En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
|
|
- Barbro Emma Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, Lennart Kanelind, En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion Dessa jämförelser mellan olika vårdcentraler inom primärvården i Skåne visar att det inte finns några större skillnader mellan de olika delarna av Skåne när det gäller andelen patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Den största gruppen patienter med psykisk ohälsa är inom samtliga jämförda verksamheter patienter inom diagnosgruppen F32: depressiv episod, och därefter kommer F.43: anpassningsstörningar och reaktion på svår stress och F41 andra ångestsyndrom. I föreliggande material särskiljer sig Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt dels i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar. Det finns ingenting i analysen av data som skulle tyda på att patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni eller annan psykossjukdom skulle vara mera förekommande inom vissa delar av primärvården än i andra delar av primärvården i Skåne. Här görs en jämförelse mellan 27 vårdcentraler i Mellersta och Sydöstra Skånes sjukvårdsdistrikt samt 19 vårdcentraler i Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. Jämförelsen gäller problem som kan relateras till psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom. Dessa problem och tillstånd finns klassificerade i ICD-10 under kapitel F. En del psykiatriska tillstånd behöver specialistpsykiatrins resurser, men det handlar i mycket om svårighetsgraden i tillstånd om det skall behandlas inom psykiatrin eller inom primärvå r- den. I de gränssnitt som arbetats fram av bl a Sveriges allmänläkarförening och Psykiatriska föreningen har man definierat vilka problem som skall behandlas i primärvården och vilka som kräver psykiatrins specialistresurser. I primärvården behandlas t ex kriser, okomplicerade depressioner, sömnproblem och liknande. Psykossjukdomar bör behandlas i psykiatrin, så också svåra depressioner.
2 2 (av 10) Underlag I denna jämförelse har vi speciellt lyft fram F 32, som är depressiv episod. Vi har också sammanfört alla F-diagnoser. I jämförelsen har vi arbetat med de besök som har haft en diagnos. Psykisk sjukdom: Psykisk sjukdom är en beskrivning av psykisk ohälsa som på grund av symtom eller sjukdomstecken ytterst kan kännas igen av professionellt utbildade och som kan betecknas som ett syndrom, klassificerbart enligt ett diagnossystem för psykiska sjukdomar, t.ex. ICD 10. Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa är en upplevelse av och/eller brist på tillräckligt god egen funktion och förmåga att möta livets utmaningar och knuten till förstånd, känsloliv, minne osv. Psykisk ohälsa kan beskrivas av en individ som en upplevelse av sig själv t.ex. som en sjukdomskänsla. Beteckningen kan också beskriva en iakttagelse gjord av någon annan. Psykisk ohälsa kan men behöver inte vara hänförbara till begreppet psykisk sjukdom. Psykiskt funktionshinder: Psykiskt funktionshinder är en bestående, genom sjukdom eller skada förvärvad nedsättning av psykiska funktioner som kan vara förenad med upplevd psykisk ohälsa. Psykisk hälsa: I perspektivet att närsjukvården i stor utsträckning ska arbeta förebyggande anser vi att det också är viktigt att försöka definiera psykisk hälsa och refererar här till Psykisk hälsa nr 1, Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar: Att kunna utveckla och hävda sin egen integritet Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser. (Vuxenpsykiatrin i Skånsk livskraft vård och hälsa, projektrapport juni 2003)
3 3 (av 10) I. Diagram vårdcentraler i Mellersta Sjukvårdsdistriktet. % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos Diagram 1 visar andelen F-diagnoser ( F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 4-7 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-3 %. Diagram 2. 8 vårdcentraler i Mellersta Sjukvårdsdistriktet. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos
4 4 (av 10) Diagram 2 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 4-8 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-4 %. Diagram 3. 5 Vårdcentraler i Sydöstra Sjukvårdsdistrikt 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos Diagram 3 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 3-6 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-2 %. Diagram vårdcentraler i Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% NSS19 NSS18 NSS17 NSS16 NSS15 NSS14 NSS13 NSS12 NSS11 NSS10 NSS9 NSS8 NSS7 NSS6 NSS5 NSS4 NSS3 NSS2 NSS1 % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos
