Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Studiens inriktning och omfattning Bakgrund Uppläggning av studien/forskningsprojektet Övergripande syfte/målsättning Etappindelning och detaljerad målsättning Metod och databearbetning Material/urval Population Definitioner och beräkningar i övrigt Antal läkarbesök före insjuknande Personer med flest besök under ett kalenderår (2003) Personer med 10 eller fler läkarbesök under ett kalenderår (2003) Diagnoser före insjuknande för personer i enskilda cancerformer Konklusion (34)

4 2(34)

5 1 Sammanfattning I denna delrapport visas, precis som i rapporten för etapp 1, uppgifter om personer som har insjuknat i koloncancer, rektalcancer, bröstcancer, prostatacancer eller lungcancer och som var bosatta i Södra sjukvårdsregionen vid anmälan till Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen åren Cancer in situ ingår ej. Utöver data från Tumörregistret används uppgifter från befolkningsregister (SCB), register över sluten och öppen vård, register över läkemedel i öppen vård från Socialstyrelsen samt vårdregister från Region Skåne. All bearbetning utgår från individdata. Studien har dels en producentinriktning, dels en patientinriktning. Data har bearbetats och redovisats så att producenter av vård ges underlag för dimensionering och lokalisering av vården. Patientinriktningen ger främst underlag att analysera vårdinsatser kopplat till resultat. Denna senare del ska utvecklas vidare i fortsatta studier. För att systematisera och effektivisera bearbetningarna av de olika materialen valdes att definiera varje enskild person med ålder, kön, hemort och datum för diagnos. Dessa definitioner har följt med i alla beräkningar. En person som insjuknat i fler än en av cancerformerna kan därmed ingå med olika definitioner för dessa variabler i de olika cancerformerna. Många personer har också fått vård för flera andra diagnoser och eventuellt avlidit av annan orsak än sin cancer. Detta ska också belysas närmare i fortsatta studier. I etapp 1 redovisades insjuknande, vård, överlevnad och kostnader för samtliga patienter i Södra sjukvårdsregionen. I etapp 2 har studerats om förändringar i vårdsökande/kontaktmönster i vården före cancerdiagnos kan indikera senare insjuknande i cancer och därmed utgöra en riskmarkör. Denna etapp omfattar endast patienter med hemort Skåne. I delstudien redovisas att för flera av de granskade cancerformerna finns ett stort och ökande antal vårdkontakter före diagnosdatum. Det har också konstaterats att av personer med cancer hade en mindre grupp ett stort antal läkarbesök före insjuknande. Detta mönster fanns för flera år och visade en kontinuerlig ökning ju närmare diagnosdatum man kom. Det fanns dock två undantag - för bröstcancer och rektalcancer ökade inte vårdkontakterna under 1-12 månader före diagnos. Ett urval gjordes från befolkningen av personer som är 25 år eller äldre vilka hade haft 10 eller fler läkarbesök under ett år. Av dessa insjuknade drygt en procent i redovisade cancerformer under en senare tvåårsperiod. Det går dock inte att i denna grupp finna specifika diagnoser. För samtliga insjuknade i respektive cancerform finns dock diagnosmönster före insjuknande. Man bör diskutera om dessa kan utgöra tidiga markörer. Underlaget bör i så fall ges fler dimensioner, t ex med fler populationer för insjuknande än de nu valda 2004 och 2005 och med fler jämförelseår för befolkningen än det nu valda I etapp 3 ska studien fördjupas ur många aspekter bl a avseende om man får lika behandling men också om tidiga symtom och tecken kan bidra till snabbare diagnos och behandling. 3(34)

6 2 Studiens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund Uppdrag Landstingsdirektörerna i Södra sjukvårdsregionen och Landstinget Kalmar gav under våren 2004 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörerna att förutsättningslöst utreda förutsättningar och möjligheter för en fördjupad samverkan/samarbete inom hälso- och sjukvården. I Södra sjukvårdsregionen ingår landstingen Blekinge, Södra Halland och Kronoberg samt Region Skåne. Södra Regionvårdsnämnden informerades om att de faktorer som främst skulle belysas var kvalitet, kvantitet, kompetens, befolkningsutveckling och avstånd i regionen. Efter ytterligare genomgångar och diskussioner i chefläkargruppen och EBM-rådet (EBM= EvidensBaserad Medicin) beslöts i december 2006 att kraftsamla på två områden: Gemensam bildhantering Tillgång till register för analys av vårdkonsumtion i Södra sjukvårdsregionen (registerstudier) Arbetet inom området registerstudier inleddes med att en studie/rapport togs fram, Sjukdomsmönster i sluten vård för befolkningen i Blekinge samt jämförelser med Skåne, P g a sekretessproblematik kunde inte data användas från landstingen i Kronoberg och Halland. För att få tillgång till data för hela Södra sjukvårdsregionen beslöts att framöver bedriva studier som forskningsprojekt. Fördelen med detta arbetssätt är att studierna dessutom blir vetenskapligt upplagda och att det gynnar rapporteringen till Södra Regionvårdsnämnden. Tidigare studier I rapporten Cancer vårdkontakter ur ett producentperspektiv daterad med tillhörande bilagor redovisades uppgifter om incidens och vårdutnyttjande för sex cancerformer under perioden Syftet var att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Vårddata hämtades i huvudsak från register i Region Skåne. Regionala etikprövningsnämnden i Lund hade godkänt studien som forskningsprojekt. 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet Denna studie omfattar hela Södra sjukvårdsregionen med tydligt patientfokus och inriktning mot hälsoekonomi. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt ( , Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. I forskargruppen ingår dessutom Thor Lithman, Dennis Noreen och Bo Attner, Södra Regionvårdsnämndens kansli, doktorand inom projektet. 4(34)

7 Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. För varje cancerform finns dessutom speciella referenspersoner. 5(34)

