Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Transkript

1 Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

2 2

3 Sammanfattning Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor är den högre än vad den var i början av 2000-talet. Kvinnor har en högre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos än män i samtliga yrkesgrupper. Kvinnor får oftare stressdiagnoser än män. Män får oftare diagnoserna depression och ångest. Risken att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos har ökat under de senaste åren, men är lägre än den var De yrkesgrupper där risken är högst för att råka ut för psykisk ohälsa finns inom vård, skola och omsorg. Även yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och städare och fönsterputsare har relativt högre risker. De allra flesta yrkesgrupper hade en lägre risk att drabbas av en långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos 2011 jämfört med Det finns skillnader mellan länen i risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos. Det beror delvis på att det finns skillnader i näringslivsstrukturen, det vill säga sammansättningen av antalet sysselsatta i olika yrkesgrupper, mellan länen. 3

4 Bakgrund Psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen uppmärksammas och debatteras i både Sverige och i omvärlden. Särskilt uppmärksammas den psykiska ohälsan bland unga och kvinnor. Idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken en psykisk diagnos och antalet sjukskrivningar med psykiska diagnoser ökar enligt Försäkringskassan (Finansdepartementet 2013). Enligt Statistiska centralbyrån upplever fyra av tio det egna arbetet som psykiskt ansträngande (Statistiska centralbyrån, 2013). Den europeiska unionens statistikbyrå, Eurostat rapporterar att kvinnor i hela EU ofta uppger problem med stress, depressioner och oro, i undersökningar av arbetsrelaterade besvär (Eurostat, 2010). Under 2013 publicerade OECD en rapport om den psykiska ohälsan bland unga i Sverige. OECD menar att Sverige måste göra mer för att förhindra psykisk ohälsa bland unga och därmed minska dess kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen (OECD, 2013). Den svenska regeringen har uppmärksammat ökningen av psykiska diagnoser och har gett Försäkringskassan i uppdrag att beskriva och analysera sjukfall med psykiska diagnoser. I Försäkringskassans första delrapport konstateras att antalet sjukfall med psykiska diagnoser minskade från 2005, men har sedan 2009 börjat öka igen (Försäkringskassan, 2013). Sedan början av 2000-talet har regering och socialförsäkringsadministrationen fokuserat på att minska utnyttjandet av sjukförsäkringen. Detta medförde också att antalet sjukfall minskade. År 2005 bildades den nya myndigheten Försäkringskassan och reglerna i den lagstadgade sjukförsäkringen ändrades. År 2008 infördes ytterligare förändringar, som innebar striktare regler för att bevilja sjuk- eller aktivitetsersättning. Det medförde en kraftig nedgång i antalet nya ersättningar under 2008 och Under 2009 minskade även sysselsättningen vilket ytterligare bidrog till en minskning av antalet ersättningar. Om rapporten Denna rapport handlar om långa sjukskrivningar med psykiska diagnoser och bygger på information om ersättningar från AFA Försäkrings sjukförsäkringar, avtalsgruppförsäkring AGS och avtalsgruppförsäkring kommun/landsting AGS-KL. Med en lång sjukskrivning menas att den har pågått i mer än 90 dagar och/eller har lett till månadsersättning. AFA Försäkring beviljar månadsersättning till sjukfall som Försäkringskassan beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan, KFS och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Vi har studerat hur psykiska diagnoser är fördelade över tid, försäkringskollektiv, yrkesgrupp, kön, ålder och län. Diagnoserna är kategoriserade enligt samma kodsystem som Försäkringskassan använder, ICD10. 4

5 Vi redovisar huvudsakligen uppgifter för åren Vi har valt 2005 eftersom antalet sjukfall med psykiska diagnoser började minska då. Eftersom sjukdom kan anmälas i efterhand är antalet sjukfall i AFA Försäkrings skadedatabas för 2012 fortfarande ofullständigt. Vi redovisar uppgifter om sjukfall som: Antalsuppgifter Antal sjukfall fördelat på yrke, ålder, kön och avtalsområde. Andelar Sjukfall med en psykisk diagnos som procentuell andel av alla diagnosticerade sjukfall. Risk Risk att råka ut för ett långvarigt sjukfall och risken att råka ut för ett sjukfall med psykisk diagnos som leder till månadsersättning. Risken beräknas som antalet fall per 1000 sysselsatta. Vi har använt sysselsättningsuppgifter från SCB:s yrkesregister. Denna rapport behandlar inte arbetssjukdomar. En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatt för skadlig inverkan på arbetet. Godkända arbetssjukdomar regleras av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada och godkända arbetssjukdomar med psykiska diagnoser är mycket få. Inom diagnosgruppen Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) finns följande kategorier: Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser Mentala sjukdomar Psykisk sjukdom Ångestsyndrom Neuros annan mental defekt Risk för smitta Psykosomatisk sjukdom Offer för brott Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen Sorgreaktion Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom (t.ex. depression) Anpassningsstörning (utbrändhet) Reaktion på svår stress 5

