Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Transkript

1 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2006

2 2 AFA Försäkring är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA Försäkrings skaderegister.

3 Förord VD AFA Försäkring är benämningen på den organisation som administrerar verksamheten i tre försäkringsbolag, AFA Trygghetsförsäkring, AFA Sjukförsäkring och AFA Livförsäkring. De tre bolagen hanterar försäkringar som lämnar ersättning vid arbetsskada, vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, vid dödsfall samt vid arbetsbrist. Vart och ett av bolagen är den största försäkringsgivaren i Sverige på sitt område och över tre miljoner människor omfattas av minst en av AFA-försäkringarna. AFA-bolagen ägs av Svenskt Näringsliv, LO och när det gäller AFA Trygghetsförsäkring också av PTK. Verksamheten drivs utan vinstsyfte. På uppdrag av parterna på kommunoch landstingsområdet administrerar vi även kompletterande sjuk- och arbetsskadeförsäkring för alla anställda inom kommuner och landsting. Som arbetsmarknadens försäkringsbolag känner vi ett stort ansvar för att förvalta den kunskap som varje anmälan om arbetsskada och sjukdomsfall förmedlar. Genom att systematiskt bearbeta alla skadeanmälningar har vi skapat en unik kunskapsbank som vi på olika sätt ställer till förfogande för arbetsmarknadens parter och forskare. Denna rapport ger bara en liten inblick i det material vi förfogar över. Årets rapport visar att de allvarliga arbetsskadorna minskat endast marginellt under de senaste åren. Detta ska inte ses som ett tecken på ett misslyckande. Skadefrekvensen på svensk arbetsmarknad är vid en internationell jämförelse låg. Det är mot den bakgrunden inte realistiskt att varje år förvänta sig påtagliga positiva förändringar i skadestatistiken. På den svenska arbetsmarknaden pågår ett målmedvetet och uthålligt arbete för att undanröja skadligheter i arbetsmiljön. Den skadeinformation vi inom AFA Försäkring kan tillhandahålla används aktivt av ansvariga på såväl bransch- som företagsnivå för att identifiera de allvarligaste skadeorsakerna och mest riskutsatta grupperna. Det höga intresset för arbetsmiljöfrågor kan tydligt avläsas på den nya, nationella arbetsmiljöportalen, Arbetsmiljöupplysningen ( Bakom portalen står drygt trettio organisationer som alla är aktörer på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöupplysningen har skapats för att göra det lätt att hitta information i form av fakta och artiklar inom en rad olika områden. Man kan också ta del av nya forskningsrön och låta sig inspireras av goda exempel. AFA Försäkring står som värd för portalen. Antalet besök ökar stadigt och uppgår för närvarande till cirka per månad. För kommuner och landsting finns sedan drygt tre år webbplatsen suntliv.nu. Den drivs också av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal, OFR och SACO. Suntliv.nu fungerar som stöd för chefer och anställda inom de kommuner, landsting och regioner som deltar i arbetsmiljöprogrammet med samma namn. Den riktar sig också till de kommuner, landsting och regioner som ännu inte deltar i programmet samt till allmänheten. Varje månad har sajten cirka besök och hösten 2005 vann Suntliv.nu Svenska Publishingpriset i kategorin Näringslivs- och organisationswebbplatser. När det gäller långtidssjukskrivningar och aktivitets- eller sjukersättningar (tidigare förtidspension) kan vi (liksom inom socialförsäkringen), notera en nedgång i sjukfrånvaron. De vanligaste diagnoserna vid en längre tids sjukfrånvaro är i likhet med tidigare år besvär i rörelseorganen samt olika mentala besvär. Årsrapporten för 2006 är, liksom tidigare rapporter, ett användbart underlag för riktade skadeförebyggande insatser mot olika skadeproblem eller inom särskilt utsatta yrkesgrupper eller arbetsmiljöer. Torgny Wännström Verkställande direktör, AFA Försäkring 3

4 4 Mikael Forsblom, Michel Normark, Tore J Larsson, Per Anders Paulsson, April 2006.

5 Innehåll Bakgrund Begrepp Beräkning av risker Arbetsskador Arbetsskador mellan 1995 och Allvarliga arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Sjukfrånvaro Sjukfall mellan 1995 och Långvarig sjukfrånvaro Allvarlighetstal Slutsatser och prioriteringar Bilaga 1. Arbetsolycksfall 2004 som har medfört dödsfall Bilaga 2. Arbetssjukdomar mellan 1994 och 2005 som har orsakat dödsfall Bilaga 3. Egna företagares arbetsskador och sjukfall Bilaga 4. Yrkesgrupperna i rapporten Bilaga 5. Diagnosgrupperna i rapporten Referenser

