Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Transkript

1 Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9

2 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Alexander Hurtig, Trafikverket Region Stockholm Upphovsman: Matteo Rizzi, Maria Olai, Martin Ullberg, Emely Knudsen, Linda Åhlén och Jenny Rosenkvist Layout: Tryck: ISBN: Distributör: Trafikverket

3 Förord Denna studie är genomförd på uppdrag av Trafikverket och är en djupanalys av bältesanvändning bland dödade personbilister i Stockholms län mellan åren och 9. Studien beskriver omständigheterna kring bilister som har omkommit till följd av en vägtrafikolycka, där fokus ligger på bältesanvändningen. Rapporten beskriver skillnader mellan de som har använt och de som inte har använt bälte. Även statistik uppdelad på polismästardistrikt redovisas. Studien är genomförd av Vecturas Emely Knudsen, Maria Olai, Jenny Rosenkvist, Martin Ullberg och Linda Åhlén under ledning av Matteo Rizzi. Kontaktperson på Trafikverket har varit Alexander Hurtig som även har bistått med goda idéer och synpunkter.

4 Innehåll Sammanfattning... Inledning... Syfte.... Avgränsningar... Metod... Resultat... Slutsatser och diskussion... 7

5 Sammanfattning Varje år omkommer drygt personer, både förare och passagerare, i personbil i Stockholms län. Enligt officiell statistik har under perioden -9 totalt bilister omkommit. Bilbälte är många gånger skillnad mellan liv och död och av den anledningen är det högst relevant att studera bältesanvändningen i dödsolyckor. Trafikverket i Stockholm har i samverkan med Roslagens kommuner och polismästardistrikt låtit genomföra en djupstudieanalys om bältesanvändningen i dödsolyckor med personbilsförare och -passagerare i Stockholms län. Syftet med denna studie har varit att på ett tydligt sätt beskriva omständigheterna kring de personbilister som omkommit till följd av en vägtrafikolycka samt att belysa de eventuella skillnader som förekommer mellan obältade och bältade bilister. Utifrån varje studerad olycka (djupstudie) har information hämtats som har sammanställts i en matris. Utifrån denna är analysen gjord. Efter att ha sorterat bort självmord och naturligt omkomna har totalt 9 dödfall studerats. Av de 9 bilister som har omkommit var bältade och obältade. I sex av dödsfallen är det okänt om den omkomne har använt bälte eller inte. Analysen visar att av de omkomna som var obältade hade överlevt om de hade haft bälte medan stycken inte hade överlevt. I ett fall är det okänt om bilisten hade överlevt med bälte.

6 Inledning Varje år omkommer drygt personer, förare och passagerare, i personbil i Stockholms län. Enligt officiell statistik har totalt bilister omkommit under perioden -9. Varje dödsolycka är en tragedi för både anhöriga och för samhället och att minimera antalet dödsolyckor är därför en vinst. Bilbälte är många gånger skillnaden mellan liv och död och av den orsaken är det högst relevant att studera bältesanvändningen i dödsolyckor. Trafikverket i Stockholm har i samverkan med Roslagens kommuner och polismästardistrikt kommit överens om att göra en djupstudieanalys av bältesanvändningen hos omkomna bilister, både förare och passagerare, i Stockholms län. Trafikverket genomför djupstudier av samtliga dödolyckor i trafiken. En djupstudie är en fallundersökning som görs när en vägtrafikolycka leder till dödsfall. Trafikverkets utredare samlar in uppgifter som kan ha haft betydelse för olyckan och dödsfallet. Viktiga informationsunderlag är bland annat polisens trafikmålsanteckningar, obduktionsrapporten från Rättsmedicinalverket, fordonstekniska undersökningar samt utdrag från körkorts- och trafikregistret. Bedömningen om naturliga dödsfall samt huruvida en obältad omkommen bilist skulle ha överlevt med bälte görs av personer med trafikmedicinsk kompetens. Materialet sammanställs och registreras därefter i Trafikverkets olycksdatabas Djupstudieklienten. Syfte Syftet med denna studie har varit att på ett tydligt sätt beskriva omständigheterna kring de personbilister som omkommit till följd av vägtrafikolyckor samt att belysa de eventuella skillnader som förekommer mellan obältade och bältade personer. Vidare är syftet att studien ska ge underlag för aktörer att effektivisera sitt arbete utifrån detaljkunskaper inom det specifika området.. Avgränsningar Studien innefattar endast dödsolyckor av personer i personbilar som har inträffat i Stockholms län under perioden januari till och med december 9 där dåvarande Vägverket har gjort en djupstudieutredning. Självmord och naturliga dödsfall (sjukdomsfall) har tagits bort från materialet. Rapporten omfattar totalt 9 omkomna personer. Metod Utifrån varje studerad olycka har information om utvalda variabler inhämtats. Variablerna har sammanställts i en matris vilken analysen har baserats på. Följande variabler har analyserats:

7 Olyckstyp Tid på dygnet och datum Antal personer i bilen Hastighetsbegränsning Avkörningsvinkel Bedömd hastighet i kollisionsögonblicket Kollisionsobjekt Vägbredd Väghållare Standard säkerhetszon Typ av sidoområde Räcken Polisdistrikt Bilmärke/ålder Tekniska brister på fordon Status på fordon (körförbud/brukandeförbud) Bältespåminnare Kön/ålder Körkortshistorik (rätt behörighet) Alkohol/droger/läkemedel Överlevnadsmöjligheter Utkastad ur fordon Typ av resa Misstanke om självmord Naturlig död Misstanke om trötthet Svensk eller utländsk medborgare Bältesanvändning Vad gäller personer födda utomlands har det inte gått att utskilja de som har kommit till Sverige efter år 99 på grund av de personnummer som dessa har fått. Före år 99 fick personer födda utomlands eller födda i Sverige men som är utländska medborgare ett speciellt personnummer där det framgår att de var födda utomlands. Tidigare studier har visat att denna grupp kan ha en högre olycksrisk. För att säkra att samtliga relevanta olyckor fanns med i uttaget från Djupstudieklienten har en säkerhetskontroll gjorts med hjälp av STRADA. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet och bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition. VTI (9). Utlandsföddas trafiksäkerhet. VTI-rapport. 7

8 Resultat Enligt officiell statistik har personbilister omkommit i trafikolyckor i Stockholms län under perioden -9. Totalt har dödsfall varit möjliga att analysera och av dem har bedömts vara självmord och därmed uteslutits ur studien. Det gör att det totalt är 9 fall som är studerade. Av de 9 bilister som omkommit i trafikolyckor var stycken bältade och stycken var obältade. I sex av dödsfallen är det okänt om den omkomne har använt bältet eller inte. Analysen visar att av de omkomna som var obältade hade överlevt om de hade haft bälte medan stycken inte hade överlevt. I ett fall är det okänt om bilisten hade överlevt med bälte eller inte. Sett över tid har antalet bältade som omkommit i olyckor ökat fram till och med år då antalet gick ned. Under denna period har samtidigt antalet bilister som skulle ha överlevt om de använt bilbälte minskat, se Figur -. 9 bältad obältad överlevt med bälte 7 7 år år år 7 år år 9 Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, antal omkomna. Antalet dödsolyckor i personbil har varierat i de olika polismästardistrikten. Flest dödsolyckor skedde i Roslagen och Norrort. Även Södertörn tillhör de distrikt som har haft fler dödsolyckor än övriga distrikt, se Figur -.

9 bältad obältad okänt 9 9 Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på Polismästardistrikt, antal omkomna. Nedan visas en karta över de olika polismästardistrikten i Stockholms län, se Figur -. Figur - Polismästardistrikten i Stockholms län. Källa: Det en klar majoritet män som har omkommit i trafikolyckorna. Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig något åt i de olika polismästardistrikten, se Figur -. 9

10 % 9% % 7% Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) 7% % 7% 7% % % % % % 9% % 9% % % % kvinnor män Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt könsfördelning. Bland de bilister som var inblandade i dödsolyckor och var mellan och år var de flesta obältade. I de högre åldrarna var majoriteten av bilisterna som var inblandade i dödsolyckorna bältade. Störst antal obältade bilister var mellan och år, medan det största antalet bältade bilister var 7 år eller äldre, se Figur -. bältad obältad -7 år - år - år - år - år - år -7 år 7- år Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på ålder, antal omkomna.