6 Diagnoser för kvinnor och män 2010 och 2011 I diagram 1 och diagram 2 nedan illustreras hur vanliga olika diagnoser är bland de långa sjukfallen i hela AFA Försäkrings kollektiv, det vill säga både AGS och AGS-KL. Den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor är sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, 35 procent av männen hade fått diagnosen och 31 procent av kvinnorna under åren 2010 och Därefter kommer psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar som utgör 30 procent av kvinnornas diagnoser och 19 procent av männens. DIAGRAM 1. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. KVINNOR 2010 OCH Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 15% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 3% 3% 3% 31% Tumörer Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 7% Sjukdomar i nervsystemet 8% Cirkulationsorganens sjukdomar 30% Graviditet, förlossning Övriga diagnoser DIAGRAM 2. NYA LÅNGA SJUKFALL FÖRDELAT PÅ DIAGNOSER. MÄN 2010 OCH Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 16% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 6% 3% 35% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Cirkulationsorganens sjukdomar 9% Tumörer 12% 19% Sjukdomar i nervsystemet Övriga diagnoser 6

7 ANDELEN LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS HAR ÖKAT Vi har studerat hur andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos av alla diagnosticerade långa sjukfall har utvecklats över tid. Detta illustreras i diagram 3. Det har skett en ökning av andelen nya sjukfall med en psykisk diagnos från och med Från början 2004 och fram till 2008 och 2009, det vill säga under samma år som det totala antalet sjukfall minskade, minskade andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos. Denna utveckling följer ungefär samma mönster för båda könen. Andelen med en psykisk diagnos är högre bland kvinnor än bland män och ökningen under de senaste åren har varit större för kvinnor. Andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos var 33 procent bland kvinnor 2011 och det överstiger det högsta värdet under första halvan av 2000-talet. Andelen män med en psykisk diagnos var 20 procent 2010 och 19 procent Det högsta uppmätta värdet under början av 2000-talet var 20 procent. Preliminära siffror för 2012 visar att andelen psykiska diagnoser för både män och kvinnor ligger på ungefär samma nivå som DIAGRAM 3. PROCENTUELL ANDEL AV PSYKISKA DIAGNOSER AV ALLA DIAGNOSTICERADE LÅNGA Diagram SJUKFALL 3. Procentuell FÖRDELAT andel av psykiska PÅ KÖN OCH diagnoser INSJUNKNANDEÅR av alla diagnosticerade INOM AGS sjukfall OCH AGS-KL. fördelat på kön och insjunknandeår inom AGS-KL och AGS Kvinnor Kvinnor+män Män (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) (Sjukfall där diagnos saknas är borträknade) Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings Den vanligaste diagnosen vid en lång sjukskrivning i hela AFA Försäkrings försäkringsförsäkringskollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser kollektiv är muskuloskeletala sjukdomar. I AGS-KL är psykiska diagnoser den vanligaste den vanligaste diagnosen för både män och kvinnor. diagnosen för både män och kvinnor. Yrket är avgörande för män men inte för kvinnor i lika stor utsträckning De yrkesgrupper där andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel sjukskrivna med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en i de flesta fall betydligt högre andel sjukskrivna med en psykisk diagnos jämfört med männen. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra Byggnadsträarbetare och Elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än för kvinnor. 7

8 YRKET ÄR AVGÖRANDE FÖR MÄN MEN INTE FÖR KVINNOR I LIKA STOR UTSTRÄCKNING De yrkesgrupper där andelen med långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är som högst finns inom området vård, skola och omsorg. Detta visas i diagram 4. Andelen med psykiska diagnoser är högre för kvinnor i de flesta yrkesgrupperna. De yrken som har en hög andel långvarig sjukfrånvaro med psykiska diagnoser är huvudsakligen kvinnodominerade, men andelen sjukskrivna med en psykisk diagnos är hög även bland männen i dessa yrkesgrupper. De yrken som har en lägre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos är huvudsakligen mansdominerade arbetaryrken och kvinnor i dessa yrkesgrupper har en, i de flesta fall, högre andel långvarig sjukfrånvaro med en psykisk diagnos jämfört med män. Exempel på sådana yrkesgrupper är bland andra byggnadsträarbetare och elektriskt arbete. För män spelar alltså yrket en större roll för hur stor andel av de långtidssjukskrivna som har drabbats av psykisk ohälsa, än det gör för kvinnor. DIAGRAM 4. NYA LÅNGA SJUKFALL MED EN PSYKISK DIAGNOS SOM ANDEL I PROCENT AV DET TOTALA ANTALET SJUKFALL I YRKESGRUPPEN FÖRDELAT PÅ KÖN Övrigt hälso-,sjukvård Lärare Läkare Förskolelärare och fritidspedagoger Övriga yrkesgrupper Soc., vård- och omsorg Sjuksköterskor mfl. Barnskötare m fl Försäljare inom detaljhandel Alla yrken Undersköterskor, sjukvårdsvårdbitr. Väktare, ordningsvakter Tandvårdsarbete Textil. Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Övrigt industriellt arbete Hotell-, restaurang Jord-, skogsbruks. Fastighetsskötare, expvakt. Metallarbete Godshantering. Livsmedelsarbete Yrkesförare Tidningsdistr. Elektriskt arbete Murare Träindustriarbete Däckspersonal. Byggnadsmålare Pappers. Betong- bygg. Byggnadsträarbetare Gruv- och bergarbete* Isolerings och VVS-montörer Brandpersonal* Golvläggare* Kvinnor+ Män Män Kvinnor 1 *Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren Kvinnor får oftare stressdiagnoser 8 1 * Yrkesgrupper med en mycket låg andel sysselsatta kvinnor, inga skador har rapporterats för åren

