Fallolyckor FÖRSÄKRING

Transkript

1 Fallolyckor FÖRSÄKRING

2 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Allvarliga fallolyckor Kvinnor som ramlar inne och ute...6 Exempel på händelseförlopp...6 Män som ramlar inne och ute...7 Exempel på händelseförlopp...7 Kvinnor som faller från höjd...9 Exempel på händelseförlopp...9 Män som faller från höjd...9 Exempel på händelseförlopp...9 Diagnoser och skadornas allvarlighet...11 Vilka delar av kroppen skadas?...12 Antal fall per sysselsatta, risker...12 Åldersrelaterad risk...15 Dödsfall på grund av fallolyckor...18 Regionala skillnader i risk...19

3 Sammanfattning Att ramla och falla är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolyckor. Nästan fyra av tio allvarliga olyckor, av totalt under , är en fallolycka. Femtio procent, skador, av alla allvarliga fallolyckor leder till medicinsk invaliditet. Män drabbas oftare av fallolyckor, och oftare av fallolyckor från höjd. Av de inrapporterade olyckorna har 60 procent (10 480) av det totala antalet fallolyckor, och 75 procent (4 250) av fallolyckorna från höjd drabbat män. Riskerna att drabbas av fallolyckor är högst bland arbetare inom betong-, bygg- och anläggning och ligger i intervallet mellan tre och fyra fall per år och sysselsatta i dessa yrkesgrupper. Kvinnor i åldrarna år har 2,4 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig fallolycka jämfört med kvinnor i genomsnitt. Män i åldrarna år har 1,7 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig fallolycka jämfört med män i genomsnitt. Kvinnor i kvinnodominerade yrkesgrupper har en 2,7 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka som leder till en fraktur jämfört med kvinnor i genomsnitt. Risken att drabbas av en allvarlig fallolycka är högst i Norrbottens och i Jämtlands län, lägst är risken i Stockholms län. Det kan delvis förklaras av skillnader i näringslivsstruktur. Exempel på åtgärder som kan minska fallolyckorna för de speciellt utsatta yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg är att använda halkskydd och att ge utbildning i förflyttningsteknik. Exempel på åtgärder som kan minska fallolyckorna för de speciellt utsatta grupperna inom byggsektorn är att använda olika fallskydd i fler arbetsmoment och skapa säkra gångvägar på byggplatsen, samt att göra de manuella transporterna korta och minska eller undvika våta och hala gångytor. 3

4 Bakgrund Att ramla och falla är det vanligaste händelseförloppet som leder till en allvarlig arbetsolycka i dagens arbetsliv. Nästan fyra av tio allvarliga arbetsolyckor är fallolyckor, skador under , och fallolyckor förekommer i alla branscher bland både arbetare och tjänstemän. I AFA Försäkrings skadedatabas finns information i form av händelsebeskrivningar av hur varje olycka har inträffat. Det gör det möjligt att studera olika typer av fallolyckor och hur de är fördelade över yrke, kön och ålder. Om rapporten Den här rapporten beskriver allvarliga arbetsolyckor orsakade av fall i AFA Försäkrings skadedatabas. Grunden för statistiken är skador som har gett ersättningar från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA. Arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. AFA försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige. Med en allvarlig arbetsolycka menas att den har lett till minst en månads sjukskrivning eller bestående men i form av medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet är ett försäkringsmedicinskt mått som anges i procent (%). Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av arbetsskadan. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har nått ett stationärt tillstånd och inga förändringar är att vänta. Fram till dess görs en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Vi har studerat allvarliga arbetsolyckor som har inträffat under åren Totalt har olyckor skett, av dessa har klassificerats som fallolyckor. Fallolyckor kan delas in i två grupper, fall från höjd och fall i samma höjd. Fall från höjd innefattar olyckorna fall från höjd, stege, fall från lyftanordning och fall i trappa. Fall i samma höjd innefattar olyckstyperna ramla inne, ramla ute och ramla, oklart inne/ute. Den sistnämnda olyckstypen innebär att det inte framgår av händelsebeskrivningen om personen har ramlat inomhus eller utomhus. 4

