Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2017

Transkript

1 Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2017

2 Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat på det kommunala vägnätet och i Lunds kommun. Gatu- och trafikavdelningens verksamhetsmål har tydliga kopplingar till trafikstatistiken. Rapportens innehåll utgör därmed ett viktigt underlag för planering av förbättringar i transportsystemet. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från trafikmätningar och olycksregistreringar års Lund juli 2018 Tekniska förvaltningen Lunds kommun 2

3 Sammanfattning 1.1 Trafikräkningar Årets motortrafikräkningar omfattar ungefär 150 punkter. Motortrafiken mäts enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och övriga vartannat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. De aktuella punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. Cykeltrafikräkningar utförs årligen på cirka 90 platser i staden. Utvecklingen av trafikarbetet med motorfordon på det kommunala vägnätet följs årligen upp. Under perioden har trafikarbetet ökat årligen från 2004 till och med Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat fram till år 2014, ökade under år men minskade under år 2017 jämfört med trafikarbetet under Uppföljningen av LundaMaTs III-målet Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år och invånare, visar en årlig minskning under perioden Resultatet från 2015 innebär i genomsnitt en minskning med en procentenhet per invånare, vilket innebär att målsättningen uppnåddes. Resultaten från år 2017 visar en minskning med mer än 1 % per år och invånare. 1.2 Trafikolyckor För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent, vilket motsvarar en minskning med cirka 2 procent per år. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då förhållandevis få personer skadades allvarligt och dödades på det kommunala vägnätet. Om man ser på olycksutvecklingen fram till 2007 har antalet allvarligt skadade och dödade sjunkit med 38 % i Lunds kommun. I slutet på 2000-talet nåddes etappmålet för nollvisionen med 21 allvarligt skadade och döda. Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2016 tillsammans med det nya etappmålet 2020 visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och Men för åren har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades allvarligt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades allvarligt. 3

4 Antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet för åren ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2014 ligger antalet precis över målet och en bra bit över, målet klaras därmed inte. Under 2017 skadades totalt 777 personer i trafiken i Lunds kommun. Av dessa skadades 19 personer allvarligt, 234 personer måttligt, 523 personer lindrigt och 1 person omkom. Personen som omkom var en cyklist, som råkade ut för en singelolycka. På det kommunala vägnätet var antalet allvarligt skadade 12 personer, måttligt skadade 159 personer och lindrigt skadade 295 personer under Antal döda i trafiken på det kommunala vägnätet under 2017 var 0 personer. Bland de oskyddade trafikanterna var en stor andel av de skadade, hela 53 procent, cyklister. Fotgängare och mopedister stod för 45 respektive 2 procent. Bland de oskyddade trafikanterna skadade sig närmare 97 procent sig måttligt eller lindrigt. 4

5 Innehållsförteckning 1.1 Trafikräkningar Trafikolyckor Trafikräkningar i Lunds tätort Biltrafikarbete innanför inre ringen Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål Cykeltrafik per invånare Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och innanför yttre ringen Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Trafikskadade år Mål för trafiksäkerheten Nollvisionen ett långsiktigt mål Nollvisionen och nya etappmål år Sammanfattning av STRADA statistikrapport av personer Fotgängare och cyklisters olycksbild Cyklisters olycksbild Orsak till cyklisters singelolyckor Var skadas cyklister? Fotgängarnas olycksbild Orsaker till singelolyckor med fotgängare Var skadas fotgängare? Skadade män och kvinnor under Olycksdrabbade korsningar och gator Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet Bilagor (1-10) 5

6 1 Trafikräkningar i Lunds tätort Årets trafikräkningar av motorfordon omfattar ungefär 150 mätpunkter. Trafikräkningar utförs enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och övriga vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. Punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. I bilaga 1 redovisas vardagsdygnstrafiken för respektive punkt, tabellen omfattar såväl Lunds tätort som tätorterna i de östra kommundelarna. För Lunds tätort finns också en trafikflödeskarta, se bilaga 2. Samtliga mätpunkters läge finns redovisade i bilaga 3. Tekniska nämnden har satt upp mål för utvecklingen av trafikarbetet, och mycket av tekniska förvaltningens arbete syftar till att minska biltrafikarbetet. De mätningar som görs ger inte möjlighet till exakta beräkningar av det faktiska trafikarbetet. För att jämföra hur det faktiska utfallet utvecklats i förhållande till de uppställda målen summeras fordonsflödena på de mätta gatusnitten under antagande att utvecklingen här är representativ för den totala utvecklingen av trafikarbetet. 1.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen Lunds kommun arbetar för att skapa ett transportsystem med långsiktig hållbarhet, samt för att skapa ett centrum som är mer anpassat för oskyddade trafikanter och stadsliv. I detta arbete ingår att verka för att motortrafiken innanför inre ringen, stadskärnan, inte skall öka. För att kunna uppskatta utvecklingen av biltrafikarbetet i stadskärnan har index beräknats, med basår 2004, se diagrammet nedan. Se bilaga 10 för karta över inre och mellanringen. Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen - index Index Diagram 1. Index för biltrafikarbete innanför inre ringen år (år 2004=100). 6

7 Kommentar Diagrammet ovan visar att trafikarbetet innanför inre ringen har ökat kontinuerligt mellan 2004 och 2010, för att sedan årligen minska fram till Trafikarbetet ökade under år 2016 men under år 2017 var det ungefär på samma nivå som år Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Varje år, i månadsskiftet september/oktober, räknas cyklister i Lunds stad. Fram till år 2009 ökade antalet motorfordon som passerade inre ringen och därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat för att öka igen med undantag under år 2016 då trafiken ökade. Antalet cyklister som passerar över inre ringen, det vill säga cyklar till och från stadskärnan, har varierat mellan åren. Trenden är att antalet cyklande till och från stadskärnan minskar något men under 2017 ökade det. Eftersom det ligger en viss osäkerhet vid all mätning av cykelflöden, och resultatet för snitten över inre ringen inte följer den generella cykeltrafikutvecklingen i Lund, bör man använda siffrorna med viss försiktighet. En fullständig redovisning av trafikmängder för fotgängare och cyklister i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund Antalet cyklister och motorfordon till/från stadskärnan per dag Cykeltrafik Biltrafik Diagram 2. Fordonsflöden, motorfordonstrafik respektive cykeltrafik, som passerar inre ringen

8 1.3 Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål Sedan år 2007 har även antalet fotgängare räknats i 20 punkter längs stadskärnans gräns. Räkningarna har gjorts på samma platser som cykelräkningarna. Nedan redovisas index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar stadskärnans gräns Index fotgängare Index cykeltrafik Index motorfordonstrafik Diagram 3. Index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar inre ringen Kommentar Från diagrammet går det att utläsa att antalet cyklister kontinuerligt minskat något, med undantaget för år Mängden motorfordon som körde till och från stadskärnan ökade under perioden , för att sedan årligen minska med undantag för Antalet fotgängare har varierat mellan åren. Då värdena varierar kraftigt och det råder en viss osäkerhet i mätningarna bör värdena användas med försiktighet, och endast ses som en indikation på vilket håll utvecklingen är på väg. 8

