Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Studiens inriktning och omfattning Bakgrund Uppläggning av studien/forskningsprojektet Övergripande syfte/målsättning Etappindelning Metod och databearbetning Material/urval Population Definitioner och beräkningar i övrigt Kronisk diagnos vid sjukhus och i primärvård Koloncancer Rektalcancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Överlevnad Bilagor Bilaga 1 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne Bilaga 2 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne , specialistvård Bilaga 3 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor nyinsjuknade med kronisk diagnos Bilaga 4 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för män insjuknade med kronisk diagnos Bilaga 5 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor + män insjuknade med kronisk diagnos Etapp 3.doc 1(28)

4 03-03 Etapp 3.doc 2(28)

5 1 Sammanfattning I rapport Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen, , Etapp 1 visades bl a överlevnad efter cancerdiagnos för olika tidsperioder samt per ålder, kön och hemort. I rapport , Etapp 2 visades andra diagnoser före insjuknande i cancer för att finna riskmarkörer före insjuknande. I denna studie i Etapp 3 konstateras att för att studera komorbiditet i kroniska diagnoser måste diagnosmaterial finnas såväl från specialistvård som från primärvård. I Södra sjukvårdsregionen måste därför beräkningarna tills vidare grundas på uppgifter från register i Region Skåne. För övriga län saknas tillgång till sådana data i denna studie. De kroniska sjukdomar som enligt tidigare rapporter visade förhöjd förekomst 1-2 år före insjuknande i cancer var främst diabetes, hypertoni och olika anemier. Komorbiditet i dessa diagnoser beräknades därför i denna studie. Motsvarande uppgifter togs dessutom fram för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser (se rapport Patienternas väg genom vårdsystemet 2004 ). Av figur 1 framgår andel av personer med kronisk diagnos före cancerdiagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne (diagnos ). Andel = 1 motsvarar normalbefolkningen. Två kalenderår bedömdes som en tillräckligt lång period för att huvuddelen av personer med kronisk diagnos hade haft vårdkontakt minst en gång Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 1 Andel av personer nyinsjuknade i cancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen (Region Skåne) Etapp 3.doc 3(28)

6 För att få en bra jämförelse har i studien också redovisats hur bilden blir när endast de diagnoser som ligger 90 dagar före insjuknandet i cancer tas med, se figur Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 2 Andel av personer nyinsjuknade i cancer med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos i jämförelse med hela befolkningen (Region Skåne). Det framgår av figur 2 att det är för lungcancer vi har en tydlig överrepresentation av diagnoserna reumatoid artrit (RA), olika anemier, KOL och alkoholrelaterade sjukdomar. Detsamma gäller för koloncancer avseende olika anemier och för rektal- och bröstcancer avseende alkolholrelaterade sjukdomar. Resultaten i studien bör tolkas som att de kroniska sjukdomarna i olika grad finns hos de cancersjuka men det innebär inte att det finns ett direkt orsakssamband som följd av detta. Ett exempel är lungcancer där RA är överrepresenterat och där rökning bör ses som den bakomliggande faktorn för båda sjukdomarna. Dessutom redovisas i studien uppgifter om överlevnad för cancerpatienter med andra sjukdomar. I olika studier har beräkningar av överlevnad efter cancer justerats för dödlighet i andra sjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke. Vi valde att istället undersöka om andra kroniska sjukdomar hos personer med nyinsjuknande i cancer påverkade överlevnaden. För alla cancerformer var överlevnaden nära den förväntade vid kronisk sjukdom. För personer med alkoholrelaterade diagnoser kunde dock noteras att överlevnaden var lägre, dock ej signifikant, för samtliga cancerformer Etapp 3.doc 4(28)

7 2 Studiens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund Uppdrag Landstingsdirektörerna i Södra sjukvårdsregionen och Landstinget Kalmar gav under våren 2004 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörerna att förutsättningslöst utreda förutsättningar och möjligheter för en fördjupad samverkan/samarbete inom hälso- och sjukvården. I Södra sjukvårdsregionen ingår landstingen Blekinge, Södra Halland och Kronoberg samt Region Skåne. Södra Regionvårdsnämnden informerades om att de faktorer som främst skulle belysas var kvalitet, kvantitet, kompetens, befolkningsutveckling och avstånd i regionen. Efter ytterligare genomgångar och diskussioner i chefläkargruppen och EBM-rådet (EBM = EvidensBaserad Medicin) beslöts i december 2006 att kraftsamla på två områden: Gemensam bildhantering Tillgång till register för analys av vårdkonsumtion i Södra sjukvårdsregionen (registerstudier) Arbetet inom området registerstudier inleddes med att en studie/rapport togs fram, Sjukdomsmönster i sluten vård för befolkningen i Blekinge samt jämförelser med Skåne, P a sekretessproblematik kunde inte data användas från landstingen i Kronoberg och Halland. För att få tillgång till data för hela Södra sjukvårdsregionen beslöts att framöver bedriva studier som forskningsprojekt. Fördelen med detta arbetssätt är att studierna dessutom blir vetenskapligt upplagda och att det gynnar rapporteringen till Södra Regionvårdsnämnden. Tidigare studier I rapporten Cancer vårdkontakter ur ett producentperspektiv daterad med tillhörande bilagor redovisades uppgifter om incidens och vårdutnyttjande för sex cancerformer under perioden Syftet var att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Vårddata hämtades i huvudsak från register i Region Skåne. Regionala etikprövningsnämnden i Lund hade godkänt studien som forskningsprojekt. 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet Denna studie omfattar hela Södra sjukvårdsregionen med tydligt patientfokus och inriktning mot hälsoekonomi. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt ( , Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. I forskargruppen ingår dessutom epidemiolog Thor Lithman, statistiker Dennis Noreen och chefsekonom Bo Attner, Södra Regionvårdsnämndens kansli, doktorand inom projektet vid Avdelningen för cancerepidemiologi. I kopplingsprojekt har också involverats sjuksköterska Katarina Sjövall, doktorand vid Onkologiska avdelningen och epidemiolog Martin Englund vid Morse-projektet (Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar Sydsverige) Etapp 3.doc 5(28)