5 Allvarliga fallolyckor I tabell 1 visas fördelningen av olyckstyperna fördelat på kön. Det finns ett tydligt mönster. Män drabbas oftare av allvarliga arbetsolyckor och oftare av fallolyckor, olyckstypen fall från höjd är dessutom vanligare bland män. Det beror på att olyckstypen är förknippad med mansdominerade yrken. Tabell 1 Allvarliga arbetsolyckor fördelade på typ av fallolycka samt övriga olyckor och kön. Kvinnor Män Total Fall från höjd, stege eller trappa varav Fall från höjd Fall i trappa Lyftanordning, fall från Stege Fall i samma höjd varav Ramla inne Ramla oklart inne/ute Ramla ute Övriga olyckor (ej fall) Summa Omkring hälften av fallolyckorna leder till medicinsk invaliditet (tabell 2), det gäller alla olyckstyper och båda könen. Olyckorna fall från höjd brukar ofta ge mer allvarliga konsekvenser än fall i samma höjd. Totalt har 19 personer avlidit till följd av en fallolycka under , samtliga var män. Tabell 2 Allvarliga arbetsolyckor fördelade på typ av fallolycka samt övriga olyckor, allvarlighetsgrad och kön. Sjukskriven > 30 dagar Dödsfall på grund av arbetsskada Medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet, andel i procent av alla skador Totalsumma Kvinnor Fall från höjd, stege eller trappa Fall i samma höjd Övriga olyckor (ej fall) Män Fall från höjd, stege eller trappa Fall i samma höjd Övriga olyckor (ej fall) Totalsumma

6 Kvinnor som ramlar inne och ute I diagram 1 och i diagram 2 (s. 8) visas olyckstypen fall i samma höjd fördelat på vanligaste yrkesgrupperna för kvinnor och för män. I kvinnodominerade yrkesgrupper inom vård- skolaoch omsorg förekommer många fallolyckor av typen fall i samma höjd. Yrkesgrupperna socialt arbete, vård och omsorgsarbete, och undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare, snubblar, halkar och ramlar ofta i brukares hem och under förflyttningar mellan brukares hem. Ofta rör det sig om till exempel vattenpölar både ute- och inomhus och isfläckar utomhus. Personal inom förskola och skola, barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare halkar ofta utanför arbetsplatsen. Lärare halkar, snubblar och ramlar i korridorer inomhus. Personal inom förskolan snubblar, till exempel över leksaker, och halkar på våta golv inomhus. De ramlar även över ojämnheter i marken när de vistas utomhus med barn. Yrkesgruppen städare halkar ofta på våta golv inomhus eller ramlar utomhus under förflyttning mellan arbetsplatser. Exempel på händelseförlopp Yrke: Barnskötare Ålder: 57 år Händelse: Jag gick ut i vårt kök för att hämta frukt till barnen på förskolan. Jag halkade på matrester på golvet. Jag slog i knät i golvet, det krossades. Diagnos: Fraktur på patella Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 1 procent. Yrke: Grundskollärare Ålder: 57 år Händelse: Gick på marken. Is på skolgården. Halkade och ramlade, fick en fraktur på benet. Diagnos: Fraktur på laterala malleolen Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 4 procent. Yrke: Undersköterska Ålder: 54 år Händelse: Morgonarbetspass hos boende. Halkade på blöt fläck på golvet. Diagnos: Vrickning, stukning, sträckning, distorsion, luxation Allvarlighet: sjukskriven mer än 30 dagar. Yrke: Städare Ålder: 30 år Händelse: Jag gick mellan byggnader. Jag hade fel skor och det var småsten. Jag föll och bröt handleden. Diagnos: Fraktur på nedre delen av både ulna och radius Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 1 procent. 6

7 Män som ramlar inne och ute Byggnadsträarbetare och betong- bygg och anläggningsarbetare halkar ofta vid förflyttning mellan arbetsställen och snubblar över föremål i inomhusmiljö. Metallarbetare snubblar över föremål i inomhusmiljö, även oljefläckar utgör halkrisk. I utomhusmiljö är ofta isfläckar halkrisker. Yrkesförare halkar ofta vid förflyttningar till och från fordon. I dessa yrkeskategorier förekommer ofta fall i form av att man halkar eller snubblar i samband med att man bär, lossar eller lastar något, till exempel slänger sopor. 1 Se diagram 1 och 2. Exempel på händelseförlopp Yrke: Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Ålder: 40 år Händelse: Var på väg bort till verktygscontainern och halkade på en isfläck. Marken var spårig så när jag halkade föll jag så illa så jag bröt smalbenet. Diagnos: Fraktur på fibula enbart Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 2 procent. Yrke: Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Ålder: 52 år Händelse: Var i stegkapningen. Snubblade över räls som är på arbetsplatsen och föll mot golvet. Diagnos: Fraktur på os scaphoideum (i hand) Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 3 procent. Yrke: Buss- och spårvagnsförare Ålder: 64 år Händelse: Jag gick ifrån bussen till garaget Jag halkade på en isfläck och ramlade Jag halkade på isfläcken och slog huvudet i backen när jag ramlade. Diagnos: Fokal hjärnskada, Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 2 procent. Yrke: Betongarbetare Ålder: 30 år Händelse: Arbetade vid gjutbord. Snubblade på uppstickande hydraulkolv. Ramlade på betonggolvet. Diagnos: Fraktur på övre delen av radius Allvarlighet: Sjukskriven > 30 dagar. 1 Dessa typer av olyckor kan vara svåra att avgöra om det är en fallolycka eller en olycka av typen lasta, lossa, bära eller flytta (manuell hantering). 7