5 5 (av 10) Diagram 4 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 3-12 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-4 %. I diagram 4 är det stora skillnader mellan de 19 vårdcentralerna. NSS5 och NSS16 har nästan 12 % av samtliga diagnossatta besök med en diagnos inom F-klassifikationen. Även NSS3 och NSS4 ligger högre än genomsnittet inom såväl NSS som i jämförelse med de andra vårdcentralerna i vårt jämförelsematerial. En analys av andelen diagnoser inom respektive Vårdcentral visar att 19% av F-diagnoserna vid NSS16 är F17: tobaksberoende, dvs nästan 1/5 av samtliga F-diagnoser och vid NSS5 är 18 % F439 (stress-, kris- eller sorgereaktioner) och på NSS4 svarar samma diagnos (F439) för 20% av samtliga F-diagnoser. På NSS3 utgör 23 % av F-diagnoserna F439 (stress-, kris- eller sorgereaktioner). Jmf diagnosgrupper Diagram 5. 7 diagnosgrupper. Andel av samtliga F-diagnoser. 7 diagnosgrupper. Andel samtliga F-diagnoser 45,0% 40,0% 35,0% Andel 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% "Lund" LLO Y /SÖSk NSS 0,0% F01 F03 F17 F32 F41 F43 F51 Diagnoskategori Förklaringar: Diagnos F01 F03 F17 F32 F41 F43 F51 Diagnoskategoritext Vaskulär demens Ospecificerad demens Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak Depressiv episod Andra ångestsyndrom Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Icke organiska sömnstörningar
6 6 (av 10) I diagram 5 redovisas de 7 diagnosgrupper som har en större andel än 1 % av samtliga F- diagnoser inom Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt skiljer sig speciellt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar Dataanalys En analys av data visar när det gäller andelen F-diagnoser av det totala antalet diagnossatta besök finns en stor skevhet. Det finns en stor variation i en del av materialet. Jämförelser mellan medianvärden är därför motiverat. Och denna jämförelse visar grupperat i fyra grupper (Lund, Lund-Landskrona-Orup, Nordöstra Skåne, Sydöstra Skåne) att medianvärdet för områdena ligger på 5 %, dock ligger sydöstra på 4%, av andel F-diagnoser av samtliga diagnossatta besök. När det gäller andelen F32-diagnoser är skevheten ej lika markant, och här ligger medelvärdet för samtliga jämförda grupper på 2 %. Konklusion Dessa jämförelser mellan olika vårdcentraler inom primärvården i Skåne visar att det inte finns några större skillnader mellan de olika delarna av Skåne när det gäller andelen patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Den största gruppen patienter med psykisk ohälsa är inom samtliga jämförda verksamheter patienter inom diagnosgruppen F32: Depressiv episod, och därefter kommer F.43: Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress och F41 Andra ångestsyndrom. I föreliggande material särskiljer sig Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt dels i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar. Det finns ingenting i analysen av data som skulle tyda på att patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni eller annan psykossjukdom skulle vara mera förekommande inom vissa delar av primärvården än i andra delar av primärvården i Skåne..
7 7 (av 10) Bilaga 1: Fördelning av F-diagnoser Diagnos PV "Lund" LLO Y/SÖS NSS F01 0,50% 0,40% 0,40% 1,80% F03 3,90% 3,50% 4,80% 5,30% F09 0,10% 0,10% 0,00% 0,00% F10 4,90% 5,30% 3,10% 2,70% F17 0,30% 0,20% 0,40% 1,90% F19 0,70% 2,10% 0,90% 0,80% F20 0,30% 0,30% 0,40% 0,40% F21 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F22 0,30% 0,20% 0,10% 0,10% F29 0,30% 0,50% 0,20% 0,30% F30 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F31 0,20% 0,20% 0,10% 0,20% F32 40,70%36,10%41,80%38,20% F33 0,10% 0,20% 0,70% 0,10% F39 0,80% 1,20% 0,50% 0,30% F40 0,30% 0,20% 0,20% 0,30% F41 13,00%14,70%13,90%14,60% F42 0,20% 0,20% 0,00% 0,20% F43 23,70%25,70%24,50%19,20% F44 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F45 0,50% 1,10% 1,20% 0,60% F48 0,30% 0,70% 0,50% 1,10% F50 0,30% 0,30% 0,20% 0,20% F51 6,50% 4,80% 4,40% 9,40% F52 0,00% 0,10% 0,20% 0,20% F53 0,10% 0,00% 0,00% 0,00% F55 0,10% 0,10% 0,10% 0,00% F59 0,00% 0,00% 0,10% 0,00% F69 0,10% 0,30% 0,10% 0,20% F79 0,30% 1,00% 0,40% 0,80% F89 0,10% 0,20% 0,10% 0,20% F90 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F95 0,20% 0,10% 0,30% 0,10% F98 0,50% 0,20% 0,10% 0,10% F99 0,70% 0,30% 0,40% 0,60%