6 6 Foto: Sara Mac Key / Folio

7 Bakgrund AFA Försäkrings huvuduppgift är att administrera försäkringar och andra tjänster, som bestämts i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. AFA Försäkring försäkrar vid arbetsskada (TFA, TFA-KL), sjukdom (AGS, AGS-KL), dödsfall (TGL) och arbetsbrist (AGB). Försäkringarna ger ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Eftersom en avtalsförsäkring är en anställningsförmån som bestäms i kollektivavtal, blir alla anställda inom organisationer och företag som har tecknat sådant avtal automatiskt försäkrade. Arbetsskadeförsäkringen TFA och TFA-KL (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) administreras av AFA Trygghetsförsäkring. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA Försäkring har också i uppdrag att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA). AFA försäkring har därför information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar den sysselsatta arbetskraften i Sverige. Sjukförsäkringen AGS och AGS-KL (avtalsgruppsjukförsäkring) omfattar också stora delar av den sysselsatta arbetskraften. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen. Inom det kommunala och landstingskommunala avtalsområdet omfattas samtliga anställda av AGS-KL. Försäkringen omfattar inte statligt anställda och tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Informationskälla Uppgifter om risker i jobbet samlas in som en del av AFA Försäkrings skadereglering. Informationen, som byggts upp med hjälp av dessa uppgifter sedan 1988, ger AFA Försäkring en unik roll i egenskap av datakälla. Informationen ger prioriteringsunderlag för systematiskt skadeförebyggande verksamhet i svenskt arbetsliv (Larsson 1990, Bråfelt & Larsson 1993, Wännström & Larsson 1996). Syftet med rapporten En del av AFA Försäkrings uppdrag att förebygga ohälsa handlar om att föra ut kunskap om var i svenskt arbetsliv som allvarliga arbetsskador och långvarig sjukdom inträffar. Den kunskapen förvärvar vi genom informationen i de anmälningar av arbetsskador och sjukdomar som kommer in till oss. Informationen, som lagras i AFA Försäkrings skaderegister, ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras på de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta samt som ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. Avsnittet Slutsatser och Prioriteringar fungerar som underlag till AFA Försäkrings ägare och uppdragsgivare om var det är mest meningsfullt och effektivt att sätta in skadeförebyggande åtgärder. Läs mer om oss och vår verksamhet Mer information om AFA Försäkrings verksamhet finns på På kan du även läsa mer om arbetsmarknadens parters satsning för friskare kommuner och landsting. är en nationell portal som samlar information om arbetsmiljöfrågor. Portalen drivs av AFA Försäkring tillsammans med en rad medaktörer. 7

8 Begrepp I rapporten används ett antal (ibland interna) begrepp. Nedan följer en förklaring av de vanligaste. Begreppen godkänd arbetsskada, godkänt arbetsolycksfall eller godkänd arbetssjukdom används i de flesta av tabellrubrikerna i avsnittet om arbetsskador. Med det vill vi understryka att det som redovisas är godkända fall enligt försäkringsvillkoren, inte samtliga anmälda fall. Arbetsskada Arbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall. Arbetsolycksfall Olycksfall som inträffar i arbetet. Allvarliga arbetsolycksfall Arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet. Arbetssjukdom Sjukdom som uppkommit eller försämrats till följd av arbetet eller arbetsförhållandena. Diagnos för arbetssjukdom Diagnos sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller motsvarande. Diagnos för sjukfall/sjukfrånvaro Den diagnos som framgår av läkarintyget. Till och med december 2003 kodades diagnoser med utgångspunkt från klassificeringsstandarden ICD-9 (Socialstyrelsen 1987). Därefter kodas diagnos enligt ICD-10 (Socialstyrelsen 1997). Eftersläpning Arbetsskadorna och sjukfallen redovisas för de år de inträffar oavsett vilket år anmälan om skadan/sjukfallet kommer in till AFA Försäkring. Detta innebär att det är en fördröjning innan ett skade-/insjuknandeår kan anses vara färdiganmält/- reglerat. Eftersläpningen är störst för arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet, arbetssjukdomar samt sjukfall som medför aktivitets- eller sjukersättning. Färdolycksfall Olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet. Insjuknandeår Det år personen insjuknar/sjukfallet påbörjas. Långa sjukfall/långvarig sjukfrånvaro Sjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukskrivning och/eller aktivitets-/sjukersättning. Medicinsk invaliditet Försäkringsmedicinskt mått som anges i procent (%). Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av arbetsskadan. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har nått ett stationärt tillstånd och inga förändringar är att vänta. Fram till dess görs en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Risk/risker Antal fall per tusen sysselsatta. Antal fall kan till exempel vara antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall. Risken beräknas oftast per år. Skadeår/visandeår Det år ett olycksfall inträffade eller en arbetssjukdom visade sig. En arbetssjukdom anses ha visat sig vid första läkarbesöket eller första sjukskrivningsdagen med anledning av skadan. 8

9 Beräkning av risker I avsnitten om arbetsskador och sjukfrånvaro beräknas risker för olika yrkesgrupper. Med risk avses här hur många fall (till exempel antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall) som inträffar per sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Uppgifter om antal sysselsatta har hämtats från Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningar, AKU. AKU ger information om antalet förvärvsarbetande inom olika yrkesoch avtalsområden och uppgifterna inhämtas i första hand genom telefonintervjuer. Eftersom AKU är en urvalsundersökning kan olika felkällor förekomma. Dessa kan till exempel vara urvalsfel (endast ett urval undersöks), bortfallsfel (svar saknas helt eller delvis från vissa personer i urvalet) eller mätfel (frågor och svar kan ha missuppfattats). En annan felkälla kan vara att AFA Försäkring till och med årsskiftet 2003/ inte kodade yrkestillhörighet enligt samma standard som Statistiska Centralbyrån. Den äldre standarden, nordisk yrkesklassificering 1983 (NYK 83) 2, och den nya, Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96) 3, skiljer sig åt främst genom att den senare inte bara tar hänsyn till vilken typ av arbete som utförs utan också vilka kvalifikationer som normalt krävs för att utföra arbetet. Yrken är alltså inte helt jämförbara mellan de olika standarderna. För att kunna beräkna risker för olika yrkesgrupper över tid har den standard som AFA Försäkring använder och den standard som används i AKU anpassats till varandra. Detta innebär vissa begränsningar vid beräkning av risker. Till exempel presenteras yrkesgruppen metallarbete i rapporten. Om vi hade kunnat använda samma standard för både täljaren (antal fall) och nämnaren (antal sysselsatta) i beräkningarna så hade denna yrkesgrupp kunnat delas upp i fler, mindre grupper. Detsamma kan gälla för andra yrkesgrupper i rapporten. 1 För Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS, AGS-KL). För Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA, TFA-KL) infördes den nya standarden ett år senare. 2 NYK 83 är en svensk modifiering av Internationella arbetsbyråns (ILO) standard ISCO (International Standard Classification of Occupations) 3 SSYK 96 är en svensk anpassning av ISCO-88 (International Standard Classification of Occupations 1998) samt EU:s motsvarighet ISCO-88 (COM). 9

