor, och systemet skall utformas med hänsyn till detta samt utifrån människors behov och begränsningar. Skälet till att passager bör hastighetssäkras är det starka samband som föreligger mellan påkörningshastighet och risken för en fotgängare eller cyklist att dödas eller skadas svårt. Nollvisionens krockvåldskurva redovisar detta tydligt. Dessutom visar studier att risken för oskyddade att skadas är betydligt större på övergångsställen än om man passerar på annan plats. Detta förhållande kan ändras genom den fysiska utformningen av passagen. Den 1 maj 2000 infördes en ny trafikregel som innebär att bilister har väjningsplikt gentemot gående vid övergångsställen. Det är då viktigt att passagernas utformning stödjer bilisterna att iaktta denna väjningsplikt. Enligt undersökningar i Västerås och andra orter så är det endast hälften av bilisterna som iakttar sin väjningsplikt mot fotgängare vid övergångsställen som inte är ordnade. Det är ett stort problem vid våra större gator med fyra körfält. Vid hastighetssäkrade passager iakttar i stort sett alla bilister sin väjningsplikt. Tekniska nämndens stab har förbundit sig att arbeta aktivt med trafiksäkerhetsfrågor i den Regionala samlingen för ökad trafiksäkerhet, Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, samt Handlingsplan för trafiksäkerhet Det första dokumentet är beslutat av Teknik- och idrottsnämnden, det andra av fullmäktige och det tredje av Tekniska nämnden. Dessa dokument beskriver hur viktigt det är att hastigheter anpassas efter trafikmiljön. Där oskyddade rör sig i blandtrafik (t ex passager) skall hastigheten ej överstiga 30 km/tim. Västerås stad skall, i enlighet med Nollvisionen, arbeta för att minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Nollvisionen är egentligen ett etiskt ställningstagande. Staten har tillsatt en Vägtrafikinspektion som bla har till uppgift att genom dialog med olika aktörer (t ex kommuner) som kan påverka trafiksäkerheten på väg verka för att dessa tar sitt ansvar. Vi får således stå till svars för hur vi hanterar säkerheten, i planer och i verkligheten. 5

6 Genomförande Riktlinjernas syfte och mål bör omsättas genom olika handlingsplaner De åtgärder som föreslås vidtas bör sammanställas i handlingsplaner inklusive prioriteringslista som är ändamålsenligt avgränsade både beträffande tid och ekonomi. Åtgärderna och planerna ska baseras på Trafikplan 2004 samt Handlingsplan för trafiksäkerhet med bilagor. Tekniska nämnden beslutar framtagna handlingsplaner vartannat år. Tekniska nämnden ansvarar sedan för planeringen och genomförandet av handlingsplanerna. Detaljutformningen redovisas och beslutas av Tekniska nämnden enligt dess önskemål Åtgärder som sker inom lokalvägnätet (bostadsområden) bör i huvudsak vara sådana som initierats av de boende och åtgärdas i samband med trygghetsprojekt. Åtgärder som sker inom huvudvägnätet initieras normalt av Tekniska nämndens stab. För att skapa förståelse och acceptans för de åtgärder som anges i respektive handlingsplan ska en god dialog med trafikanter eftersträvas i planeringsskedet Före år 2006 har Teknik- och idrottsnämnden beslutat följande handlingsplaner: Plan för ändrade hastighetsgränser inom huvudvägnätet Plan för borttagande av övergångsställen inom huvudvägnätet Policy för införandet av 30-områden För åren planerar vi att sammanställa följande handlingsplaner: Handlingsplan för passager utmed fyrfältiga gator på huvudvägnätet (uppdaterad version skall beslutas) Handlingsplan för passager i närheten av förskolor, skolor och äldreboenden (skall beslutas) Handlingsplan för passager på det övriga huvudvägnätet (återstår) Vad bör genomföras? Passager som hastighetssäkras fullt ut kan främst stå i konflikt med biltrafikens framkomlighet men även kollektivtrafikens och utryckningsfordonens framkomlighet och bekvämlighet. För att minimera de negativa effekterna kan följande diskuteras: 1. Vilka passager kan tas bort? 2. Vilka passager kan samordnas och förläggas till korsningar eller busshållplatser? 3. Kan någon passage byggas om till planskild? 4. Kan en fyrfältig gata smalnas av till två körfält vid passagen utan att framkomligheten för fordonstrafiken äventyras? 6