9 KVINNOR FÅR OFTARE STRESSDIAGNOSER De tre vanligaste psykiska diagnoserna för båda könen är förstämningssyndrom (t.ex. depression), reaktion på svår stress och ångestsyndrom. I diagram 5 och diagram 6 nedan redovisas fördelningen i procent av de olika psykiska diagnoserna under perioden Bland männen utgör förstämningssyndrom 49 procent av diagnoserna i genomsnitt för perioden , bland kvinnor är andelen något lägre och ligger på 47 procent. Reaktion på svår stress är däremot vanligare bland kvinnor och utgör en tredjedel av alla diagnoser. För män utgör diagnosen en femtedel av diagnoserna. Ångestsyndrom står för 13 procent av kvinnornas diagnoser och 16 procent av männens diagnoser. Resterande diagnosgrupper utgör förhållandevis lägre andelar av diagnoserna. Anpassningsstörning, det som i dagligt tal brukar kallas för utbrändhet, är en mycket ovanlig diagnos, färre än en procent av männen och en procent av kvinnorna har fått diagnosen. När man tittar på utvecklingen över tid är andelarna av de olika diagnoserna ganska stabila, en liten minskning av stressdiagnoser till förmån för depressioner kan noteras runt åren 2008 och Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress ingår i samma kategori och redovisas tillsammans i Försäkringskassans statistik. I AFA Försäkrings databas särredovisas anpassningsstörning. I kategorin ingår följande diagnoser: Akut stressreaktion Posttraumatiskt stressyndrom Anpassningsstörning (utbrändhet) Andra specificerade reaktioner på svår stress Reaktion på svår stress, ospecificerad Kategorin förtjänar extra uppmärksamhet eftersom den skiljer sig från andra kategorier inom psykiska diagnoser. Skillnaden är att den inte bara inkluderar störningar som karakteriseras av symptom och förlopp utan även inbegriper en av två orsaksfaktorer, nämligen; 1. En exceptionell traumatisk livshändelse som ger upphov till en akut stressreaktion. 2. En betydande förändring av livssituationen som medför en betydande försämring av livsvillkoren, vilket resulterar i en anpassningsstörning (Socialstyrelsen, 1996). 9

10 DIAGRAM 5. DIAGNOSER SOM ANDEL I PROCENT AV ALLA PSYKISKA DIAGNOSER. KVINNOR Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Kvinnor ,11% 0,11% 7% 7% 13% 13% 33% 33% 47% 47% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom depression) (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnosgruppen diagnoser inom diagnosgruppen DIAGRAM 6. DIAGNOSER Diagram 6. Diagnoser SOM ANDEL som andel I PROCENT i procent AV av ALLA alla psykiska PSYKISKA diagnoser. DIAGNOSER. Män MÄN Diagram Diagnoser som andel i procent av alla psykiska diagnoser. Män ,08% 0,08% 16% 16% 14% 14% 49% 49% Förstämningssyndrom (t.ex. Förstämningssyndrom depression) (t.ex. depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom 21% 21% Anpassningsstörning Anpassningsstörning (utbrändhet) (utbrändhet) Övriga diagnoser inom Övriga diagnosgruppen diagnoser inom diagnosgruppen