8 8 (av 10) Förklaring: text av diagnoser Diagn3pos Diagnoskategoritext F01 F03 F09 F10 F17 F19 F20 F21 F22 F29 F30 F31 F32 F33 F39 F40 F41 F42 F43 F44 F45 F48 F50 F51 F52 F53 F55 F59 F69 F79 F89 F90 F95 F98 F99 Vaskulär demens Ospecificerad demens Ospecificerad organisk eller symtomatisk psykisk störning Psykiska störningar och bet eendestörningar orsakade av alkohol Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser Schizofreni Schizotyp störning Kroniska vanföreställningssyndrom Ospecificerad icke organisk psykos Manisk episod Bipolär sjukdom Depressiv episod Recidiverande depressioner Ospecificerat förstämningssyndrom Fobiska syndrom Andra ångestsyndrom Tvångssyndrom Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Dissociativa syndrom Somatoforma syndrom Andra neurotiska syndrom Ätstörningar Icke organiska sömnstörningar Sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom Psykiska störningar och beteendestörningar sammanhängande med barnsängstiden, vilka ej klassificeras annorstädes Missbruk av substanser som ej är beroendeframkallande Ospecificerade beteendesyndrom förenade med fysiologiskastörningar och fysiska faktorer Ospecificerad störning av personlighet och beteende hos vuxna Ospecificerad psykisk utvecklingsstörning Ospecificerad störning av psykisk utveckling Hyperaktivitetsstörningar Tics Andra beteendestörningar och emotionella störningar med debutvanligen under barndom och ungdomstid Psykisk störning ej specificerad på annat sätt
9 9 (av 10) Bilaga 2: Dataanlys Dataanalys F-diagnoser av totalt antal diagnossatta besök F-DIAGNOSER TOTALT (%) LUND NORDOST Medelvärde 0,05 Medelvärde 0,07 Standardfel 0,00 Standardfel 0,01 Medianvärde 0,05 Medianvärde 0,05 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,02 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,35 Toppighet 0,17 Snedhet 0,25 Snedhet 1,04 Variationsvidd 0,04 Variationsvidd 0,08 Minimum 0,03 Minimum 0,03 Maximum 0,07 Maximum 0,12 Summa 0,70 Summa 1,25 Antal 14 Antal 19 "MELLERSTA" LUND/LKRA/ORUP YSTAD Medelvärde 0,05 Medelvärde 0,04 Standardfel 0,00 Standardfel 0,005 Medianvärde 0,05 Medianvärde 0,04 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,01 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,52 Toppighet 0,68 Snedhet 0,37 Snedhet 1,27 Variationsvidd 0,05 Variationsvidd 0,02 Minimum 0,03 Minimum 0,03 Maximum 0,08 Maximum 0,06 Summa 1,14 Summa 0,2 Antal 22 Antal 5 46
10 10 (av 10) Dataanalys F32-diagnoser LUND F32 % NORDOST Medelvärde 0,02 Medelvärde 0,02 Standardfel 0,00 Standardfel 0,00 Medianvärde 0,02 Medianvärde 0,03 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,01 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -1,03 Toppighet -0,41 Snedhet 0,43 Snedhet -0,32 Variationsvidd 0,02 Variationsvidd 0,03 Minimum 0,01 Minimum 0,01 Maximum 0,03 Maximum 0,04 Summa 0,29 Summa 0,47 Antal 14 Antal 19 "MELLERSTA" LUND/LKRA/ORUP YSTAD Medelvärde 0,02 Medelvärde 0,02 Standardfel 0,00 Standardfel 0,00 Medianvärde 0,02 Medianvärde 0,02 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,00 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,74 Toppighet 1,70 Snedhet 0,51 Snedhet -0,59 Variationsvidd 0,03 Variationsvidd 0,01 Minimum 0,01 Minimum 0,01 Maximum 0,04 Maximum 0,02 Summa 0,45 Summa 0,09 Antal 22 Antal 5
Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?
Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport
Läs merValda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Läs merTabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa
Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merDialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version
Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merPsykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom
Läs merPRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE
SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin
Läs merHelårsuppföljning BUP och VUP
Helårsuppföljning BUP och VUP BUP-helårsuppföljning i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Huvuddiagnoser Antal Personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 79 Z - Allmän undersökning och utredning av personer
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merDRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin
DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem
Läs merVilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?
Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by
Läs merPsykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn
Välkommen till presentationen av Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn Anna Weigelt Therese Ljung Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom kommunal- och landstingssektorn.