9 1.4 Cykeltrafik per invånare Cykeln är en viktig faktor och är ett viktigt färdmedel för att skapa ett mer hållbart transportsystem och attraktiva tätortsmiljöer. I Lund arbetar man för att öka cykeltrafiken genom att skapa ett cykelvägnät som är attraktivt, gent och framkomligt samtidigt som det är bekvämt, trafiksäkert, och tryggt. Följande mål har ställts på cykeltrafiken och dess utveckling i LundaMaTs III; Cykeltrafiken skall öka med 1 % per invånare och år (jämförelseår 2011) Cykeltrafik per invånare - index Diagram 4. Index över cykeltrafik per invånare Kommentarer Jämfört med 2011 har cyklandet per invånare minskat med cirka 1 % under Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen. Ser man till den långsiktiga trenden ökar det faktiska cykeltrafikarbetet med mellan 1-1,5 % per år från år En fullständig redovisning av cykeltrafikmängderna i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund

10 1.5 Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och yttre ringen Trafikflöde av motorfordon som passerar i gatusnitt precis innanför mellanringen har årligen varierat och följer den generella trafikutvecklingen på det kommunala vägnätet. Det vill säga med en topp 2011 för att sedan årligen minska. Jämförs år 2017 med 2005 har trafikflödet ökat med ca 0,5 % i gatusnitten precis innanför inre ringen. Se bilaga 10 för karta över mellanringen. Gatusnitt Arkivgatan, söder Gylleholmsgatan Byggmästaregatan, norr Fjelievägen Dalbyvägen, väster Tornavägen Fjelievägen, öster Fasanvägen Getingevägen, söder Norra Promenaden Kastanjegatan, norr Gylleholmsgatan Kävlingevägen, norr Karl XII-gatan Malmövägen, norr Södra vägen Spolegatan, norr Clemenstorget Sölvegatan, väster Tornavägen Trollebergsvägen, väster Svanevägen Tullgatan, söder Södra Esplanaden Tunavägen, väster Tornavägen Östervångsvägen, norr Dalbyvägen Summa trafikflöde per dygn Tabell 1. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför mellanringen. Fetstil innebär att trafikmätningen har uppskattats från den senaste mätningen. 10

11 För gatorna strax innanför yttre ringen kan man konstatera att trafikflödena ökat med cirka 17 % när år 2017 jämförs med 2005, se tabellen nedan. Gatusnitt Dalbyvägen, väster Tellusgatan Fjelievägen, öster Norra Ringen Getingevägen, öster Tornavägen Kaprifolievägen, väster Lavendelvägen Kävlingevägen, vid monumentet Malmövägen, norr Norra Knästorpsvägen Scheelevägen, söder Getingevägen Svenshögsvägen, norr Getingevägen Trollebergsvägen, öster Högbovägen Tunavägen, väster E Öresundsvägen, väster Bondevägen Summa trafikflöde per dygn Tabell 2. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför yttre ringen. Fetstil innebär att trafikmätningen har uppskattats från den senaste mätningen. 11

12 1.6 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Det är intressant att se hur trafikarbetet för motorfordon på det kommunala vägnätet utvecklas. För att få en uppfattning om detta har trafikflödena för motorfordon på samtliga gatusnitt som mäts på det kommunala vägnätet summerats och index har beräknats för perioden , se diagram 5 nedan för resultat Index - utveckling av motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet Index Diagram 5. Index för summerade motorfordonsflöden på det kommunala vägnätet Den totala motorfordonstrafiken på det kommunala gatunätet har sedan 2004 ökat årligen fram till och med Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat, för att börja öka igen mellan men minskade under

13 Uppföljningen av LundaMaTs III-målet Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska minska med 1 % per år och invånare, redovisas i diagrammet nedan Index - motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet per invånare Index Diagram 6. Index för motortrafikarbete per invånare på det kommunala vägnätet (år 2011=100). Kommentarer Motortrafikarbetet per invånare har minskat årligen fram till 2015, för att sedan öka. Resultatet från 2015 innebär i genomsnitt en minskning med en procentenhet per invånare, vilket innebär att målsättningen uppnåddes. Målsättningen uppfylldes inte under 2016 men under 2017 uppfylldes det med marginal. 13

14 1.7 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Även för tätorterna utanför Lunds tätort har summeringar gjorts av de uppmätta trafikflödena. Eftersom antalet platser som mäts är få måste summeringen och diagrammen endast ses som en grov indikation på den totala trafikutvecklingen i respektive tätort Dalby Gatusnitten i Dalby tillhör de som endast mäts vartannat år. Notera att det i diagrammet nedan inte redovisas några mätvärden för år 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 eller Mellan 2000 och 2017 har trafiken varierat enligt mätningarna i Dalby, för att nå en topp År 2017 var trafikmängden lite högre än under år För en kartbild över mätpunkterna i Dalby, se bilaga 4. Index - Trafikutveckling i Dalby Diagram 7. Index över summerade motorfordonsflöden i Dalby , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och 2016 (år 2000=100). 14

15 1.7.2 Genarp Trafiken i Genarp mäts i tre gatusnitt. Samtliga mäts vartannat år. Att så få gatusnitt mäts gör det svårt att utifrån mätningarna att dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. Även måttliga minskningar i absoluta tal leder till stora förändringar, procentuellt sett. Trots detta kan det vara intressant att skapa sig en bild av trafikutvecklingen på de gator som mäts. År 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 genomfördes inga mätningar i Genarp. För en kartbild över mätpunkterna i Genarp, se bilaga 5. Index - Trafikutveckling i Genarp Diagram 8. Index för summerade motorfordonsflöden i Genarp , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 (år 2000=100). 15

16 1.7.3 Södra Sandby Gatusnitten i Södra Sandby tillhör de som endast mäts vartannat år. År 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och 2016 genomfördes inga trafikmätningar. Trafiken mäts i sju gatusnitt i Södra Sandby. Det går att utläsa tendenser till att trafiken ökat från år 2005 fram till 2011 för att sedan minska något 2013 och Under 2017 var trafikflöden i ungefär samma nivå som år Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Södra Sandby, se bilaga 6. Index - Trafikutveckling i Södra Sandby Diagram 9. Index för summerade motorfordonsflöden i Södra Sandby , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012, 2014 och 2016 (år 2000=100). 16

17 1.7.4 Veberöd Sex gatusnitt mäts i Veberöd. År 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 genomfördes inga trafikmätningar. År 2012 och 2014 var trafikmängden detsamma som år 2000 men i övrigt har trafikmängden varierat. Variationen från år till år är dock stor och det går inte att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Veberöd, se bilaga 7. Index - Trafikutveckling i Veberöd Diagram 10. Index för summerade motorfordonsflöden i Veberöd , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011, 2013, 2015 och 2017 (år 2000=100). 17