11 andra diagnoser. Det totala antalet sjukfall är högre i äldre åldersgrupper, men andra diagnoser än psykiska, som muskuloskeletala diagnoser, är vanligare Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under perioden I AGS-KL ser fördelningen av andelen med psykiska diagnoser i olika åldersgrupper ganska lika ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av psykiska diagnoser, men det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom ÅLDER, AGS är andelen KÖN sjukfall OCH AVTALSOMRÅDE med en psykisk diagnos lägre än i AGS KL och lägst är den för männen. Detta visas i diagram 7-diagram 9. Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i yngre åldersgrupper jämfört med andra diagnoser. Diagram Det 7. Antal totala antalet sjukfall sjukfall 2010 är och högre 2011 i äldre fördelat åldersgrupper, på ålder, men psykisk andra diagnoser än och psykiska, övriga diagnoser. som muskuloskeletala Kvinnor diagnoser, AGS-KLär vanligare. Vi kan inte se att det har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika åldersgrupper under Ålder, perioden kön och avtalsområde Generellt så är andelen med en psykisk diagnos högre i lägre åldersgrupper jämfört med I andra AGS-KL diagnoser. fördelningen Det totala av andelen antalet med sjukfall psykiska är diagnoser högre i äldre i olika åldersgrupper, ganska men lika andra ut diagnoser för kvinnor änoch psykiska, män. De som yngre muskuloskeletala åldersgrupperna har diagnoser, en högre andel är vanligare av psykiska Vi diagnoser, kan inte se att men det det totala antalet diagnosticerade sjukfall är också lägre. Inom AGS är andelen sjukfall med en har skett några stora förändringar i fördelningen av andelen psykiska diagnoser inom olika psykisk åldersgrupper diagnos lägre under än i AGS-KL, perioden och andelen är lägre för män än för kvinnor. Detta visas i diagram 70 diagram I AGS-KL ser fördelningen Psykiska av andelen diagnoser med psykiska Övriga diagnoser i olika åldersgrupper DIAGRAM ganska lika 7. ut för kvinnor och män. De yngre åldersgrupperna har en högre andel av ANTAL psykiska NYA diagnoser, LÅNGA men SJUKFALL det totala 2010 antalet OCH diagnosticerade 2011 FÖRDELAT sjukfall PÅ ÅLDER, är också lägre. Inom PSYKISK AGS Diagram är andelen DIAGNOS 8. Antal sjukfall sjukfall OCH med ÖVRIGA 2010 en psykisk och DIAGNOSER diagnos fördelat lägre KVINNOR på än ålder, i AGS AGS-KL. psykisk och diagnos lägst är och den för männen. övriga diagnoser. Detta visas Män i diagram AGS-KL 7-diagram Diagram 7. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och övriga diagnoser. Kvinnor AGS-KL Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och DIAGRAM 8. övriga diagnoser AGS ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS OCH ÖVRIGA DIAGNOSER. MÄN AGS-KL. Diagram 8. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos och övriga diagnoser. Män AGS-KL Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Diagram 9. Antal sjukfall 2010 och 2011 fördelat på ålder, psykisk diagnos, kön och övriga diagnoser AGS 11 11

12 DIAGRAM 9. ANTAL NYA LÅNGA SJUKFALL 2010 OCH 2011 FÖRDELAT PÅ ÅLDER, PSYKISK DIAGNOS, KÖN OCH ÖVRIGA DIAGNOSER AGS. Kvinnor Män år år år år år år år år år år år år Psykiska diagnoser Övriga diagnoser Kvinnor har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatt fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatt (båda könen, AGS och AGS KL) År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som Diagram 10. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på kön, utveckling över tiden

13 KVINNOR HAR HÖGRE RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA Diagram 10 visar risken att drabbas av en långvarig sjukdom med en psykisk diagnos beräknad som antalet fall per 1000 sysselsatta fördelat på kön och insjunknandeår. Risken började öka 2010 för både kvinnor och män, men är inte uppe på samma nivåer som 2005 och År 2005 var risken 6,6 per 1000 sysselsatta. År 2011 var risken 4,5. Risken är högre för kvinnor och även ökningen i risk från och med 2010 har varit större för kvinnor och avtagande för män. Preliminära uppgifter för 2012 visar att risken hamnar på ungefär samma nivå som DIAGRAM 10. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ KÖN, UTVECKLING ÖVER TIDEN ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Kvinnor Kvinnor+Män Män 3,0 2,0 1, I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken mer I diagram 11 och 12 visas risken att drabbas av psykisk ohälsa fördelat på åldersgrupper efter För åldersgrupperna år och år är utvecklingen flackare och för de för kvinnor och män. För båda könen gäller att för åldersgrupperna över 35 år ökar risken yngsta männen minskar risken mer efter För åldersgrupperna år och år är utvecklingen flackare och DIAGRAM för de yngsta 11. männen minskar risken RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING Diagram 11 Risk ÖVER (antal fall TIDEN per sysselsatta)att KVINNOR. drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över 12,0 tiden Kvinnor 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Kv Kv Kv Kv Kv , Diagram 12 Risk (antal fall per 1000 sysselsatta)att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupp, utveckling över tiden Män 136,0 13 5,0