8 2.3 Övergripande syfte/målsättning Studien ska belysa insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen. Uppdelning görs efter kön, ålder, med särskild redovisning av överlevnad för de som är yngre än 65 år och per hemort. Där så är möjligt görs indelning efter stadier och/eller med andra markörer för sjukdomsmängd och aggressivitet. Alla resultat ska bearbetas och analyseras för att utröna om det finns tecken som kan bidra till snabbare diagnos och om man får lika behandling oavsett var man bor i regionen. I mån av tillgång till data ska resultaten också belysas utifrån ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Patienter som ingått i randomiserade studier ska jämföras med övriga patienter. Resultaten i studien ska initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt ge underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Studien kan också ses som ett pilotprojekt för att följa vårdkedjan för andra sjukdomar än cancer. 2.4 Etappindelning och detaljerad målsättning 1 Hur ser insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader ut för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen? 2 Kan tidiga symtom och tecken bidra till snabbare diagnos och behandling av cancersjukdomar? 3 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? 4 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? 1 Hur ser insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader ut för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen? Har vi skillnader i insjuknande, vård, överlevnad och behandlingskostnader med hänsyn till bostadsort, kön, ålder, sjukdomsstadium, etc? Hur ser variationen och spridningen ut? Detta är en deskriptiv redovisning med utgångspunkt från samtliga patienters primära cancerdiagnos i Södra sjukvårdsregionen under perioden Vård- och receptläkemedelsdata för hela regionen bildar bas för studien, som kompletterats med kostnadsdata från Region Skåne. 2 Cancersjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidra till snabbare diagnos och behandling? Vilka andra sjukdomstillstånd föregår cancersjukdomen? Vilken roll spelar prevention av olika slag med betoning på screening? Vilken betydelse har en väl fungerande primärvård både som observatör av tidiga tecken och i uppföljning efter behandling? Vilken roll spelar kontinuitet mm i kontakter mellan primärvård och sjukhusens specialistvård och mellan de olika sjukhusens specialistvård? 6(34)

9 I denna fortsatta analys ska fördjupningar ske avseende händelser inom definierade tidsperioder. Datum för diagnos var centralt i redovisat material i etapp 1 och tidsperioder både före och efter dessa datum studerades. Ett fynd var att relativt omfattande vårdinsatser skedde före diagnosdatum. Det finns skäl att se vårdinsatserna över tid som en kontinuerlig variabel där datum för diagnos är en markör, men där händelser både före och efter analyseras samtidigt. Det kan ske avseende uppgifter om andra diagnoser än aktuell cancersjukdom. Således bör data innehålla uppgifter med individdata under hela tidsperioderna. Då flyttas perspektivet en aning till att inte endast se vård och resultat av behandling utan att också se händelser som föregår diagnosen men som kan vara de första tecknen på sjukdomen. Förändringar i vårdsökande före cancerdiagnos kan analyseras som en riskmarkör. 3 Får patienterna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? När sätts olika behandlingar in efter cancerdiagnos? Vilken typ av behandling ges i olika sjukdomsstadier? När används kirurgisk respektive icke kirurgisk behandling/läkemedel? Hur följs riktlinjer och vårdprogram? Vem styr behandlingen, läkaren eller patienten? Studien ska även fördjupas ytterligare med uppdelning på primärvård och sjukhusvård. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel där det finns ett starkt samband med de fördjupade studierna inom primärvård respektive sjukhusvård. 4 Vilken vård får multisjuka med cancerdiagnos? Behandlas multisjuka på olika sätt i Södra sjukvårdsregionen? Vilka strategier finns för att få grepp om komorbiditet (samsjuklighet). Vilka samband finns mellan tidiga symtom och tecken? Fördjupning/arbetssätt I det fortsatta arbetet (etapp 3-4) ska inom alla områden en fördjupning göras i analysen utifrån patientens ålder, för att det ska blir enklare att fastställa till hur stor del cancersjukdomen påverkar överlevnaden. Specialstudier av olika behandlingsmetoder ska också göras. En annan viktig komponent framöver är att på olika sätt påverka hur registrering av data kan bli både enklare och säkrare. Då kan relevant information användas både i det kliniska arbetet och för planering inom Södra sjukvårdsregionen. Parallellt påbörjas ett interaktivt arbetssätt för att kunna återge data till verksamheten för att ytterligare löpande analyser ska kunna göras. 7(34)

10 3 Metod och databearbetning 3.1 Material/urval Tumörregistret Anmälningar under åren för kolon-, rektal-, bröst- prostata- och lungcancer togs fram från Tumörregistret Södra sjukvårdsregionen. Första urvalet gjordes enligt följande diagnoskoder enligt ICD10: Koloncancer C18-C19 (inkl rektosigmoidala gränszonen) Rektalcancer C20-C21 Bröstcancer C50 Prostatacancer C61 Lungcancer C34 Första diagnosdatum noterades och hemort (kommun, distrikt, län) samt sjukhus definierades efter registreringarna vid detta första diagnosdatum. Ett urval gjordes därefter på SNOMED-koden. Femte positionen skulle ha värdet 3 vilket innebär att endast personer med maligna tumörsjukdomar är medtagna i studien. Patienter med icke-invasiv tumör (cancer in situ) är således inte medtagna. Invasiv = invasion i närliggande vävnad. Ålder noterades vid årets början (diagnosår) samt vid diagnosdatum. Några personnummer var inte fullständiga. Ett personnummer med diagnosdatum 03060x sattes till , dvs om dag saknades i registreringen sattes dagen till den första i den registrerade månaden. För dödsdatum där det angetts månad 00 samt dag 00 ändrades till månad 01, dag 01, där dag angetts till 00 ändrades dag till 01 och dödsdatum med år 1993 ändrades till Övriga register Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har sedan kompletterats genom tillgång till data enligt följande: Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkningsregister Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen: Patientregister sluten vård Patientregister öppen vård (läkarbesök) Läkemedelsregister (förmån, öppen vård) Dödsorsaksregister Region Skåne Vård- och kostnadsdata (sjukhusvård, offentlig primärvård och privat vård) Onkologiskt centrum Kvalitetsregister - bröstcancer Gränssnittet mellan kommun och landsting, som är olika inom Södra sjukvårdsregionen, påverkar vilka data som finns tillgängliga i studien. 8(34)