8 Diagram 1 Fall i samma höjd fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Kvinnor (antal = 5 882) Diagram 1. Fall i samma höjd fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Kvinnor, antal= 5882 Övriga yrken 33% Socialt arbete, vårdoch omsorgsarbete 13% Diagram 1. Fall i samma höjd fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Kvinnor, antal= 5882 Socialt arbete, vårdoch omsorgsarbete 13% Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträde n och ambulansförare 12% Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass. 4% Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass. Försäljare inom detaljhandel 4% Hotell-, restaurangoch storköksarbete 6% Lärare 8% Städare och fönsterputsare 6% Lärare 8% Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträde n och ambulansförare 12% Barnskötare m. fl. 7% Förskolelärare och fritidspedagoger 7% Diagram 4% 2. Fall Försäljare i samma inom höjd fördelat på de vanligaste 7% yrkesgrupperna. Män Antal=6230. detaljhandel Förskolelärare och 4% fritidspedagoger Diagram 2 Hotell-, Jordbruks-, restaurangoch skogsbruks- storköksarbete och 3% fönsterputsare Elektriskt Städare arbete och 7% Fall i samma höjd fördelat på 6% de vanligaste yrkesgrupperna. 6% Män (antal = 6 230) Godshanterings- och lagerarbete 5% Övrigt industriellt arbete 6% Godshanterings- och lagerarbete 5% Övriga yrken 33% trädgårdsarbete 3% Barnskötare m. fl. Metallarbete 15% Diagram 2. Fall i samma höjd fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Män Antal=6230. Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 3% Elektriskt arbete 3% Yrkesförare Metallarbete 11% 15% Övrigt industriellt arbete 6% Övriga yrken 39% Yrkesförare 11% Betong- bygg- o anläggningsarbete 10% Övriga yrken 39% Byggnadsträarbetare 8% Betong- bygg- o anläggningsarbete 10% Byggnadsträarbetare 8% 8 8 8

9 Kvinnor som faller från höjd I de kvinnodominerade yrken är fall från höjd inte lika vanligt som i mansdominerade yrken, men det förekommer fall från höjd, till exempel att kvinnor i vårdyrken faller i trappor på väg till och från vårdtagare. Se diagram 3. Exempel på händelseförlopp Yrke: Skötare, vårdare Ålder: 47 år Händelse: Var på väg till vårdtagare. Halkar i en trappa, ramlar och slår mig. Diagnos: Kontusion på andra delar av handled och hand Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 3 procent. Män som faller från höjd Inom mansdominerade yrken förekommer fall från höjd inom flera yrkesgrupper. Metallarbetare faller ofta från ställningar och maskiner. Bland byggnadsträarbetare och personer som arbetar i yrkesgruppen betong- bygg och anläggningsarbete förekommer fall från tak, ställningar, arbetsbockar och lyftanordningar. Yrkesförare faller ofta från lyftanordningar och från lastbilar. Se diagram 4. Exempel på händelseförlopp Yrke: Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Ålder: 49 år Händelse: Vid felsökning på packmaskin tog jag ett kliv bakåt och ramlade ner från plattformen och skadade vänster arm. Diagnos: Fraktur på nedre delen av radius Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 1 procent. Yrke: Lastbils- och långtradarförare Ålder: 51 år Händelse: Lastat av grönsaker på lastbil. Ramlade baklänges från liften på lastbilen. Armen bruten. Diagnos: Fraktur på humerusskaftet Allvarlighet: Sjuskriven >30 dagar. Yrke: Grovarbetare inom bygg och anläggning Ålder: 31 år Händelse: Takrivning. Ej övertäckt lucka i undertaksbetong. Föll ca 3 meter. Diagnos: Fraktur på os scaphoideum (i hand) Allvarlighet: Sjukskriven >30 dagar. Yrke: Byggnadsträarbetare Ålder: 24 år Händelse: Jag satte takstolar. En läkt gick av. Jag föll från 3-4 m höjd ner i betonggolvet, bröt nacken. Diagnos: Fraktur på annan specificerad halskota Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 8 procent. 9