10 10 ARBETSSKADOR Foto: Karl-Roland Schröter / Bildhuset

11 Arbetsskador Avsnittet om arbetsskador består av tre delar: Arbetsskador mellan åren 1995 och 2004 Här ges en överblick över arbetsskadornas utveckling mellan åren Allvarliga arbetsolycksfall Underlaget till detta avsnitt är de arbetsolycksfall som leder till de allvarligaste konsekvenserna, det vill säga de som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar eller invaliditet. Här jämförs olika yrkesgrupper med varandra med avseende på hur ofta allvarliga arbetsolyckfall inträffar. Avsnittet tar också upp vilka händelser som ligger bakom flest allvarliga olycksfall och för vilka yrkesgrupper händelserna är vanligast förekommande. De arbetsolycksfall som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 1. Arbetssjukdomar I avsnittet om arbetssjukdomar redovisas de olika yrkesgruppernas risk att drabbas av arbetssjukdom samt vilka diagnoser som är vanligast förekommande. De arbetssjukdomar som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 2. 4 De arbetsskador som drabbat egna företagare redovisas i bilaga 3. ARBETSSKADOR 11

12 Arbetsskador mellan 1995 och 2004 Försäkringarna TFA och TFA-KL omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK, kooperationen, kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. Även statligt anställda ingår genom det statliga personskadeavtalet (PSA). Det betyder att trygghetsförsäkringen omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden. Eftersläpning i statistiken Tabell 1 3 visar antalet fall som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med december Eftersläpning i skaderapporteringen gör att uppgifterna för främst de senare åren är underskattade. Normalt tar det två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga skador som inträffat ett visst år har inrapporterats. Siffrorna för åren 2003 och 2004 kommer således, i och med att fler anmälningar för de åren kommer in, närma sig statistiken för tidigare år. Det finns också skillnader i eftersläpning mellan olika typer av arbetsskador; arbetssjukdomar och allvarligare arbetsolycksfall tar ännu längre tid att reglera. Antal arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och färdolycksfall Av tabell 1 framgår hur många kvinnor respektive män som drabbats av arbetsolycksfall, arbetssjukdomar samt färdolycksfall mellan 1995 och Tabell 2 visar antalet arbetsolycksfall fördelade på allvarlighet för samma period och tabell 3 motsvarande för arbetssjukdomar. Hur allvarligt blir ett arbetsolycksfall? Tabell 2 visar arbetsolycksfallens allvarlighet. I gruppen sjukskriven mer än 30 dagar ingår de skador som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning. Bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet ingår både skador som har fått ersättning för medicinsk invaliditet och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de kommer att medföra medicinsk invaliditet i framtiden. Antalet arbetsolycksfall som faktiskt medför ersättning för medicinsk invaliditet förväntas bli högre än vad som framkommer i tabell 2. Det kan bland annat bero på att skaderegleraren först i efterhand justerar skadans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående, och då anmäls retroaktivt av den skadade. Detta kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren. Hur allvarlig blir en arbetssjukdom? Tabell 3 visar arbetssjukdomarnas allvarlighet. För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från TFA eller TFA-KL måste den vara godkänd från försäkringskassan eller finnas i den så kallade ILO-förteckningen över arbetssjukdomar. Besvären måste också kvarstå i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig. Eftersom det tar relativt lång tid innan en arbetssjukdom blir godkänd är siffrorna för de senaste åren i tabell 3 kraftigt underskattade. 12 ARBETSSKADOR

13 Tabell 1 Antal godkända arbetsskador Uppgifterna är avlästa i december Ersättningsorsak Arbetsolycksfall Arbetssjukdom Färdolycksfall Skadeår Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Underskattning p.g.a eftersläpning i statistiken. ARBETSSKADOR 13

14 Tabell 2 Antal godkända arbetsolycksfall Uppgifterna för samtliga år i tabellen är avlästa i december Ersättningsorsak Män Skadeår Sjukskriven mindre än 30 dagar Sjukskriven mer än 30 dagar Medicinsk invaliditet 1 15% Medicinsk invaliditet 16 30% Medicinsk invaliditet % Dödsfall Totalt Kvinnor Skadeår Sjukskriven mindre än 30 dagar Sjukskriven mer än 30 dagar Medicinsk invaliditet 1 15% Medicinsk invaliditet 16 30% Medicinsk invaliditet % Dödsfall Totalt ARBETSSKADOR

15 Tabell 3 Antal godkända arbetssjukdomar Uppgifterna för samtliga år i tabellen är avlästa i december Män Visandeår Ej medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet 1 15% Medicinsk invaliditet 16 30% Medicinsk invaliditet % Dödsfall Totalt Kvinnor Visandeår Ej medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet 1 15% Medicinsk invaliditet 16 30% Medicinsk invaliditet % Dödsfall Totalt Underskattning p.g.a eftersläpning i statistiken. ARBETSSKADOR 15

16 Allvarliga arbetsolycksfall Risker för olika yrkesgrupper I följande tabeller visas hur många personer per sysselsatta som drabbas av dels allvarliga arbetsolycksfall, arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, dels av invalidiserande arbetsolycksfall. Generellt i avsnittet gäller att grupper med färre än tio fall inte redovisas. Högst risk bland kriminalvårdare, poliser och träindustriarbetare Av tabell 4 framgår att yrkesgrupper inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, tullbevakningspersonal, kriminalvårdare, väktare och brandpersonal) och träindustriarbetare löper högst risk att drabbas av allvarliga olycksfall. Flest antal allvarliga arbetsolycksfall drabbar metallarbetare, drygt 15 procent av alla allvariga arbetsolycksfall är kopplade till den yrkesgruppen. I bilaga 4 kan du se vilka yrken som ingår i de olika yrkesgrupperna. 16 ARBETSSKADOR