11 3.2 Population Efter urvalen fanns det kvar en population i de olika cancerformerna enligt följande: Cancerform Antal personer efter urval Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Totalt Totalt i dessa fem cancerformer fanns personer när varje person räknades endast en gång oavsett om fler än en cancerform fanns för samma person. Detta kan jämföras med när varje person räknas i flera cancerformer enligt tabellen ovan. 3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt Insjuknande Första anmälningsdatum i Tumörregistret definieras som insjuknande datum och kallas diagnosdatum. Skillnader i insjuknande mellan län/distrikt har signifikanstestats. Stadium I Tumörregistret fanns uppgift om sjukdomsstadium. Noteringarna var i flera fall ofullständiga särskilt under den tidigare delen av perioden. Kompletterande uppgifter hämtades därför också från kvalitetsregister. Detta redovisas ingående i ett särskilt påbörjat arbete. I denna rapport används endast några av dessa uppgifter (bröstcancer). Vård och kostnader för vård Vårdtillfällen och kostnader i sluten vård räknades efter inskrivningsdatum vilket därmed definierade inskrivningsår. Sluten vård räknades före och efter inskrivningsdatum relaterat till anmälningsdatum. I de fall dessa datum var identiska noterades vården i gruppen inom ett år efter anmälningsdatum. Motsvarande gäller för kontaktdatum i öppen vård (samt för beräkningar av kostnader). Vårdkostnader för patienter med tumörsjukdomar beräknades med underlag från vårdkontakter i Region Skåne. Två typer av beräkning gjordes: A. Vårdkostnader för alla i diagnosen under 2005 oavsett insjuknandeår. Detta fördelades per vårdområde och delades upp efter kostnader för vård i diagnosen och kostnader för annan vård. Materialet visade kostnader i Skåne för alla oavsett deras hemort. För läkemedel visades kostnader i Södra sjukvårdsregionen för alla under perioden , dvs 1 år och 10 månader. 9(34)

12 B. Vårdkostnader under löpande tidsperioder för nyinsjuknade i diagnosen. Materialet omfattade personer bosatta i Skåne. För läkemedel beräknades kostnaderna för alla insjuknade 2:a halvåret 2005 och ett år framåt oavsett hemort. Den första beräkningen (A) användes också till att beräkna vårdkostnader vid vårdenheter i övriga län utanför Skåne med underlag från uppgifter om vårdkontakter vid enheterna samt genomsnittlig kostnad per kontakt vid enheter i Skåne. Utöver dessa beräkningar gjordes också en genomgång av vårdkostnader för överlevande personer vid olika tidsperioder efter insjuknandedatum. Vårdkostnader för sista levnadsåren beräknades också. Läkemedel definierad dygnsdos (DDD) och kostnader Uppgifter om läkemedel på recept i öppen vård från Socialstyrelsens läkemedelsregister i öppen vård omfattade perioden Läkemedelskostnaderna för patienter med tumörsjukdomar har beräknats utifrån detta register. Från materialet redovisas total kostnad, dvs summan av patientkostnad och subvention. Överlevnad Uppgift om dödsdatum fanns t o m februari Överlevnad beräknades från diagnosdatum ett, två, tre, fyra, fem och sex år fram i tiden oavsett dödsorsak. Eftersom observationsperioden var olika lång för insjuknade olika år gjordes beräkningen för olika populationer. Sexårsöverlevnaden beräknades således för insjuknade år 2000, femårsöverlevnad för insjuknade år 2000 och 2001, fyraårsöverlevnad för insjuknade år 2000, 2001 och 2002 osv fram till ettårsöverlevnad för insjuknade hela perioden Överlevnad beräknades inklusive personer med aktuell (första diagnosdatum i respektive tumörform) tumördiagnos vid obduktion. Antalet av dessa personer påverkade beräkningarna endast marginellt (koloncancer = 145, rektalcancer = 36, bröstcancer = 27, prostatacancer = 110). Multivariatanalyser (Coxregression) har gjorts på de olika tumörformerna. I analyserna har olika distrikt/län samt kön och ålder jämförts med avseende på överlevnad. Relativ överlevnad Relativ överlevnad beräknades på dessa resultat i förhållande till dödligheten i hela populationen i Södra sjukvårdsregionen. Antal avlidna i regionen för perioden ställdes i relation till befolkningen med den ålder de hade vid denna tidpunkt. Därmed kunde populationens överlevnad beräknas för tidsperioder från ett till sex år. Beräkningarna av relativ överlevnad kan påverkas av olika faktorer i underlagsdata. Det kan vara t ex att gruppen med cancer och befolkningen har olika fördelning av åldrar inom en åldersgrupp eller att de är olika geografiskt fördelade inom regionen. Det kan eventuellt förklara värden över 100 (gruppen med cancer har högre överlevnad än befolkningen). 10(34)

13 Läkarbesök före insjuknande För samtliga nyinsjuknade 2004 och 2005 med hemort Skåne togs fram material över samtliga läkarbesök Syftet var att undersöka frekvensen vårdkontakter i form av läkarbesök före insjuknandet. Studien gjordes per kalendermånad. Personer som nyinsjuknade 2004 och 2005 delades upp efter de kalendermånader de anmälts (diagnosdatum). Detta gav 24 olika grupper, en för varje kalendermånad (diagnosmånad = månad 0). För var och en av dessa grupper togs fram uppgifter över antal läkarbesök varje kalendermånad Därefter sorterades materialet så att tiden mellan läkarbesöket och nyinsjuknandet blev densamma i varje grupp. För de som insjuknade i januari 2004 (månad 0) låg läkarbesök, som gjordes i januari 2000, 48 månader före insjuknandet. För insjuknade i februari 2004 var februari 2000 den månad som låg 48 månader före månad för insjuknande. Alla övriga månader behandlades på samma sätt. Månad för insjuknande noterades separat. Efter insjuknande var en tidsperiod om 1-12 månader tillgänglig (sista månaden med data var december 2006). De 24 gruppernas besök summerades därefter med samma tidsrymd till besöken i alla grupperna. Materialet redovisas i tabeller summerat för ettårsperioder och i figurer även per månad. Materialet omfattade personer med hemort i Skåne och samtliga deras läkarbesök i Skåne. Antal personer var totalt varav för koloncancer 1 048, rektalcancer 493, lungcancer 1 109, bröstcancer och prostatacancer Antal besök i respektive grupp jämfördes med antal besök i hela befolkningen under ett år (2003). Jämförelsen standardiserades för ålder och kön. 11(34)

14 4 Antal läkarbesök före insjuknande Antal läkarbesök Antal läkarbesök från 48 månader före diagnos och till 12 månader efter insjuknande framgår per månad av figur 1. Här framgår att det finns en långsam stegring av besöken från 48 månader före insjuknade fram till ca 2-4 månader före insjuknandet och att samtliga cancerformer i stort sett följer samma utveckling. Det syns också tydligt att de som insjuknat i lungcancer konsumerar flest läkarbesök innan diagnos samtidigt som besöken per insjuknad minskar efter det att diagnosen är satt, som en följd av att många avlider under första året efter diagnostillfället. Besök 3 Läkarbesök per månad - före och efter insjuknande i cancer Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Månad Figur 1 Antal genomsnittliga läkarbesök per person med hemort Skåne, månad och cancerform från 48 månader före och 12 månader efter insjuknande under (månad 0=insjuknandemånad) i Skåne. I figur 2 har informationen avgränsats till att gälla läkarbesök från 12 månader innan diagnos till 12 månader efter diagnos. Här syns då ännu tydligare att besöken ökar tidigast för de med lung- respektive koloncancer och att det dröjer länge innan de som får bröstcancer börjar öka sina läkarbesök. Den stora ökningen kommer inte förrän den sista månaden före diagnos. 12(34)