8 Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. För varje cancerform finns dessutom speciella referenspersoner. 2.3 Övergripande syfte/målsättning Studien ska belysa insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen. Uppdelning görs efter kön, ålder, med särskild redovisning av överlevnad för de som är yngre än 65 år och per hemort. Där så är möjligt görs indelning efter stadier och/eller med andra markörer för sjukdomsmängd och aggressivitet. Alla resultat ska bearbetas och analyseras för att ta reda på om det finns tecken som kan bidra till snabbare diagnos och om man får lika behandling oavsett var man bor i regionen. I mån av tillgång till data ska resultaten också belysas utifrån ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Personer som ingått i randomiserade studier ska jämföras med övriga personer. Resultaten i studien ska initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt ge underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Studien kan också ses som ett pilotprojekt för att följa vårdkedjan för andra sjukdomar än cancer. 2.4 Etappindelning Etappindelningen har avseende etapp 1-2 följt den ursprungliga planen men fr o m etapp 3 sker löpande förändringar. 1 Hur ser insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader ut för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen? Rapport Etapp 1, är en deskriptiv redovisning med utgångspunkt från samtliga personers primära cancerdiagnos i Södra sjukvårdsregionen under perioden Vård- och receptläkemedelsdata för hela regionen bildar bas för studien, som kompletterats med kostnadsdata från Region Skåne. Fördjupning sker i kommande etapper. 2 Kan tidiga symtom och tecken bidra till snabbare diagnos och behandling av cancersjukdomar? I rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, , redovisades om förändringar i vårdsökande/kontaktmönster i vården före cancerdiagnos kan indikera senare insjuknande i cancer och därmed utgöra en riskmarkör. Denna etapp omfattade endast personer med hemort Skåne. 3 a Komorbiditet och överlevnad I denna studie i etapp 3 har undersökts förekomst av komorbiditet (samsjuklighet/multisjuka), se definition sid 10 före insjuknande i cancer. De kroniska sjukdomar som enligt tidigare rapporter visade förhöjd förekomst 1-2 år före insjuknande i cancer var främst diabetes, hypertoni och olika anemier. Komorbiditet i dessa diagnoser beräknades därför i denna studie. Motsvarande uppgifter togs dessutom fram för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser Etapp 3.doc 6(28)

9 3 b Vård av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter I ett kopplingsprojekt med Avdelningen för onkologi har doktorand Katarina Sjövall involverats. I projektet har studerats vårdmönster för närmast anhörig (make/maka/sambo) till den cancersjuke. Vetenskaplig artikel har skrivits och skickats in för publicering. En rapport kommer under våren c - d Sjukskrivning av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter respektive Sjukskrivning av cancerpatienter I dessa kopplingsprojekt deltar dels Avdelningen för Onkologi genom Katarina Sjövall, dels Martin Englund från Morse-projektet. Artiklar är skrivna men ännu inte publicerade. Rapport från dessa delprojekt kommer under våren a Cancer Incidence and Survival in Southern Sweden I denna etapp utvidgas etapp 1 till att omfatta ytterligare 2 år, , samt att samtliga cancerformer finns med. Särredovisning sker av 15 olika cancerformer som omfattar ca 75 % av all cancer. Samtidigt beas rapporten genom att vård och kostnader inte omfattas. Denna rapport förväntas vara klar mars/april b Får personerna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? Fördjupningsstudie för lungcancer Genom att även använda data från kvalitetsregistret för Lungcancer undersöks om det går att få svar på hur överlevnaden påverkas av: Vilket sjukdomsstadium patienten har vid insjuknandet. När och på vilket sätt ges olika behandlingar i olika sjukdomsstadier för personer från olika bostadsorter? I delprojektet ska det också undersökas om det går att ta fram en generell analysmodell baserad på multivariatanalys. En rapport tas fram under våren/sommaren Fortsatt arbete/kommande etapp/etapper I kommande etapp/etapper är det aktuellt att göra en ytterligare breddning av de tidigare studierna, t ex genom att studera komorbiditet inom alla cancerområden. Samtidigt bör en fördjupning ske inom andra cancerområden än lungcancer genom att använda data från kvalitetsregister mm. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel. Sammantaget bör också helheten belysas och då krävs även beräkningar av indirekta kostnader för sjukskrivning mm. En annan viktig komponent framöver är att på olika sätt påverka hur registrering av data kan bli både enklare och säkrare. Då kan relevant information användas både i det kliniska arbetet och för planering inom Södra sjukvårdsregionen. Därför inleds också parallellt med andra utvecklingsprojekt försök att med ett interaktivt arbetssätt kunna återge data till verksamheten för att ytterligare löpande analyser ska kunna göras Etapp 3.doc 7(28)

