Arbetsskador vid plåtslageri 2001
|
|
|
- Karl-Erik Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté Arbetsskador vid plåtslageri 2001 Björn Samuelson Lotta Lundholm CAK juni 2003
2 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Arbetsskador i plåtslageribranschen Allmänt 6 Översikt arbetsolyckor och arbetssjukdomar Takarbeten av plåt 10 Ventilationsarbeten 11 Takarbeten och ventilationsarbeten, sammanslaget 13 Arbetsskador Takarbeten 16 Tabell 1. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och 16 händelse 16 Tabell 2. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och 17 skadad kroppsdel 17 Tabell 3. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar 18 och skadans följd (trolig frånvaro) 18 Tabell 3b. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar 18 och skadans följd (trolig frånvaro) 18 Tabell 4. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak 19 Tabell 4b. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak 19 Tabell 5. Arbetssjukdomar yrke, genomsnittligt antal 19 sjukdagar och orsak 19 Tabell 6. Arbetssjukdomar 2001 med orsak belastningsfaktorer - yrke, antal och skadad kroppsdel 20 Tabell 7. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 21 sjukdagar och ålder 21 Tabell 8. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 21 sjukdagar och skademånad 21 Tabell 9. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 21 sjukdagar och tidpunkt 21 Tabell 10. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 22 sjukdagar och skadad kroppsdel 22 Tabell 11. Arbetssjukdomar antal belastningssjukdomar 22 och skadad kroppsdel 22 Tabell 12. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 22 sjukdagar och skadans följd 22 Tabell 13. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 22 sjukdagar och ålder 22 Ventilationsarbeten 23 Tabell 14. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och 23 händelse 23 Tabell 15. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och 24 skadad kroppsdel 24 Tabell 16. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar 25 och skadans följd (trolig frånvaro) 25 Tabell 16b. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar 25 och skadans följd (trolig frånvaro) 25 Tabell 17. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak 26 Tabell 17b. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak 26 2
3 Tabell 18. Arbetssjukdomar yrke, genomsnittligt antal 26 sjukdagar och orsak 26 Tabell 19. Arbetssjukdomar 2001 med orsak belastningsfaktorer - yrke, antal och skadad kroppsdel 27 Tabell 20. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 28 sjukdagar och ålder 28 Tabell 21. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 28 sjukdagar och skademånad 28 Tabell 22. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 28 sjukdagar och tidpunkt 28 Tabell 23. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 29 sjukdagar och skadad kroppsdel 29 Tabell 24. Arbetssjukdomar antal belastningssjukdomar 29 och skadad kroppsdel 29 Tabell 25. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 29 sjukdagar och skadans följd 29 Tabell 26. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 29 sjukdagar och ålder 29 Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) 30 Tabell 27. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och 30 händelse 30 Tabell 28. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och 31 skadad kroppsdel 31 Tabell 29. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar 32 och skadans följd (trolig frånvaro) 32 Tabell 29b. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar 32 och skadans följd (trolig frånvaro) 32 Tabell 30. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak 33 Tabell 30b. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak 33 Tabell 31. Arbetssjukdomar yrke, genomsnittligt antal 33 Tabell 32. Arbetssjukdomar 2001 med orsak belastningsfaktorer - yrke, antal och skadad kroppsdel 34 Tabell 33. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 35 sjukdagar och ålder 35 Tabell 34. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 35 sjukdagar och skademånad 35 Tabell 35. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal 35 sjukdagar och tidpunkt 35 Tabell 36. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 36 sjukdagar och skadad kroppsdel 36 Tabell 37. Arbetssjukdomar antal belastningssjukdomar 36 och skadad kroppsdel 36 Tabell 38. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 37 sjukdagar och skadans följd 37 Tabell 39. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal 37 sjukdagar och ålder 37 3