15 För 12-månadersperioden efter insjuknande var antalet besök fler än under perioden 12 månader före insjuknande. Här måste dock noteras att en del personer avled inom 12 månader efter insjuknande annars hade skillnaden varit ännu större. Detta visades i form av kostnader i tabell 15 i respektive kapitel 4-8 i rapporten avseende etapp 1. Av figuren framgår också att det är en relativ stor skillnad mellan de olika cancerformerna och att för bröstcancer ökar antal besök även månaden efter insjuknande. Besök 3 Läkarbesök per månad - 12 månader före och efter insjuknande i cancer Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Månad Figur 2 Antal genomsnittliga läkarbesök per person med hemort Skåne, månad och cancerform från 12 månader före och 12 månader efter insjuknande under (månad 0=insjuknandemånad) i Skåne. Dessutom finns besöken inklusive förändringstakt redovisade per 12-månadersperiod i bilaga 1 och har sammanfattats i tabell 1. Tabell 1 Sammanfattning av antal läkarbesök före insjuknande per person med hemort Skåne, per cancerform och period i Skåne Kolon Rektal Bröst Prostata Lunga Månadsintervall Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Föränd- Antal ring Antal ring Antal ring Antal ring Antal ring ,46 3,87 4,51 3,79 4, ,57 2% 3,72-4% 4,32-4% 3,96 4% 4,81 8% ,90 7% 4,03 8% 4,36 1% 4,18 6% 5,11 6% ,04 44% 5,24 30% 4,84 11% 5,42 30% 7,96 56% 0 1,85 215% 2,03 365% 1,82 351% 1,66 268% 2,51 278% ,75 38% 10,99 110% 11,71 142% 8,51 57% 8,44 6% 13(34)

16 För tre cancerformer, kolon, rektal och lunga, kan materialet också analyseras uppdelat per kön. Generellt var ökningen av antal besök större för män än för kvinnor. För koloncancer och lungcancer visades detta redan månader före insjuknande. För rektalcancer visades skillnaden 1-12 månader före insjuknande, se bilaga 1. Jämförelse med hela befolkningen Resultaten ovan kan jämföras med motsvarande uppgifter för hela Skånes befolkning. Då valdes att ta fram material för år Antal läkarbesök per 1000 invånare i hela Skånes befolkning år 2003 var I bilaga 2 visas uppgifterna per kön och ålder. Dessa tal används för att räkna fram förväntat antal besök i respektive sjukdomsgrupp. Samtliga cancerformer visade fler läkarbesök än förväntat 1-12 månader före insjuknande, se bilaga 3 och figur 3. För bröstcancer var kvoten 114, för rektalcancer 124, för prostatacancer 137, för koloncancer 161 och för lungcancer 188. Index Kolon Lunga Prostata Rektal Bröst Läkarbesök per 12 månadersperiod jämfört med hela Skånes befolkning månadersperiod Figur 3 Förväntat antal genomsnittliga läkarbesök per person med hemort Skåne, månad och cancerform från 48 månader före insjuknande under (månad 0=insjuknandemånad) i Skåne jämfört med hela Skånes befolkning (index) månader före insjuknande var antal besök högre än förväntat för lungcancer och koloncancer. För rektalcancer var talet något lägre än förväntat, medan bröstcancer och prostatacancer visade något högre tal än förväntat. Detta mönster fanns också för perioderna och månader före insjuknande. Sammanfattningsvis visade koloncancer och lungcancer fler läkarbesök än förväntat före insjuknande. Rektalcancer visade lägre tal än förväntat dock ej 1-12 månader innan. Patienter med bröstcancer och prostatacancer visade ingen skillnad mot värdena för hela befolkningen med undantag för 1-12 månader innan. 14(34)

17 Kommentar Beräkningarna tyder på att för koloncancer, lungcancer och prostatacancer bör göras en fortsatt analys av diagnoser och kontaktmönster två år före insjuknande. 15(34)

18 5 Personer med flest besök under ett kalenderår (2003) Förändring av antal besök beräknades enligt ovan som ett genomsnitt för samtliga nyinsjuknade personer Det finns olika sätt att dela upp detta material i delgrupper för att undersöka om det finns grupper med större förändring av mönstret för vårdkontakter. Här valdes att dela upp materialet till de personer som insjuknade 2005 och hade flest läkarbesök Gruppen valdes att omfatta de personer med flest besök som svarade för hälften av samtliga besök Urvalet redovisas i tabell 2. Tabell 2 Antal personer med hemort Skåne per cancerform som insjuknat 2005 med flest läkarbesök 2003 i Skåne Antal Delgrupp Cancerform Personer 2005 Läkarbesök 2003 Personer 2005 Läkarbesök 2003 Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer För gruppen av personer med flest besök 2003 gjordes därefter samma beräkning av besök som för samtliga personer. Den valda gruppen hade fler besök per person jämfört med hela populationen under samtliga redovisade perioder före, under och efter insjuknande. Antal läkarbesök från 60 månader före diagnos och till 12 månader efter insjuknande framgår per månad av figur 4-5. Här framgår att det finns en stegring av besöken från 60 månader före insjuknandet fram till ca 24 månader före insjuknandet och att samtliga cancerformer i stort sett följer samma utveckling. För patienterna med rektalcancer är dock besöksantalet mycket varierat under dessa månader. Det syns även här att de som insjuknat i lungcancer konsumerar flest läkarbesök men nu tillsammans med dem som har fått koloncancer. Från 24 månader innan till ca 5 månader innan går besöken ned för samtliga cancerformer för att sedan stiga kraftigt. 16(34)

19 Besök 3 Läkarbesök per månad för de med flest besök (tot > 50%) - före och efter insjuknande i cancer Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Månad Figur 4 Antal genomsnittliga läkarbesök per person med hemort Skåne, månad och cancerform från 48 månader före och 12 månader efter insjuknande under (månad 0) i Skåne för de med flest läkarbesök (totalt > 50 %). Besöksutvecklingen innan personen fått sin diagnos skiljer sig härmed mellan de som har flest besök jämfört med hela gruppen samtidigt som utvecklingen efter det att diagnosen är satt liknar den för hela gruppen, dvs även här syns den mycket snabbare avtrappningen av besöken för dem som insjuknat i lungcancer. 17(34)