17 Tabell 4. Godkända arbetsolycksfall för skadeår 2004 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december Yrkesgrupp Antal Risk (antal /1 000 sysselsatta) Kriminalvårdare 59 12,6 Träindustriarbete ,5 Poliser, tullbevakningspersonal ,9 Brandpersonal 65 10,3 Väktare, ordningsvakter 127 8,4 Pappers- och pappersmassearbetare 103 7,2 Isolerings- och VVS-montörer 107 7,1 Yrkesförare 667 7,0 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 27 6,9 Byggnadsträarbetare 260 6,6 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 371 6,6 Metallarbete ,5 Livsmedelsarbete 202 6,3 Murare 27 4,6 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 190 4,1 Byggnadsmålare 54 3,8 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl ,4 Militärt arbete (endast anställda) 31 3,2 Godshanterings- och lagerarbete 313 3,2 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 109 3,0 Övrigt industriellt arbete 244 2,8 Städare och fönsterputsare 190 2,5 Grafiskt arbete 43 2,4 Elektriskt arbete 174 2,3 Försäljare inom detaljhandel 416 2,3 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 510 2,0 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 320 1,9 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 27 1,9 Förskolelärare och fritidspedagoger 138 1,7 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 186 1,6 Barnskötare m.fl ,6 Tandvårdsarbete 27 1,4 Lärare 262 1,1 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 91 0,9 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 20 0,7 Läkare 13 0,4 Övriga yrkesgrupper Totalt alla yrken ,3 ARBETSSKADOR 17

18 Utvecklingen mellan 1997 och 2004 Den genomsnittliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall var relativt oförändrad mellan 1997 (2,7) och 2002 (2,6). År 2003 och 2004 är den beräknade risken något lägre. Om detta är början på en avtagande trend eller inte vet vi först om ett par år. Även den inbördes ordningen mellan yrkesgrupperna är relativt oförändrad över tiden. De yrkesgrupper som uppvisar de högsta risktalen 2004 (kriminalvårdare, träindustriarbete och poliser) gör det även tidigare år. Dessa grupper har lägre risk 2004 jämfört med 2003, något som inte minst gäller för poliserna. De största riskökningarna finns bland pappers- och pappersmassearbete samt grupper inom byggnadsindustrin. Vid tolkningar av förändringar mellan åren är det viktigt att tänka på gruppernas storlek. I tabell 6 visas antalet fall under samma tidsperiod. Där framgår till exempel att kriminalvårdare relativt sett inte är någon stor grupp. Det blir därmed svårare att tolka skillnaden i risk mellan åren som en faktisk förändring. 18 ARBETSSKADOR

19 Tabell 5. Årlig risk (antal fall/1 000 sysselsatta) att råka ut för ett arbetsolycksfall som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp Kriminalvårdare 7,4 11,0 11,3 10,2 10,0 15,2 14,6 12,6 Träindustriarbete 12,9 10,4 12,4 11,5 14,0 14,8 14,7 12,5 Poliser, tullbevakningspersonal 13,9 17,2 17,1 15,1 35,2 6 17,6 18,1 11,9 Brandpersonal 11,4 13,4 9,6 9,3 12,5 9,5 9,6 10,3 Väktare, ordningsvakter 9,7 10,8 8,3 10,2 10,1 11,4 7,5 8,4 Pappers- och pappersmassearbetare 5,1 4,0 5,3 6,0 5,5 6,2 6,6 7,2 Isolerings- och VVS-montörer 6,9 5,8 5,8 6,0 7,0 6,6 6,8 7,1 Yrkesförare 8,9 9,0 8,3 7,4 7,9 8,1 6,9 7,0 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 12,0 9,8 10,0 9,5 12,5 11,5 5,9 6,9 Byggnadsträarbetare 7,5 7,0 8,0 7,5 6,6 6,7 6,0 6,6 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 6,8 7,7 7,2 6,5 7,3 7,2 6,7 6,6 Metallarbete 6,6 6,4 6,5 7,1 7,9 7,7 6,9 6,5 Livsmedelsarbete 6,7 7,1 6,6 6,7 7,3 6,9 6,3 6,3 Murare 4,4 8,1 5,8 6,6 6,7 6,0 4,3 4,6 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 5,3 4,7 5,1 4,6 4,5 4,2 3,9 4,1 Byggnadsmålare 4,7 5,1 3,7 4,8 5,5 5,8 4,3 3,8 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 3,6 3,4 3,6 3,6 3,9 3,6 3,3 3,4 Militärt arbete (endast anställda) 6,4 6,4 6,5 7,4 8,9 8,5 6,6 3,2 Godshanterings- och lagerarbete 3,3 3,3 3,1 3,6 3,6 3,8 3,2 3,2 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 2,8 3,8 3,0 2,7 4,2 4,0 2,8 3,0 Övrigt industriellt arbete 3,9 3,7 3,0 2,9 2,7 2,7 2,5 2,8 Städare och fönsterputsare 2,4 2,2 2,3 2,4 2,4 2,7 2,8 2,5 Grafiskt arbete 1,7 2,5 2,2 2,5 2,6 2,5 2,8 2,4 Elektriskt arbete 2,4 2,3 2,4 2,7 2,8 2,8 2,1 2,3 Försäljare inom detaljhandel 3,4 3,8 3,0 2,5 2,4 2,3 2,2 2,3 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 2,9 2,7 2,7 2,5 2,9 2,4 2,2 2,0 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 1,8 2,1 2,0 2,4 2,3 1,9 1,8 1,9 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 1,6 1,6 1,2 2,5 1,7 2,0 1,9 1,9 Förskolelärare och fritidspedagoger 1,6 1,5 1,5 1,3 1,4 1,7 1,6 1,7 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,2 2,2 2,0 2,0 1,8 1,8 1,7 1,6 Barnskötare m.fl. 1,6 1,5 1,6 1,4 1,4 1,3 1,4 1,6 Tandvårdsarbete 1,0 1,2 0,8 1,6 1,5 1,1 1,0 1,4 Lärare 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,2 1,2 1,1 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 1,2 1,1 0,9 1,0 1,1 1,0 1,0 0,9 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 1,3 1,1 0,9 1,1 0,8 1,7 1,0 0,7 Läkare 0,5 0,5 0,7 0,4 0,4 0,4 0,6 0,4 Totalt alla yrken 2,7 2,7 2,6 2,6 2,9 2,6 2,4 2, poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg år ARBETSSKADOR 19