10 Diagnos: Fraktur på os scaphoideum (i hand) Allvarlighet: Sjukskriven >30 dagar. Yrke: Byggnadsträarbetare Ålder: 24 år Händelse: Jag satte takstolar En läkt gick av Jag föll från 3-4 m höjd ner i betonggolvet, bröt nacken. Diagnos: Fraktur på annan specificerad halskota Allvarlighet: Medicinsk invaliditet, 8 procent. Diagram 3 Fall från höjd, trappa eller stege fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Kvinnor (antal = 1 443) Diagram 3. Fall från höjd, trappa eller stege fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Kvinnor, antal=1443. Sjuksköterskor, barnmorskor och med-tek. ass 4% Barnskötare m fl 4% Hotell-, restaurangoch storköksarbete 6% Städare och fönsterputsare 10% Förskolelärare och fritidspedagoger 4% Socialt arbete, vårdoch omsorgsarbete 10% Försäljare inom detaljhandel 5% Övriga yrkesgrupper 41% Lärare 7% Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 9% Diagram 4 Fall från höjd, trappa eller stege fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Män (antal = 4 253) 10 Diagram 4. Fall från höjd, trappa eller stege fördelat på de vanligaste yrkesgrupperna. Män, antal=4253. Byggnadsmålare Godshanterings- och 3% lagerarbete 4% Övrigt industriellt arbete 5% Elektriskt arbete 6% Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m. fl. 6% Metallarbete 14% Betong- bygg- o anläggningsarbete 12% Övriga yrkesgrupper 31% Byggnadsträarbetare 11% Yrkesförare 8% Konsekvenserna av fallolyckor, diagnoser och skadornas allvarlighet Den vanligaste diagnosen för alla typer av fallolyckor är olika typer av frakturer. I diagram 5 och 6 visas fördelningen av diagnoser på skador efter fallolyckor för kvinnor och för män. Frakturer utgöt 60 procent av kvinnornas skador och 50 procent av männens. Det förekommer även vrickningar och stukningar samt krosskador. Diagnosen Annat definierat innefattar yttre skador på kroppen

11 Diagnoser och skadornas allvarlighet Den vanligaste diagnosen för alla typer av fallolyckor är olika typer av frakturer. I diagram 5 och i diagram 6 visas fördelningen av diagnoser på skador efter fallolyckor för kvinnor och för män. Frakturer utgör 60 procent av kvinnornas skador och 50 procent av männens. Det förekommer även vrickningar och stukningar samt krosskador. Diagnosen Annat definierat innefattar yttre skador på kroppen. Diagram 5 Antal fallolyckor fördelat på vanligaste diagnos och skadans allvarlighet. Kvinnor Diagram 5. Antal fallolyckor fördelat på vanligaste diagnos och skadans Diagram allvarlighet Antal Kvinnor fallolyckor fördelat på vanligaste diagnos och skadans allvarlighet. Kvinnor Övriga diagnoser Övriga diagnoser Sårskada Sårskada Kontusion, kross-, stöt-, klämskada Kontusion, kross-, stöt-, klämskada Annat definierat Annat definierat Vrickning, stukning, sträckning, distorsion, Vrickning, stukning, luxation sträckning, distorsion, luxation Fraktur Fraktur Sjukskriven > 30 dagar Medicinsk invaliditet Sjukskriven > 30 dagar Medicinsk invaliditet Diagram 6 Antal fallolyckor Diagram Antal fallolyckor fördelat på vanligaste diagnos fördelat och på skadans vanligaste allvarlighet. diagnos Män och skadans Diagram allvarlighet Antal Mänfallolyckor fördelat på vanligaste diagnos och skadans allvarlighet. Män Övriga diagnoser Övriga diagnoser Sårskada Sårskada Kontusion, kross-, stöt-, klämskada Kontusion, kross-, stöt-, klämskada Annat definierat Vrickning, stukning, sträckning, Annat distorsion, definierat Vrickning, stukning, luxation sträckning, distorsion, luxation Fraktur Fraktur "Sjukskriven > 30 dagar" Dödsfall på grund av arbetsskada "Sjukskriven Medicinsk invaliditet > 30 dagar" Dödsfall på grund av arbetsskada Medicinsk invaliditet