18 2 Trafikskadade år 2017 Beskrivningen av olyckssituationen i Lunds kommun baseras på både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Sedan 1999 registreras alla personer som skadas i trafiken i STRADA, som är Transportstyrelsen, Polisens och sjukvårdens gemensamma trafikskaderegister. 2.1 Mål för trafiksäkerheten År 1996 antog Sveriges regering och riksdag NOLLVISIONEN som innebär att ingen människa ska dödas eller skadas så allvarligt i trafikolyckor att de inte kan rehabiliteras för att återfå sin tidigare kroppsfunktion. Vid det tillfället antogs också ett etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade fram till 2007, och det innebar att antalet dödade ska högst vara 270 i hela Sverige. År 2010 har målen för nollvisionen uppdaterats. Målen innebär att år 2020 får antalet dödade i trafiken i Sverige högst vara 220 och antalet allvarligt skadade ska minska med 25 % till dess. Nollvisionen har haft stort genomslag bland de aktörer som utformar vägtransportsystemet och resultatet av arbetet som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar säkerhetseffekt. Detta arbete ska fortsätta och utvecklas. Lunds kommun har också antagit nollvisionen som sitt mål för trafiksäkerheten. Nollvisionens första etappmål innebar för Lunds kommuns del att antalet dödade skulle högst vara 33 dödade och allvarligt skadade år I diagrammet nedan presenteras olycksutvecklingen och fram till 2007 har antalet allvarligt skadade och dödade sjunkit med 38 % i Lunds kommun. I slutet på 2000-talet nåddes etappmålet för nollvisionen med 21 allvarligt skadade och döda Nollvisionen ett långsiktigt mål Nollvisionen beslutades av riksdagen år Den är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur vi ska uppnå säker vägtrafik enligt visionen (Trafikverket, 2016) Nollvisionen och nya etappmål år 2020 Riksdagen beslutade i juni 2009 om ett etappmål för trafiksäkerheten. Det innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel från 2007 till Det motsvarar att max 220 personer ska dödas i vägtrafikolyckor Även på EU-nivå tillämpas etappmål för att driva på trafiksäkerhetsarbetet. Nuvarande etappmål är att antalet dödade ska halveras mellan 2010 och En sådan reduktion skulle i Sverige motsvara max 133 dödade. I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från år 2007 till år Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under samma period. I arbetet ingår att etappmål och indikatorsammansättning ses över med jämna mellanrum. Översynsår är 2012 och Efter översynen 2012 uppdaterades 18

19 Antal Trafikräkningar och trafikolyckor 2017 indikatorsammansättningen till att enbart omfatta 10 indikatorer som tidigare var 13 indikatorer (Trafikverket, 2016). I Lunds kommun innebär Nollvisionens nya etappmål att antalet dödade och allvarligt skadade behöver minska från 41 år 2007 till 30 år 2020, se diagrammet nedan. För att nå etappmål 2020 behöver antalet dödade och allvarligt skadade minska med knappt två procent per år från Dödade och allvarligt skadade i Lunds kommun förhållande till nollvisionens deletappmål 2007 År Dödade och allvarligt skadade Maximalt antal dödade och allvarligt skadade för att nå nollvisionens deletappmål Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2017 tillsammans med det nya etappmålet 2020 redovisas i diagrammet ovan. Det visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och Men för åren har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades allvarligt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades allvarligt. 19

20 Antal Trafikräkningar och trafikolyckor 2017 Dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet i förhållande till nollvisionens deletappmål Dödade och allvarligt skadade Maximalt antal dödade och allvarligt skadade för att nå nollvisionens deletappmål År Antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet för åren ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2013 uppfylldes målet, år 2014 ligger antalet dödade och allvarligt skadade precis över målet och för åren en bra bit över. Trafiksäkerhetsarbetet har varit framgångsrikt i Lunds kommun. På det kommunala vägnätet har olycksdrabbade korsningar byggts om och ett stort antal mindre åtgärder har genomförts. Bland annat har ett stort antal passager och övergångsställen setts över. Den lägre hastighetsgränsen har införts i många bostadsområden och kompletterats med fartdämpande åtgärder för att motivera bilförare att anpassa hastigheten. Lunds kommun och trafikverket har samarbetat i stor omfattning när det gäller påverkansåtgärder, kommunikations- och informationskampanjer med avseende på trafiksäkerhet. Trafikverket har på det statliga vägnätet i kommunen sett över hastighetsgränserna och på flera vägsträckor har dessa sänkts. På en del platser har sänkt hastighet kombinerats med fartkameror. Bland annat har väg 11 byggts om till en 2+1 väg, och sidoområdena har säkrats längs väg 16 mellan Lund och Dalby. På flera platser där trafikverkets och kommunens vägnät möts har korsningar byggts om, från traditionella fyrvägskorsningar till cirkulationsplatser. Även om trafiksäkerhetsarbetet i Lunds kommun lyckats väl, andelen dödade och allvarligt skadade har minskat avsevärt, är problemet med skadade i trafiken fortfarande stort och det är nödvändigt att arbetet för ökad trafiksäkerhet fortsätter. 20

21 2.2 Sammanfattning av STRADA statistikrapport av personer Enligt statistikrapport från STRADA skadades 777 personer under 2017 i trafiken i Lunds kommun. Av dessa skadades 19 allvarligt, 234 måttligt, 523 skadades lindrigt och 1 person omkom. Se bilaga 8 för karta över samtliga olyckor i Lunds kommun under 2017 och bilaga 9 för oskyddade trafikanter som skadats sig i Lunds tätort under STRADA Tätort/område Dödade Allvarligt Måttligt skadade skadade Lindrigt skadade Lund 1 (1) 13 (17) 174 (166) 378 (377) Dalby 0 (0) 1 (0) 7 (6) 7 (9) Genarp 0 (0) 0 (1) 1 (2) 4 (3) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 9 (5) 20 (11) Veberöd 0 (0) 1 (1) 8 (6) 12 (6) Övriga vägnätet 0 (1) 4 (4) 35 (30) 102 (85) Totalt 1 (2) 19 (22) 234 (215) 523 (491) Tabell 3. Statistikrapport från STRADA, antal dödade och skadade under 2017 i Lunds kommun, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Under 2017 var antalet dödade i trafiken i Lunds kommun ungefär detsamma som medelvärdet för föregående femårsperiod medan allvarligt skadade var antalet högre. Av tätorterna är det inne i Lund som flest personer har skadats. På det kommunala vägnätet var antalet allvarligt skadade 12 personer, 159 skadade och 295 lindrigt skadade under 2017, se tabellen nedanför. Antalet dödade i trafiken på det kommunala vägnätet under 2017 var 0 personer. Skadade och dödade i kommunen redovisas grafiskt i kartorna sist i rapporten. STRADA Trafikant Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt Skadade skadade Skadade Fotgängare 0 (0) 6 (7) 81 (73) 93 (88) Cyklister 0 (0) 6 (7) 75 (70) 138 (173) Mopedister 0 (0) 0 (0) 2 (1) 4 (6) Motorcyklister 0 (0) 0 (0) 0 (1) 6 (3) Skadade i personbil 0 (0) 0 (1) 2 (2) 40 (42) Övriga 0 (0) 0 (0) 1 (1) 14 (11) Totalt 0 (0) 12 (15) 159 (148) 295 (323) Tabell 4. Statistikrapport från STRADA, antal dödade och skadade under 2017 på kommunala vägnätet, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden

22 Skadade personer i personbilar utgör ca 9 procent av de trafikskadade under 2017 i Lunds kommun. 2.3 Fotgängare och cyklisters olycksbild Cyklisters olycksbild Det är vanligast att cyklister skadas i singelolyckor, nästan 71 % av de skadade cyklisterna har råkat ut för detta. Runt 15 % av cyklisterna skadas i kollision med någon typ av motorfordon och var tionde cyklist skadas i kollision med en annan cyklist. Det är ovanligt att cyklister skadas i kollision med fotgängare, ungefär 1 % av cyklisterna har skadats i denna typ av olycka. Även för år 2017 så är singelolyckor den dominerande olyckstypen följt av kollision med personbilar och cyklister Cykel, Cykel Diagram 11. Antalet skadade cyklister i Lunds kommun fördelade på olyckstyp, jämförelse med år Flest cyklister har skadats i Lunds tätort vilket bland annat förklaras av att befolkningen är stor och många resor görs med cykel Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Lunds tätort Singel Kollision med fotgängare Kollision med cyklist Kollision med motorfordon Tabell 5. Vanliga olyckstyper där cyklister har skadats i respektive tätort under perioden Orsak till cyklisters singelolyckor Vid inrapportering av trafikskador får den skadade trafikanten möjlighet att uppge orsak till den inträffade olyckan. Eftersom singelolyckor är den vanligaste olyckstypen i vilken cyklister skadas är det intressant att studera orsaken. Dock kan man konstatera att de flesta uppger att orsaken till olyckan är okänd och man redogör att man har trillat 22

