Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Transkript

1 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade 2012 om ny hastighetsklassificering för det kommunala vägnätet i Lunds kommun. Nya hastigheter har därefter införts i Veberöd och Dalby. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag på nya hastighetgränser i Lund, Vallkärra och Stångby och föreslår att detta skickas ut på remiss Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Tekniska nämndens beslut , bifogas ej Bilaga 1. Kartor med dagens hastighetsgränser och befintliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Bilaga 2. Kartor över nya hastighetsgränser och föreslagna åtgärder Bilaga 3. Remissinstanser Barnens bästa Hastigheter påverkar barn på olika sätt, bland annat genom att trafiksäkerheten ändras. Hastighetsgränserna har setts över bland annat ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, men även karaktär, tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa, vilket är viktigt för barn. Ärendet Bakgrund Lunds kommun har antagit Nollvisionen, vilken innebär att ingen skall dödas eller skadas svårt i trafiken. I och med Nollvisionen har väghållaren ett stort ansvar vad gäller trafiksäkerheten. Förordningen om nya hastighetsgränser började gälla 2 maj 2008 och innebär att beslut kan tas om hastighetsgränser från 30 till 120 km/timme i 10-steg. Som ett resultat av förordningen gjorde de flesta kommuner i Sverige en översyn av hastigheter på det kommunala vägnätet, enligt metoden Rätt fart i staden. Där kvaliteter som trafiksäkerhet, trygghet, tillgänglighet, miljö, hälsa och gaturummets karaktär vägdes in i analyser av lämpliga hastighetsgränser. I januari 2012 beslutade tekniska nämnden om hastighetsklassificering för tätorterna i Lunds kommun. Hastighetsklassificeringen bygger på är att hastighetsgränserna 30, 40 Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 Brotorget tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

2 2(6) och 60 kilometer per timmee används och att 50 och 70 km/timme fasas ut. När det gäller gatornas utformning är det prioriterat att värnaa de oskyddade trafikanterna, och att de ska vara dimensionerande. Med det menas att gaturummet ska utformas så att de inte riskerar skadas svårt eller dödas vid en kollision n med motorfordon. Hastigheten påå motorfordonen är den faktor som påverkar utgången trafikolyckor allra mest, se diagrammet nedan. Diagrammet visar hur stor risken är att dödas vid påkörning av olika trafikanter, källa är Rätt fart i staden. Risken att dödass är cirka 100 % om en fotgängare blir b påkörd av en bil som färdas i 30 km/timme, och risken är cirka 70 % om bilenn färdas i 50 km/timme. Där gående ochh cyklister färdas i samma körbanaa som biltrafiken är därför en lämplig hastighetsgräns för biltrafikenn 30 km/timme. Är hastigheten högre behöver separataa gång- och cykelbanorr ordnas, och korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter t och motorfordon förses med hastighetsdämpande åtgärder av något slag. Arbetet med hastighetsklassificeringenn har fortskridit. År 2013 infördes 30, 40 och 60 kilometer perr timme i Veberöd samt en del åtgärder, ett tiotal gupp och cykelfält längs två gator anlades. I början på 2015 fick Dalby dessa hastighetsgränser och åtgärder kommer att genomföras under året. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag om införande av nya hastighetsgränser i Lund, Stångby och Vallkärra. I turr står sedan Genarp och Södra Sandby.

3 3(6) Nuläge I kommunala gatunätet i Lund förekommer 30 och 50 km/timme till största del. Den lägre hastighetsgränsen är införd i flertalet bostadsområden och i stadskärnan. Huvudgatorna, det vill säga de större gatorna som har övergripande funktion, har hastighetsgränsen 50 km/timme. Önskemål om införande av hastighetsgränserna 40 och 60 km per timme på olika gatuavsnitt har lämnats in av medborgare. Exempel på gator där dessa hastighetsgränser finns idag är Sydöstravägen, Sandbyvägen och Utmarksvägen, samt på några av gatorna på Klostergården. Förvaltningen har gjort bedömningen att dessa gator har en standard som stödjer dessa hastighetsgränser och att skyltningen har kunnat göras på ett enkelt och förståeligt sätt. Dagens hastighetsgränser redovisas på kartan i bilaga 1. När det gäller fysiska åtgärder har många korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordonstrafiken åtgärdats för att främja en god trafiksäkerhet. I bilaga 2 framgår vilka korsningar och passager som är åtgärdade. Gång- och cykelbanor har byggts ut längs huvudgatunätet i god omfattning, men på en del håll saknas det, i bilaga 3 redovisas saknade länkar i Lund. Förvaltningen har genomfört hastighetsmätningar i huvudgatunätet och kan konstatera att dagens hastighetgränser följs mycket väl. Ju längre in mot Lunds centrala delar mätningarna har genomförts desto lägre är motorfordonens hastigheter. Upplevelsen är att tempot på motorfordonstrafiken är lugnt förutom på gator som har dubbla körfält i varje riktning, nordöstra delen av Getingevägen och Ringvägen är exempel på detta. Ser man till trafiksäkerhetsläget är det vanligt med upphinnandeolyckor mellan motorfordon i huvudgatunätet. Flödena av trafik är stora och fordonsförarna håller för hög fart och för korta avstånd till framförvarande. Malmövägen, Fjelievägen och Dalbyvägen är exempel på huvudgator där upphinnande olyckor är vanliga. Kollisioner mellan oskyddade trafikanter och motorfordon är inte lika vanliga som upphinnandeolyckor mellan motorfordon. Dock inträffar de i de allra flesta fall i huvudgatunätet i korsningar och passager där flödena av oskyddade trafikanter motorfordonstrafiken är stora. Ute i bostadsområden är det mycket ovanligt med kollisioner mellan motorfordon eller kollisioner mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Att man skadas i singelolyckor när man går eller cyklar är de oftast förekommande olyckstyperna i bostadsområden.