4 Sammanfattning Denna sammanställning omfattar till Försäkringskassan anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar i plåtslageribranschen inom de två näringsgrenarna Takarbeten av plåt och Ventilationsarbeten. Arbetsskador inträffade under år 2001, som är anmälda och registrerade till och med februari 2003 ingår i redovisningen. Vid takarbeten av plåt inträffade något fler olyckor år 2001 än Frekvensen (antal olyckor/1000 sysselsatta) uppgick till 17,9 år Totalt anmäldes 118 olyckor. Som jämförelse kan nämnas att i hela näringsgrenen Byggverksamhet, d v s inklusive statlig och kommunal verksamhet samt alla sidobranscher var antalet olyckor ca och frekvensen 15,0. Det är fallolyckor, hanteringsskador, skador från maskiner och verktyg, samt plötslig överbelastning som dominerar vid takarbeten. Fördelningen är mycket lik byggbranschen i övrigt. För ventilationsarbeten var antalet olyckor år 2001 något färre än året före, 101 fall. Frekvensen var 14,7 olyckor per 1000 sysselsatta. Även för ventilationsarbeten är det fallolyckorna som är vanligast. Därefter följer plötslig överbelastning och stöt samt hanteringsskador. Bland arbetssjukdomarna vid takarbeten dominerar belastningsskadorna stort. I övrigt förekommer bullerskador och påverkan av kemiska ämnen. Skadebilden vid ventilationsarbeten liknar den vid takarbeten med belastningsskador, bullerskador och påverkan av kemiska ämnen, men dessutom förekommer några fall av sociala faktorer. 4
5 Bakgrund Med arbetsskador menas anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall. Dessa anmäls av arbetsgivaren till försäkringskassan som sedan vidarebefordrar uppgifterna till Arbetsmiljöverket vilket granskar och dataregistrerar uppgifterna. Denna rapport bygger på en särskild bearbetning av arbetsskadestatistiken inom plåtslageribranschen som beställts av Centrala Arbetsmiljökommittén. Underlaget är framtaget i mars år Som arbetsolyckor räknas olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller på den plats där arbetstagaren vistas för arbetsgivarens räkning. Alla olycksfall som lett till sjukskrivning ingår i statistiken. Beträffande vissa olycksfall, olyckor som medfört tandskada eller akut hörselskada, så räknas de in i statistiken även i de fall de inte medfört någon sjukskrivning. Till arbetssjukdomar räknas sjukdomar som orsakas av annan skadlig inverkan, t ex belastningsfaktorer, kemiska ämnen, buller, vibrationer samt sociala eller organisatoriska förhållanden. Dessa är ej av den akuta karaktär som kännetecknar olycksfallen. I begreppet arbetsskador ingår förutom arbetsolyckor och arbetssjukdomar även trafikolycksfall (d v s olyckor vid färd till, från och mellan arbetsplatser). Trafikolycksfall som inträffat utanför arbetstiden (färdolycksfall) redovisas inte efter bransch och ingår därför inte i denna rapport. De uppgifter som rapporteras för varje arbetsskada är: tidpunkt, person, yrke, arbetsgivare, personskadans art och omfattning samt åtgärder. Dessa uppgifter dataregistreras till vissa delar. Uppgifter om sjukskrivningstiden kompletteras i efterhand genom att man hämtar uppgifter från Riksförsäkringsverket. För att ha en möjlighet att göra jämförelser mellan olika branscher och olika år måste det finnas uppgifter om antalet sysselsatta. Dessa uppgifter hämtas från Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) som är en årlig totalräknad undersökning. RAMS baseras bl a på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och