10 3 Metod och databearbetning 3.1 Material/urval För beskrivning av material/urval dels för hela registerstudien, dels specifikt för etapp 1-2 hänvisas till rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, I denna delstudie har materialet omfattat cancerinsjuknande , anmälda till Tumörregistret samt kroniska diagnoser hämtat från Region Skånes vårddatalager. Redovisningen omfattade en delgrupp av personer med kroniska diagnoser med datum för kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Bearbetningen gjordes för befolkningen i Region Skåne eftersom primärvårdens uppgifter fanns för denna befolkning men ej för övriga i Södra sjukvårdsregionen. 3.2 Population Totalt omfattar registerstudien en population för hela Södra sjukvårdsregionen enligt tabell 1. Tabell 1 Antal personer i Södra sjukvårdsregionen per cancerform i registerstudien Cancerform Antal personer efter urval Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Totalt Antal personer per cancerform i denna delstudie för Region Skåne redovisas i tabell 2. Tabell 2 Antal personer per cancerform i Region Skåne Åldersgrupper Cancerform Kön Totalt Koloncancer Kvinnor Män Koloncancer Kvinnor + Män Rektalcancer Kvinnor Män Rektalcancer Kvinnor + Män Bröstcancer Kvinnor Män Bröstcancer Kvinnor + Män Prostatacancer Män Prostatacancer Män Lungcancer Kvinnor Män Lungcancer Kvinnor + Män Etapp 3.doc 8(28)

11 3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt För beskrivning av definitioner och beräkningar dels för hela registerstudien, dels specifikt för etapp 1-2 hänvisas till rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, I denna delstudie har använts följande specifika definitioner/beräkningar: Insjuknande För samtliga insjuknade i cancer beräknades andel personer med kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Ettårsöverlevnad beräknades för samtliga insjuknade i cancer med datum för diagnos som styrande variabel. Ettårsöverlevnad beräknades också för personer med kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Ettårsöverlevnaden jämfördes mellan alla i respektive cancerform och delgrupper med olika kroniska sjukdomar. Förekomst (prevalens) av kronisk diagnos före cancerdiagnos beräknades för personer i respektive cancerform. Dessa data jämfördes med förekomst för hela befolkningen i Skåne. Uppgifter för respektive diagnos togs fram för perioden Andel beräknades mot befolkningen i Skåne Personer kan få en kronisk diagnos före cancerdiagnos, ibland i samband med utredningar som föregår cancerdiagnosen. Det påverkar inte den registrerade prevalensen före cancerdiagnos, men kan ge effekt på jämförelser med hela befolkningen. Dessa personer har inte haft specialistkontakt på samma sätt. För att korrigera för detta gjordes en kompletterande beräkning där förekomsten av respektive kronisk diagnos beräknades endast då den förekom första gången minst 90 dagar före cancerdiagnos. Samtliga datauttag avseende diagnos avsåg position 1-8, dvs såväl huvuddiagnos som bidiagnoser ingick i materialet. ICD-nummer för kroniska diagnoser Kroniska diagnoser Diabetes Reumatoid artrit, RA Hypertoni Anemier Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL ICD-nummer E10-E14 M05-M06 I10-I15 D50-D64 J44 Alkoholrelaterade diagnoser: Alkoholutlöst pseudocushngsyndom Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol Degeneration i nervsystemet orsakad av alkohol Alkoholutlöst polyneuropati Alkoholutlöst myopati Alkoholkardiomyopati Gastrit orsakad av alkohol Leversjukdom orsakad av alkohol Kronisk pankreatit orsakad av alkohol E244 F10 G312 G621 G721 I416 K292 K860 K Etapp 3.doc 9(28)

12 Vård av blivande moder för (misstänkt) skada på fostret på grund av alkoholmissbruk hos modern Foster och nyfödd som påverkats av alkoholbruk hos modern Fetalt alkoholsyndrom Toxisk effekt av alkohol Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Rehabilitering av alkoholmissbrukare Rådgivning och kontroll vid alkoholmissbruk O354 P043 Q860 T510-T519 Y901-Y909 Y911-Y919 Z502 Z714 Komorbiditet Närvaro av en eller flera sjukdomar förutom en primär sjukdom, s k samsjuklighet. Patienter med komorbiditet kallas även multisjuka. Överlevnad Överlevnad ett år efter cancerdiagnos beräknades för respektive cancerform med förekomst av olika kroniska sjukdomar. Resultaten standardiserades per ålder och kön till ettårsöverlevnad för samtliga insjuknade i respektive cancerform. Prevalens av kronisk sjukdom i befolkningen I bilaga 1 visas förekomst av kroniska diagnoser för hela befolkningen i Skåne. Prevalens beräknad på detta sätt var för diabetes 3,2 %, för reumatoid artrit 0,5 %, för hypertoni 6,8 %, för anemier 1,1 %, för KOL 1,0 % samt för alkoholrelaterade diagnoser 0,7 %. Prevalens beräknades med underlag för samtliga vårdkontakter i primärvård och specialistvård under två år. Det var av vikt att undersöka hur de olika vårdområdena bidrog till underlaget. I bilaga 2 visas därför motsvarande andel beräknad enbart utifrån registreringar i specialistvård. Samtliga diagnoser visade lägre förekomst när endast specialistvården ingick. Relationerna var något olika för olika diagnoser. Alkoholrelaterade diagnoser hade högst andel och hypertoni lägst. Motsvarande beräkning gjordes med diagnoser enbart från primärvård (visas ej). Beräknad på detta sätt var även andelen personer med registrerad diagnos lägre än när såväl primärvård som specialistvård ingick. Diagnoser fanns inte tillgängliga från privat vård. Därför gjordes en uppdelning av samtliga beräkningar per ålder, kön och hemortsdistrikt (visas ej). Trots att privat vård i huvudsak förekom i två av fem distrikt visades ingen skillnad mellan distrikten. Slutsatsen var att för att erhålla en god täckning för beräkning av förekomst av kroniska diagnoser behövdes uppgifter från såväl specialistvård som primärvård samt att avsaknad av diagnoser i privatvård inte hade någon avgörande betydelse för resultaten Etapp 3.doc 10(28)

