ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Transkript

1 ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

2 Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra bedömningar i trafiken, de saknar erfarenhet och omdömme. Barn klarar inte heller att förhandla med andra trafikanter. Bilens rörelseenergi är flera tusen gånger större än fotgängarens Olle Thor;

3 Definition tillgänglighet Den lätthet med vilken alla medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och de aktiviteter som de har behov av i samhället. Användargrupper som barn, äldre och personer med funktionshinder ställer särskilda krav på att trafiksystemet är tillgängligt och användbart och är därför i många sammanhang dimensionerande i planeringen. Utgångspunkten måste vara att transportsystemet skall vara tillgängligt för alla.

4 Huvudproblem: Singelolyckor bland oskyddade trafikanter

5 Kollisionsolyckor på Malmös centrala huvudgator

6 Motorfordon 14% 266 st Annat 0% Moped, MC 7% 131 st Fotgängare 42% 812 st Cykel 37% 724 st Måttligt, svårt skadade eller omkomna trafikanter i Malmö under åren uppdelat på trafikantkategori

7 Trafiksäkerhet på huvudgator Hastighetsminskningar genom: Ombyggnader av gångpassager Upphöjda korsningar Cirkulationsplatser Regleringar m.m.

8 Singelolyckor bland oskyddade trafikanter Ännu bättre drift och underhåll Utbyte av hala beläggningar på gång- och cykelbanor Bättre belysning Tillgänglighetsåtgärder vid övergångsställen

9 Barns trafiksäkerhet kring skolor Hastighetssäkrade närmiljöer kring skolor Utbildnings- och beteendepåverkande åtgärder Säkrare bilangöring kring skolor Prioritering av gående och cyklande kring skolor

10 ot13 Hur en stad i förändring påverkar barnens färdsätt Barnens minskade rörelsefrihet i Sverige ger färre olyckor. Upplevd otrygghet påverkar färdsätten. Största trafiksäkerhetsproblemen vid många skolor beror oftast på de skjutsande föräldrarna själva Ändrade upptagningsområden och det fria valet av skolor bidrar till längre och osäkrare skolvägar elever byter årligen skola. Överkapacitet med ca 3200 grundskoleplatser fram till år 2012.

11 Bild 9 ot13 Enligt SCB åkte 8 % av eleverna med bil åkte 37 % med bil. (Sverige) På Fridhemsskolan åkte 26 % av eleverna med bil 2003, 2006 åkte 42 %, utan att det gick att förklara varför elever byter skola årligen i Malmö. Olle Thor;

12 Regementsgatan i Malmö Nollvision vid övergångsställe Före och efterstudier av trafiksäkerhet och framkomlighet speciellt för barn, ungdomar och äldre

13 Gammal landsväg Regementsgatan förvandlades från landsväg till en generöst tilltagen gata då den nya stadsdelen Rönneholm växte fram. Den breda gatan och den hårda trafiken gjorde gatan till en barriär som var svår att passera, framförallt för skolbarn och äldre.

14 Högre hastigheter och tätare trafik Fler fordon och högre hastigheter gjorde gatan till en otrygg trafikmiljö. Kraven på en säkrare gata växte fram från de boende och skolorna i området. 3 dödsolyckor, 18 svåra- och 117 lindriga personskadeolyckor

15 Byggnadstekniska åtgärder Den huvudsakliga målsättningen var att öka trafiksäkerheten genom att: sänka hastigheten till 30 km/tim i konfliktpunkter tydliggöra mötespunkter öka samspelet mellan olika trafikantgrupper

16 Forskning Ombyggnaden har varit kopplad till ett antal forskningsprojekt där Vägverket, Lunds Tekniska Högskola och Luleås Tekniska Universitet medverkat. En undersökning av hur många fordonsförare som lämnar gående företräde på obevakade övergångsställen visade att inte mer än 4% av bilisterna stannade för att släppa fram gående! Hastigheterna var höga, vart 10:e fordon passerade övergångsstället i mer än 55 km/tim. Regementsgatan blev den första stadsgatan i Sverige som utformades enligt Nollvisionens principer

17 En mänskligare gata Prioriterade grupper på såväl kort som lång sikt är barn, äldre, funktionshindrade.

18 ot19 En del trafik flyttades till Tessins väg Luleå tekniska universitet

19 Bild 16 ot19 Fordonshastigheten sänktes från en 90-percentil på ca 45 km/h till 30 km/h. Framkomligheten ökade för de oskyddade trafikanterna. Barn var den åldersgrupp med högst andel givna företräden av någon bilist. Olle Thor;

20 Luleå tekniska universitet

21 ot21 Beteendepåverkan för att minska biltrafik kring skolor SOLUPPGÅNG Vid Ängslättskolan Ingen är säker i ett trafikkaos Föräldrar som skjutsar blir en trafikfara, då det är många bilar under en kort tidsperiod. Trafiken med barn till och från skolan utgör vid många skolor 80 % av den totala trafiken inom skolans närområde. De barn som går eller cyklar får svårare att ta sig fram.