14 8,0 6,0 4,0 2,0 Kv Kv Kv Kv Kv , DIAGRAM 12. RISK Diagram (ANTAL 12 Risk (antal FALL fall PER per 1000 sysselsatta)att SYSSELSATTA) drabbas ATT av en DRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO sjukskrivning med en psykisk MED EN diagnos PSYKISK fördelat DIAGNOS på åldersgrupp, FÖRDELAT utveckling över PÅ ÅLDERSGRUPP, UTVECKLING tiden Män ÖVER TIDEN MÄN. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 M M M M M , Risken att att drabbas drabbas av ett av långvarigt ett långvarigt sjukfall sjukfall som leder som till leder månadsersättning till månadsersättning minskade för minskade för alla alla diagnoser diagnoser och och yrkesgrupper yrkesgrupper från och från med och med En viss ökning En viss kunde ökning noteras kunde under noteras under bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till bland annat beroende på att en del av gruppen utförsäkrade återvände till sjukförsäkringen. sjukförsäkringen. Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att Utvecklingen är likartad för alla diagnoser, i diagram 10 visas risken att drabbas av ett sjukfall drabbas av ett sjukfall som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, som leder till månadsersättning för de vanligaste diagnoserna, psykiska och muskuloskeletala. psykiska och muskuloskeletala. Man kan notera att skillnaden mellan risken för att Man kan notera att skillnaden mellan risken för att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal diagnos är något lägre än risken att drabbas av ett långvarigt sjukfall som leder till månadsersättning med en muskuloskeletal drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. diagnos är något lägre än risken att drabbas av en psykisk diagnos 2011, före 2008 var det tvärtom. DIAGRAM RISK Diagram (ANTAL 13. Risk FALL (antal PER fall per SYSSELSATTA) sysselsatta)att drabbas ATT av DRABBAS långvarig AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO sjukfrånvaro med en MED psykisk EN eller PSYKISK en annan ELLER diagnos som MUSKULOSKELETAL leder till DIAGNOS SOM månadsersättning. LEDER TILL MÅNADSERSÄTTNING. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Kvinnor muskuloskeletala diagnoser Män muskuloskeletala diagnoser Kvinnor psykiska diagnoser Män psykiska diagnoser 0,2 0,1 0, De yrkesgrupper där där risken att att drabbas drabbas av långvarigt av långvarigt psykisk psykisk ohälsa är ohälsa hög finns är hög inom finns inom vårdoch vård- omsorg. och omsorg. Även Även förskollärare Förskollärare och och fritidspedagoger, städare Städare och och fönsterputsaresamt gruppen övrigt och gruppen industriellt övrigt industriellt arbete har arbete en hög har risk. en hög Utvecklingen risk. Utvecklingen i risk följer i risk ungefär följer ungefär samma mönster i samma mönster i de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell Tabell 1. Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) att råka ut för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos fördelat efter yrkesgrupp och insjunknandeår. *

15 de flesta yrkesgrupperna. Alla yrkesgrupper utom övrigt industriellt arbete och murare hade en lägre risk 2011 jämfört med Gruppen murare tillhör yrkena med en relativt låg risk att drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna för olika yrkesgrupper finns i tabell 1-3. TABELL 1. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 6,6 5,7 4,7 3,6 3,3 4,2 4,5 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,1 10,5 8,6 6,1 9,7 11,5 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,5 10,3 9,2 6,7 5,9 8,4 9,3 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 10,9 9,7 7,4 6,4 5,9 6,5 7,1 Tandvårdsarbete 10,4 10,0 7,4 5,8 4,6 6,6 7,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,3 9,1 7,4 5,4 5,4 6,8 8,0 Städare och fönsterputsare 10,0 7,8 7,1 5,4 4,8 7,0 7,5 Övrigt industriellt arbete 7,7 7,5 6,3 5,1 5,8 7,3 8,1 Textil-, skinn och läderindustriarbete 8,8 6,1 7,4 5,0 4,8 5,4 6,6 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 7,8 6,9 6,0 4,4 4,3 5,3 5,8 Tidningsdistrubitions- och cateringarbete 5,7 5,5 5,9 6,9 7,3 4,5 4,9 Lärare 7,6 7,0 5,8 4,2 3,7 4,7 5,1 Barnskötare m fl. 6,9 7,0 5,1 3,8 3,7 4,7 5,6 Läkare 6,8 6,3 5,1 4,2 3,8 5,2 4,6 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 5,7 2,6 5,8 9,5 3,8 2,0 2,2 Livsmedelsarbete 6,4 5,5 3,9 2,6 2,7 3,1 3,8 Väktare, ordningsvakter 6,4 4,7 3,2 3,3 3,0 3,3 3,7 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,8 4,2 4,4 3,3 2,6 3,9 3,6 Grafiskt arbete 5,3 4,6 3,2 2,8 3,1 3,4 2,7 Övriga yrkesgrupper 5,4 4,7 3,7 2,7 2,4 3,2 3,6 Metallarbete 5,4 4,4 3,6 2,7 2,4 2,8 3,2 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 4,8 4,3 3,4 2,7 2,1 3,0 3,0 Försäljare inom detaljhandel 4,8 3,9 3,0 2,6 2,2 3,0 3,4 Byggnadsmålare 4,6 4,6 2,5 2,8 2,2 2,7 2,4 Träindustriarbete 3,9 3,3 3,2 2,5 2,5 2,5 2,9 Yrkesförare 4,6 3,7 2,8 2,4 2,3 2,6 2,8 Godshanterings- och lagerarbete 4,8 3,9 3,1 2,3 2,0 2,3 1,8 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 3,4 3,8 2,8 1,6 2,0 2,1 2,3 Pappers- och pappersmassearbetare 3,6 3,3 2,2 1,1 1,8 1,9 1,3 Byggnadsträarbetare 3,1 2,8 2,3 2,0 1,3 1,7 1,7 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 5,0 2,6 2,1 1,6 1,5 1,2 1,3 Golvläggare 4,3 1,9 0,9 2,6 2,3 1,1 1,3 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 2,9 2,7 1,7 1,8 1,4 1,4 1,6 Murare 1,1 2,5 1,6 1,5 2,0 1,2 2,2 Elektriskt arbete 3,0 2,2 1,4 1,2 1,0 1,4 1,2 Brandpersonal 2,2 1,6 1,3 1,8 0,9 1,1 0,6 Isolerings- och VVS-montörer 2,6 1,9 1,4 0,8 1,4 1,0 0,9 15