Läs merVård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem
Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merVem riskerar bli sjukpensionär?
Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den
Läs merUnga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren
Unga i arbetslivet Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall Andreas Ek och Mats Åhlgren 2018-10-05 Unga Avser åldersgruppen 16-29 år. Jämförs med åldersgruppen 30-64 år. Långvarig sjukfrånvaro
Läs merSocialstyrelsens patientregister för f
Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Läs merPsykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala
Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merAutonomibegreppets relevans vid tva ngsva rd av barn och ungdomar. Ingemar Engström Örebro universitet
Autonomibegreppets relevans vid tva ngsva rd av barn och ungdomar Ingemar Engström Örebro universitet Peter 16 år Alltid varit lite udda och ensam Svårt med kamrater på högstadiet Duktig i skolan tidigare
Läs merStrategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merSamverkan vid utskrivning Mina planer Samordnad individuell plan (SIP)
Samverkan vid utskrivning Mina planer Samordnad individuell plan (SIP) Utmärkta verktyg för patienter med demenssjukdom eller kognitiv svikt? Region Skånes kunskapscentrum demenssjukdomar http://rs.wallenmedia.se/?2019/0226
Läs merPsykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen
2007:4 Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1987 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning I en tidigare rapport, Diagnosmönster
Läs merAnvändbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Läs merSjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död
7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merPsykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström
Psykiatrisamordningen 2017 Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatri handlar om problem inte om person - Problem man lider av - Problem som gör att man inte fungerar inom viktiga områden i livet Uttryck/namn
Läs merPsykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk
Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast
Läs merÖvergångar mellan skola och arbetsliv
År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning
Läs merPsykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING
Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Om AFA Försäkring AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de kollektivavtalade försäkringarna.
Läs merNyckeltal Rapport BUP
Nyckeltal 214 Rapport BUP Maj 215 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Verksamhetsbeskrivning...4 3. Nyckeltalsgrafer...6 4. Landstingsprofiler...24 5. Riksgrafer...29 6. Fördjupning 214: Läkemedelsförskrivning...31
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merVuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom
Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Läs merUnderlag från Samhällsmedicin till Psykiatriutredningen inom Landstinget Gävleborg
PM Patrik Bergman och Lotta Östlund 2011-02-10 (1) Underlag från Samhällsmedicin till Psykiatriutredningen inom Landstinget Gävleborg Befolkningsstruktur, förekomst av psykisk ohälsa och vårdkonsumtion
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSkåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna
Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri
Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 25-2012) Utarbetad av Sektorsråden allmänmedicin
Läs merANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION KRONOBERG
ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION KRONOBERG Slutrapport 2016-08-19 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merBilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merUtbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merSjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Läs merRSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson
RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller
Läs merHälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:
Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merAvvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm
www.beroendecentrum.se Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende på Beroendecentrum Stockholm Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende Adam Fürbach specialist i psykiatri,
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merSAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.
SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merPsykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014
Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria
Läs merStatistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges.
Bilaga Statistik Kalmar Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Sociala faktorer Vuxna Arbetslöshet Arbetslösheten ligger inom ramen för riksgenomsnittet.
Läs merVilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?
Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna
Läs merPsykisk ohälsa FÖRSÄKRING
Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING 2 Sammanfattning Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor är den högre än vad den var i början av 2000-talet. Kvinnor har en högre
Läs merArbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer
Läs merVälkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!
Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merOmrådesbeskrivning Linköping
Stina Öberg 1(6) Områdesbeskrivning Linköping BUP-verksamheten i Linköping Alla siffror avser åldersgruppen 0-17 år och relevanta enheter på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, det vill
Läs merBilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning
Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu
Läs merHur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?
1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första
Läs merStöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)
Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS) Kaj Ekvall och Anne Snis 6 november 2018 SRS Stöd för rätt sjukskrivning; Ett nationellt initiativ till ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården: Syfte: upptäcka individer
Läs merUnga vuxna med aktivitetsersättning
Unga vuxna med aktivitetsersättning risk för suicidförsök och suicid UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Unga
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merSvar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2013-06-24 Dnr 009246-2013 1 (41) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport Postadress Besöksadress
Läs merANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN. Slutrapport
ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Slutrapport 2016-08-31 RAPPORTEN UTGÖR EN DEL AV UNDERLAGET TILL REGION JÄMTLAND HÄRJEDALENS HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISK HÄLSA Denna rapport är
Läs mer