23 eller cyklat omkull till exempel. Cykelhaveri är orsak till en del cyklister skadar sig, betydligt fler män än kvinnor skadar sig på grund av cykelhaveri. Det är inte ovanligt att man cyklar omkull på grund av kantstenar eller höjdskillnader. Halka på grund av is och snö är också en vanlig orsak. Olyckor som orsakats av lösa grenar, ojämnhet i beläggningen eller där trafikanten får en fot i cykelhjulet redovisas inte i diagrammet nedanför. En del cyklister skadar sig för att de får påsen eller väskan in i cykelhjulet och får tvärstopp. Fasta föremål, belysningsstolpar, elskåp, betonggrisar och grindar utgör också risker för cyklister men redovisas inte i tabellen. Orsak till cyklisters singelolyckor Kvinna Man Diagram 12. Antal skadade cyklister i singelolyckor fördelat på orsak i Lunds kommun Var skadas cyklister? En analys av vilka typer av platser där olyckor med cyklister inträffat visar att de flesta olyckorna inträffat på gator/vägsträckor och på gång- och cykelvägar. Den tredje vanligaste typen av plats är gatu-och vägkorsningar. Jämfört med föregående femårsperiod har andelen cyklister som skadats sig i gatu- eller vägsträckningar minskat med 1 procenttal. Cyklister som skadats sig på gångbana eller trottoar har ökat med 1 procenttal jämfört med föregående femårsperiod. I övrigt har inga förändringar skett. Det är ingen större förändring över fördelningen om perioden jämförs med år

24 Andel skadade cyklister fördelade på plats Gatu- eller vägsträcka 31% 3% 4% Gatu- eller vägkorsning 15% 31% Cirkulationsplats 2% Trafikplats 0% 45% 15% Gång- och cykelbana/väg 45% Gångbana/trottoar 4% Övriga platstyper i trafik 3% 0% 2% Diagram 13. Skadade cyklister i Lund och Lunds kommun fördelade på typ av plats Fotgängarnas olycksbild De flesta fotgängare i Lunds kommun skadas i singelolyckor. Olyckstypen är dominerande i såväl tätorterna som i övriga vägnätet. Jämfört med föregående femårsperiod har andelen singelolyckor bland fotgängare minskat medan antalen singelolyckor bland fotgängare är ungefär detsamma. Ungefär 9 % av fotgängarna har skadats i kollision med motorfordon, och 3 % av fotgängarna har skadats i kollision med cyklister. Andelen fotgängare som skadas i kollision med motorfordon har ökat något jämfört med föregående femårsperiod, även antal kollisioner med cyklister har ökat med 1 procent. Även för år 2017 så är singelolyckor den dominerande olyckstypen följt av kollision med personbilar och cyklister Fotgängare, Fotgängare, Diagram 14. Antalet skadade fotgängare i Lunds kommun fördelade på olyckstyp, jämförelse med år Flest fotgängare har skadats i Lunds stad vilket bland annat förklaras av att befolkningen är stor och många resor görs genom promenad. Tendensen som tidigare 24

25 konstaterats, att andelen som skadats i singelolyckor, gäller även för Lunds stad. Statistiken visar att andelen singelolyckor för fotgängare, cirka 87 %, har minskat i andel jämfört med föregående femårsperiod. Andelen som skadats i kollision med motorfordon har ökat med 1 procenttal jämfört med föregående femårsperiod. Andelen fotgängare som skadats i kollision med cykel har ökat något, från 2 till knappt 3 %, då femårsperioderna jämförs. Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Lunds tätort Singel Kollision med fotgängare Kollision med cyklist Kollision med moped Kollision med motorfordon Tabell 6. Vanliga olyckstyper där fotgängare har skadats i respektive tätort under perioden Orsaker till singelolyckor med fotgängare I de fall där orsaken till olyckan är registrerad, är den vanligaste orsaken till att fotgängare skadas i singelolyckor på grund snö eller is, där 252 fotgängare uppgett detta som orsak under perioden Ojämnt underlag betyder i de flesta fall ojämn beläggning eller uppstickande stenar. Nivåskillnader såsom trottoarkant är den tredje förekommande orsaken till att fotgängare skadar sig i singelolyckor. Hål och gropar, löst grus samt halt på grund av vatten är mera ovanliga orsaker. Precis som cyklisternas singelolyckor finns det statistik som inte redovisas i tabellen nedanför eftersom det inte går att kategorisera dem. Hela 67 % av de skadade fotgängarna, singelolyckor, utgörs av kvinnor. Orsak till fotgängares singelolyckor Kvinna Man Diagram 15. Antal skadade fotgängare i singelolycka fördelade på olycksorsak i Lunds kommun

26 2.3.5 Var skadas fotgängare? En analys av vilka typer av platser där olyckor med fotgängare inträffar visar att de flesta, drygt 59 %, olyckorna inträffat på gångbanor och gång- och cykelbanor. En femtedel skadas på en gatusträcka. Fotgängare skadas sällan i cirkulationsplatser. Det är ingen större förändring över fördelningen om perioden jämförs med år Andel skadade fotgängare fördelade på plats Gatu- eller vägsträcka 20% 16% 20% Gatu- eller vägkorsning 4% Cirkulationsplats 1% 4% 1% 35% 24% Gång- och cykelbana/väg 24% Gångbana/trottoar 35% Övriga platstyper i trafik 16% Diagram 16. Andelen skadade fotgängare Lunds kommun fördelade på typ av plats. Störst andel fotgängare skadas på kommunala vägar i Lunds tätort, och den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, därefter kollisioner med personbilar. Det går inte att se några tendenser till att en speciell plats är mer olycksdrabbad än någon annan, men en stor del av olyckorna inträffar innanför inre ringen i Lund, där flest människor rör sig mellan olika målpunkter. Under aktuell femårsperiod mellan har tre fotgängare skadats allvarligt och avlidit. Samtliga tre av dessa dödsolyckor var i kollision med en buss. Bland de fotgängare som skadats allvarligt har flest skadats på gatu- och vägsträcka samt på gångoch cykelbana. De platser där flest singelolyckor rapporterats in är på Bangatan vid stationen, längs Kyrkogatan/Stora Södergatan, vid Clemenstorget, vid Stortorget, Botulfsplatsen, vid Mårtenstorget, Lilla Fiskaregatan. 26

27 2.4 Skadade män och kvinnor under 2017 Kvinnor 0 9 Död, 0 personer 143 Allvarligt skadad, 9 personer Måttligt skadad, 143 personer 270 Lindrigt skadad, 270 personer Män 1 10 Död, 1 person 91 Allvarligt skadad, 10 personer Måttligt skadad, 91 personer 252 Lindrigt skadad, 252 personer Diagram 17. Antal skadade män och kvinnor, uppdelat på skadegrad Cirkeldiagrammen visar förhållandet i olyckors svårighetsgrad hos kvinnor respektive män för 2017 i Lunds kommun. Det övre diagrammet visar statistik för kvinnor och det nedre för män. Man ser att antal måttligt skadade och lindrigt skadade är större hos kvinnorna jämfört med männen i Lunds kommun år Den stora skillnaden är att en man omkom men ingen kvinna har omkommit. Under 2017 skadades 9 kvinnor respektive 10 män skadats allvarligt i trafiken. 27