12 Vilka delar av kroppen skadas? Bild 1 och bild 2 illustrerar var i kroppen kvinnor och män skadar sig efter en fallolycka. Det vanligaste är skador i armar och ben. Det är något vanligare att kvinnor skadar sig i armar och ben jämfört med män. Mer än hälften av kvinnornas skadar sig i armar och ben, och cirka en fjärdedel av männen. Skador på hand- och fotled är också vanliga. Vid fall i samma höjd är det vanligt att man får skador i form av frakturer på hand- och fotleder samt underarmar och underben. Bild 1 Skador från allvarliga fallolyckor fördelade på skadad kroppsdel. Kvinnor (antal = 7 325) Bild 2 Skador från allvarliga fallolyckor fördelade på skadad kroppsdel. Män (antal = ) 3% Huvud, hals, ansikte, mun och hjärna 3% Huvud, hals, ansikte, mun och hjärna 6% Skuldra och axel 10% Skuldra och axel Arm 27% 4% Nacke och rygg Arm 15% 6% Nacke och rygg Buk, bål, bäcken, höft och ländrygg Finger 4% 5% 12% Handled och/ eller hand Buk, bål, bäcken, höft och ländrygg Finger 6% 8% 11% Handled och/ eller hand Ben 21% Flera kroppsregioner 2% Övriga skador 6% Ben 19% Flera kroppsregioner 2% Övriga skador 6% 11% Fotled och/eller fot (inkl tår) 14% Fotled och/eller fot (inkl tår) Antal fall per sysselsatta, risker För att nyansera bilden av hur pass vanligt det är med fallolyckor måste man sätta det i relation till hur många som kan drabbas, det vill säga hur många kvinnor och män som arbetar i respektive yrkesgrupp. Därför har vi beräknat en risk, risken är beräknad som antalet fall per sysselsatta i respektive yrkesgrupp. I tabell 2 och i tabell 3 visas risken fördelat på typ av fallolycka för kvinnor och för män. Uppgifter om antalet sysselsatta kommer från Statistiska centralbyråns yrkesregister. (Yrkesgrupper med färre än fem skador har sorterats bort ur tabellen). Högst risker för kvinnor återfinns bland de relativt små yrkesgrupperna byggnadsmålare och betong- bygg- och anläggningsarbetare. För kvinnliga betongarbetare är riskerna i nivå med männens. Högst risker bland män återfinns i samma yrkesgrupper samt bland byggnadsträarbetare. I de stora kvinnodominerade yrkesgrupperna inom vård och skola är riskerna för 12

13 fallolyckor lägre än för män. Bland personal i förskola och fritidsverksamhet (barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger) är riskerna för kvinnor högre än för män. Inom vård (undersköterskor och socialt arbete och vård- och omsorgsarbete) likaså. Bland städare och fönsterputsare är riskerna för män något högre än för kvinnor. Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall är låg i tjänstemannayrken, men när en allvarlig olycka sker är det ofta en fallolycka. Cirka 40 procent (5 000) av alla allvarliga arbetsolyckor under bland tjänstemän var en fallolycka. Tabell 3 Risk, antal allvarliga arbetsolyckor orsakade av fall per sysselsatta fördelat på typ av fallolyckor. Kvinnor Fall från höjd, stege eller trappa Fall i samma höjd Byggnadsmålare 2,0 3,3 Betong- bygg- och anläggningsarbete 1,6 1,7 3,2 Livsmedelsarbete 0,7 2,0 2,6 Yrkesförare 0,5 2,1 2,6 Tidningsdistributions- och cateringarbete 0,7 1,9 2,6 Byggnadsträarbetare 1,9 2,6 Pappers- och pappersmassearbetare 0,4 1,9 2,3 Träindustriarbete 1,9 2,2 Städare och fönsterputsare 0,5 1,4 1,9 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 0,2 1,6 1,9 Militärt arbete (endast anställda) 1,3 1,6 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 0,5 1,1 1,6 Metallarbete 0,3 1,1 1,4 Väktare, ordningsvakter 0,3 1,0 1,3 Textil-, skinn och läderindustriarbete 1,2 1,3 Barnskötare m. fl. 0,2 1,1 1,2 Förskolelärare och fritidspedagoger 0,2 1,1 1,2 Poliser, tullbevakningspersonal 0,2 1,1 1,2 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 0,2 0,9 1,1 Godshanterings- och lagerarbete 0,3 0,7 1,1 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 0,2 0,9 1,1 Kriminalvårdare 0,8 1,0 Övrigt industriellt arbete 0,2 0,8 1,0 Lärare 0,1 0,7 0,8 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 0,1 0,7 0,8 Grafiskt arbete 0,4 0,4 0,7 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 0,1 0,5 0,6 Elektriskt arbete 0,4 0,5 Försäljare inom detaljhandel 0,1 0,4 0,5 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 0,1 0,3 0,4 Tandvårdsarbete 0,1 0,4 0,4 Läkare 0,3 0,3 Alla fallolyckor 13