20 Tabell 6 visar antal fall under samma tidsperiod. År 2004 inträffade färre fall än tidigare år. Det är ännu för tidigt att uttala sig om huruvida detta är början på en avtagande trend eller inte. I tabellen framgår återigen att en stor del av de allvarliga arbetsolycksfallen kan hänföras till gruppen metallarbete. Grupper med få antal fall per år (< 50) är gruv- och bergarbete, stenhuggare, murare, textil-, skinn- och läderindustriarbete, övrigt hälso- och sjukvårdsarbete, tandvårdsarbete samt läkare. För dessa, och andra grupper med relativt få fall, krävs viss försiktighet vid analys av förändringar mellan åren (tabell 5 och tabell 6). 20 ARBETSSKADOR

21 Tabell 6. Antal godkända arbetsolycksfall per skadeår som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp Kriminalvårdare Träindustriarbete Poliser, tullbevakningspersonal Brandpersonal Väktare, ordningsvakter Pappers- och pappersmassearbetare Isolerings- och VVS-montörer Yrkesförare Gruv- och bergarbete, stenhuggare Byggnadsträarbetare Betong-, bygg- och anläggningsarbete Metallarbete Livsmedelsarbete Murare Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete Byggnadsmålare Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl Militärt arbete (endast anställda) Godshanterings- och lagerarbete Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare Övrigt industriellt arbete Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Elektriskt arbete Försäljare inom detaljhandel Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare Textil-, skinn- och läderindustriarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Hotell-, restaurang- och storköksarbete Barnskötare m.fl Tandvårdsarbete Lärare Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Läkare Övriga yrkesgrupper Totalt alla yrken poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg år ARBETSSKADOR 21

22 Invalidiserande arbetsolycksfall Tabell 7 som visar risken att drabbas av ett arbetsolycksfall som medför, eller bedöms medföra, medicinsk invaliditet, syftar till att ge en preliminär bild av invaliditetsfördelningen mellan yrkesgrupperna. Den genomsnittliga risken för år 2004 är 0,6. Eftersom det kan dröja flera år innan det är möjligt att bedöma den medicinska invaliditet som kvarstår efter ett olycksfall är risktalen för 2004 underskattade. Industriyrkena dominerar Eftersom enbart olycksfall som medför invaliditet är inkluderade i beräkningarna har yrkesgrupper inom industrin de allra högsta riskerna (jämför tabell 4). Personer inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, väktare, brandmän med flera), som löper hög risk att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall, har betydligt lägre risk för invalidiserande olycksfall. Detta beror bland annat på att fysiska och psykiska skador på grund av på hot eller våld inte i lika hög grad medför medicinsk invaliditet som andra exponeringar. Träindustrin har högst risk Personer som arbetar inom träindustrin löper högst risk att drabbas av invalidiserande olycksfall i arbetet. Andra industrigrupper (metall-, livsmedels- och pappersarbetare) har också höga risker när det gäller invalidiserande olycksfall, liksom personer inom byggnadsarbete. 22 ARBETSSKADOR

23 Tabell 7. Godkända arbetsolycksfall för skadeår 2004 som har lett till medicinsk invaliditet, preliminära siffror. Uppgifterna är avlästa i december Yrkesgrupp Antal fall Risk (antal fall/1 000 sysselsatta) Träindustriarbete 94 4,0 Pappers- och pappersmassearbetare 33 2,3 Isolerings- och VVS-montörer 32 2,1 Byggnadsträarbetare 81 2,1 Metallarbete 423 2,0 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 109 1,9 Livsmedelsarbete 61 1,9 Brandpersonal 11 1,7 Övrigt industriellt arbete 112 1,3 Yrkesförare 118 1,2 Byggnadsmålare 15 1,0 Poliser, tullbevakningspersonal 19 1,0 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 46 1,0 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 61 0,9 Grafiskt arbete 15 0,8 Väktare, ordningsvakter 10 0,7 Godshanterings- och lagerarbete 63 0,6 Elektriskt arbete 47 0,6 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 20 0,6 Städare och fönsterputsare 38 0,5 Försäljare inom detaljhandel 81 0,4 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 92 0,4 Barnskötare m.fl. 29 0,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 36 0,3 Lärare 73 0,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 23 0,3 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 43 0,3 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 16 0,2 Övriga yrkesgrupper Totalt alla yrken ,6 ARBETSSKADOR 23

24 Små riskförändringar mellan 1998 och 2003 För att få säkrare uppskattningar om risktalen för invalidiserande olycksfall har tidsserien i tabell 8 beräknats utifrån de uppgifter som fanns i AFA Försäkrings skaderegister i december två år efter respektive skadeår. Detta innebär att uppgifter för 2004 kan redovisas först Den genomsnittliga risken att drabbas av ett invalidiserande arbetsolycksfall är i princip oförändrad mellan 1998 och Efter 1997 har dock risken minskat, vilket kan bero på att de arbetsolycksfall som är samordnade med trafikförsäkringen från och med 1998 i praktiken inte längre regleras av AFA Försäkring. Återigen framträder yrkesgrupperna inom industrin, där träindustriarbete samtliga år uppvisar högst risk. De flesta av grupperna med högst risk har något lägre risk 2004 jämfört med Undantagen är pappers- och pappersmassearbete och brandpersonal. Återigen poängteras att det är svårt att uttala sig om vad förändringarna mellan några år beror på. Man kan dock konstatera att den inbördes ordningen mellan grupperna är relativt oförändrad och att grupperna har ungefär samma risk år från år. 24 ARBETSSKADOR