7 Delar av ovanstående har analyserats i projekten Lugna gatan och Trafikplan 2004 Var bör genomförandet ske? Sedan den 1 maj 2000 finns inga övergångsställen kvar på gator med tillåten hastighet om 70 km/tim. Säkrade passager bör i första hand lokaliseras till korsningar och busshållplatser så att kollektivtrafiken och övrig biltrafik påverkas i så liten grad som möjligt. Antalet passager i huvudvägnätet bör minimeras av samma skäl. De passager som föreslås finnas kvar redovisas, inklusive kvalitetsbedömning, i Trafikplan 2004 Se figur: När bör genomförandet ske? De åtgärder som bör vidtas i huvudvägnätet samt lokalvägnätets uppsamlingsgator ska i huvudsak prioriteras enligt nedanstående prioriteringsordning. Inom respektive grupp prioriteras passager dels utifrån flödet på gång, cykel och biltrafiken, dels utifrån olycksstatistik. Avvikelser kan ske av bla praktiska och finansiella skäl. Passager som ligger i närheten av förskolor, skolor och äldreboende prioriteras i särskild ordning (se Trafikplan 2004 under en ny syn på trafiken ) 1. Handlingsplan för passager utmed fyrfältiga gator på huvudvägnätet 2. Handlingsplan för passager i närheten av förskolor, skolor och äldreboenden 3. Handlingsplan för passager på det övriga huvudvägnätet 7

8 Hur skall genomförandet ske? Generella utformningskrav Utformningen av de passager som ordnas bör uppfylla följande generella krav: God trafiksäkerhet. Gående och cyklister ska kunna korsa körbanan utan att riskera att dödas eller allvarligt skadas. God framkomlighet. Väntetiderna för gående och cyklister ska vara korta. Vid övergångsställe skall framkomligheten för oskyddade öka. Passagerna skall utformas med hänsyn till funktionshindrades krav. Vid detaljutformningen ska hänsyn tas till kollektivtrafikens och utryckningsfordonens behov av framkomlighet och bekvämhet. Passager på fyrfältiga gator måste hanteras med tanke på både trafiksäkerhet och framkomlighet för alla trafikslag. God tydlighet. Gående, cyklister och bilister ska snabbt och enkelt kunna uppfatta var passagen är belägen och vilka regler som gäller. Utformningen ska stödja ett rätt beteende och främja ett gott samspel. God gestaltning. Vid utformningen av passagerna ska hänsyn tas till kraven på en god gestaltning av gaturummet. Passagens utformning bör överensstämma med framtida krav på hela gatans utformning. Detaljutformning Utformning, möblering och materialval skall tydliggöra passagen för alla trafikantgrupper och för funktionshindrade är det särskilt viktigt. Alla passager bör förses med belysning och vid stora flöden kan diskuteras en speciell typ av armatur framtagen just för passager. Träd, buskar och pollare sätts vid behov för att tydliggöra passagen och för att öka den optiska ledningen för bilisten. Vid placering av fasta föremål (träd mm) måste hänsyn tas till påkörningsrisken. Andelen övergångsställen bör generellt sett minska, både inom huvudvägnätet och inom lokalvägnätet. Grundprincipen är att ett övergångsställe utförs i syfte att öka gåendes och cyklisters framkomlighet (cyklister som leder sin cykel). Konsekvensen av detta blir att övergångsställen ska finnas i huvudsak på gator med omfattande biltrafik, och då i begränsad omfattning. Övergångsställen bör också väljas vid viktiga stråk för barn, äldre och funktionshindrade. 8

9 Arbetsgång Ombyggnad av passager bör följa prioriteringslistorna för redovisade handlingsplaner. För år 2008 finns handlingsplan för passager utmed fyrfältiga gator på huvudvägnätet (uppdaterad version skall beslutas). Handlingsplan för passager i närheten av förskolor, skolor och äldreboenden skall beslutas. Senare tillkommer handlingsplan för passager på det övriga huvudvägnätet. Ombyggnad av passager bör också, i princip, följa karta över analyserade passager i Trafikplan En ny analys bör dock alltid göras och då inte bara över den enskilda platsen utan en helhetssyn över hela gatans längd. (Vilka passager kan tas bort, kan någon passage flyttas till ett bättre läge, kan någon passage byggas om till planskild, räcker det med passage eller skall det vara övergångsställe). På huvudvägnätet prioriteras motorfordonens framkomlighet. Kan en fyrfältig väg smalnas av till två körfält vid passagen utan att framkomligheten för fordonstrafiken äventyras. Här fordras också en helhetssyn över hela gatans längd. Vid detaljutformningen skall hänsyn tas till kollektivtrafikens och utryckningsfordonens behov av framkomlighet och bekvämhet. En särskild dialog erfordras. Utformningen skall vara tydlig och ges en god gestaltning, samt förses med belysning. Utformning, möblering och materialval skall anpassas helt och fullt till funktionshindrades krav på en tillgänglig miljö. 9

10 0 Tekniska nämndens stab Västerås Telefon