20 Besök 3 Läkarbesök per månad - 12 mån före och efter insjuknande i cancer Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Månad Figur 5 Antal genomsnittliga läkarbesök per person med hemort Skåne, månad och cancerform från 12 månader före och 12 månader efter insjuknande under (månad 0) i Skåne för de med flest läkarbesök (totalt > 50%). Dessutom finns besöken inklusive förändringstakt redovisade per 12-månadersperiod i bilaga 1 och har sammanfattats i tabell 3. Tabell 3 Sammanfattning av antal läkarbesök före insjuknande per person med hemort Skåne, per cancerform och period i Skåne Antal Månadsintervall Kolon Rektal Bröst Prostata Lunga Förändring Föränd- Föränd- Föränd- Förändring Antal ring Antal ring Antal ring Antal ,17 9,42 7,96 7,26 9, ,44 14% 8,35-11% 8,86 11% 7,73 6% 10,39 11% ,91 24% 11,16 34% 10,41 17% 9,77 26% 12,59 21% ,14 10% 11,58 4% 10,04-4% 10,55 8% 13,63 8% ,28 1% 9,3-20% 9,37-7% 10,7 1% 14,57 7% 0 2,29 92% 2,49 221% 2,3 195% 2,11 137% 2,74 126% ,58 2% 12,51 35% 16,25 73% 13,02 22% 9,56-34% För den valda gruppen ses för samtliga cancerformer ett kontinuerligt ökat antal besök alla 12-månadersperioder före insjuknande. Två undantag är rektalcancer 18(34)

21 och bröstcancer där antalet besök minskade under perioden 1-12 månader före insjuknande jämfört med föregående 12-månadersperiod. Resultaten jämfördes också med antal läkarbesök i hela Skånes befolkning med samma fördelning per ålder och kön som i respektive cancerform. Före insjuknande visade koloncancer och lungcancer fler besök och rektalcancer färre besök jämfört med hela Skånes befolkning. 19(34)

22 6 Personer med 10 eller fler läkarbesök under ett kalenderår (2003) För år 2003 togs den grupp i befolkningen fram som hade 10 eller fler läkarbesök (offentlig och privat vård) under året. Bland dessa noterades särskilt de personer vilka ingick i populationen som insjuknade i redovisade cancerformer För att materialet skulle bli tillräckligt stort gjordes ingen uppdelning per cancerform. I befolkningen fanns personer ( kvinnor och män) med 10 eller fler läkarbesök 2003 (tabell 4). Dessa utgjorde 3,3 procent av hela befolkningen i Skåne ( = ). I åldersgrupper 25 år och däröver var antalet totalt , motsvarande 3,8 procent av befolkningen ( personer). Tabell 4 Antal personer med hemort Skåne med 10 eller fler läkarbesök 2003 i Skåne Kön Åldersgrupper Totalt Kvinnor Män Totalt I gruppen med 10 eller fler läkarbesök återfanns 366 personer som insjuknade i någon av de redovisade cancerformerna 2004 och 2005 (Tabell 5). Dessa utgjorde ca 5 procent av samtliga insjuknade (7 143). Tabell 5 Antal personer med hemort Skåne insjuknade i redovisade cancerformer 2004 och 2005 och med 10 eller fler läkarbesök 2003 i Skåne Kön Åldersgrupper Totalt Kvinnor Män Totalt Ca 1,2 procent (366/30263) av personer 25 år och däröver med 10 eller fler läkarbesök 2003 insjuknade således i redovisade cancerformer 2004 och För dessa 366 personer med 10 eller fler läkarbesök 2003 vilka insjuknade i redovisade cancerformer 2004 och 2005, visas i tabell 6 antal personer med mest frekventa diagnoser. Av de insjuknande fanns således personer ( ) i åldersgrupper 25 år och däröver som insjuknade i cancer och som hade mindre än 10 läkarbesök De utgjorde ca 0,9 % av delgruppen (6 777/ ). Det innebär att gruppen med 10 eller fler läkarbesök har 37,5 % högre andel som får cancer jämfört med gruppen som har mindre än 10 läkarbesök (1,21/0,88). 20(34)

23 Tabell 6 Antal personer med hemort Skåne med olika diagnoser 2003 i gruppen med 10 eller fler läkarbesök 2003 i Skåne vilka insjuknade i redovisade cancerformer 2004 och 2005 Andel (%) av samtliga Antal personer med 10 eller fler läkarbesök Diagnos Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Diagnos saknas ,8 96,5 97,5 Kontakter (Z00-Z99) ,1 53,0 54,9 Symtom (R00-R99) ,5 45,5 43,2 Ledsjukdomar (M00-M25) ,3 14,1 14,2 Andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) ,4 18,2 13,7 Sjukdomar i linsen (H25-H28) ,9 12,6 12,3 Sjukdomar i åderhinnan och (H30-H36) ,7 15,2 11,7 näthinnan Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) ,5 13,1 11,5 Andra sjukdomar i urinorganen (N30-N39) ,3 11,1 11,2 Diabetes (E10-E14) ,4 13,6 11,2 Kroniska sjukdomar i nedre (J40-J47) ,9 10,1 10,9 luftvägarna Sjukdomar i mjukvävnader (M60-M79) ,4 12,6 10,7 Andra sjukdomar i tarmen (K55-K63) ,9 7,6 9,6 Ryggsjukdomar (M40-M54) ,5 8,6 9,0 Sjukdomar i de manliga (N40-N51) ,7 9,0 könsorganen Tumörer av osäker eller okänd natur Sjukdomar i vener, lymfkärl och lymfkörtlar som ej klassificeras annorstädes Icke inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga könsorganen (D37-D48) ,4 8,1 8,2 (I80-I89) ,4 6,6 7,4 (N80-N98) ,5 7,1 Benigna tumörer (D10-D36) ,5 4,0 6,6 Förstämningssyndrom (F30-F39) ,1 5,6 6,3 Matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar (K20-K31) ,6 8,6 6,3 Av samtliga insjuknade i valda cancerformer 2004 och 2005 hade således fem procent 10 eller fler läkarbesök Därmed kan beräknas andel av samtliga insjuknade 2004 och 2005 som hade 10 eller fler läkarbesök 2003 samt diagnos enligt tabell 6. 21(34)