självdeklarationer från egna företagare. Gruppindelningen i statistiken bygger på den så kallade SNI92-koden (Svenskt näringslivs index) som beror på arbetsställets sysselsättningsslag, samt på SSYK96 (Standard för svensk yrkesklassificering). Ett betydande problem vid bearbetning och analys av statistiken är att det saknas tillförlitliga uppgifter om antalet sysselsatta i respektive yrke. Uppgifterna om sysselsättning inom näringsgrenarna (från RAMS) är säkrare. Ett annat problem är att antalet fall i vissa yrkesgrupper blir mycket litet. Därför har i det följande vissa yrken redovisats dels var för sig, dels sammanslaget till en gemensam beteckning Byggnadshantverkare. Tabellerna har då benämnts med a resp. b. Denna sammanställning omfattar arbetsolyckor och arbetssjukdomar i plåtslageribranschen inom de två näringsgrenarna Takarbeten av plåt (SNI ) och Ventilationsarbeten (SNI ). Dessa näringsgrenar sysselsätter ca personer, inklusive tjänstemän. Inom hela byggsektorn, d v s inklusive Bygg- och anläggning, VVS, El, Måleri m fl sidobranscher, sysselsätts ca personer. Rapporten har sammanställts av Björn Samuelson, Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd och Lotta Lundholm, Arbetsmiljöverkets statistikenhet. 5
6 Arbetsskador i plåtslageribranschen 2001 Allmänt Denna sammanställning omfattar till Försäkringskassan anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar i plåtslageribranschen inom de två näringsgrenarna Takarbeten av plåt respektive Ventilationsarbeten. Vid Takarbeten av plåt inträffade något fler olyckor år 2001 än Frekvensen (antal olyckor/1000 sysselsatta) uppgick till 19,0 år Totalt anmäldes 118 olyckor (Tabell 1). Som jämförelse kan nämnas att i hela näringsgrenen Byggverksamhet, d v s inklusive statlig och kommunal verksamhet samt alla sidobranscher var antalet olyckor ca Det är fallolyckor med 43 (37 %), hanteringsskador 17 (15 %), skador från maskiner och verktyg 15 (13 %), samt plötslig överbelastning 11 (9%) som dominerar vid takarbeten. Fördelningen är mycket lik byggbranschen i övrigt. För Ventilationsarbeten var antalet olyckor år 2001 något färre än året före, 101 fall (Tabell 14). Frekvensen var 14,9 olyckor per 1000 sysselsatta. Även för ventilationsarbeten är det fallolyckorna som är vanligast med 39 (38%) inträffade olyckor. Därefter följer plötslig överbelastning 12 (12 %) och stöt 12 (12 %) samt hanteringsskador 11 (11 %). Bland arbetssjukdomarna vid takarbeten (Tabell 4) dominerar belastningsskadorna stort med 45 fall (88 %). I övrigt förekommer bullerskador 3 (6 %) och påverkan av kemiska ämnen 2 fall (4 %). Frekvensen av arbetssjukdomar var 8,6 fall/ 1000 sysselsatta. Skadebilden vid ventilationsarbeten (Tabell 17) liknar den vid takarbeten med ett stort antal belastningsskador 24 (67 %), bullerskador 4 (11 %) och påverkan av kemiska ämnen 2 (6 %) fall, men dessutom förekommer 3 (8 %) fall av sociala faktorer. Frekvensen var 5,3 fall per tusen sysselsatta. I det följande (sid. 16 ff) redovisas mer i detalj arbetsolyckornas och arbetssjukdomarnas fördelning på yrkesgrupper, näringsgrenar, orsaker, skadad kroppsdel, sjukdagar, ålder, tidpunkt och årstid. 6
7 Arbetsolyckor vid Takarbeten. Händelse. 9% 4% 13% 15% 9% 8% Maskin Fall förem Fall Feltramp Överbel. Hantering Stöt Övrigt 5% 37% Arbetssjukdomar vid Takarbeten. Orsak. 4% 6% 2% Belastnings faktorer Kemiska ämnen Buller Övrigt oklart 88% 7
8 Arbetsolyckor vid Ventilationsarbete. Händelse. 11% 12% 12% 7% 7% 5% 4% 38% Maskin Splitter Fall förem Fall Feltramp Överbel. Hantering Stöt Övrigt 4% Arbetssjukdomar vid Ventilationsarbeten. Orsak. 8% 8% 11% 6% 67% Belastnings faktorer Kemiska ämnen Buller Sociala faktorer Övrigt oklart 8
9 Arbetsolyckor vid Tak- och ventilationsarbete. Händelse. 13% 11% 11% 5% 5% 10% 3% 36% 6% Maskin Splitter Fall förem Fall Feltramp Överbel. Hantering Stöt Övrigt Arbetssjukdomar vid Tak- och ventilationsarbete. Orsak. 8% 3% 5% 5% Belastnings faktorer Kemiska ämnen Buller Sociala faktorer Övrigt oklart 79% 9