25 Tabell 8. Årlig risk (antal fall/1 000 sysselsatta) att råka ut för ett arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december två år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp Träindustriarbete 6,9 5,3 6,3 5,6 6,6 8,0 7,0 Pappers- och pappersmassearbetare 2,0 1,8 2,4 1,7 2,3 2,4 3,1 Metallarbete 2,8 2,6 2,6 2,7 3,3 3,3 2,9 Brandpersonal 5,0 3,8 2,5 1,4 2,3 2,7 2,8 Livsmedelsarbete 2,6 2,5 2,5 2,1 2,6 2,7 2,7 Byggnadsträarbetare 3,8 2,9 3,0 3,2 2,6 2,4 2,6 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 3,3 2,9 2,7 2,3 2,8 2,6 2,4 Isolerings- och VVS-montörer 2,8 1,7 1,9 1,9 2,3 2,4 2,4 Poliser, tullbevakningspersonal 3,4 3,4 2,2 1,4 2,1 1,6 2,1 Grafiskt arbete 0,7 1,1 0,9 1,4 1,4 1,3 1,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 1,8 1,6 1,6 1,6 1,7 1,3 1,4 Yrkesförare 2,5 2,1 1,8 1,5 2,0 1,7 1,2 Övrigt industriellt arbete 1,8 1,5 1,0 0,9 1,0 1,1 1,0 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 1,5 1,0 1,2 1,3 1,2 1,5 1,1 Väktare, ordningsvakter 1,7 1,8 1,3 1,0 1,5 2,1 0,9 Godshanterings- och lagerarbete 1,3 1,0 0,9 0,9 1,0 1,3 0,8 Elektriskt arbete 1,0 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,8 Byggnadsmålare 1,6 1,5 1,1 1,4 1,3 1,7 0,7 Förskolelärare och fritidspedagoger 0,5 0,3 0,4 0,3 0,3 0,5 0,6 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 0,8 1,0 0,6 0,4 0,7 0,6 0,5 Städare och fönsterputsare 0,7 0,3 0,5 0,5 0,6 0,6 0,5 Försäljare inom detaljhandel 1,0 0,8 0,7 0,5 0,6 0,5 0,5 Lärare 0,5 0,5 0,5 0,4 0,5 0,5 0,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 0,7 0,5 0,6 0,6 0,4 0,6 0,4 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 0,7 0,5 0,6 0,4 0,5 0,5 0,4 Barnskötare m.fl. 0,6 0,4 0,5 0,4 0,5 0,3 0,4 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2 Genomsnittlig risk alla yrken 1,0 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 ARBETSSKADOR 25

26 Sammanfattning allvarliga arbetsolycksfall Diagram 1 sammanfattar uppgifterna i föregående avsnitt. Personer inom träindustrin, gruv- och bergarbetare, stenhuggare, livsmedelsarbete, metallarbete och byggnadsarbete löper alla hög risk för allvarliga arbetsolycksfall. Dessa grupper löper även högre risk att drabbas av invalidiserande olycksfall än andra grupper. Också de som arbetar inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, tullbevakningspersonal, väktare, kriminalvårdare och brandmän) och yrkesförare uppvisar högre risktal än genomsnittet. Andelen olycksfall som medför invaliditet är emellertid betydligt lägre i dessa yrkesgrupper. Detta kan bero på att fysiska och psykiska skador till följd av hot eller våld inte i lika hög grad medför medicinsk invaliditet som andra exponeringar. 26 ARBETSSKADOR

27 Diagram 1. Olika yrkesgruppers risker att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall, skadeår Uppgifterna är avlästa i december ARBETSSKADOR 27

28 Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall I AFA Försäkrings skaderegister över arbetsolycksfall samlas information om hur olyckan har gått till och hur skadan har uppstått. På anmälningsblanketten får den skadade svara på tre frågor: 1. Vad sysslade du med när olyckan inträffade? 2. Vad orsakade olyckan? (Vad gick på tok?) 3. Vad gjorde du dig illa på? (Hur uppstod skadan?) Detaljerad kodning för maximal information Skadehandläggaren komprimerar svaren på varje fråga till ett verb och ett substantiv som kodas in i databasen. Att koda en fritextbeskrivning av händelseförloppet ger goda möjligheter att specificera detaljer som är viktiga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man bör ta till. När denna information kopplas till uppgifter om till exempel yrke, kön, ålder samt konsekvensdata som sjukskrivningstid och diagnos erhålls ett unikt system som kan användas för lokalt riktade skadeförebyggande insatser. I dagsläget kodas alla olycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning samt alla olycksfall till följd av våld, hot om våld samt rån. I tabell 9 redovisas de olycksfallsförlopp som är vanligast förekommande i databasen med utgångspunkt från de allvarliga arbetsolycksfall som inträffade mellan 2003 och Med hjälp av koderna har olyckorna klassats till de grupper som redovisas på de följande sidorna. Okodade eller oklassade händelser Övriga orsaker till skada består av skador som per december 2005 inte kodats, skador som inte kunnats hänföras till någon grupp samt grupper med färre än 20 skador. Man ska också vara medveten om att en skada kan återfinnas i flera av de redovisade grupperna; ett par hundra skador återfinns i fler grupper än en. 28 ARBETSSKADOR