13 Prevalens av kronisk sjukdom hos personer insjuknade i cancer Antal personer med kronisk diagnos i respektive cancerform samt andel av alla i cancerformen beräknades. Materialet signifikanstestades i avseende på skillnad mot hela befolkningen. En ytterligare beräkning gjordes där tidpunkten för första registrering av kronisk diagnos låg mer än 90 dagar före cancerdiagnos Etapp 3.doc 11(28)

14 4 Kronisk diagnos vid sjukhus och i primärvård För personer med cancersjukdom var andelen som återfanns i specialistvård med dessa diagnoser högre än motsvarande andel för hela befolkningen (tabell 3). Det visade att eftersom dessa personer oftast får specialistvård på grund av sin cancersjukdom, i högre grad än hela befolkningen, får de oftare också registrering av kronisk diagnos i specialistvård. Av samtliga redovisade cancerpatienter i Region Skåne med kronisk sjukdom fanns följande andel i specialistvård (patienterna kan också samtidigt finnas i primärvård med nämnd diagnos). Tabell 3 Andel av personer med cancerdiagnos och kronisk diagnos där diagnosen (också) registrerades i specialistvård (Region Skåne) Diagnos Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Koloncancer 89,6 92,3 84,6 75,4 88,6 >100 Rektalcancer 80, ,7 85,0 78,1 94,1 Bröstcancer 77,3 95,9 63,6 83,5 78,9 78,6 Prostatacancer 74,3 95,5 58,0 71,6 80,1 >100 Lungcancer 91,4 91,5 80,3 87,4 84,3 >100 Det finns inte full överensstämmelse mellan data från Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen (EPC) och Region Skåne. I tre fall finns fler personer i specialistvård (EPC) än totalt (Region Skåne). Det kan bero på att personer med hemort Skåne, som fått vård utanför Skåne, finns i EPC:s men inte i Region Skånes register. Denna skillnad har dock mindre betydelse för belysning av vilka data som behövs för denna typ av analys. Av personer i Region Skåne med definierad kronisk diagnos återfanns följande andel i specialistvård: alkohol 87,6 %, anemier 63,5 %, diabetes 66,6 %, hypertoni 41,2 %, KOL 58,1 % samt reumatoid artrit 89,2 %. Dessa tal är betydligt lägre än motsvarande för cancerpatienterna, särskilt för hypertoni. Reumatoid artrit har dock ganska lika täckning i specialistvård för de båda populationerna. Dessa beräkningar görs från uppgifter i bilaga 1 och 2, vilka visar andel av befolkning med kronisk diagnos, dels totalt, dels i specialistvård. Slutsatsen är att vid studier av komorbiditet i kroniska diagnoser måste diagnosmaterial finnas såväl från specialistvård som från primärvård. I Södra sjukvårdsregionen måste därför beräkningarna tills vidare grundas på uppgifter från register i Region Skåne. För övriga län saknas tillgång till sådana data Etapp 3.doc 12(28)

15 5 Koloncancer I tabell 4 visas att av kroniska diagnoser hade anemier högst förekomst, följt av hypertoni och diabetes för personer nyinsjuknade i koloncancer Tabell 4 Antal och andel personer nyinsjuknade i koloncancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Koloncancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,0 1 4,0 6 24,0 1 4, ,2 1 0, , ,7 5 2,6 1 0, ,7 5 1, , ,5 14 4, ,3 7 1, , ,9 22 5,5 2 0, ,4 1 0, , ,0 9 6,4 Kvinnor Totalt ,5 14 1, , ,4 50 4,8 4 0,4 Män ,8 4 15, ,7 1 0, , ,8 4 1,8 9 4, ,9 2 0, , ,8 15 4,7 5 1, ,0 6 1, , ,0 28 8,0 4 1, ,0 3 3, , ,1 8 9,1 Män Totalt ,9 12 1, , ,0 55 5,5 18 1,8 Kvinnor + Män ,0 2 3, ,6 1 2, ,6 2 0, , ,7 9 2,2 10 2, ,0 7 1, , ,2 29 4,8 5 0, ,1 13 1, , ,4 50 6,7 6 0, ,1 4 1, , ,7 17 7,5 Kvinnor + Män ,2 26 1, , , ,1 22 1,1 Signifikant fler personer med koloncancer hade diabetes jämfört med hela befolkningen (tabell 5). Överrepresentationen var 40 % såväl för kvinnor som för män med ett 95 % konfidensintervall på Även hypertoni visade förhöjda värden med en kvot på 1,16. Anemier var överrepresenterade med en kvot på 8,76. Även KOL visade en överrepresentation för personer med koloncancer. För samtliga dessa sjukdomar fanns förhöjda värden såväl för kvinnor som för män. Reumatoid artrit och alkoholrelaterade diagnoser avvek inte från förväntade värden. Efter justering för 90 dagar före diagnos kvarstod signifikant högre tal för anemier. Även diabetes visade förhöjda tal, dock utan signifikans Etapp 3.doc 13(28)