28 Döda Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Diagram 18. Antal skadade män 2017 i Lunds kommun, uppdelat på ålder och skadegrad Döda Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Diagram 19. Antal skadade kvinnor 2017 i Lunds kommun, uppdelat på ålder och skadegrad. Diagrammet längst upp visar antalet skadade män i olika åldrar och hur allvarligt de skadats. Flest skadas i åldrarna år vad gäller lindrigt skadade. Flest allvarligt skadade finns i åldersgruppen En dödsolycka skedde under 2017, i åldersgrupperna 75-. Det nedre diagrammet visar antalet skadade kvinnor i olika åldrar, uppdelat på skadegrad. Här skadas flest i åldrarna år men även i åldrarna sker det många olyckor. Övriga grupper med förhållandevis många skadade är åldrarna och personer över 65 år. Kvinnor över 75 är gruppen där flest skadas allvarligt. 28

29 2.5 Olycksdrabbade korsningar och gator I följande avsnitt redovisas de mest olycksdrabbade korsningarna och gatorna i Lunds kommun. För att få en bra bild av olycksläget baseras statistiken på den senaste femårsperioden, Statistiken utgörs av en sammanvägning av polis- och sjukhusrapporteringen. Dödade och allvarligt skadade viktas högre än lindrigt skadade. Tekniska förvaltningen genomför varje år trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de mest olycksdrabbade platserna på det kommunala gatunätet i den omfattning som tilldelade medel tillåter. I redovisningen nedan presenteras även nyligen genomförda åtgärder samt planerade åtgärder. Det bör noteras att femårsstatistiken för en korsning kan se dålig ut flera år efter att trafiksäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits Olycksdrabbade korsningar och platser i det kommunala vägnätet De tio värst olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som därmed har stora trafikflöden. Antal Korsning Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade Skadade Bangatan - Lund C (1) Mårtenstorget (2) Botulfsplatsen (4) Stortorget (3) Tornavägen-Tunavägen (Ny) Trollebergsvägen-Ringvägen (6) Brunnsgatan-Dalbyvägen Cpl (7) Bredgatan, St: Laurentiig. Allhelgona (10) Tunavägen-Östra Vallgatan (Ny) Sandbyvägen-Vikingavägen (Ny) Tabell 7. Antalet dödade, allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade korsningar och gator för föregående femårsperiod,

30 Olycksbilden för respektive korsning har studerats mer i detalj och presenteras här. 1. Bangatan vid Lund C är den mest olycksdrabbade platsen på det kommunala gatunätet under i Lund. Längs Bangatan har 48 personer skadats under femårsperioden, varav en allvarligt och en död. Personen som blev avled var en fotgängare som blev påkörd av en buss. Till största del är det fotgängare som skadats i singelolyckor på grund av ojämnt underlag eller halt vägunderlag. 2. På Mårtenstorget har totalt 29 personer skadats under En person har skadats allvarligt, 12 personer har skadats måttligt och 16 personer har skadats lindrigt. Den helt klart dominerande olyckstypen är singelolyckor, framförallt för fotgängare och cyklister. Uppstickande gatstenar och liknande ojämnheter har till största del angetts som orsak till olyckorna. Den person som skadades allvarligt var en cyklist, blev påkörd av en bil som backade ut från en parkeringsplats. Mårtenstorget mellan Botulfsgatan och Västra Mårtensgatan byggdes om till Shared Space år Den tredje värst olycksdrabbade platsen mellan är Botulfsplatsen, en person har skadats allvarligt, fem personer har skadats måttligt och 14 personer har skadats lindrigt. Av de totalt 20 skadade var 17 fotgängare. Den som skadades allvarligt var fotgängare i kollision med buss. Majoriteten av de måttligt och lindrigt skadade var fotgängare och har skadats i singelolyckor då de har snubblat på ojämnheter som t.ex. gatstenar eller vid på/- och avstigning av bussen. 4. Stortorget är den fjärde värst drabbade platsen där totalt 16 personer har skadats, varav fyra personer skadats måttligt och 12 personer skadats lindrigt. Singelolyckorna är den dominerande olyckstypen. Av singelolyckorna är det sex fotgängare och åtta cyklister. Singelolyckorna beror till största del på ojämnheter som gatsten men också på grund av halt vägunderlag. 30

31 5. Korsningen Tornavägen - Tunavägen är den femte värst drabbade platsen under perioden , totalt 15 personer har skadats sig under perioden. Tre personer blev måttligt skadade och 12 personer lindrigt skadade. Den mest förekommande olyckstypen var singelolyckor för cyklister och sedan kollision mellan motorfordon. Orsaken till singelolyckorna bland cyklisterna berodde mestadels på höjdskillnaden mellan körbanan och trottoaren. Två personer skadades på grund av upphinnande olycka och 3 personer skadades på grund av svängande fordon. 6. I korsningen Ringvägen Trollebergsvägen (Trollebergsrondellen) har 13 personer skadats under En person har skadats allvarligt och 12 lindrigt. Den mest förekommande olyckstypen är mellan cyklister och personbilar och 11 av de skadade var cyklister. Personen som skadades allvarligt var en cyklist, kvinna, som blev påkörd av en bilist när denne befann sig på ett av övergångsställena. År 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. 7. Tio personer har skadats i korsningen Brunnsgatan - Dalbyvägen under Tre personer har skadats måttligt, resterande sju lindrigt. Sju av de tio skadade var cyklister där tre skadades i singelolycka, en i kollision med annan cyklist, två i kollision med personbil. Cykelolyckorna har inträffat på huvudsakligen det norra, det södra och det östra benet till cirkulationsplatsen eller inne i rondellen. 31

32 8. I korsningen Bredgatan - Sankt Laurentiigatan Allhelgona kyrkogata har nio personer skadats under Fyra av olyckorna har klassificerats som måttliga och resterande fem har klassificerats som lindriga. Av de måttligt skadade är tre cyklister och en fotgängare. Tre av cyklisterna skadades i kollision med personbil och två cyklister skadades i singelolyckor medan en cyklist skadades i kollision med en lastbil. Singelolyckan inträffade då cyklisten stannade för rött ljus och föll utan direkt anledning. 9. I korsningen Tunavägen - Östra Vallgatan har nio personer skadats under Två personer skadades allvarligt, 3 personer måttligt och 4 personer lindrigt. De två personer som skadades allvarligt var cyklister som råkade ut för singelolyckor. Fyra cyklister skadades i kollision med personbilar och det är den vanligaste olyckstypen i korsningen. 10. I korsningen Sandbyvägen Vikingavägen har nio personer skadats under Två personer skadades måttligt medan övriga sju skadades lindrigt. Vanligaste olyckstypen är kollision mellan personbilar, antingen vid sväng eller upphinnande olycka. Vidtagna och planerade åtgärder presenteras i tabellen på nästa sida. 32