29 Tabell 9. De vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall Antal Andel med medicinsk invaliditet (procent) Falla, tappa balansen på underlag utomhus ,3 Hot och våld ,3 Arbete med maskin (ej handhållen) ,2 Fall från höjd ,8 Falla, tappa balansen på underlag inomhus ,5 Akut överansträngning ,7 Lasta, lossa bära (sak eller person) ,6 Fall i trappa (ute eller inne) ,6 Rån ,8 Sport och lek ,4 Skuren av kniv ,0 Klämd, slag av arbetsstycke, bräda, rör ,4 Skadad av handhållet verktyg ,7 Hetta, eld, explosion, svets, el ,4 Klämd i dörr, port, lucka fönster ,0 Truck ,1 Kliv i/ur fordon ,3 Djurhantering ,7 Köra eller åka med i tåg 142 2,8 Skuren av glas eller plåt ,0 Cykla ,0 Stick av spruta, nål 119 2,5 Lyftanordningar ,8 Skadad av kemikalie, frätande ämne 88 30,7 Fordon på väg 77 14,3 Fallande träd 69 29,0 Skadad av tryckluft 45 28,9 Olycka på båt 30 13,3 Buller (hörselskada) 28 35,7 Påkörd av fordon 23 21,7 Ras, instörtning av schakt, hål 20 40,0 Totalt ,6 8 Maskin (ej handhållen) inom verksamheterna jordbruk/skogsbruk, sten/betong/asfalt, livsmedel, metallframställning/-bearbetning, träbearbetning, papper/pappersmassa. 9 Inga akuta överansträngningar. 10 Endast skador utan samband med hot eller våld. 11 Ej kniv eller motorsåg. 12 Inkluderar händelser med färre än 20 fall och händelser som ej kan hänföras till en viss grupp. ARBETSSKADOR 29

30 30 ARBETSSKADOR Foto: Peo Olsson / Folio

31 I diagram 2 redovisas utvecklingen mellan 1995 och 2004 för de största grupperna i tabell 9. I princip är det samma skadehändelser som återkommer år efter år. Undantaget är händelsen hot och våld som har ökat kraftigt sedan i början av 1990-talet och sedan år 2000 ligger på en fortsatt hög nivå. Diagram 2. Procentuell andelsutveckling för de vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg år ARBETSSKADOR 31

32 Diagram 3 11 visar yrkesgrupper som har en högre andel allvarliga arbetsolycksfall relaterade till en viss händelse än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper. Exempelvis står händelsen falla, tappa balansen på underlag utomhus för 11,4 procent av det totala antalet allvarliga arbetsolycksfall (2 096/18 443, se tabell 9). I gruppen Barnskötare m.fl. är samma händelse orsaken till 41,8 procent av de allvarliga arbetsolycksfallen. De och andra grupper med andelar högre än 11,4 procent redovisas alltså i diagrammet för den olyckshändelsen (diagram 3). På liknande sätt redovisas de andra händelserna. fallolyckor är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall (se tabell 9). Utomhus halkar man på is och snö, inomhus på hala golv eller snubblar på något. Det är barnskötarna, förskolelärarna, tidningsbuden och lärarna som främst råkar ut för fall utomhus. Fall inomhus drabbar framför allt städare och restaurangpersonal. Våta golv och matrester är de största problemen. Även brandpersonal drabbas av fall inomhus. Bland fallolyckorna från höjd dominerar fall från stege med nästan 40 procent. De som är värst drabbade är byggnadsmålarna. Fallolyckor Fallolyckor är ett samlingsbegrepp för fall inomhus, fall utomhus, fall i trappa och fall från höjd. Olika typer av 32 ARBETSSKADOR

33 Diagram 3. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror fall utomhus. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december Diagram 4. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på fall inomhus. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december Diagram 5. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på fall från höjd. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december ARBETSSKADOR 33

34 Hot, våld och rån Skador till följd av hot och våld har blivit allt vanligare de senaste åren (se diagram 2). Även rån är en vanlig skadeorsak. Dessa händelser innebär inte nödvändigtvis att man är borta från arbetet i mer än 30 dagar, men den psykiska påfrestningen är ofta så stor att den kan likställas med sjukskrivning. I rehabiliteringsfasen av dessa skador kan det ibland vara bättre för den drabbade att vara på arbetsplatsen än hemma. Kriminalvårdare, poliser och väktare som i sitt dagliga arbete konfronteras med hotfulla och våldsamma personer svarar för de högsta andelarna av händelsen hot och våld. Att konflikter som uppstår i samband med bemötande eller vård av patienter, klienter eller barn också kan leda till skador framgår av övriga yrkesgrupper med andelar över genomsnittet för händelsen hot och våld. Drabbade grupper är till exempel lärare, vårdpersonal och personal inom socialtjänsten. Diagram 6. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på våld eller hot om våld. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december När det gäller händelsen rån uppvisar naturligtvis yrken inom post- och bankväsendet, försäljare inom detaljhandel samt väktare de största andelarna. Diagram 7. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på rån. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december ARBETSSKADOR

35 Maskinolyckor Maskinolyckor står för nästan lika många allvarliga olycksfall som hot och våld. Andelen olyckor som resulterar i invaliditet är dock klart högre (se tabell 9). De maskiner som orsakar flest allvarliga arbetsolycksfall är metall-, trä- och livsmedelsmaskiner. Många av dessa olyckor leder dessutom till bestående men, framför allt amputation eller frakturer på fingrar, händer och armar. De grupper som framkommer i diagram 8 uppvisar också betydligt högre risk för invalidiserande arbetsolycksfall (se till exempel tabell 7). Träindustriarbetare löper högst risk att drabbas av invalidiserande olycksfall. Gruppen grafiker har relativt få allvarliga arbetsolycksfall men en tydlig risk att skada sig i kontakt med tryckpressar (till exempel offset). Diagram 8. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på maskinolyckor. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december Lasta, lossa, bära I gruppen lasta/lossa/packa/stapla återfinns de skador som uppstått i samband med att man manuellt packat, lastat, lossat eller burit föremål (här ingår inte skador som beror på akut överansträngning). Det är framför allt vid godshantering och lagerarbete som dessa olyckor inträffar. Dessa skador drabbar också yrkesförarna. Diagram 9. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på lasta, lossa eller bära. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december ARBETSSKADOR 35