11 Vad gäller ålder på de omkomna bilisterna följer polismästardistrikt Södertörn någorlunda genomsnittet för hela länet medan Roslagen och Norrort i vissa fall avviker. Till exempel har Norrort fler dödsolyckor än snittet i länet för åldersgrupperna - år medan Roslagen har lägre andel dödsolyckor i den åldersklassen jämfört med snittet i länet. I åldersklassen - år är förhållandet omvänt, se Figur -. % Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) % % % % % % -7 år - år - år - år - år - år -7 år 7- år Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt ålder, andel olyckor. Majoriteten bland de bilister som var inblandade i dödsolyckorna hade svenskt personnummer. Bland bilisterna med svenskt personnummer var stycken bältade vid dödsolyckan medan bilister var obältade. Bland de med utländskt personnummer var tre bilister bältade och två obältade. För några dödsolyckor hade okänt personnummer rapporterats, nämligen två bilister som varit obältade vid olyckan. Resultaten visar att det i de flesta dödsolyckor rapporteras att föraren hade ett giltigt körkort. I fem fall har det rapporterats att körkort saknats eller varit ogiltigt. I sex av fallen är det okänt om föraren hade giltigt körkort eller inte. Den olyckstyp som har varit vanligast vid dödsolyckor i Stockholms län under åren -9 är singelolyckor. Av de omkomna obältade bilisterna skedde 9 av dödsfallen i singelolyckor och av de bältade bilisterna omkom i singelolyckor. I denna olyckstyp hade 9 av totalt personer överlevt om de hade använt bältet, se Figur -7.

12 bältad obältad överlevt med bälte 9 9 avsvängande/ korsande kurs möte singel upphinnande varia/vilt Figur -7 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på olyckstyp, antal omkomna. Förutom i singelolyckor omkom de bältade bilisterna även i korsningsolyckor ( av stycken) och mötesolyckor ( av ). Det vanligaste kollisionsobjektet i singelolyckorna var träd mot vilket bilister omkom. Om de obältade hade haft bälte i dessa kollisioner hade fem av nio överlevt. Efter kollision med träd är voltning det vanligaste sättet att kollidera där samtliga sex obältade bilister hade klarat sig om de hade använt bältet, se Figur bältad obältad överlevt med bälte 7 7 träd volt bergvägg betongfundament dike/ vägbank mitträcke stenmur stolpe övrigt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 kollisionsobjekt i singelolyckor, antal omkomna.

13 Uppdelat på dygnet kan det konstateras att de flesta dödsfallen med bältade bilister har skett på dagen och dödsfallen med obältade bilister har skett på natten, se Figur -9. bältad obältad okänt Figur -9 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på tid på dygnet, antal omkomna. Vid en jämförelse mellan polismästardistrikten finns ytterst små skillnader, se Figur -. Observera att det i figuren inte tas hänsyn till kännedomen om bältesanvändning. Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) Figur - Dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, polismästardistrikt tidpunkt, antal omkomna.

14 Dödsolyckorna har skett på såväl det statliga som kommunala vägnätet. De flesta har dock omkommit på statliga vägar. Av de bältade bilisterna omkom på det statliga vägnätet och på det kommunala. En bältad bilist har omkommit på en enskild väg och vid en av olyckorna med en bältad bilist är väghållaren okänd, se Figur -. bältad obältad 9 statlig kommunal enskild okänd Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på väghållare, antal omkomna. Även bland de obältade bilisterna omkom flest, 9 personer, på statliga vägar. På kommunal väg omkom obältade bilister och på enskilda vägar omkom två obältade bilister. Bland de omkomna obältade är väghållaren okänd vid två olyckor. Av de 9 obältade bilisterna som omkom i singelolyckor skedde nio på vägar med sidoområdets typ A. Av de nio hade åtta överlevt om de hade använt bältet. Två av olyckorna med obältade bilister skedde på vägar med sidoområdestyp B och i de fallen hade en bilist överlevt om bältet hade använts. Fyra av olyckorna skedde på vägar med sidoområdestyp C. I dessa olyckor hade tre personer överlevt om de hade använt bälte. I de övriga fallen skedde olyckor på kommunala vägar. I tre av fallen är sidområdestyp okänt, se Figur -.