33 Korsning Åtgärder 1 Bangatan Centralstationen Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades år Det har tagits fram ett ramprogram för Lund C som innehåller områdets framtida planering, både funktion och utformning. Bland annat innehåller det en ny gestaltning av Bangatan och platsen framför stationshuset.(2014) 2 Mårtenstorget P-plats Omdaning av parkeringsytan planeras, pollare kommer bland annat stänga av en viss del av Mårtenstorget. Ytan mellan Mårtenstorget och Saluhallen har byggts om till en shared space yta. 3 Botulfsplatsen Fördjupad olycksanalys av olyckorna kommer att göras. 4 Stortorget Stenytan snett över torget mellan Skomakaregatan och Botulfsplatsen har lagts om, underlaget har blivit slätare. 5 Tornavägen - Tunavägen Nordöstra sidan av korsningen så kommer gångbanan att breddas. 6 Trollebergsvägen - Ringvägen 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Nya cykelbanor har byggts längs Ringvägen och anslutits till korsningen, Brunnsgatan - Dalbyvägen Gång- och cykelpassagerna över Dalbyvägen, öster om rondellen samt passagen över passagen har höjts upp. 8 Bredgatan/S:t Laurentiigatan Korsningen kommer att få en ny utformning i samband med att spårvägen byggs. Arbetet påbörjades år 2017 och bör vara klara Tunavägen Östra Vallgatan Fördjupad olycksanalys av olyckorna kommer att göras. 10 Sandbyvägen - Vikingavägen Fördjupad olycksanalys av olyckorna kommer att göras. Tabell 8. Vidtagna och planerade åtgärder i de tio mest olycksdrabbade korsningarna och platserna under perioden

34 2.5.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet De tio mest skadedrabbade gatorna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som har stora trafikflöden. Antal Sträcka Död Allvarligt Måttligt Lindrigt skadad skadad Skadad 1. Trollebergsvägen (2) Bangatan (1) Stora Södergatan (6) Tornavägen (3) Getingevägen (5) Tunavägen (10) Fjelievägen (4) Kung Oskars väg (8) Ringvägen (Ny) Malmövägen (7) Tabell 9. Antalet dödade, allvarligt skadade och lindrigt skadade på de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade gator för femårsperioden tidigare, Nedan beskrivs olycksbilden för respektive vägsträcka. 1. På Trollebergsvägen har 56 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 36 personer skadats lindrigt och 20 personer skadats måttligt. Ingen person har skadats allvarligt eller dödats. Av de 56 personer skadade under perioden är 36 stycken oskyddade trafikanter. 2. Längs med Bangatan har totalt 52 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 33 lindrigt, 16 måttligt, två allvarligt och en person omkommit. Av de skadade utgör de oskyddade trafikanterna en stor del. De flesta fotgängare, 26 personer, har skadats i singelolyckor och 12 fotgängare har skadats i kollisionsolyckor med personbil eller buss. De två allvarligt skadade var fotgängare varav en hade blivit påkörd av en buss och den andra var en singelolycka. Personen som omkom var en cyklist som kolliderade med en buss. 3. Längs Stora Södergatan - Stortorget, Kyrkogatan och Bredgatan har 47 personer skadats den senaste femårsperioden. Varav 30 personer skadats lindrigt, 16 måttligt, en allvarligt. Vanligast är att de oskyddade trafikanterna skadas i singelolyckor och 34

35 oskyddade trafikanter har varit inblandat i samtliga olyckor. Att det är stora flöden av både gående och cyklister kan vara en förklaring till varför många oskyddade trafikanter skadas. Den allvarliga olyckan inträffade när en cyklist och en buss kolliderade efter att cyklisten svängt ut från ett vägarbete. 4. Längs Tornavägen har 45 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 32 personer skadats lindrigt och 13 måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 23 personer är oskyddade trafikanter. Och den näst vanligaste olyckstypen är kollision mellan oskyddade trafikanter och motorfordon, totalt 16 stycken. 5. Längs Getingevägen har 44 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 35 personer skadats lindrigt och 9 måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 22 personer är oskyddade trafikanter. På plats två över förekommande olyckor är det kollision mellan cyklister och motorfordon. 6. Längs Tunavägen har 42 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 28 personer skadats lindrigt, 11 måttligt och 3 allvarligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 25 personer är oskyddade trafikanter. Sju cyklister har skadats efter kollision med annan cyklist och ytterligare 6 cyklister har skadats på grund av kollision med personbil. De 3 allvarligt skadade personerna var cyklister, varav en av skadades i en singelolycka, en av de skadades efter kollision med annan cyklist och den tredje hade blivit påkörd av en bilist. 7. Längs Fjelievägen har 35 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 19 personer skadats lindrigt och 9 personer måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolycka, varav 17 personer är oskyddade trafikanter. På plats två över förekommande olyckor är det kollision mellan personbilar, som resulterat i att 9 personer skadats sig. 8. Längs med Kung Oskars väg har 34 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 25 personer skadats lindrigt och 9 måttligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, varav 17 personer som skadats är cyklister. Kollision sinsemellan cyklister har orsakat att 6 personer skadats och kollision mellan cyklister och personbilar har orsakat att 5 personer skadats. 9. Längs med Ringvägen har 29 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 23 personer skadats lindrigt, 4 måttligt och 2 allvarligt. Den vanligaste olyckstypen är singelolyckor, varav 10 personer som skadats är cyklister. En av personerna som skadades allvarligt var en fotgängare som blev påkörd vid ett övergångsställe medan den andra var en cyklist som hittades vid sin cykel som varit med i en singelolycka. 10. Längs med Malmövägen har 21 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 18 personer skadats lindrigt och 3 måttligt. Vanligaste olyckstypen på sträckan är kollision mellan personbilar tätt följt av olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Vidtagna och planerade åtgärder presenteras i tabellen på nästa sida. 35

36 Gata Åtgärder 1.Trollebergsvägen -Linjemålningen för fotgängare och cyklister förstärks i tunneln under järnvägen -En uppföljning av trafiksäkerheten görs i korsningen Trollebergsvägen-Svanevägen och under järnvägsbron har genomförts 2. Bangatan - Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades Under 2006 breddades gångbanan på Bangatans östra sida, söder om Knut den stores torg, och busskörfältet permanentades - Busskörfältet har flyttats och hållplatser har ändrat läge - Med anledningen av det stora antalet singelolyckor så kommer befintliga mässingsplåtarna i marken utanför nedgången till stationen bytas ut till andra av mer lämpligt material - En utveckling av Lund C och Bangatan planeras och det omfattar förändringar i trafikföring och ny gestaltning av Bangatan 3. Stora Södergatan, Stortorget, Kyrkogatan, Bredgatan - Under 2007 har det gjorts en mindre åtgärd i korsningen med Paradisgatan, där ett övergångsställe flyttades några meter söderut - Trafiksituationen har utretts, och etapp ett och två av nordsydliga cykelstråket genom stadskärnan har byggts -Byggnations av ytterligare två etapper planeras 4. Tornavägen -Ett busskörfält har anlagts söder om Tunavägen, och korsningen med --Hardebergaspåret har höjts upp -Flera av gång- och cykelöverfarterna över Tornavägen har försetts med refug 5. Getingevägen - I korsningen Baravägen/Getingevägen har det under 2009 genomförts trafiksäkerhetshöjande åtgärder - Trygghetshöjande åtgärder genomförs under hösten 2011 i en gång- och cykeltunnel under vägen - I utbyggnaderna av Spårvägen mellan Lund C och ESS kommer flera korsningar längs Getingevägen som kommer att få en ny utformning 6. Tunavägen - Gång- och cykelbanor finns längs gatan -I korsningen med Scheelvägen har cykelöverfarter införts 7. Fjelievägen - Korsningen med Måsvägen byggdes om Då togs körfält bort och man breddade refuger. Övergångstället utrustades också med crosslights -Under 2007 har kollektivtrafikens framkomlighet studerats och ändringar i busslinjernas körvägar har gjorts 8. Kung Oskars väg Cirkulationsplats har byggts istället för korsning med väjningsplikt vid Spolegatan 9. Ringvägen Gång- och cykelväg byggdes längs Ringvägen 10. Malmövägen -Trafiksignalanläggningen i korsningen med Ringvägen och Södra vägen har förnyats, i korsningen har passagen över Ringvägen höjts upp 36