10 Översikt arbetsolyckor och arbetssjukdomar Översikten visar arbetsolyckor med sjukdagar (inkl tandskador och akut hörselskada) och arbetssjukdomar under perioden 1994 t o m Under denna period har ersättningssystemet för arbetsskador varit i stort oförändrat och uppgifterna är därför jämförbara mellan åren. I de relativt små populationer som det är frågan om här med ett begränsat antal skadefall, blir variationen mellan åren ofta ganska stor. Enstaka variationer mellan åren kan inte tolkas som trender. Först när upp- eller nedgångar står sig flera år i rad finns det anledning att tala om tydliga tendenser. En annan faktor som påverkas starkt av det låga antalet skadefall är den genomsnittliga sjukskrivningstiden. Enstaka långtidssjukskrivningar inverkar betydligt på genomsnittet, särskilt gäller detta för arbetssjukdomarna. Stor betydelse har dessutom tidpunkten för registeruttaget. För år 2001 gjordes uttaget ovanligt sent. Takarbeten av plåt sysselsatta Arbetsolyckor / ,6 19,1 18,0 15,8 20,2 18,3 15,3 19,0 personer Arbetssjukdomar /1000 7,6 7,2 4,8 4,5 7,7 8,0 7,3 8,6 personer Dödsfall Sjukdagar/ i.u i.u. i.u. i.u. 67 olycka Sjukdagar/ sjukdom i.u i.u. i.u. i.u. 215 Arbetsolyckor vid Takarbeten Frekvens År 0 10 arbetsolyckor Olyckor/1000 personer
11 Arbetssjukdomar vid Takarbeten År Frekvens arbetssjukdomar Sjukdomar/ 1000 personer Ventilationsarbeten sysselsatta Arbetsolyckor / ,0 18,4 16,2 14,8 20,0 17,5 16,6 14,9 personer Arbetssjukdomar /1000 6,1 3,7 3,2 3,4 5,8 5,8 7,7 5,3 personer Dödsfall Sjukdagar/ i.u i.u. i.u. i.u. 51 olycka Sjukdagar/ sjukdom i.u i.u. i.u. i.u
12 Arbetsolyckor vid Ventilationsarbete Frekvens År 0 arbetsolyckor Olyckor/1000 personer Arbetssjukdomar vid Ventilationsarbete År arbetssjukdomar Sjukdomar/1000 personer Frekvens 12
13 Takarbeten och ventilationsarbeten, sammanslaget sysselsatta Arbetsolyckor / ,2 18,8 17,1 15,5 20,1 17,9 15,8 17,2 personer Arbetssjukdomar /1000 7,0 5,5 4,0 4,0 6,7 6,8 7,5 6,8 personer Dödsfall Sjukdagar/ i.u i.u. i.u. i.u. 60 olycka Sjukdagar/ sjukdom i.u i.u. i.u. i.u. 182 Arbetsolyckor vid Tak- och ventilationsarbete, sammanslaget Frekvens År 0 arbetsolyckor Olyckor/1000 personer 13
14 Arbetssjukdomar vid Tak- och ventilationsarbete, sammanslaget Frekvens År 0 arbetssjukdomar Sjukdomar/1000 personer 14
15 Arbetsskador 2001 I det följande kapitlet (sidorna 16-37) redovisas data för de näringsgrenar som ingår i branschgruppen Plåtslageri. I branschgruppen ingår näringsgrenarna Takarbeten av plåt (SNI-kod 45221) och Ventilationsarbeten (SNI-kod 45332). Eftersom populationerna är förhållandevis små, endast drygt personer i vardera näringsgrenen, har även sammanslagna data för Takarbeten + Ventilationsarbeten redovisats. Uppgifter om antal sjukdagar kan i vissa fall vara ofullständiga beroende på att sjukperiodens längd ännu inte slutrapporterats. I tabellerna som benämnts med b har vissa grupper lagts ihop. Detta görs eftersom antalet fall i de enskilda yrkesgrupperna oftast är för få för att det skall vara meningsfullt att redovisa genomsnittlig frånvaro. Gruppen Byggnadshantverkare omfattar takläggare, isolerare, rörmontör och elektriker. Gruppen Plåtslagare/ventilationsmontör är oförändrad. Gruppen Övriga omfattar bygg- och anläggningsarbetare och smeder. 15
16 Takarbeten Tabell 1. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och händelse Takarbeten av plåt - sni=45221 El- Explo- Skadad Skadad Skadad Träffad Träffad For- Skadad Fall av person Fel- Överbelastning Hanter- Slagit Övrigt Totalt olyckor sion, av av av av av dons- av Totalt Därav tramp, av kroppsdel ings- emot spräng- värme kemiskt maskin, flyg- fal- olycka person till sned- Totalt Därav skada stilla- ning, ämne föremål ande lande eller lägre tramp vid stå- Yrke / Händelse brand i före- före- djur nivå lyft ende etc rörelse mål mål föremål Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar Procent av anmälda arbetsolyckor 0,8% 0,8% 12,7% 0,8% 8,5% 0,8% 0,8% 36,4% 27,1% 5,1% 9,3% 5,9% 14,4% 9,3% 100,0% - = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada.