15 9 bältad obältad överlevt med bälte A B C kommunalt okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på standard säkerhetszon i singelolyckor, antal olyckor. När det gäller bältade bilister i singelolyckor omkom fem på vägområdestyp A, två bilister på vägområdes typ B och fyra på vägområdes typ C. Av de bältade omkom fem bilister på kommunala vägar och två på vägar där vägområdestypen var okänd. Utifrån säkerhetszonernas standard vid singelolyckor visar resultatet att sju av olyckorna med obältade bilister skedde på vägar med god säkerhetszon. Av dessa hade sex överlevt med bälte. Tre av dödsolyckorna skedde på vägar med mindre god standard och på de vägarna hade två bilister överlevt med bälte. Resultatet visar vidare att sex av dödsolyckorna inträffade på vägar med låg standard på säkerhetszonerna och av dem hade fyra överlevt med bälte. På kommunala vägar omkom av de obältade. I dessa fall hade två överlevt med bälte, se Figur -.

16 bältad obältad överlevt med bälte 7 god mindre god låg kommunalt okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 typ av sidoområde i singelolyckor, antal omkomna. Bland de bältade bilisterna har sex omkommit på vägar där säkerhetszonen har varit god, tre där säkerhetszonen har varit mindre god och tre även där säkerhetszonen varit låg. På kommunala vägar har fem bältade bilister omkommit och i ett fall är standarden på säkerhetszonen okänd. De flesta dödsolyckorna, såväl där bilisten har varit bältad, stycken, som obältad, stycken, har skett på vägar med hastighetsgräns 7 km/h. Av de obältade bilisterna hade överlevt om de haft bälte. På -vägar har bältade och obältade bilister omkommit. Av de obältade hade fem överlevt om de hade använt bältet, se Figur -.

17 bältad obältad överlevt med bälte km/h km/h 7 km/h 9 km/h km/h km/h okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 hastighetsbegränsning, antal omkomna. På vägar med hastighetsgräns 9 km/h har fem bältade och fyra obältade bilister omkommit, varav två hade överlevt med bälte. En bältad bilist har omkommit på en plats med hastighetsgräns km/h liksom det omkommit en bilist på en plats med hastighetsgräns km/h. På -väg har två bältade och fyra obältade bilister omkommit. Samtliga fyra obältade bilister hade överlevt om de haft bälte. Uppdelat på polisdistrikt följs roslagen och södertörn åt, medan norrort skiljer ut sig. Den största andelen dödsolyckor, cirka %, i roslagen och södertörn skedde vid vägar med hastighetsgränsen 7km/h och ca % av olyckorna vid vägar - km/h se Figur -. 7

18 % % % 7% 9% 7% Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) % % 9% % 9% 9% % % % % % % 9% 9% % % % - km/h 7 km/h 9 km/h - km/h Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt hastighetsgräns, andel olyckor. I norrort skedde däremot den största andelen dödsolyckor, drygt %, vid vägar med hastighetsgräns -km/h och % av olyckorna vid vägar med 7km/h. Vid vägar med hastighetsgräns -km/h skedde knappt % av olyckorna i roslagen och södertörn, men ca % av olyckorna i norrort. En stor del av olyckorna bedöms ha inträffat när bilisterna har hållit gällande hastighetsgräns. Av bältade omkomna bilisterna bedöms bilister ha följt hastighetsgränsen, har kört över och sju bedöms ha kört mycket över gällande hastighetsgräns, se Figur -. bältad obältad överlevt med bälte 7 7 inom över mycket över okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 bedömd hastighet innan olycksförloppet, antal omkomna.