16 Kvinnor har högre risk att drabbas av långvariga sjukskrivningar med psykiska diagnoser inom samtliga yrkesgrupper. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor för åren är som störst i mansdominerade arbetaryrken (till exempel övrigt industriellt arbete, yrkesförare och metallarbetare). En låg andel kvinnor gör samtidigt riskerna svårmätta för kvinnor, särskilt i mindre yrkesgrupper. I gruppen övrigt industriellt arbete är cirka en fjärdedel kvinnor. Bland kvinnor är också gruppen övrigt industriellt arbete den yrkesgrupp där risken att drabbas av psykisk ohälsa är störst. Därefter kommer övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete samt undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare. Bland män är yrkesgruppen med högst risk undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare, därefter kommer städare och fönsterputsare och övrigt industriellt arbete. Andelen sysselsatta män i yrkesgruppen undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare är lågt. Vi har även beräknat åldersstandardiserad risk (se tabellbilagan, AFA Försäkring 2013). Det innebär att man tar bort effekter av ojämn åldersfördelning i olika yrkesgrupper. Den åldersstandardiserade risken visade inte på några större skillnader utom för yrkesgrupperna, hotell-, restaurang- och storköksarbete, försäljare samt väktare. Dessa har en stor andel sysselsatta i åldersgruppen år och år som inte drabbas av sjukskrivningar i lika stor utsträckning som äldre åldersgrupper. Den ålderstandadiserade risken i dessa yrkesgrupper är därför högre än den faktiska beräknade risken. TABELL 2. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR KVINNOR ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 8,91 7,83 6,4 4,89 4,44 5,83 6,55 Övrigt industriellt arbete 12,6 12,2 10,0 8,9 9,8 11,8 15,7 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 14,1 11,7 11,3 9,0 6,3 10,1 11,8 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 12,8 10,6 9,3 6,8 6,0 8,6 9,5 Metallarbete 13,5 10,4 8,6 6,2 5,5 6,8 8,4 Yrkesförare 13,4 11,3 7,6 6,7 5,9 6,2 8,7 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 11,2 10,0 7,9 6,7 6,3 6,9 7,5 Tandvårdsarbete 11,0 10,6 8,2 6,3 5,0 6,9 7,6 Förskolelärare och fritidspedagoger 10,6 9,5 7,7 5,6 5,5 7,1 8,4 Städare och fönsterputsare 9,6 8,4 7,2 5,5 4,6 7,4 8,2 Läkare 9,0 8,5 6,9 6,1 4,8 7,6 6,8 Lärare 8,8 8,2 6,8 4,9 4,5 5,7 6,1 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 8,5 7,6 6,5 4,9 4,7 5,9 6,6 Livsmedelsarbete 8,1 8,7 6,3 4,8 5,1 4,5 6,0 Barnskötare m fl. 7,4 7,6 5,5 4,1 4,0 5,2 6,2 Övriga yrken 7,3 6,2 4,9 3,6 3,1 4,2 4,8 Godshanterings- och lagerarbete 7,8 6,7 4,4 4,1 3,0 4,0 3,3 Försäljare inom detaljhandel 6,3 5,0 4,0 3,3 2,9 4,0 4,6 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 5,7 5,1 4,1 3,2 2,6 4,0 3,9 16