14 Tabell 4 Risk, antal allvarliga arbetsolyckor orsakade av fall per sysselsatta fördelat på typ av fallolyckor. Män Fall från höjd, stege eller trappa Fall i samma höjd Byggnadsträarbetare 2,1 2,1 4,2 Byggnadsmålare 2,2 1,5 3,7 Betong- bygg- och anläggningsarbete 1,4 1,7 3,1 Brandpersonal 0,7 1,7 2,4 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 0,8 1,6 2,4 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m. fl. 1,0 1,4 2,4 Städare och fönsterputsare 0,9 1,2 2,1 Murare 1,2 1,0 2,1 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 0,8 1,3 2,1 Yrkesförare 0,7 1,3 2,1 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 0,8 1,2 2,0 Isolerings och VVS-montörer 1,0 0,9 1,9 Golvläggare 1,0 0,9 1,9 Tidningsdistributions- och cateringarbete 0,7 1,1 1,9 Träindustriarbete 0,8 1,1 1,9 Metallarbete 0,6 1,0 1,6 Livsmedelsarbete 0,6 1,0 1,6 Pappers- och pappersmassearbetare 0,6 0,9 1,5 Elektriskt arbete 0,9 0,6 1,5 Övrigt industriellt arbete 0,6 0,9 1,5 Väktare, ordningsvakter 0,4 0,9 1,2 Godshanterings- och lagerarbete 0,4 0,8 1,2 Textil-, skinn och läderindustriarbete 0,0 0,9 1,1 Poliser, tullbevakningspersonal 0,3 0,8 1,1 Förskolelärare och fritidspedagoger 0,2 0,8 0,9 Kriminalvårdare 0,0 0,8 0,9 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 0,2 0,5 0,7 Militärt arbete (endast anställda) 0,2 0,5 0,7 Grafiskt arbete 0,3 0,5 0,7 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 0,2 0,4 0,6 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 0,0 0,5 0,5 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 0,1 0,3 0,4 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 0,1 0,3 0,4 Lärare 0,1 0,3 0,3 Försäljare inom detaljhandel 0,1 0,2 0,3 Barnskötare m. fl. 0,2 0,2 Läkare 0,1 0,2 Alla fallolyckor 14

15 Åldersrelaterad risk Vi har också beräknat den åldersrelaterade risken för att drabbas av allvarliga fallolyckor, dels för samtliga yrkesgrupper, dels för några särskilda utvalda yrkesgrupper. Riskerna ska läsas som att normalrisken, det vill säga risken i genomsnitt för män respektive kvinnor är lika med 1. Värden under 1 betyder att den specifika åldersgruppen har en lägre risk än genomsnittet och tvärtom. Risken att råka ut för en allvarlig olycka orsakad av att man ramlar eller faller ökar med åldern. Både kvinnor och män i åldrarna år har en risk över normalrisken att drabbas av en allvarlig olycka efter både fall i samma höjd och fall från höjd. Högst är överrisken för kvinnor i åldrarna år för fall i samma höjd, den är 2,5 gånger större än normalrisken för kvinnor. Tabell 5 Åldersrelaterad risk för att råka ut för ett allvarligt olycksfall orsakat av fall fördelat på kön och åldersgrupp Fall från höjd, stege Fall i samma höjd Alla fallolyckor eller trappa Kvinnor ,3 0,3 0, ,7 0,3 0, ,8 0,6 0, ,2 1,3 1, ,9 2,5 2,4 Män ,6 0,5 0, ,6 0,6 0, ,9 0,9 0, ,2 1,2 1, ,6 1,7 1,7 I tabell 6 visas den åldersrelaterade risken för fall i samma höjd för några kvinnodominerade yrkesgrupper som har en hög andel av skadetypen. Den ålderrelaterade risken för att råka ut för en skada orsakad av fall i samma höjd som leder till en fraktur är också beräknad för dessa yrkesgrupper och visas i tabellen. Det är särskilt tydligt att riskerna ökar med åldern bland kvinnor inom dessa yrkesgrupper. Överrisken för kvinnor i åldrarna att drabbas av en fraktur är 2,7. 15