19 Bland de obältade bilisterna bedöms har kört inom gällande hastighetsgräns och av dem hade överlevt med bälte. Vidare har sju obältade kört över gällande hastighets gräns och åtta mycket över gällande hastighetsgräns. Av dessa hade totalt åtta överlevt med bälte. Fördelat på polismästardistrikt beräknades de flesta förolyckade bilisterna hålla sig inom hastighetsgränserna oavsett polismästardistrikt. Vad gäller de som höll hastighet över eller mycket över var skillnaderna mellan polismästardistrikten Norrort och Roslagen värda att notera. Medan % av olyckorna i Roslagen beräknas ha varit över hastighetsgränsen så är motsvarande siffra för Norrort %, vilket också kan jämförts med hela länet där ca % av olyckorna har varit över hastighetsgränsen, se Figur -7. 7% % % % % % 7% Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn (7 st) Hela länet (9 st) % % % % % % % % % % % % 9% % % % inom över mycket över okänt % Figur -7 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt bedömd hastighet, andel olyckor. I närmare % av olyckorna i Norrort beräknas hastigheten ha varit mycket över gällande hastighetsbegränsning medan motsvarande siffra för Roslagen är knappt % och för hela länet ca %. Årsmodellen på bilarna som bilisterna färdats i varierar. I intervallen 99-99, och - omkom nästan lika många bältade bilister, till i varje grupp. Bland de obältade som omkom i fordon tillverkade mellan 99 och 999 hade nio överlevt med bälte, se Figur -. 9

20 bältad obältad överlevt med bälte 9 år -99 år år år - år - Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på personbilens årsmodell, antal omkomna. I årsmodellsgruppen omkom åtta obältade bilister varav fyra hade överlevt med bälte. I gruppen - omkom tio obältade bilister varav fyra hade överlevt med bälte. I personbilar från år eller senare har ingen person omkommit obältad vilket troligen beror på tillgången till effektiva bältespåminnare i nyare fordon. Totalt kastades av bilisterna ut ur bilen. Av de som blev utkastade var obältade och av dessa hade överlevt med bälte, se Figur -9. bältad obältad överlevt med bälte ja nej okänt Figur -9 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 utkastad ur fordonet, antal omkomna.

21 Tre personer återfanns utanför eller delvis utanför fordonet trots bältesanvändning. I ett av fallen var krockvåldet så stort att bältet slitits av och i de andra två fallen var fordonen så demolerade på vänster sida att de omkomna hamnade utanför personbilen, hängandes i bältet. Resultatet visade att i av de omkomna var män och att hälften av dem var bältade. Resterande män var obältade. Nitton av de omkomna bilisterna var kvinnor, varav använde bälte och tre var obältade. Totalt var förare alkoholpåverkade, nio av dessa var obältade och sex var bältade. Bland förare utan alkohol är ungefär två tredjedelar bältade och en tredjedel obältad, se Figur -. bältad obältad 9 ja nej okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 alkohol förare, antal omkomna. Bland de alkoholpåverkade förare som varit med i dödsolyckor var det i stort sett lika många obältade som bältade som hade mellan, och,9 promille alkohol i blodet. Två förare hade mer än,99 promille alkohol i blodet, varav en var bältad och en var obältad. De allra flesta förare som varit inblandade i dödsolyckor var inte drogpåverkade så när som på tre personer vilka också var obältade. Information om drogpåverkan är okänd för personer, varav en var obältad, se Figur -.

22 bältad obältad ja nej okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 droger förare, antal förare. Av de omkomna bältade förarna hade vare sig alkohol eller droger i kroppen vid kollisionen. Bland de obältade hade varken alkohol eller droger i kroppen. I de båda grupperna var det stycken som hade alkohol eller droger i kroppen av dessa hade sex bilister i varje grupp överlevt om de haft bälte. De flesta förolyckade förarna har inte använt alkohol och/eller droger. Det är dock något fler i polismästardistrikt Södertörn som använt alkohol och/eller droger än genomsnittet i länet. Likaså är det i Norrort och Roslagen något färre än genomsnittet i länet som använt alkohol och/eller droger i dödsolyckorna, se Figur -. % 7% % 9% % % % Norrort ( st) Roslagen ( st) Södertörn ( st) Hela Länet ( st) % % % % % % % % 9% % % 9% % % ja nej okänt