16 Tabell 5 Andel av personer nyinsjuknade i koloncancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Koloncancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,40 1,15 1, ,06 0,84 1,31 Reumatoid artrit ,82 0,45 1, ,76 0,40 1,30 Hypertoni ,13 1,00 1, ,71 0,60 0,82 Anemier ,36 7,44 9, ,82 2,29 3,42 KOL ,50 1,11 1, ,17 0,83 1,60 Alkohol 4 3 1,17 0,32 2, ,88 0,18 2,56 Män Diabetes ,40 1,17 1, ,10 0,90 1,32 Reumatoid artrit ,45 0,75 2, ,33 0,67 2,39 Hypertoni ,20 1,06 1, ,83 0,71 0,97 Anemier ,25 8,18 10, ,93 3,24 4,71 KOL ,42 1,07 1, ,90 0,63 1,25 Alkohol ,45 0,86 2, ,89 0,44 1,59 Kvinnor + Diabetes ,40 1,23 1, ,08 0,93 1,24 Män Reumatoid artrit ,03 0,67 1, ,95 0,61 1,41 Hypertoni ,16 1,06 1, ,77 0,68 0,85 Anemier ,76 8,04 9, ,32 2,87 3,76 KOL ,45 1,19 1, ,03 0,81 1,29 Alkohol ,39 0,87 2, ,89 0,48 1,49 Sammanfattningsvis visas i figur 3 hur stor andel av personerna med koloncancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med , Kolon, alla diagnoser Kolon, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos , ,40 1,08 1,03 1,16 0,95 0,77 1,45 1,39 1,03 0,89 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 3 Andel av personer nyinsjuknade i koloncancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 14(28)

17 6 Rektalcancer I tabell 6 visas att av kroniska diagnoser hade hypertoni högst förekomst av kroniska diagnoser, följt av diabetes och anemier (tabell 4) för personer nyinsjuknade i rektalcancer Tabell 6 Antal och andel personer nyinsjuknade i rektalcancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupp i Region Skåne Rektalcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,1 1 9,1 2 18,2 1 9, ,3 3 2,3 11 8,5 6 4,7 5 3,9 2 1, ,0 3 2, ,9 11 9,6 2 1, ,3 1 0, , ,0 6 4, ,6 1 1, , ,0 1 1,6 Kvinnor Totalt ,7 8 1, , ,6 14 3,0 3 0,6 Män , , ,2 8 5,3 3 2,0 7 4, ,5 2 1, ,2 14 8,5 8 4,9 3 1, , , ,9 6 4,1 4 2, ,4 8 16, ,2 1 2,1 Män Totalt ,6 2 0, , ,1 18 3,4 14 2, ,7 1 4,3 2 8,7 1 4, ,6 3 1, ,1 14 5,0 8 2,9 9 3, ,5 5 1, ,4 25 9,0 10 3,6 3 1, ,2 1 0, , ,9 12 4,1 4 1, ,3 1 0, , ,7 2 1,8 Kvinnor + Män ,8 10 1, , ,9 32 3,2 17 1,7 Av personer med rektalcancer hade fler än förväntat diabetes (tabell 7). Det gällde såväl kvinnor som män, med signifikant skillnad för män. Även anemier hade högre förekomst än förväntat med en kvot på 3,74 och signifikans såväl för kvinnor som för män. Alkoholrelaterade diagnoser visade signifikant förhöjda värden för män. Reumatoid artrit, hypertoni och KOL visade ingen skillnad mot förväntade värden. Efter korrigering för 90 dagar visades inga signifikanta förhöjningar, dock hade diabetes högre tal än motsvarande i befolkningen Etapp 3.doc 15(28)

18 Tabell 7 Andel av personer nyinsjuknade i rektalcancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Rektalcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,25 0,89 1, ,18 0,84 1,62 Reumatoid artrit 8 7 1,11 0,48 2, ,97 0,39 2,00 Hypertoni ,90 0,72 1, ,76 0,59 0,95 Anemier ,37 2,49 4, ,17 0,68 1,87 KOL ,02 0,56 1, ,95 0,51 1,63 Alkohol 3 2 1,73 0,36 5, ,73 0,36 5,07 Män Diabetes ,34 1,04 1, ,14 0,86 1,48 Reumatoid artrit 2 4 0,49 0,06 1, ,49 0,06 1,77 Hypertoni ,98 0,79 1, ,75 0,59 0,95 Anemier ,12 3,13 5, ,99 0,54 1,67 KOL ,97 0,58 1, ,75 0,41 1,27 Alkohol ,02 1,11 3, ,73 0,90 3,03 Kvinnor + Diabetes ,30 1,07 1, ,15 0,93 1,41 Män Reumatoid artrit ,89 0,42 1, ,80 0,36 1,51 Hypertoni ,94 0,81 1, ,75 0,64 0,89 Anemier ,74 3,06 4, ,08 0,74 1,54 KOL ,99 0,68 1, ,84 0,55 1,22 Alkohol ,97 1,15 3, ,73 0,97 2,86 Sammanfattningsvis visas i figur 4 hur stor andel av personerna med rektalcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Rektal alla diagnoser Rektal diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos , ,30 1,15 0,89 0,94 1,08 0,99 0,80 0,75 0,84 1,97 1,73 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 4 Andel av personer nyinsjuknade i rektalcancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 16(28)