24 Vissa diagnoser kan relatera mer än andra till senare insjuknande i cancer. Av samtliga insjuknade kan därför nämnas att ca 0,5 procent hade 10- läkarbesök 2003 och endera av diagnoserna: Andra sjukdomar i urinorganen Diabetes Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i mjukvävnader Andra sjukdomar i tarmen Ryggsjukdomar Sjukdomar i de manliga könsorganen (N30-N39) (E10-E14) (J40-J47) (M60-M79) (K55-K63) (M40-M54) (N40-N51) Som andel av personer med 10 eller fler läkarbesök 2003 utgör vardera av dessa diagnoser ca 0,2 procent. Som andel av Skånes befolkning går det dock inte att använda uppgifter om riskökning för cancer för de personer som samtidigt hade 10 eller fler läkarbesök och någon av de nämnda diagnoserna. Kommentar Vidare analys bör göras för att ta reda på om det kan vara meningsfullt att observera personer med många läkarbesök under kort tid i avseende att fånga upp personer som senare insjuknar i cancer. 22(34)

25 7 Diagnoser före insjuknande för personer i enskilda cancerformer För insjuknade togs för Region Skåne fram material över diagnoser olika perioder före insjuknandet. Materialet omfattade sluten vård samt läkarbesök i offentlig öppen vård. Redovisningen görs för antal personer i specifika diagnosgrupper. Uppgifter finns också över antal kontakter. Materialet för de 20 mest frekventa diagnoserna (inkl ej diagnos) visas i tabeller för perioden 1-2 år före datum för insjuknande. Skälet att välja denna period var att komma så nära insjuknandet som möjligt, men inte så nära att materialet innehöll de vårdkontakter som var en del av vårdprocessen för diagnos. Dessa uppgifter jämfördes med förekomsten av motsvarande diagnoser i hela Skånes befolkning Därvid beräknades förekomst per invånare per åldersgrupp och kön. Dessa procenttal applicerades på personer i respektive cancerform (koloncancer = osv). Ett förväntat värde gavs därmed vilket jämfördes med det observerade (indirekt standardisering). Resultaten redovisas i tabell Det bör noteras att perioden från ett till två år före insjuknade för de som insjuknade innebär en period vilken sträcker sig från till Endast få personer hade observationer i början och slutet av perioden, medan huvuddelen av observationerna fanns under år För insjuknade innehåller 2003 hälften av alla observationstider, medan 2002 och 2004 innehåller vardera ¼ av alla observationstider. Det var därför relevant att välja år 2003 som jämförelseperiod för hela Skånes befolkning. Underlag finns också för att ta fram beräkningar för en specifik diagnos. Tabellerna 7, 9, 11, 13 och 15 visar diagnoser i frekvensordning efter observerat antal fall för de olika cancerformerna. I dessa tabeller finns också de diagnoser med lägre frekvens som har signifikanta resultat. I tabell 8, 10, 12, 14 och 16 redovisas samtliga diagnoser per cancerform, som hade signifikant högre förekomst för populationen med cancer jämfört med referenspopulationen, sorterade efter konfidensintervall (intervall över 1,0). 23(34)

26 Tabell 7 Förväntat antal nyinsjuknade i koloncancer med hemort Skåne i respektive diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Antal nyinsjuknade Förväntat antal nyinsjuknade Kvot antal nyinsjuknade/ förväntade Diagnos Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Diagnos saknas ,49 1,34 1,42 Kontakter (Z00-Z99) ,27 1,15 1,21 Symtom (R00-R99) ,22 1,01 1,11 Ledsjukdomar (M00-M25) ,01 1,43 1,18 Andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) ,16 1,03 1,09 Sjukdomar i linsen (H25-H28) ,19 1,01 1,12 Hypertonisjukdomar (I10-I15) ,57 1,32 1,46 Diabetes (E10-E14) ,80 1,37 1,55 Ischemiska hjärtsjukdomar Sjukdomar i mjukvävnader (I20-I25) ,10 1,05 1,07 (M60-M79) ,35 0,98 1,18 Ryggsjukdomar (M40-M54) ,21 1,56 1,37 Andra sjukdomar i urinorganen Sjukdomar i åderhinnan och näthinnan Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i de manliga könsorganen Sjukdomar i ytterörat och hörselgången (N30-N39) ,06 1,19 1,11 (H30-H36) ,81 1,01 0,91 (J40-J47) ,66 0,89 1,26 (N40-N51) ,00 1,24 1,24 (H60-H62) ,96 1,30 1,60 Glaukom (H40-H42) ,87 1,00 0,92 Melanom och andra maligna tumörer i huden Matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar (C43-C44) ,34 1,50 1,43 (K20-K31) ,49 1,31 1,39 Benigna tumörer (D10-D36) ,96 2,32 1,55 Aplastiska och andra anemier (D60-D64) ,36 4,15 3,75 Nutritionsanemier (D50-D53) ,08 5,18 5,67 Skador i bröstregionen (S20-S29) ,53 4,45 3,44 24(34)

27 Tabell 8 Diagnoser med signifikant högre förekomst för personer nyinsjuknade i koloncancer med hemort Skåne med diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Diagnos Aplastiska och andra anemier Skador i bröstregionen Konfidensintervall 95 % Kvinnor Män Totalt Kvot Nedre Övre Nedre Övre Nedre Övre Kvot Kvot gräns gräns gräns gräns gräns gräns (D50-D53) 6,08 2,31 9,85 5,18 1,34 9,02 5,67 2,98 8,37 (D60-D64) 3,36 1,16 5,56 4,15 1,70 6,60 3,75 2,11 5,40 (S20-S29) 2,53 0,31 4,75 4,45 1,37 7,53 3,44 1,57 5,32 Diagnos saknas 1,49 1,34 1,64 1,34 1,19 1,49 1,42 1,31 1,52 Diabetes (E10-E14) 1,80 1,03 2,57 1,37 0,80 1,95 1,55 1,09 2,02 Nutritionsanemier Hypertonisjukdomar (I10-I15) 1,57 1,01 2,13 1,32 0,74 1,90 1,46 1,06 1,87 Kontakter (Z00-Z99) 1,27 1,03 1,51 1,15 0,90 1,39 1,21 1,04 1,39 25(34)