22 Bild 18 ot21 Det handlar om att få färre föräldrar att skjutsa sina barn till skolan. Men eftersom att inte alla kan sluta skjutsa innebär lösningen även att ändra den fysiska trafiksituationen vid skolorna. Olle Thor;

23 Ängslättskolan Brukar ditt barn bli skjutsat till skolan? Ja Nej ,5 % 16,5 %

24 Vänlig väg i skolan Inspirera till att gå och cykla till skolan i stället för att ta bilen, bl.a. genom att starta Vandrande skolbussar. Resvaneundersökning Information och förankring lärare & föräldrar Temaveckor Verktyg i skolan (t.ex. europakarta) Morötter och uppmuntran (reflexvästar, vinterfest) Nyhetsbrev Fortbildning av skolans personal

25 Är Malmö tillgängligt för alla?

26 Projektets huvuduppgifter Enkelt avhjälpta hinder Forskningsprojekt Handlingsplan Riktlinjer för ny- och ombyggnad

27 Forskningsprojektet Tillgängligare, tryggare och säkrare i trafikenmed fokus på äldre och personer med funktionshinder Genomförs tillsammans med Vägverket Konsult Syftet med projektet Förbättra tillgängligheten för äldre och funktionshindrade Prova inventeringsmetodik Vägledande för det fortsatta arbetet med tillgänglighet i Sverige och speciellt i Malmö

28 Vad har inventerats? Gångpassager och refuger Hinder Gångbanor Sittplatser Handikapparkeringar Busshållplatser

29 100% 80% 60% 40% 20% 0% Enkätresultat Hur besvärande är följande? gropar plattor lutningar kantstenar skyltar bänkar belysning snöröjning inte alls besvärande något besvärande besvärande mycket besvärande

30 Enkätresultat Vilka förändringar är viktiga för att du lättare ska kunna vistas ute? 100% 80% 60% 40% 20% 0% belysning röjning biltrafik cyklister övergångsst signal gröngubbe mycket viktigt viktigt delvis viktigt mindre viktigt inte alls viktigt

31 Enkätresultat

32 Enkätresultat Vilka förändringar är viktiga för att du lättare ska kunna vistas ute? 100% 80% 60% 40% 20% 0% ingagropar underhåll ramper kanter skyltar bänkar mycket viktigt viktigt delvis viktigt mindre viktigt inte alls viktigt

33 Ombyggnader Cirka 70 nya sittplatser är utplacerade

34 Äldre blir skörare och långsammare Försök med 40 km/tim i del av Malmö Ett nytt fartgränssystem måste särskilt ta hänsyn till de äldres förutsättningar Äldre ska kunna använda sina bilar och kunna röra sig till fots och på cykel i sin närmiljö Trafik och trafikmiljö måste förändras så att äldre kan behålla en självständig mobilitet så länge som möjligt

35 Kollektivtrafiken Hela resan Handikappanpassning Malmö har cirka 800 hållplatser Cirka 70 procent är tillgänglighetsanpassade, varav 96 procent är belägna på huvudlinjenätet. Handikappanpassningen genomförs i samarbete med Skånetrafiken.

36 Stadsbussarna Alla stadsbussarna är låggolvsbussar Alla stadsbussar har rullstolsplats Alla nya stadsbussar får övervakningskameror och alkolås

37

38

39 ot23 Trygghet Gatukontoret Vision Stortorget En trygg och attraktiv offentlig miljö

40 Bild 35 ot23 Det skall synas att staden är en mötesplats för människor. En förfulad stad är inte tillgänglig för alla. Olle Thor;

41 Gatukontoret Trygghetsmätning 2004 Problem i området där du bor - rangordning Procent (%) TOTALT 80 Trafik Skadegörelse Nedskräpning Ungdomsgäng Berusade personer Folk slåss Narkomaner Kvinnor antastas Stort Litet Bostäder alkoholister Bostäder narkomaner En trygg och attraktiv offentlig miljö -

42 Gatukontoret G/C-tunnlar En öppen tunnel blir tillgängligare - En trygg och attraktiv offentlig miljö -

43 Gatukontoret Beskärning En öppnare park blir tillgängligare - En trygg och attraktiv offentlig miljö -

44 Gatukontoret Utsmyckning Stortorget Vackra platser upplevs tillgängligare - En trygg och attraktiv offentlig miljö -

45 Stortorget - En trygg och attraktiv offentlig miljö - Gatukontoret Belysning

46 ot1 Gatukontoret Uteserveringar Stortorget - En trygg och attraktiv offentlig miljö -

47 Bild 41 ot1 Olle Thor;