36 Akut överansträngning Akut överansträngning innebär att man gör ett arbetsmoment som man gjort många gånger tidigare men att något oförutsett inträffar. Majoriteten av dessa skador har uppstått på grund av tung manuell hantering (av föremål eller personer). Ett exempel kan vara att förflytta en patient, något man gjort många gånger, men denna gång gör patienten ett oväntat kast med kroppen som ger upphov till en skada. Att detta är ett stort problem inom vårdyrkena syns tydligt i diagram 10. Även brandmän som dagligen hanterar tung utrustning, både under övning och i skarpa lägen, är en riskgrupp. Diagram 10. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på akut överansträngning. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december Sport och lek I gruppen sport och lek ingår skador som har uppstått i samband med att man idrottar eller motionerar under arbetstid. Brandpersonal, poliser och kriminalvårdare skadar sig ofta i och med fysisk aktivitet. Bland lärarna är det främst idrottslärarna som skadar sig i samband med undervisning. Diagram 11. Procentuell andel av de allvarliga arbetsolycksfallen i respektive grupp som beror på sport och lek. Uppgifterna avser skadeår och är avlästa i december ARBETSSKADOR

37 Foto: Anders Petersen / Mira ARBETSSKADOR 37

38 Arbetssjukdomar Risker för yrkesgrupper Tabell 10 visar risken att drabbas av en arbetssjukdom för olika yrkesgrupper. Siffrorna baseras på godkända arbetssjukdomar med visandeår 2002 och Grupper med färre än tio fall redovisas inte. En arbetssjukdom kan uppstå långt efter det att den exponering som orsakat arbetssjukdomen har upphört. Exempelvis asbestrelaterad lungcancer kan uppstå flera decennier efter det att en person blivit exponerad för asbest i sin arbetsmiljö. Den yrkesfördelning som redovisas nedan grundar sig på det yrke den arbetsskadade hade då sjukdomen visade sig. Det betyder att de uppgifter som finns i våra skaderegister inte ger fullständig information om vilka yrken som är förknippade med exponeringar som orsakar arbetssjukdomar. Tabell 10. Godkända arbetssjukdomar, visandeår Uppgifterna är avlästa i december Yrkesgrupp Antal fall Risk (antal fall/1 000 sysselsatta) Militärt arbete (endast anställda) 62 3,1 Poliser och tullbevakningspersonal 88 2,2 Kriminalvårdare 18 2,0 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 11 1,2 Murare 16 1,2 Isolerings- och VVS-montörer 37 1,2 Träindustriarbete 53 1,1 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 135 1,1 Metallarbete 407 0,9 Byggnadsträarbetare 73 0,8 Byggnadsmålare 19 0,7 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 43 0,6 Livsmedelsarbete 35 0,5 Grafiskt arbete 14 0,4 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 10 0,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 31 0,3 Godshanterings- och lagerarbete 57 0,3 Övrigt industriellt arbete 51 0,3 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 40 0,3 Yrkesförare 50 0,3 Städare och fönsterputsare 35 0,2 Elektriskt arbete 36 0,2 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 46 0,2 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 41 0,1 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 53 0,1 Lärare 39 0,1 Förskolelärare och fritidspedagoger 13 0,1 Försäljare inom detaljhandel 24 0,1 Övriga yrkesgrupper Totalt ,3 38 ARBETSSKADOR

39 Diagnoser Diagram 12 visar diagnoserna för de arbetssjukdomar som visade sig 2002 och Muskler, skelett och bindväv Yrkesgrupper inom byggsektorn och metallarbete har en högre andel arbetssjukdomar som kan härledas till sjukdomar i muskler, skelett och bindväv än genomsnittet (tabell 10). Hörselnedsättning Metallarbetare, betong-, byggnads- och anläggningsarbetare, byggnadsträarbetare, poliser och tullbevakningspersonal, träindustriarbetare och yrkesmilitärer har högre andel arbetssjukdomar med diagnosen hörselnedsättning än genomsnittet. Vibrationsskador är vanligast bland betong-, byggnadsoch anläggningsarbetare. Även bland byggnadsträarbetare, isolerings- och VVS-montörer samt metallarbetare är vibrationsskador klart vanligare än bland andra yrkesgrupper. Diagram 12. Godkända arbetssjukdomar som visade sig fördelade på diagnosgrupp. Uppgifterna är avlästa i december ARBETSSKADOR 39

40 40 SJUKFRÅNVARO Foto: Jan Håkan Dahlström / Bildhuset

41 Sjukfrånvaro Det andra avsnittet i denna rapport berör sjukfrånvaro. Ersättning vid sjukskrivning lämnas oavsett om sjukskrivningen beror på arbetet eller inte. Skillnader i sjukfrånvaro mellan yrkesgrupper kan således spegla den demografiska sammansättningen. Avsnittet har två delar: Sjukfall mellan 1995 och 2004 Den första delen ger en överblick av hur sjukfrånvaron, uttryckt i antal nya sjukfall per år, har utvecklats under perioden Långvarig sjukfrånvaro I den andra delen beskrivs den långvariga sjukfrånvaron per yrkesgrupp, kön, ålder och diagnosgrupp. Med långvarig sjukfrånvaro avses sjukfall som har medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Två mått används för att beskriva sjukfrånvaro; faktiskt antal och relativ frekvens. Den relativa frekvensen (risken) uttrycks som antal fall per sysselsatta. SJUKFRÅNVARO 41