19 7 Bröstcancer I tabell 8 visas att av personer med bröstcancer hade ca 13 procent hypertoni. Tabell 8 Antal och andel personer nyinsjuknade i bröstcancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupp i Region Skåne Bröstcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,6 1 0,3 2 0,6 1 0, ,9 26 1, ,7 23 1,4 27 1,6 19 1, ,5 16 2, ,4 12 1,6 25 3,3 4 0, ,1 5 0, ,2 35 6,2 18 3,2 4 0, ,6 2 0, ,5 17 7,3 5 2,1 Kvinnor Totalt ,2 49 1, ,5 89 2,5 75 2,1 28 0,8 Män ,3 1 14, ,3 1 14, ,0 4 40,0 1 10, Män Totalt ,9 5 17,2 2 6,9 1 3, ,6 1 0,3 2 0,6 1 0, ,9 26 1, ,7 24 1,4 27 1,6 19 1, ,4 16 2, ,4 12 1,6 26 3,4 4 0, ,1 5 0, ,5 36 6,3 18 3,1 4 0, ,4 2 0, ,1 17 7,2 5 2,1 Kvinnor + Män Totalt ,2 49 1, ,6 91 2,5 76 2,1 28 0,8 För kvinnor med bröstcancer fanns förhöjda värden för alkoholrelaterade diagnoser med en kvot på 1,60 (tabell 9). Hypertoni visade lägre förekomst än förväntat medan övriga kroniska sjukdomar inte avvek från förväntade värden. Efter justering för 90 dagar kvarstod signifikant högre tal för alkoholrelaterade diagnoser Etapp 3.doc 17(28)

20 Tabell 9 Andel av personer nyinsjuknade i bröstcancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Bröstcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,98 0,85 1, ,91 0,78 1,06 Reumatoid artrit ,04 0,77 1, ,97 0,71 1,30 Hypertoni ,83 0,76 0, ,70 0,63 0,77 Anemier ,14 0,92 1, ,89 0,69 1,12 KOL ,93 0,73 1, ,79 0,61 1,01 Alkohol ,60 1,06 2, ,60 1,06 2,31 Män Diabetes 2 3 0,72 0,09 2, ,72 0,09 2,58 Reumatoid artrit Hypertoni 5 6 0,89 0,29 2, ,54 0,11 1,57 Anemier 2 1 2,16 0,26 7, ,16 0,26 7,78 KOL 1 1 0,89 0,02 4, ,89 0,02 4,97 Alkohol Kvinnor + Diabetes ,98 0,84 1, ,91 0,78 1,06 Män Reumatoid artrit ,03 0,76 1, ,97 0,71 1,29 Hypertoni ,83 0,76 0, ,70 0,63 0,77 Anemier ,15 0,93 1, ,90 0,70 1,14 KOL ,93 0,73 1, ,80 0,61 1,01 Alkohol ,57 1,04 2, ,57 1,04 2,27 Sammanfattningsvis visas i figur 5 hur stor andel av personerna med bröstcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Bröst alla diagnoser Bröst diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos ,98 0,91 1,03 0,97 0,83 0,70 1,15 0,90 0,93 0,80 1,57 1,57 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 5 Andel av personer nyinsjuknade i bröstcancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 18(28)

21 8 Prostatacancer I tabell 10 visas att av personer med prostatacancer hade ca 17 procent hypertoni. Tabell 10 Antal och andel personer nyinsjuknade i prostatacancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Prostatacancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män ,2 8 0, ,3 13 0,8 22 1,3 44 2, ,0 21 1, ,5 35 1,8 65 3,4 23 1, ,0 13 1, ,3 79 6,0 69 5,3 13 1, ,6 2 0, ,3 21 8,8 15 6,3 Män Totalt ,0 44 0, , , ,3 80 1,6 Av personer med prostatacancer hade 25 % fler än förväntat anemier (tabell 11). Av övriga kroniska sjukdomar visade hypertoni lägre frekvens än förväntat, övriga avvek inte från sina förväntningsvärden. Efter justering för 90 dagar visades inga förhöjda värden för anemier. Tabell 11 Andel av personer insjuknade i prostatacancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Prostatacancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Män Diabetes) ,85 0,76 0, ,73 0,66 0,81 Reumatoid artrit ,09 0,79 1, ,06 0,77 1,43 Hypertoni ,91 0,85 0, ,74 0,69 0,80 Anemier ,25 1,06 1, ,80 0,65 0,98 KOL ,99 0,85 1, ,85 0,72 1,00 Alkohol ,09 0,86 1, ,03 0,81 1, Etapp 3.doc 19(28)

22 Sammanfattningsvis visas i figur 6 hur stor andel av personerna med prostatacancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Prostata alla diagnoser Prostata, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos ,09 1,06 0,85 0,73 0,91 0,74 1,25 0,99 1,09 1,03 0,80 0,85 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 6 Andel av personer nyinsjuknade i prostatacancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 20(28)