17 TABELL 3. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) FÖR MÄN ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT EFTER YRKESGRUPP OCH INSJUNKNANDEÅR.* Alla yrken 3,9 3,3 2,8 2,1 2,0 2,3 2,3 Städare och fönsterputsare 11,7 5,7 6,9 5,1 5,4 5,5 4,9 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 7,3 6,0 7,1 5,3 4,2 5,5 7,0 Övrigt industriellt arbete 5,8 5,7 4,9 3,7 4,4 5,7 5,4 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass 7,5 6,5 3,0 3,5 2,6 3,4 3,2 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl. 4,4 3,9 4,1 3,0 2,3 3,6 3,4 Läkare 5,1 4,5 3,6 2,4 2,9 2,9 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 4,8 4,0 4,0 2,6 2,5 3,2 3,1 Lärare 5,0 4,5 3,7 2,8 1,9 2,8 2,8 Byggnadsmålare 4,5 4,1 2,4 2,6 2,3 2,7 2,1 Livsmedelsarbete 5,6 3,8 2,8 1,5 1,6 2,4 2,7 Metallarbete 4,2 3,5 2,9 2,2 2,0 2,2 2,5 Yrkesförare 3,9 3,2 2,5 2,1 2,0 2,3 2,3 Träindustriarbete 3,3 2,9 2,6 2,1 2,0 2,1 2,4 Godshanterings- och lagerarbete 4,1 3,3 2,8 1,9 1,7 1,9 1,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 2,8 3,7 2,2 1,1 1,7 1,8 1,8 Övriga yrken 3,1 2,6 2,1 1,6 1,7 1,8 1,8 Byggnadsträarbetare 2,9 2,6 2,4 2,0 1,2 1,6 1,6 Betong- bygg- och anläggningsarbete 2,6 2,6 1,6 1,6 1,3 1,3 1,5 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,4 2,3 1,8 1,5 1,2 1,2 1,3 Försäljare inom detaljhandel 2,1 1,8 1,3 1,3 0,9 1,3 1,3 Elektriskt arbete 2,1 1,8 1,3 1,2 0,9 1,3 1,1 *Data är avläst 31 dec året efter insjuknandeår för att öka jämförbarheten över tiden. 17

18 Stockholms län mindre drabbat av långvarig psykisk ohälsa Vi har beräknat risken att råka ut för ett långvarigt sjukfall med psykisk diagnos för de femton yrkesgrupper som sysselsätter flest inom AGS-kollektivet per län. Det finns skillnader mellan länen. Sysselsatta i Stockholms län och Gotlands län har i genomsnitt lägst risk att drabbas av långvarig psykisk ohälsa (gäller för de undersökta yrkesgrupperna). Antalet sysselsatta i Gotlands län är lågt och därför är urvalet mindre. Statistiken från Gotlands län bör därför tolkas med försiktighet. Antalet sysselsatta i de olika yrkesgrupperna är inte jämnt fördelade över länen. Om man tar hänsyn till detta och beräknar en standardiserad risk, blir skillnaden mellan den faktiska risken och de standardiserade risken mellan noll och tre tiondelar per län, utom för Stockholms län där den standardiserade risken per 1000 sysselsatt blir 4,3 istället för 3,8. Högst risker, oavsett beräkningsmetod, finns i Västra Götalands och Blekinge län. Om man tittar på risken att drabbas av sjukdom för alla diagnoser (ej enbart psykiska diagnoser) för samma yrkesgrupper är risken fortfarande lägst i Gotlands och Stockholms län. Störst är skillnaden för Jämtlands län som har den näst högsta risken för alla diagnoser, men den sjunde högsta risken för psykiska diagnoser. I Skåne län är risken för psykiska diagnoser den 11:e högsta bland länen, men risken för sjukfall med samtliga diagnoser hamnar på 16:e plats. Det finns skillnader mellan yrkesgrupper i de olika länen. Störst är spridningen i risk bland personal i vård och skola i yrkesgrupperna övrig hälso- och sjukvårdsarbete, sjuksköterskor, barnmorskor och medicintekniska assistenter samt förskolelärare och fritidspedagoger. I gruppen övrigt hälso- och sjukvårdsarbete ingår bland annat sjukgymnaster och dietister. 18