16 Tabell 6 Åldersrelaterad risk för fall i samma höjd och för diagnosen frakturer i samband med fall i samma höjd fördelat på utvalda yrkesgrupper och kön Socialt arbete, och undersköterskor Barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger Lärare Städare och fönsterputsare Kvinnor ,2 0,1 0,2 0, ,3 0,2 0,2 0,5 0, ,6 0,6 0,5 0,6 0, ,3 1,3 0,9 1,3 1, ,3 2,5 2,6 2,0 2,7 Män ,5 0,4 0, ,0 0,3 0,4 0,8 0, ,9 1,7 0,8 1,2 1, ,2 1,7 1,0 1,4 1, ,4 2,2 1,7 1,2 1,5 Frakturer, samtliga yrkesgrupper i tidigare kolumner I tabell 7 visas den åldersrelaterade risken för fall i samma höjd för några mansdominerade yrkesgrupper som har en hög andel av skadetypen. Även här har de äldre åldersgrupperna högre risker, men skillnaden är inte lika stor som i de kvinnodominerade grupperna. Överrisken för kvinnor i åldrarna år att drabbas av frakturer är 2,1, och för män är den 1,7. 2 Tabell 7 Åldersrelaterad risk för fall i samma höjd och för diagnosen frakturer i samband med fall i samma höjd fördelat på utvalda yrkesgrupper och kön Metallarbetare Betong- byggoch anläggningsarbetare 2 Byggnadsträarbetare Yrkesförare Frakturer, samtliga 2 yrkesgrupper i tidigare kolumner Kvinnor , ,8 0,4 0, ,8 1,2 0, ,1 1,4 1, ,8 1,7 2,1 Män ,8 0,5 0,8 0,3 0, ,6 0,8 0,6 0,6 0, ,0 0,9 0,9 0,9 0, ,2 1,2 1,1 1,1 1, ,4 1,7 1,7 1,6 1,5 2 yrkesgrupperna betong- bygg och anläggningsarbete samt byggnadsträarbete är antalet sysselsatta kvinnor få och därför har inga risker kunnat beräknas. 16

17 I tabell 8 visas den åldersrelaterade risken att drabbas en olycka orsakad av fall från höjd för några kvinnodominerade grupper och i tabell 9 för några mansdominerade grupper. Även när det gäller fall från höjd är skillnaden i överrisk större för kvinnor i de kvinnodominerade yrkesgrupperna än för kvinnor i de mansdominerade yrkesgrupperna. För män som arbetar i de yrkesgrupper som är mest drabbade av allvarliga fall från höjd ökar risken med åldern. De yngre i åldrarna år har en underrisk och de äldre i åldrarna år har en överrisk. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte lika påtaglig som för kvinnor. Tabell 8 Åldersrelaterad risk för fall från höjd och för diagnosen frakturer i samband med fall i samma höjd fördelat på utvalda yrkesgrupper och kön Socialt arbete, vård och omsorgsarbete samt undersköterskor Städare och fönsterputsare Kvinnor ,4 0, ,7 0,5 0, ,8 1,2 0, ,2 1,0 1, ,0 1,7 2,6 Män , ,7 0, ,3 1,4 1, ,6 1,0 0, ,6 1,8 1,3 Frakturer, samtliga yrkesgrupper i tidigare kolumner Tabell 9 Åldersrelaterad risk för fall från höjd och för diagnosen frakturer i samband med fall i samma höjd fördelat på utvalda yrkesgrupper och kön Metallarbetare Betong- byggoch anläggningsarbetare Byggnadsträarbetare Yrkesförare Kvinnor , ,8 1,5 1, ,9 1,2 0, ,1 1,9 1,0 1, ,4 1,6 Män ,8 0,7 0,8 0,7 0, ,7 0,7 0,5 0,7 0, ,0 1,0 0,8 0,9 0, ,2 1,1 1,2 1,2 1, ,3 1,7 1,8 1,2 1,5 Frakturer, samtliga yrkesgrupper i tidigare kolumner 17

18 Dödsfall på grund av fallolyckor De svåraste fallolyckorna har enbart drabbat män. De allra flesta dödsfall är orsakade av fall från höjd, men det förekommer även dödsfall efter fall i samma höjd. De flesta dödsfallen sker inom bygg och industri. Tabell 10 Fallolyckor som orsakat dödsfall fördelat på typ av olycka och yrke Män Fall från höjd, stege eller trappa 17 Betongarbetare 1 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 1 Chefer för mindre byggföretag 1 Lastbils- och långtradarförare 3 Maskiningenjörer och maskintekniker 1 Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 1 Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 1 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 1 Processoperatörer, papper 1 Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare 1 Sågverksoperatörer 1 Övriga maskinoperatörer och montörer 2 Däckspersonal 1 Regissörer och skådespelare 1 Fall i samma höjd 2 Chefer för mindre byggföretag 1 Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 1 18