37 2.6.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet Antal Korsning Dödade Allvarligt Måttligt Lindrigt skadade skadade skadade TPL Lund Norra Norra Ringen, Fjelievägen (Mobiliarondellen) Dalbyvägen- E22 TPL Gastelyckan Svenshögsvägen - Norra Ringen N Ringen-Delfinvägen- Getingevägen Boställsvägen - Norra Ringen Kävlingevägen - Norra Ringen Dalbyvägen - Sandbyvägen Tabell 10. Antalet dödade, allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det statliga vägnätet I trafikplats Lund Norra Cpl Norra Ringen/Solbjersvägen har 33 personer skadats den senaste femårsperioden. Den vanligaste olyckstypen är upphinnande olyckor mellan två motorfordon, 28 personer har skadats på grund av upphinnande olyckor. I korsningen Mobiliarondellen, Norra Ringen Fjelievägen Öresundsvägen har 32 personer skadats den senaste femårsperioden. Den vanligaste olyckstypen är upphinnandeolyckor, 29 personer har skadats på grund av upphinnande olyckor. Cirkulationsplatsen är stor och hastigheten inne i rondellen är relativt höga många skadas när de är på väg in i cirkulationsplatsen. I trafikplats Dalbyvägen TPL Gastelyckan E22 har 18 personer skadats den senaste femårsperioden. Tre av de skadade personerna är oskyddade trafikanter som skadats sig efter singelolyckor. Personen som skadades allvarligt, bromsade in på grund av kö och blev påkörd av föraren bakom. I korsningen Svenshögsvägen Norra ringen har 13 personer skadats den senaste femårsperioden, varav 10 personer skadats av mötande eller korsande motorfordon. I samtliga olyckor är personbil inblandad, 11 olyckor mellan personbilar, 1 olycka mellan personbil-buss och 1 mellan personbil-lastbil. I trafikplats CPL Norra Ringen Delfinvägen Getingevägen har 8 personer skadats den senaste femårsperioden. Den vanligaste olyckstypen är upphinnande olyckor mellan motorfordon där 6 personer skadats. I korsningen Boställsvägen N Ringen har 5 personer skadats den senaste femårsperioden. En av de skadade är en fotgängare som skadat sig efter en singelolycka. Övriga fem personer har skadat sig efter kollision mellan personbilar, varav 4 personer skadades på grund av upphinnande olyckor. 37

38 I korsningen Kävlingevägen N Ringen har 5 personer skadats den senaste femårsperioden, samtliga personer har suttit i en personbil när olyckorna skedde. Olyckstyperna har varit upphinnande olyckor, korsande eller avsvängande fordon. I korsningen Dalbyvägen Sandbyvägen har 5 personer skadats den senaste femårsperioden. En bilist skadades efter att ha kört av vägen i en singelolycka, två cyklister skadades efter kollision med personbilar, en upphinnande olycka samt en mopedist som blev påkörd av en personbil. 38

39 GATOR OCH TRAFIK Bilaga 1 - Motorfordonsflöde Nedan visas en sammanställning av motorfordonsflöden i Lunds kommun. I tabellen redovisas ett avrundat medelvärde. Varje punkt mäts under två vardagar, vid tre tillfällen; vår, sommar och hösten. För vardagsdygn kontakta Tekniska Förvaltningen för mer information. Trafikavstängning kan påverka trafikmätningen och anges med * i tabellen. Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Lund Gatusnitt A Allhelgona kyrkogata öster Bredgatan Arkivgatan söder Dalbyvägen Arkivgatan söder Gylleholmsgatan B Bangatan norr Bantorget Bankgatan norr Södra Esplanaden Bankgatan söder Mårtenstorget Baravägen norr Getingevägen Baravägen väster Margaretavägen Biskopsgatan söder Sandgatan Biskopsgatan väster Tomegapsgatan Boställsvägen norr Norra Ringen Botulfsgatan öster Stortorget Bredgatan norr Allhelgona Kyrkogata Bredgatan söder Norra Vallgatan Brunnsgatan öster Östra Vallgatan Bryggaregatan norr Fjelievägen Bryggaregatan söder Kung Oscars väg Bryggaregatan söder Öresundsvägen Byggmästaregatan norr Fjelievägen C Christian V:s väg väster Kävlingevägen Clemenstorget norra sidan Clemenstorget södra sidan Clemenstorget

40 GATOR OCH TRAFIK västra sidan Clemenstorget östra sidan Gatusnitt D Dalbyvägen öster Arkivgatan Dalbyvägen väster Arkivgatan Dalbyvägen öster Fritjofs väg Dalbyvägen väster Fritjofs väg Dalbyvägen öster Norrängavägen Dalbyvägen väster Norrängavägen Dalbyvägen väster Tornavägen Delfinvägen norr Norra ringen Drottensgatan väster Stora Södergatan F Fasanvägen norr Trastvägen Fasanvägen norr Örnvägen Fjelievägen nordväst Måsvägen Fjelievägen öster Fasanvägen Fjelievägen väster Fasanvägen Fjelievägen öster Norra Ringen Fjelievägen väster Norra Ringen Fjelievägen väster Plogfåran Fjelievägen öster Slöjdgatan Folkparksvägen söder van Dürens väg G Getingevägen söder Baravägen Getingevägen söder Norra Promenaden Getingevägen väster Tornavägen Getingevägen öster Tornavägen Grönegatan norr Svanegatan Gyllenkroks allé väster Stora Södergatan

41 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt H Hjalmar Gullbergs väg öster Fritjofs väg J Jaktmarksgatan väster Skallgången John Erikssons väg väster Scheelevägen K Kalkstensvägen öster Råbyvägen Kaprifolievägen väster Lavendelvägen Kaprifolievägen norr Öresundsvägen Karl XI-gatan norr Sankt Laurentiigatan Kastanjegatan norr Gylleholmsgatan Kastanjegatan söder Södra vägen Klostergatan väster Kyrkogatan Klostergårdsvägen väster Stattenavägen Kollegievägen norr Sandbyvägen Kung Oskars väg väster Fabriksgatan Kung Oskars väg väster Getingevägen Kung Oskars väg väster Kävlingevägen Kung Oskars väg väster Spolegatan Kyrkogatan norr Klostergatan Kävlingevägen norr Karl XII-gatan Kävlingevägen norr Norra Ringen Kävlingevägen norr Nöbbelövsvägen Kävlingevägen norr Revirvägen Kävlingevägen söder Baravägen Kävlingevägen vid monumentet L Lilla Tvärgatan öster Stora Södergatan