19 TABELL 4. RISK (ANTAL FALL PER 1000 SYSSELSATTA) ATT DRABBAS AV LÅNGVARIG SJUKFRÅNVARO MED EN PSYKISK DIAGNOS FÖRDELAT PÅ YRKESGRUPPER OCH LÄN Län Barnskötare m fl. Betong- bygg- och anläggningsarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Försäljare inom detaljhandel Godshanterings- och lagerarbete Hotell-, restaurang- och storköksarbete Lärare Metallarbete Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinsktekniska ass Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Städare och fönsterputsare Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare Yrkesförare Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Stockholm 4,6 1,2 6,0 2,6 1,6 1,9 3,2 2,7 4,5 3,9 5,2 12,1 2,8 12,6 7,7 Uppsala 5,0 1,3 9,0 2,1 0,4 2,2 3,1 2,5 6,9 3,7 6,2 7,7 2,2 1,7 7,9 Södermanland 6,0 0,6 7,4 1,4 0,9 2,7 3,8 2,8 9,2 6,1 5,7 9,9 2,6 4,8 10,0 Östergötland 5,0 0,7 6,0 3,8 1,6 1,7 2,9 2,4 8,0 4,5 8,2 7,2 3,7 12,1 5,2 Jönköping 5,4 3,0 6,8 3,8 1,8 3,6 5,3 3,9 7,7 6,8 9,3 7,6 1,8 2,9 7,8 Kronoberg 6,0 0,0 4,1 2,8 3,7 2,3 5,2 4,1 8,3 5,4 9,8 7,3 2,7 20,3 6,9 Kalmar 4,0 1,1 5,4 3,5 1,8 1,9 6,0 3,7 2,4 4,2 8,2 6,2 0,7 16,2 5,5 Gotland 0,0 0,0 6,4 1,5 0,0 2,4 4,2 1,2 1,7 4,2 2,2 3,4 1,7 9,3 7,8 Blekinge 3,4 3,3 10,9 3,3 3,7 3,9 6,0 5,9 4,2 4,4 8,3 11,2 2,4 4,1 7,3 Skåne 4,4 1,2 7,1 3,6 1,1 3,0 5,5 2,3 4,5 4,6 6,9 9,5 2,9 11,5 5,4 Halland 5,2 0,8 5,1 2,1 0,5 1,9 4,9 2,4 3,1 4,5 7,0 8,5 2,6 5,5 9,6 Övrigt industriellt arbete Västra Götaland 6,5 1,8 8,6 4,2 2,5 3,6 5,4 3,5 8,9 7,8 9,5 8,6 3,0 12,2 7,5 Värmland 2,4 1,2 3,6 2,2 1,5 1,7 5,0 2,6 6,8 5,1 8,5 9,0 3,3 6,6 10,3 Örebro 5,1 2,7 7,7 3,3 1,2 2,0 5,0 1,5 8,9 5,5 5,5 8,6 0,6 10,0 6,0 Västmanland 9,1 1,6 7,8 2,3 1,7 4,5 5,8 1,7 7,8 5,1 4,6 7,4 3,1 10,9 10,1 Dalarna 4,8 2,5 5,1 2,6 1,2 2,1 5,3 2,1 6,7 6,8 1,9 10,6 1,9 11,2 8,9 Gävleborg 1,9 2,0 5,1 2,2 1,7 2,3 4,6 2,3 5,0 5,8 2,8 6,1 2,0 6,2 11,6 Västernorrland 3,7 1,1 5,4 3,4 0,0 1,9 4,7 2,4 10,8 7,3 5,6 7,1 1,8 19,1 2,8 Jämtland 5,7 0,0 13,2 3,8 0,0 2,3 5,5 2,8 6,3 3,5 4,4 8,1 1,7 21,9 5,8 Västerbotten 3,5 1,5 7,6 2,7 0,0 4,0 7,3 3,5 7,4 5,6 6,5 7,7 1,1 8,8 4,5 Norrbotten 5,1 1,3 6,2 3,6 2,3 5,5 3,9 1,7 4,2 3,2 6,9 5,8 1,4 16,0 7,6 19

20 TABELL 5. STANDARDISERAD RISK OCH FAKTISK RISK ATT DRABBAS AV PSYKISK OHÄLSA FÖRDELAT PÅ LÄN. BERÄKNAT PÅ 15 YRKESGRUPPER Län Standardiserad risk psykiska diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) psykiska diagnoser Standardiserad risk alla diagnoser Risk (antal fall per 1000 sysselsatta) alla diagnoser Västra Götaland 5,8 5,9 17,6 17,9 Blekinge 5,4 5,7 16,9 17,7 Jönköping 5,3 5,3 16,9 17,8 Kronoberg 4,9 5 16,4 16,6 Södermanland 4,8 4, ,1 Dalarna 4,7 4, Västerbotten 4,7 4,8 16,2 16,5 Västernorrland 4,5 4,7 15,9 16,1 Jämtland 4,5 4,7 18,5 18 Västmanland 5 4,7 18,3 17,9 Örebro 4,5 4,6 15,9 16,4 Skåne 4,5 4,6 15,2 15,4 Värmland 4,5 4,5 15,4 15,5 Kalmar 4,1 4,3 14,9 15,3 Östergötland 4,3 4, ,2 Hallands 4,1 4,1 15,2 15,3 Uppsala 4 3,9 15,6 15,1 Gävleborg 4,1 3,9 16,8 16 Stockholm 4,3 3,8 15,1 12,8 Norrbotten 4 3,8 16,8 15,9 Gotland 2,8 2,8 11,3 11,4 20