17 Tabell 2. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadad kroppsdel Takarbeten av plåt Huvud, Ansikte Nacke, Rygg, Bröst Buk, Hela el Öga Fingrar Hand, Axel, Tår Fot, Höft- Totalt ej hals ej bäck- större hand- arm fotled led, Yrke / Kroppsdel ansikte nacke en delar av led ben, kroppen knä Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar
18 Tabell 3. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd (trolig frånvaro) Takarbeten av plåt Ingen 1-7 Mer än Döds- Totalt sjuk- dagars 7 dagars fall Yrke / Skadans följd frånvaro sjuk- sjuk- frånvaro frånvaro Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. Tabell 3b. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd (trolig frånvaro) Takarbeten av plåt Ingen 1-7 Mer än Döds- Totalt Genom- sjuk- dagars 7 dagars fall snittligt Yrke / Skadans följd frånvaro sjuk- sjuk- antal frånvaro frånvaro sjukdagar Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar
19 Tabell 4. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak Takarbeten av plåt anmälda arbetssjukdomar Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övriga (tjm m.fl.) TOTALT Procent av anmälda arbetssjukdomar 88,2% 3,9% 5,9% 2,0% 100% Tabell 4b. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak Takarbeten av plåt anmälda arbetssjukdomar Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT Tabell 5. Arbetssjukdomar yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och orsak Takarbeten av plåt Genomsnittligt antal sjukdagar per anmäld arbetssjukdom Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. 19
20 Tabell 6. Arbetssjukdomar 2001 med orsak belastningsfaktorer - yrke, antal och skadad kroppsdel Takarbeten av plåt Huvud, Ansikte Nacke, Rygg, Bröst Buk, Hela el Öga Fingrar Hand, Axel, Tår Fot, Höft- Totalt Belastningssjukdom ej hals ej bäck- större hand- arm fotled led, Yrke / Kroppsdel ansikte nacke en delar av led ben, kroppen knä Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT
21 Tabell 7. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och ålder Takarbeten av plåt Ålder Genomsnittligt antal sjukdagar TOTALT Tabell 8. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skademånad Takarbeten av plåt Skademånad Genomsnittligt antal sjukdagar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Novenber December TOTALT Tabell 9. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och tidpunkt Takarbeten av plåt Tidpunkt Genomsnittligt antal sjukdagar Kum procent (exkl. oklara) % % % % % % % % % % % % Oklar tid TOTALT = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. 21
22 Tabell 10. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadad kroppsdel Takarbeten av plåt Skadad kroppsdel Genomsnittligt antal sjukdagar Huvud, ej ansikte Nacke, hals Rygg, ej nacke Bröst Hela el större delar av kroppen Hand, handled Axel/arm Fot, fotled Höftled/ben/knä Blank, uppgift saknas TOTALT Tabell 11. Arbetssjukdomar antal belastningssjukdomar och skadad kroppsdel Takarbeten av plåt Belastning- kroppsdel Genomsnittligt antal sjukdagar Belastningsfaktorer : Rygg Belastningsfaktorer : Nacke/skuldra Belastningsfaktorer : Arm Belastningsfaktorer : Hand/finger Belastningsfaktorer : Höftled/ben/knä Belastningsfaktorer : övr. kroppsdel TOTALT Tabell 12. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd Takarbeten av plåt Skadans följd Genomsnittligt antal sjukdagar Ingen sjukfrånvaro 6 - Mer än 7 dagars sjukfrånvaro TOTALT Tabell 13. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och ålder Takarbeten av plåt Ålder Genomsnittligt antal sjukdagar TOTALT
23 Ventilationsarbeten Tabell 14. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och händelse Ventilationsarbeten - sni=45332 El- Explo- Skadad Skadad Skadad Träffad Träffad For- Skadad Fall av person Fel- Överbelastning Hanter- Slagit Övrigt Totalt olyckor sion, av av av av av dons- av Totalt Därav tramp, av kroppsdel ings- emot spräng- värme kemiskt maskin, flyg- fal- olycka person till sned- Totalt Därav skada stilla- ning, ämne föremål ande lande eller lägre tramp vid stå- Yrke / Händelse brand i före- före- djur nivå lyft ende etc rörelse mål mål föremål Byggnads- o anläggningsarbetare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar Procent av anmälda arbetsolyckor 1,0% 1,0% 1,0% 6,9% 5,0% 4,0% 2,0% 1,0% 25,7% 38,6% 4,0% 6,9% 11,9% 10,9% 11,9% 1,0% 100% - = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. 23