23 Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9, Polismästardistrikt alkohol eller droger förare, andel olyckor. De allra flesta personbilsförare som varit inblandade i dödsolyckor var inte påverkade av läkemedel så när som på sex förare varav två var bältade. Information om läkemedelspåverkan är okänd för nio förare, varav en bältad. De allra flesta dödsfallen, stycken, skedde i samband med fritidsresor där bältade bilister och obältade bilister var inblandade. Näst vanligast var resor där målet var okänt, stycken, där ungefär hälften av förarna var bältade, se Figur -. bältad obältad på fritiden på väg till arbetet på väg från arbetet yrkestrafik övrigt/okänt Figur - Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län -9 uppdelat på typ av resa, antal omkomna. Om olika korrelationer studeras kan följande slutsatser dras; 9 % av de som var onyktra använde inte bältet och/eller körde för fort. Det innebär att endast en av var onykter men använde bälte och/eller körde inte för fort. Vidare kan det konstateras att ungefär en tredjedel av de obältade bilisterna hade ej bälte som den enda riskfaktorn. För hög hastighet korrelerar starkt med ej bälte eller alkohol, se Figur -.

24 Figur -Korrelationsbild, alkohol- och drogpåverkade bälte och hastighet. Nästan hälften av de utan bälte omkom mellan klockan. och.. Endast en relativt liten del av dessa var - år. Nästan hälften av de omkomna - åringarna använde inte bältet, se Figur -. Figur - Korrelationsbild, - åringar, bälte och tidpunkt på dygnet. Tre fjärdedelar av de obältade omkomna i singelolyckor skulle ha överlevt med bälte. Vidare konstateras att hälften av de som körde av vägen i ett säkert sidoområde utan bälte skulle ha överlevt med bälte. En fjärdedel av de som körde av vägen i ett säkert sidoområde med bälte körde mycket fort och endast % av de obältade bilisterna som körde av vägen i ett icke säkert sidoområde skulle inte ha överlevt med bälte, se Figur -.

25 Figur - Korrelationsbild, hastighet, säkert sidoområde, bälte. En klar majoritet, %, av de obältade bilisterna skulle ha överlevt med bälte. En femtedel av dessa körde mycket över gällande hastighetsgräns. Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen hade inte bälte, se Figur -. Figur - Korrelationsbild, hastighet, bälte och överlevt med bälte. Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen gjorde detta på en -väg. En tredjedel av de omkomna på -vägar använde bälte och körde inom hastighetsbegränsningen. I många av dessa olyckor var tunga fordon inblandade. En tredjedel av de utan bälte omkom på en -väg. Hälften av dem skulle ha överlevt med bältet, se Figur -.