4 4(6) Förslag om nya hastigheter i Lund Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag på nya hastighetsgränser i Lund, och som baseras på det beslut som tekniska nämnden fattande i januari Förslaget omfattar endast det kommunala vägnätet i Lund. Trafikverket har genomfört en översyn av hastighetsgränser på det statliga vägnätet, så därför redovisas inte hastighetsgränser på statens vägar. Enskilda vägar omfattas ej heller av förslaget. I princip innebär förslaget att 30 kilometer per timme införs i alla bostadsområden och i hela stadskärnan, innanför inre ringen. 40 kilometer per timme införs i huvudgatunätet med undantag av huvudgator som finns i stadens utkant samt på huvudgator som förbinder Stångby och Vallkärra med Lund. För dessa föreslås 60 km/timme som hastighetsgräns. Som tidigare nämnts har trafiksäkerhetshöjande åtgärder byggts på många platser i gatunätet, men vad förvaltningen kan konstatera behöver ytterligare ett tjugotal platser åtgärdas, de framgår av kartmaterialet i bilaga 2. Främsta syftet är öka trafiksäkerheten i korsningar och passager där oskyddade trafikanter färdas men också stödja motorfordonsförare att följa de nya hastighetsgränserna. Effekter Förändras hastighetsgränsen på en gata från 50 till 40 kilometer utan att andra åtgärder genomförs visar uppföljningar att medelhastigheten sjunker med cirka två kilometer per timme. Det kan tyckas vara marginellt, men det bidrar i betydande grad till att riskerna att skadas svårt eller dödas vid en trafikolycka minskar. Tekniska förvaltningen gör också bedömningen att förslaget även bidrar till att minska antalet upphinnandeolyckorna. Vilka ofta får svåra följder för de människor som drabbas av whiplashskador på nacke och halsrygg. Rehabiliteringen är lång, och det är inte ovanligt att man får bestående men. Förslaget innebär att trafiksäkerheten ökar för de oskyddade trafikanterna, lägre hastigheter på biltrafiken är till gagn för dessa och bidrar också till att öka tryggheten och tillgängligheten. Tryggheten i form av minskad oro över att bli påkörd, varje dag kontaktar allmänheten förvaltningen och framför dessa farhågor. Tillgängligheten för gående och cyklister ökar, det blir lättare att förflytta sig i gaturummet, i korsningar och över passager. Lägre hastigheter på biltrafiken är också positivt för grupper som barn, unga och äldre, och bidrar till en ökad rörelsefrihet och möjlighet att använda gaturummet för att gå, cykla och vistas i. Förslaget bidrar också till att buller och utsläpp från motorfordonstrafiken minskar något. Till exempel ger en sänkning från 50 till 40 kilometer per timme innebär minskat buller med mellan en och två decibel, beroende på motorfordonens sammansättning av tunga fordon och personbilar. En till två decibel är en liten skillnad som knappt uppfattas av det mänskliga örat.

5 5(6) Dagens personbilar har lägst bränsleförbrukning när de framförs med konstant fart mellan 50 och 70 km/timme. Bränsleförbrukningen ökar om man kör snabbare är 70 km/timme och långsammare än 50 km/timme. Att bränsleförbrukningen ökar vid lägre hastigheter beror på att verkningsgraden hos bilmotorn och transmissionen minskar mer än färdmotståndet. Utsläppen av koldioxid är direkt proportionell mot bränsleförbrukningen. Utsläppen av kväveoxider, kolväte och kolmonoxid beror av hastigheten och sänkta hastigheter bidrar till minskade utsläpp av dessa gaser. Även produktionen av partikal från däck och vägbana minskar med minskade hastigheter. De minskade utsläppen och den minskade produktion av partikal är positivt för människors hälsa. För att påverka koldioxidutsläppen behöver biltrafiken minska, fordonens motorer effektiviseras och alternativ till fossila bränslen användas. Förslaget om nya hastighetsgränser kan påverka restider och körtider för kollektivtrafiken. Det är svårt att bedöma hur stor påverkan blir eftersom det beror på möjlig körhastighet på olika gatuavsnitt, avstånd mellan hållplatser, hur hållplatserna är utformade och hur länge hållplatserna angörs. Dialog och remiss Tekniska förvaltningen föreslår att förslaget om nya hastighetsgränser sänds ut på remiss till instanserna som redovisas i bilaga 4. Samt att förvaltningen ges i uppdrag att genomföra en dialog med allmänheten om förslaget. Exempel på dialoginsatser som kan genomföras är utställning, torgdag, annonser i dagspress och synpunktsinsamling via webben. Tidplan och ekonomi Remisstiden föreslås vara mellan den 4 maj och den 20 augusti, Därefter sammanställs yttranden samt inkomna synpunkter och förslaget om nya hastighetsgränser revideras. Förslaget tas sedan upp i tekniska nämnden för beslut under hösten. Omskyltningen av de nya hastighetsgränserna har kostnadsberäknats till cirka kr, och skulle då kunna påbörjas sent i höst och slutföras i början på Behovet av åtgärder som redovisas i bilaga 2 är inte finansierade utan får arbetas in i kommande investeringsbudgetar.

6 6(6) Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att ge tekniska förvaltningen i uppdrag att sända ut förslaget om nya hastighetsgränser i Lund på remiss att ge tekniska förvaltningen i uppdrag att genomföra en dialog med allmänheten om förslaget TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND Håkan Lockby Tekniska direktör Per Eneroth Gatuchef Beslut expedieras till: Akten Förvaltningschefen Remissinstanser enligt bilaga 3