28 Tabell 9 Förväntat antal nyinsjuknade i rektalcancer med hemort Skåne i respektive diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Kvot antal Förväntat antal Antal nyinsjuknade nyinsjuknade nyinsjuknade förväntade Diagnos Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Diagnos saknas ,35 1,29 1,32 Kontakter (Z00-Z99) ,12 0,86 0,99 Symtom (R00-R99) ,01 0,97 0,99 Andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) ,26 1,45 1,37 Ledsjukdomar (M00-M25) ,39 0,92 1,17 Hypertonisjukdomar (I10-I15) ,58 1,88 1,72 Diabetes (E10-E14) ,50 1,63 1,58 Sjukdomar i linsen (H25-H28) ,00 0,85 0,94 Andra sjukdomar i urinorganen Sjukdomar i mjukvävnader Ischemiska hjärtsjukdomar (N30-N39) ,23 0,84 1,63 (M60-M79) ,87 0,63 0,75 (I20-I25) ,02 0,43 0,62 Ryggsjukdomar (M40-M54) ,23 0,00 1,11 Sjukdomar i åderhinnan och näthinnan Sjukdomar i de manliga könsorganen Tumörer av osäker eller okänd natur (H30-H36) ,19 0,60 0,88 (N40-N51) ,00 1,11 1,11 (D37-D48) ,67 1,08 1,31 Förstämningssyndrom (F30-F39) ,31 2,88 1,95 Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna (J40-J47) ,28 0,62 0,91 Glaukom (H40-H42) ,92 0,65 0,79 Bråck (K40-K46) ,73 1,37 1,45 Sjukdomar i hjärnans kärl Icke inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga könsorganen (I60-I69) ,50 0,88 0,72 (N80-N98) ,01 0,00 1,01 Tabell 10 Diagnoser med signifikant högre förekomst för personer nyinsjuknade i rektalcancer med hemort Skåne med diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Kvinnor Män Totalt Diagnos Kvot Nedre gräns Övre gräns Kvot Nedre gräns Övre gräns Kvot Nedre gräns Övre gräns Diagnos saknas 1,35 1,13 1,57 1,29 1,08 1,50 1,32 1,17 1,47 Hypertonisjukdomar (I10-I15 ) 1,58 0,69 2,47 1,88 0,89 2,86 1,72 1,06 2,39 26(34)

29 Tabell 11 Förväntat antal nyinsjuknade i bröstcancer med hemort Skåne i respektive diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Antal nyinsjuknade Förväntat antal nyinsjuknade Kvot antal nyinsjuknade/ förväntade Diagnos Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Diagnos saknas ,59 1,20 1,59 Kontakter (Z00-Z99 ) ,16 2,65 1,17 Symtom (R00-R99) ,07 1,66 1,08 Ledsjukdomar (M00-M25) ,22 0,00 1,21 Sjukdomar i mjukvävnader (M60-M79 ) ,17 0,00 1,16 Icke inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga könsorganen (N80-N98) ,18 0,00 1,18 Hypertonisjukdomar (I10-I15) ,40 0,00 1,39 Akuta infektioner i övre luftvägarna Andra sjukdomar i urinorganen (J00-J06) (N30-N39) ,88 0,00 1, ,32 0,00 1,31 Sjukdomar i linsen (H25-H28) ,91 3,53 0,94 Ryggsjukdomar (M40-M54) ,07 0,00 1,06 Diabetes (E10-E14) ,20 4,06 1,24 Benigna tumörer (D10-D36) ,30 0,00 1,29 Andra former av hjärtsjukdom Sjukdomar i sköldkörteln (I30-I52) (E00-E07) ,86 1,14 0, ,68 0,00 1,67 Glaukom (H40-H42) ,21 0,00 1,19 Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna (J40-J47) ,09 3,15 1,11 Förstämningssyndrom (F30-F39) ,10 0,00 1,09 Sjukdomar i åderhinnan och näthinnan Matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar Skador som engagerar flera kroppsregioner Episodiska och paroxysmala sjukdomar Virusinfektioner med hud- och slemhinneutslag (H30-H36) (K20-K31) (T00-T07) (G40-G47) (B00-B09) ,79 2,32 0, ,25 4,30 1, ,50 0,00 1, ,47 0,00 1, ,95 0,00 2,93 27(34)

30 Tabell 12 Diagnoser med signifikant högre förekomst för personer nyinsjuknade i bröstcancer med hemort Skåne med diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Konfidensintervall 95 % Kvinnor Män Totalt Diagnos Kvot Nedre gräns Övre gräns Kvot Nedre gräns Övre gräns Kvot Nedre gräns Övre gräns Diagnos saknas 1,59 1,50 1,68 1,20 0,37 2,03 1,59 1,50 1,68 Akuta infektioner i övre luftvägarna Virusinfektioner med hud- och slemhinneutslag Sjukdomar i sköldkörteln (J00-J06) 1,88 1,42 2,33 0,00 0,00 0,00 1,87 1,42 2,32 (B00-B09) 2,95 1,35 4,56 0,00 0,00 0,00 2,93 1,34 4,52 (E00-E07) 1,68 1,14 2,22 0,00 0,00 0,00 1,67 1,13 2,21 Hypertonisjukdomar (I10-I15) 1,40 1,07 1,73 0,00 0,00 0,00 1,39 1,06 1,72 Kontakter (Z00-Z99) 1,16 1,02 1,29 2,65 0,53 4,76 1,17 1,04 1,31 28(34)

31 Tabell 13 Förväntat antal nyinsjuknade i prostatacancer med hemort Skåne i respektive diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Kvot antal Antal nyinsjuknade Förväntat antal nyinsjuknade nyinsjuknade/ förväntade Diagnos Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Diagnos saknas ,35 Kontakter (Z00-Z99) ,17 Symtom (R00-R99) ,20 Sjukdomar i de manliga könsorganen (N40-N51) ,58 Ledsjukdomar (M00-M25) ,16 Sjukdomar i mjukvävnader (M60-M79) ,45 Hypertonisjukdomar (I10-I15) ,50 Ischemiska hjärtsjukdomar Andra former av hjärtsjukdom (I20-I25) ,90 (I30-I52) ,76 Sjukdomar i linsen (H25-H28) ,09 Diabetes (E10-E14) ,86 Ryggsjukdomar (M40-M54) ,34 Sjukdomar i åderhinnan och näthinnan Tumörer av osäker eller okänd natur (H30-H36) ,96 (D37-D48) ,33 Bråck (K40-K46) ,16 Andra sjukdomar i urinorganen Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i ytterörat och hörselgången Matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar Akuta infektioner i övre luftvägarna (N30-N39) ,13 (J40-J47) ,06 (H60-H62) ,34 (K20-K31) ,21 (J00-J06) ,67 Glaukom (H40-H42) ,08 Sjukdomar i bindehinnan (H10-H13) ,65 29(34)