23 9 Lungcancer I tabell 12 visas att av personer med lungcancer hade ca 23 procent KOL, samma för båda könen. Tabell 12 Antal och andel personer nyinsjuknade i lungcancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Lungcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,3 1 6, ,0 9 2, ,6 12 3, ,2 9 2, ,5 13 4, ,4 16 5, ,2 4 1, ,1 12 5, , , ,6 1 0, ,5 2 6,5 9 29,0 5 16,1 4 12,9 Kvinnor Totalt ,4 36 3, ,7 60 6, ,6 14 1,5 Män ,6 1 5,6 1 5,6 0,0 1 5, ,9 6 1, ,1 11 3, ,8 29 9, ,7 9 2, ,3 24 5, ,0 15 3, ,8 8 2, , , ,7 9 2, ,1 5 13,5 8 21,6 9 24,3 Män Totalt ,2 23 2, ,0 75 6, ,6 54 4, ,0 1 3,0 3 9,1 1 3,0 1 3, ,9 15 2, ,8 23 3, ,6 38 5, ,8 22 3, ,1 40 5, ,9 19 2, ,2 20 3, , , ,7 10 1, ,4 2 2, , , ,1 Kvinnor + Män Totalt ,0 59 2, , , ,1 68 3,4 Av personer med lungcancer hade signifikant fler diabetes, såväl kvinnor som män (tabell 13). Även reumatoid artrit visade signifikant förhöjda värden för kvinnor och för män (rökning). Anemier förekom 2,83 gånger fler hos personer med lungcancer jämfört med befolkningen, medan KOL var överrepresenterat med en kvot på 7,29. Även alkoholrelaterade diagnoser visade förhöjda värden. Hypertoni visade en förhöjd frekvens för män, medan kvinnor inte nådde signifikant skillnad. Efter justering för 90 dagar visades också signifikant högre tal för reumatoid artrit, anemier, KOL och alkohol Etapp 3.doc 21(28)

24 Tabell 13 Andel av personer insjuknade i lungcancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Lungcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,48 1,18 1, ,96 0,73 1,25 Reumatoid artrit ,54 1,78 3, ,25 1,54 3,18 Hypertoni ,08 0,92 1, ,75 0,63 0,90 Anemier ,71 2,06 3, ,58 1,10 2,20 KOL ,94 6,89 9, ,43 3,66 5,32 Alkohol ,39 1,86 5, ,39 1,86 5,70 Män Diabetes ,28 1,08 1, ,94 0,77 1,15 Reumatoid artrit ,60 1,65 3, ,15 1,29 3,36 Hypertoni ,14 1,00 1, ,78 0,66 0,91 Anemier ,94 2,31 3, ,57 1,12 2,14 KOL ,84 6,03 7, ,79 3,19 4,46 Alkohol ,47 2,61 4, ,02 2,22 4,02 Totalt Diabetes ,35 1,18 1, ,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit ,56 1,95 3, ,21 1,65 2,91 Hypertoni ,11 1,00 1, ,77 0,68 0,86 Anemier ,83 2,38 3, ,57 1,24 1,97 KOL ,29 6,63 7, ,05 3,56 4,54 Alkohol ,46 2,68 4, ,10 2,37 3,98 Sammanfattningsvis visas i figur 7 hur stor andel av personerna i lungcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Lunga alla diagnoser Lunga, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 7, ,4 1,0 2,6 2,2 1,1 0,8 2,8 1,6 4,1 3,5 3,1 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 7 Andel av personer nyinsjuknade i lungcancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 22(28)

25 10 Överlevnad Vid beräkning av överlevnad för cancerpatienter med förekomst av annan diagnos jämfört med överlevnad för alla cancerpatienter måste den kroniska diagnosen ha registrerats före cancerdiagnosen. I annat fall ges en snedvridning av materialet eftersom den kroniska diagnosen som sätts efter cancerdiagnosen endast kan erhållas för ej avlidna personer. Om avningen i tiden till före cancerdiagnos inte görs får personer med kronisk diagnos förhöjda värden för överlevnad jämfört med samtliga i cancerdiagnosen. För alla cancerformer var överlevnaden nära den förväntade vid kronisk sjukdom. För personer med alkoholrelaterade diagnoser kunde dock noteras att överlevnaden var lägre, dock ej signifikant, för samtliga cancerformer (Bilaga 3-5) Etapp 3.doc 23(28)

26 Bilagor Bilaga 1 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne Åldersgrupper Kronisk diagnos Kön Totalt Diabetes Kvinnor 0,0 0,4 0,5 0,9 3,1 7,6 9,7 8,3 2,8 Män 0,1 0,3 0,6 1,1 5,1 11,1 12,5 10,1 3,5 Totalt 0,1 0,4 0,5 1,0 4,1 9,2 10,9 8,9 3,2 Reumatoid artrit Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,3 1,1 1,8 2,0 1,2 0,7 Män 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 1,0 1,0 0,7 0,3 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 1,4 1,6 1,0 0,5 Hypertoni Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,9 8,6 20,6 29,3 28,9 7,4 Män 0,0 0,0 0,1 0,9 9,0 20,8 25,8 22,9 6,1 Totalt 0,0 0,0 0,1 0,9 8,8 20,7 27,9 27,0 6,8 Anemier Kvinnor 0,2 0,2 0,7 1,0 1,1 1,9 4,5 7,0 1,4 Män 0,3 0,2 0,1 0,1 0,6 1,7 4,4 8,3 0,8 Totalt 0,3 0,2 0,4 0,6 0,8 1,8 4,4 7,4 1,1 KOL Kvinnor 0,1 0,0 0,0 0,1 1,4 3,6 4,1 2,7 1,1 Män 0,1 0,0 0,0 0,1 1,0 3,5 5,9 5,4 1,0 Totalt 0,1 0,0 0,0 0,1 1,2 3,6 4,9 3,5 1,0 Alkohol Kvinnor 0,0 0,0 0,7 0,4 0,7 0,4 0,2 0,1 0,4 Män 0,0 0,0 0,7 0,8 2,0 1,6 0,7 0,3 1,0 Totalt 0,0 0,0 0,7 0,6 1,4 1,0 0,4 0,1 0, Etapp 3.doc 24(28)