26 Figur - Korrelationsbild, bälte, -väg och hastighet mycket över gällande hastighetsbegränsning.

27 Slutsatser och diskussion Av 9 omkomna personbilister var bältade ( %) medan (9 %) var obältade (bältesanvändningen är okänd i cirka 7 % av fallen). Av de obältade personbilisterna bedöms (ca %) ha överlevt med bälte. Denna andel är något högre än vad som framkommit i tidigare studier. Av analyserade dödsolyckor i personbil bedömdes 7 fall (ca 7 %) vara självmord. Bedömningen baserades på bevis i form av exempelvis självmordsbrev eller på en stark misstanke från polis och/eller Trafikverkets egna olycksutredare. Antalet självmordsfall kan således inte ses som exakt. År 9 omkom sju obältade personbilister i Stockholms län varav sex bedöms att troligen ha överlevt med bälte. Detta gör att om bältet hade använts i samtliga olyckor under samma tidsperiod skulle åtta personbilister ha omkommit istället för. Flest antal dödsolyckor skedde i polismästardistrikten Roslagen, Norrort och Södertörn. Inga särskilda skillnader hittades mellan de olika polismästardistrikten när det gäller bältesanvändning, vilket delvis kan förklaras med det relativt låga antalet omkomna i varje polismästardistrikt. Tre fjärdedelar av de omkomna i länet var män men andelen var högre i Roslagen. Bältesanvändningen bland män var mycket lägre (ca %) än bland kvinnor (ca 7 %) i dödsolyckorna. Den vanligaste olyckstypen var singelolyckor ( %). I dessa olyckor skulle ca % av de obältade ha överlevt med bälte. Det vanligaste krockobjektet var träd ( %). Sex personbilister omkom i vältningsolyckor utan bälte, samtliga skulle ha överlevt med bälte. Bältesanvändningen var generellt sett hög i andra olyckstyper. Av nio obältade personbilister som omkom i singelolyckor i sidoområden klassade som standard säkerhetszon A, skulle åtta ha överlevt med bälte. Fem personbilister omkom trots bälte. Vidare konstateras att hälften av de utan bälte som körde av vägen i ett säkert sidoområde skulle ha överlevt med bälte. En fjärdedel av de med bälte som körde av vägen i ett säkert sidoområde körde mycket fort och endast % av de obältade bilisterna som körde av vägen i ett icke säkert sidoområde skulle inte ha överlevt med bälte. Drygt hälften av alla dödsolyckorna skedde mellan kl 9 och kl. I Norrort skedde dock ca % av olyckorna mellan kl och kl. Hälften av alla dödsolyckorna utan bälte skedde under samma tidsintervall. Endast en relativt liten del av de omkomna var - år. Ca % av dödsolyckorna skedde på statliga vägar. Där var bältesanvändningen något högre ( %) än på kommunala gator ( %). Nästan hälften av dödsolyckorna skedde på vägar eller gator med hastighetsgräns 7 km/h. Dock skedde cirka % av olyckorna i Norrort på -vägar. De flesta omkomna utan bälte dog på vägar eller gator med hastighetsgräns km/h ( %) eller 7 km/h ( %) där överlevnadspotentialen också var som störst. En tredjedel av de utan bälte omkom på en -väg. Hälften av dem skulle ha överlevt med bälte. Bältesanvändningen var, proportionellt sett, lägre bland personbilister som körde mycket över hastighetsbegränsningen (7 %). I Norrort var andelen personbilister som körde för fort ( %) nästan dubbel som stor jämfört med länet ( %). Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen körde på en -väg. En tredjedel av de omkomna på -vägarna använde bälte och körde inom 7

28 hastighetsbegränsningen. I många av dessa olyckor var också tunga fordon inblandade. Uppgifter om bältespåminnare i de olycksdrabbade personbilarna saknades. Dock omkom ingen personbilist utan bälte i en personbil av årsmodell eller senare vilket rimligtvis kan bero på att nyare bilar har bältespåminnare som standardutrustning. Av de person som blev utkastade ur fordonet under olycksförloppet saknade bälte. Av dessa skulle ha överlevt med bälte. Tre personer återfanns utanför eller delvis utanför fordonet trots bältesanvändning. I ett av fallen var krockvåldet så stort att bältet hade slitits av och i de andra två fallen var fordonen så demolerade på vänster sida att de omkomna hamnade utanför personbilen, hängandes i bältet. Cirka % av de omkomna utan bälte var i åldergrupperna - år (7 %) respektive - år ( %). Ingen personbilist över 7 år omkom utan bälte. Bältesanvändningen i dödsolyckor var mycket lägre hos alkohol- eller drogpåverkade förare ( %) jämfört med nyktra förare ( %). Bland alkoholpåverkade förare var medelvärdet ca, promille vilket kan relatera till missbrukproblematiken. Alkohol- eller drogpåverkan var, proportionellt sett, något större i Roslagen än i resten av länet. Cirka 9 % av de som var onyktra använde inte bältet och/eller körde för fort. Det innebär att endast en av tio var onykter men använde bälte och/eller körde inom hastighetsbegränsningen. Vidare kan det konstateras att ungefär en tredjedel av de obältade bilisterna hade ej bälte som den enda riskfaktorn. För hög hastighet korrelerar starkt med alkohol eller att inte använda bältet. Endast en dödsolycka skedde i yrkestrafiken. Det är dock möjligt att det finns ett relativt stort mörkertal. Vad gäller personer födda utomlands har det inte gått att utskilja de som kommit till Sverige efter 99 på grund av de personnummer som dessa individer får. Före 99 fick personer födda utomlands eller födda i Sverige men som är utländska medborgare ett speciellt personnummer där det framgår att de var födda utomlands. Det har därför inte kunnat genomföras en djupare analys i ämnet.

29 9

30 Trafikverket, Region Stockholm Besöksadress: Sundbybergsvägen, 7 7 Solna Postadress; Trafikverket Region Stockholm, 7 9 Sundbyberg Telefon: Fax: -9 7