32 Tabell 14 Diagnoser med signifikant högre förekomst för personer nyinsjuknade i prostatacancer med hemort Skåne med diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Diagnos Sjukdomar i de manliga könsorganen Konfidensintervall 95 % Män Nedre Övre Kvot gräns gräns (N40-N51) 1,58 1,32 1,84 Diagnos saknas 1,35 1,28 1,42 Hypertonisjukdomar (I10-I15) 1,50 1,23 1,78 Akuta infektioner i övre luftvägarna Sjukdomar i mjukvävnader (J00-J06) 1,67 1,19 2,16 (M60-M79) 1,45 1,18 1,71 Symtom (R00-R99) 1,20 1,07 1,33 Kontakter (Z00-Z99) 1,17 1,05 1,28 Ryggsjukdomar (M40-M54) 1,34 1,02 1,66 Sjukdomar i bindehinnan (H10-H13) 1,65 1,00 2,29 30(34)

33 Tabell 15 Förväntat antal nyinsjuknade i lungcancer med hemort Skåne i respektive diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Antal nyinsjuknade Förväntat antal nyinsjuknade Kvot antal nyinsjuknade/ förväntade Diagnos Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Diagnos saknas ,63 1,47 1,55 Kontakter (Z00-Z99) ,51 1,19 1,34 Symtom (R00-R99) ,50 1,21 1,33 Ledsjukdomar (M00-M25) ,41 1,02 1,23 Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i mjukvävnader Ischemiska hjärtsjukdomar (J40-J47) ,62 2,22 2,82 (M60-M79) ,77 1,15 1,46 (I20-I25) ,35 1,27 1,29 Ryggsjukdomar (M40-M54) ,37 1,51 1,93 Hypertonisjukdomar (I10-I15) ,48 1,01 1,24 Andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) ,76 1,00 0,92 Diabetes (E10-E14) ,27 1,48 1,40 Sjukdomar i linsen (H25-H28) ,99 1,06 1,02 Förstämningssyndrom (F30-F39) ,69 2,11 2,46 Sjukdomar i artärer, arterioler och kapillärer Sjukdomar i åderhinnan och näthinnan Influensa och lunginflammation Andra sjukdomar i urinorganen Matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar Akuta infektioner i övre luftvägarna Sjukdomar i ytterörat och hörselgången Andra sjukdomar i tarmen Andra akuta infektioner i nedre luftvägarna Andra sjukdomar i lungsäcken Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Infektioner i hud och underhud Maligna tumörer i urinorganen (I70-I79) ,55 2,45 2,48 (H30-H36) ,16 0,91 1,01 (J10-J18) ,50 1,90 1,76 (N30-N39) ,30 0,83 1,09 (K20-K31) ,81 2,39 1,74 (J00-J06) ,58 1,45 1,52 (H60-H62) ,32 1,69 1,54 (K55-K63) ,69 1,12 1,39 (J20-J22) ,52 1,64 2,55 (J90-J94) ,39 7,85 6,78 (F10-F19) ,31 3,49 3,44 (L00-L08) ,71 2,02 2,31 (C64-C68) ,97 2,00 2,00 31(34)

34 Tabell 16 Diagnoser med signifikant högre förekomst för personer nyinsjuknade i lungcancer med hemort Skåne med diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Diagnos Andra sjukdomar i lungsäcken Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Förstämningssyndrom Sjukdomar i artärer, arterioler och kapillärer Andra akuta infektioner i nedre luftvägarna (J90-J94) (J40-J47) (F10-F19) (F30-F39) (I70-I79) (J20-J22) Kvot Konfidensintervall -95 % Kvinnor Män Totalt Nedre Övre Nedre Övre Nedre gräns gräns Kvot gräns gräns Kvot gräns Övre gräns 4,39-1,69 10,47 7,85 2,41 13,30 6,78 2,58 10,99 3,62 2,34 4,89 2,22 1,35 3,09 2,82 2,08 3,56 3,31 0,07 6,56 3,49 1,51 5,46 3,44 1,75 5,13 2,69 1,48 3,91 2,11 0,80 3,42 2,46 1,57 3,36 2,55 0,88 4,21 2,45 1,35 3,55 2,48 1,56 3,40 3,52 1,68 5,37 1,64 0,42 2,85 2,55 1,46 3,64 Diagnos saknas 1,63 1,46 1,80 1,47 1,32 1,62 1,55 1,43 1,66 Ryggsjukdomar Infektioner i hud och underhud Kontakter Symtom Influensa och lunginflammation Sjukdomar i mjukvävnader Matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar Maligna tumörer i urinorganen (M40-M54) (L00-L08) (Z00-Z99) (R00-R99) (J10-J18) (M60-M79) (K20-K31) (C64-C68) 2,37 1,46 3,29 1,51 0,79 2,22 1,93 1,36 2,51 2,71 0,83 4,59 2,02 0,62 3,42 2,31 1,18 3,45 1,51 1,23 1,80 1,19 0,96 1,43 1,34 1,16 1,52 1,50 1,16 1,85 1,21 0,94 1,47 1,33 1,12 1,54 1,50 0,46 2,54 1,90 1,04 2,75 1,76 1,10 2,42 1,77 1,17 2,37 1,15 0,66 1,64 1,46 1,07 1,85 0,81 0,10 1,52 2,39 1,37 3,41 1,74 1,07 2,40 1,97-0,26 4,20 2,00 0,95 3,05 2,00 1,05 2,95 32(34)

35 Kommentar För samtliga cancerformer noterades diagnoser med högre förekomst än förväntat. De som särskilt kan nämnas för vidare undersökning har sammanfattats i tabell 17. Tabell 17 Sammanfattning av diagnoser med signifikant högre förekomst för personer nyinsjuknade per cancerform med hemort Skåne med diagnos i perioden 1-2 år före insjuknande Cancerform Diagnoser med högre förekomst än förväntat Kolon Hypertoni Anemier, diabetes Kontakter Rektal Hypertoni Kontakter Bröst Hypertoni Sjukdomar i sköldkörteln Kontakter Prostata Hypertoni Sjukdomar i manliga könsorganen Kontakter Lunga Flertal diagnoser inom kapitel J Kontakter En orsak till att psykiska diagnoser finns med för de med lungcancer kan vara en följd av livsstilsfaktorer. 33(34)