42 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt M Magistratsvägen öster Svenshögsvägen Magnus Stenbocks gata väster Stora Södergatan Malmövägen norr Bragevägen Malmövägen norr Södra vägen Malmövägen söder Ruben Rausings gata Malmövägen söder Södra vägen Melins väg söder Sandbyvägen Mårtenstorget södra körbanan Mårtenstorget västra körbanan Måsvägen norr Fjelievägen N Neversvägen norr Spelmansvägen Neversvägen öster Iliongränd Neversvägen öster Uardavägen Nordanväg väster Stattenavägen Norra Gränsvägen väster Svenshögsvägen Norra Gränsvägen öster Svenshögsvägen Norra Ringen norr Boställsvägen Norra Ringen vid E 22 Norra Ringen öster Kävlingevägen Norra Ringen öster Svenshögsvägen Norrängavägen norr Dalbyvägen Nygatan söder Bantorget Nöbbelövs torg väster Kävlingevägen Nöbbelövsvägen väster Jaktmarksvägen -Nöbbelövsvägen väster Kävlingevägen

43 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt O Odarslövsvägen norr Solbjersvägen Ole Römers väg norr Tunavägen Ole Römers väg väster Scheelevägen P Plogfåran norr väg 16 Porfyrvägen söder Dalbyvägen Prästvägen söder Dalbyvägen R Revirvägen väster Kävlingevägen Ringvägen söder Trollebergsvägen Ringvägen väster Stattenavägen Ringvägen öster Östra Stattenavägen Ruben Rausings gata öster Malmövägen Rudeboksvägen norr Dösvägen Råbygatan norr Södra Esplanaden Råbyvägen norr Gullregnsvägen Råbyvägen vid motorvägen S Sandbyvägen Norr Dalbyvägen Sandbyvägen öster Storskolevägen Sandgatan söder Biskopsgatan Sankt Lars väg söder Sunnanväg Sankt Laurentiigatan väster Bredgatan Sankt Petri Kyrkogata vid Bredgatan Scheelevägen norr Tunavägen Scheelevägen söder Getingevägen Scheelevägen söder Sölvegatan Skomakaregatan öster Svartbrödersgatan

44 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt Solbjersvägen väster Sölvegatan Solbjersvägen öster Sölvegatan Spelmansvägen väster Thulehemsvägen Spelmansvägen väster Utmarksvägen Spolegatan norr Clemenstorget Stattenavägen norr Nordanväg Stattenavägen söder Nordanväg Stattenavägen norr Skånevägen Stora Råby byaväg öster Bjällerupsvägen Stora Södergatan söder Tullgatan Stora Södergatan söder Västra Mårtensgatan Stora Tomegatan norr Magle Stora Kyrkogata Stora Tvärgatan väster Lilla Södergatan Stortorget söder Lilla Fiskaregatan Svanegatan öster Sankt Månsgatan Svanevägen söder Trollebergsvägen Svenshögsvägen norr Getingevägen Svenshögsvägen söder Magistratsvägen Svenshögsvägen norr Norra Gränsvägen Svenshögsvägen söder Norra Gränsvägen Svenshögsvägen norr Västratornsvägen Sydöstravägen norr Råbyvägen Sydöstravägen söder Råbyvägen Sångarevägen norr Tunavägen Södra Esplanaden väster Kastanjegatan Södra Esplanaden öster Stora Södergatan Södra Vägen väster Råbyvägen Södra Vägen öster Råbyvägen

45 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt Södra Vägen öster Malmövägen Södra Vägen öster Tullgatan Sölvegatan norr Biskopsgatan Sölvegatan söder Solbjersvägen Sölvegatan väster Scheelevägen Sölvegatan öster Scheelevägen Sölvegatan väster Tornavägen Sölvegatan öster Tornavägen T Tage Erlanders väg norr Trollebergsvägen Thulehemsvägen norr Sandbyvägen Thulehemsvägen vid viadukten Tornavägen norr Dalbyvägen Tornavägen söder Dalbyvägen Tornavägen norr Tunavägen Tornavägen söder Tunavägen Tornavägen söder Systervägen Trastvägen väster Fasanvägen Trollebergsvägen vid järnvägsviadukten Trollebergsvägen väster Byggmästaregatan Trollebergsvägen väster Ringvägen Trollebergsvägen väster Svanevägen Trollebergsvägen öster Högbovägen Tullgatan norr Södra Esplanaden Tullgatan söder Södra Esplanaden Tunavägen väster E 22 Tunavägen väster Tornavägen Tunavägen öster Biskopsgatan

46 GATOR OCH TRAFIK Gatusnitt Tunavägen öster Pålsjövägen Tunavägen öster Tornavägen U Utmarksvägen söder Spelmansvägen V Vallkärravägen väster Gästabudsvägen Vallkärravägen öster Kävlingevägen Vallkärravägen, väg 930 väster Svenshögsvägen Vikingavägen söder Sandbyvägen Vårbruksvägen öster väg Värpinge bygata söder Trollebergsvägen Västra Ringen söder Fjelievägen Å Åkerlund och Rausings väg Åldermansgatan väster Bryggaregatan Ö Önnerupsvägen väster Trollebergsvägen Öresundsvägen väster Bondevägen Öresundsvägen väster Kaprifolievägen Örnvägen väster Fasanvägen Östanväg söder Nordanväg Östervångsvägen norr Dalbyvägen Östra Linerovägen söder Nordmannavägen Östra Mårtensgatan väster Östra Vallgatan Östra Vallgatan norr Dalbyvägen Östra Vallgatan norr Skolgatan

47 GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Dalby Gatusnitt Allégatan norr Hällestadsvägen Allégatan söder Hällestadsvägen G Genarpsvägen söder Veberödsvägen H Hällestadsvägen vid Trekanten Hällestadsvägen öster Allégatan Hällestadsvägen öster Grynvägen L Lundavägen söder Hällestadsvägen N Norrevångsvägen söder Domkyrkovägen P Pinnmöllevägen norr Veberödsvägen S Sandbyvägen vid Nyvångsskolan V Veberödsvägen väster Allégatan Veberödsvägen öster Genarpsvägen Väg 952 norr Norrevångsvägen * * Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Genarp Gatusnitt B Bygatan väster Slättavägen S Sandvägen söder Bygatan Slättavägen söder Bygatan

48 GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Södra Sandby Gatusnitt D Dalbyvägen söder Revingevägen F Flyingevägen norr Revingevägen Flyingevägen norr Skattebergavägen H Hällestadsvägen öster Öståkravägen L Lundavägen väster Flyingevägen R Revingevägen öster Dalbyvägen Revingevägen öster Öståkravägen Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Veberöd Gatusnitt D Dalbyvägen söder Skolgatan Dörrödsvägen söder Sjöbovägen I Idalavägen söder Sjöbovägen L Läkaregatan norr Sjöbovägen N Norra Järnvägsgatan öster Dalbyvägen T Truckvägen söder väg

49 Motorfordonsflöden VaDT Karta 1 Motorfordonsflöden i Lund (mf/d)

50 Teckenförklaring Mätpunkter Tätorten

51 Teckenförklaring Mätpunkter Dalby

52 Teckenförklaring Mätpunkter Genarp

53 Teckenförklaring Mätpunkter S Sandby

54 Teckenförklaring Mätpunkter Veberöd

55 Kommunkarta / Skånekarta - Lunds Stadsbyggnadskontor Trafikolyckor alla trafikanter Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad Död

56 Kommunkarta / Skånekarta - Lunds Stadsbyggnadskontor Trafikolyckor oskyddade trafikanter Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad Död

57 Bilaga 10 Inre och mellanringen Inre ringen, Stadskärnan, avgränsas av Södra Esplanaden i söder, Östra Vallgatan i öster, Sankt Laurentiigatan i norr och Bangatan i väster. Mellanringen utgörs av Tornavägen i öster, Getingevägen och Kung Oskars väg i norr, Bryggaregatan i väster och Södra vägen i söder.