27 Bilaga 2 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne , specialistvård Åldersgrupper Kronisk diagnos Kön Totalt Diabetes Kvinnor 0,0 0,4 0,5 0,8 1,9 4,6 6,5 5,4 1,9 Män 0,1 0,3 0,6 0,9 3,1 7,1 8,7 6,8 2,3 Totalt 0,1 0,4 0,5 0,8 2,5 5,8 7,4 5,8 2,1 Reumatoid artrit Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,3 1,0 1,7 1,8 1,0 0,6 Män 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,9 0,9 0,5 0,2 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 1,3 1,4 0,8 0,5 Hypertoni Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,4 2,9 7,6 12,2 13,0 2,9 Män 0,0 0,0 0,0 0,4 3,6 9,3 12,8 11,5 2,7 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,4 3,3 8,4 12,4 12,5 2,8 Anemier Kvinnor 0,2 0,1 0,3 0,5 0,6 1,3 3,0 4,4 0,8 Män 0,3 0,2 0,1 0,1 0,4 1,2 2,9 5,5 0,5 Totalt 0,2 0,2 0,2 0,3 0,5 1,3 3,0 4,7 0,7 KOL Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 2,0 2,4 1,7 0,6 Män 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 2,2 3,9 3,6 0,6 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 2,1 3,0 2,3 0,6 Alkohol Kvinnor 0,0 0,0 0,7 0,3 0,6 0,3 0,1 0,1 0,4 Män 0,0 0,0 0,7 0,7 1,7 1,4 0,6 0,3 0,9 Totalt 0,0 0,0 0,7 0,5 1,2 0,8 0,3 0,1 0, Etapp 3.doc 25(28)

28 Bilaga 3 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor nyinsjuknade med kronisk diagnos Kvinnor Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes ,96 0,76 1,20 Reumatoid artrit ,93 0,44 1,70 Hypertoni ,99 0,86 1,14 Anemier ,03 0,90 1,17 KOL ,80 0,54 1,14 Alkohol 3 3 0,92 0,19 2,70 Rektal Diabetes ,07 0,75 1,49 Reumatoid artrit 7 7 1,04 0,42 2,14 Hypertoni ,03 0,80 1,31 Anemier ,90 0,62 1,25 KOL ,14 0,61 1,94 Alkohol 2 3 0,73 0,09 2,64 Bröst Diabetes ,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit ,94 0,68 1,26 Hypertoni ,99 0,89 1,09 Anemier ,89 0,70 1,13 KOL ,91 0,70 1,17 Alkohol ,89 0,57 1,33 Lunga Diabetes ,90 0,62 1,25 Reumatoid artrit ,65 0,31 1,20 Hypertoni ,91 0,71 1,15 Anemier ,73 0,43 1,16 KOL ,99 0,80 1,21 Alkohol 5 7 0,75 0,24 1, Etapp 3.doc 26(28)

29 Bilaga 4 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för män insjuknade med kronisk diagnos Män Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes ,04 0,86 1,26 Reumatoid artrit 8 8 0,96 0,41 1,89 Hypertoni ,07 0,92 1,23 Anemier ,03 0,89 1,18 KOL ,96 0,68 1,32 Alkohol ,76 0,38 1,36 Rektal Diabetes ,90 0,65 1,20 Reumatoid artrit 2 2 1,25 0,15 4,52 Hypertoni ,02 0,80 1,28 Anemier ,76 0,51 1,09 KOL ,82 0,41 1,46 Alkohol ,72 0,31 1,42 Bröst Diabetes 2 2 1,05 0,13 3,80 Hypertoni 4 4 0,90 0,24 2,30 Anemier 2 2 1,05 0,13 3,80 KOL 1 1 1,17 0,03 6,50 Prostata Diabetes ,96 0,86 1,06 Reumatoid artrit ,04 0,75 1,40 Hypertoni ,99 0,92 1,06 Anemier ,88 0,73 1,05 KOL ,92 0,77 1,08 Alkohol ,92 0,72 1,16 Lunga Diabetes ,91 0,65 1,23 Reumatoid artrit ,29 0,62 2,38 Hypertoni ,12 0,90 1,38 Anemier ,10 0,72 1,61 KOL ,11 0,90 1,36 Alkohol ,70 0,38 1, Etapp 3.doc 27(28)

30 Bilaga 5 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor + män insjuknade med kronisk diagnos Kvinnor + Män Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes ,01 0,87 1,16 Reumatoid artrit ,94 0,56 1,49 Hypertoni ,03 0,93 1,13 Anemier ,03 0,93 1,13 KOL ,88 0,69 1,12 Alkohol ,79 0,43 1,33 Rektal Diabetes ,97 0,77 1,21 Reumatoid artrit 9 8 1,08 0,49 2,05 Hypertoni ,03 0,86 1,21 Anemier ,83 0,64 1,06 KOL ,96 0,62 1,44 Alkohol ,72 0,35 1,33 Bröst Diabetes ,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit ,94 0,68 1,26 Hypertoni ,99 0,89 1,09 Anemier ,90 0,70 1,13 KOL ,92 0,71 1,17 Alkohol ,89 0,57 1,33 Prostata Diabetes ,96 0,86 1,06 Reumatoid artrit ,04 0,75 1,40 Hypertoni ,99 0,92 1,06 Anemier ,88 0,73 1,05 KOL ,92 0,77 1,08 Alkohol ,92 0,72 1,16 Lunga Diabetes ,90 0,71 1,13 Reumatoid artrit ,87 0,53 1,34 Hypertoni ,02 0,87 1,19 Anemier ,91 0,66 1,22 KOL ,05 0,90 1,21 Alkohol ,71 0,43 1, Etapp 3.doc 28(28)