19 Regionala skillnader i risk I tabell 11 och tabell 12 visas risken att drabbas av fall i samma höjd, respektive fall från höjd fördelat på län och kön. Risken att drabbas av fall i samma höjd är lägre i län i de södra delarna av landet jämfört med norrlandslänen. Högst är risken i Norrbottens län både för kvinnor och för män och lägst är risken i Stockholm. Tabell 11 Risk att drabbas av fall i samma höjd fördelat på län och kön Kvinnor Män Totalsumma Norrbotten 0,7 0,8 0,7 Jämtland 0,7 0,7 0,7 Västmanland 0,6 0,7 0,6 Södermanland 0,6 0,7 0,6 Gävleborg 0,5 0,7 0,6 Västernorrland 0,6 0,6 0,6 Jönköping 0,6 0,6 0,6 Kalmar 0,7 0,6 0,6 Örebro 0,6 0,6 0,6 Västerbotten 0,6 0,6 0,6 Dalarna 0,6 0,6 0,6 Gotland 0,5 0,6 0,6 Blekinge 0,5 0,6 0,6 Värmland 0,6 0,5 0,6 Östergötland 0,6 0,5 0,5 Uppsala 0,6 0,5 0,5 Västra Götaland 0,5 0,5 0,5 Halland 0,5 0,6 0,5 Skåne 0,5 0,5 0,5 Kronoberg 0,5 0,4 0,5 Stockholm 0,4 0,4 0,4 Risken att drabbas av fall från höjd varierar mellan 0,1 och 0,2 för kvinnor mellan länen. För män är risken som högst, 0,5 i Södermanland och Gotland, lägst är risken i Stockholm. Skillnaden mellan länen kan delvis förklaras med att det finns skillnader i näringslivsstrukturen mellan länen. 19

20 Tabell 12 Risk att drabbas av fall från höjd fördelat på län och kön Kvinnor Män Totalsumma Södermanland 0,2 0,5 0,3 Västernorrland 0,2 0,4 0,3 Gotland 0,1 0,5 0,3 Jönköping 0,1 0,4 0,3 Halland 0,2 0,4 0,3 Norrbotten 0,1 0,4 0,3 Värmland 0,1 0,4 0,3 Dalarna 0,1 0,4 0,3 Uppsala 0,1 0,4 0,3 Skåne 0,1 0,4 0,3 Kalmar 0,1 0,4 0,3 Gävleborg 0,2 0,4 0,3 Västra Götaland 0,1 0,4 0,3 Jämtland 0,1 0,4 0,3 Östergötland 0,1 0,4 0,3 Västmanland 0,1 0,3 0,2 Västerbotten 0,1 0,3 0,2 Blekinge 0,1 0,3 0,2 Örebro 0,1 0,3 0,2 Kronoberg 0,1 0,3 0,2 Stockholm 0,1 0,2 0,2 Förslag till skadeförebyggande åtgärder Den relativa risken för att råka ut för en fallolycka visar att fall i samma höjd är påtagligt åldersrelaterat och detta är särskilt tydligt för de äldsta kvinnorna, där risken att skada sig allvarligt är 2,5 ggr högre än genomsnittet för kvinnor i arbetskraften. Överrisken är extra tydlig för de stora personalkategorierna inom vård, skola, och omsorg. Fallskaderisken för dessa personalkategorier utgör ett komplext och situationsbetingat problem som måste hanteras med en kombination av åtgärder. Halka och fall utomhus kräver halkskydd, broddar, sandning, skottning, snöröjning i de miljöer där personalen vistas och arbetar. Fall i omvårdnadssituationer kräver ergonomiska analyser av omvårdsuppgifter, säkra rutiner anpassade till vårdtagaren, adekvata och lättillgängliga hjälpmedel samt utbildning i förflyttningsteknik. Inriktningen på den förebyggande verksamheten bör vara mot allas riskexponering, men särskild hänsyn bör tas till den äldre arbetskraften. För männen är överriskerna också åldersrelaterade, men ännu tydligare yrkesrelaterade. Anställda inom byggnadsindustrin är av naturliga skäl mycket exponerade för fallrisker och även mycket drabbade. Byggnadsträarbetare har över fyra gånger högre risk än genomsnittet för män i arbetskraften att råka ut för en fallolycka. Man bör titta på utformning och användning av stegar, trappstegar, bockar, rullställningar och andra arbetsplattformar. Snickare och målare kan också göra ergonomiska analyser av hur och på vad de står, när de måste arbeta på höjd; överväga om man ska använda olika fallskydd i fler arbetsmoment. 20

21 Yrkesgrupper inom byggnadsindustrin är även väl representerade bland fallolyckor i samma höjd. Man bör därför även planera och organisera byggplatsen och byggprocessen för att förebygga fall t.ex. skapa säkra gångvägar på byggplatsen, göra de manuella transporterna korta, minska eller undvika våta och hala gångytor. Metallarbetare har t. ex. också högre risker än genomsnittet för fallolyckor. Även här är riskerna högre bland de äldre personalgrupperna och visar tydligt att den fysiska arbetsmiljön måste modifieras för att minska riskerna för fallskada och underlätta fortsatt arbete efter 55 års ålder. 21

22

23

24 Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor POSTADRESS AFA Försäkring Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER VX FAX INTERNET F