24 Tabell 15. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadad kroppsdel Ventilationsarbeten Huvud, Ansikte Nacke, Rygg, Bröst Buk, Hela el Öga Fingrar Hand, Axel, Tår Fot, Höft- Totalt ej hals ej bäck- större hand- arm fotled led, Yrke / Kroppsdel ansikte nacke en delar av led ben, kroppen knä Byggnads- o anläggningsarbetare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar
25 Tabell 16. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd (trolig frånvaro) Ventilationsarbeten Ingen 1-7 Mer än Döds- Totalt sjuk- dagars 7 dagars fall Yrke / Skadans följd frånvaro sjuk- sjuk- frånvaro frånvaro Byggnads- o anläggningsarbetare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. Tabell 16b. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd (trolig frånvaro) Ventilationsarbeten Ingen 1-7 Mer än Döds- Totalt Genom- sjuk- dagars 7 dagars fall snittligt Yrke / Skadans följd frånvaro sjuk- sjuk- antal frånvaro frånvaro sjukdagar Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar
26 Tabell 17. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak Ventilationsarbeten anmälda arbetssjukdomar Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT Procent av anmälda arbetssjukdomar 66,7% 5,6% 11,1% 8,3% 8,3% 100% Tabell 17b. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak Ventilationsarbeten anmälda arbetssjukdomar Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT Tabell 18. Arbetssjukdomar yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och orsak Ventilationsarbeten Genomsnittligt antal sjukdagar per anmäld arbetssjukdom Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT
27 Tabell 19. Arbetssjukdomar 2001 med orsak belastningsfaktorer - yrke, antal och skadad kroppsdel Ventilationsarbeten Huvud, Ansikte Nacke, Rygg, Bröst Buk, Hela el Öga Fingrar Hand, Axel, Tår Fot, Höft- Totalt Belastningssjukdom ej hals ej bäck- större hand- arm fotled led, Yrke / Kroppsdel ansikte nacke en delar av led ben, kroppen knä Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT
28 Tabell 20. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och ålder Ventilationsarbeten Ålder Genomsnittligt antal sjukdagar TOTALT Tabell 21. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skademånad Ventilationsarbeten Skademånad Genomsnittligt antal sjukdagar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Novenber December TOTALT Tabell 22. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och tidpunkt Ventilationsarbeten Tidpunkt Genomsnittligt antal sjukdagar Kum procent (exkl. oklara) % % % % % % % % % % % Oklar tid TOTALT = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. 28
29 Tabell 23. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadad kroppsdel Ventilationsarbeten Skadad kroppsdel Genomsnittligt antal sjukdagar Huvud, ej ansikte Nacke, hals Rygg, ej nacke Bröst Axel/arm Höftled/ben/knä Blank, uppgift saknas TOTALT Tabell 24. Arbetssjukdomar antal belastningssjukdomar och skadad kroppsdel Ventilationsarbeten Belastning- kroppsdel Genomsnittligt antal sjukdagar Belastningsfaktorer : Rygg Belastningsfaktorer : Nacke/skuldra Belastningsfaktorer : Arm Belastningsfaktorer : Höftled/ben/knä TOTALT Tabell 25. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd Ventilationsarbeten Skadans följd Genomsnittligt antal sjukdagar Ingen sjukfrånvaro dagars sjukfrånvaro 1 - Mer än 7 dagars sjukfrånvaro TOTALT Tabell 26. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och ålder Ventilationsarbeten Ålder Genomsnittligt antal sjukdagar TOTALT = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. 29
30 Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Tabell 27. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och händelse Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) El- Explo- Skadad Skadad Skadad Träffad Träffad For- Skadad Fall av person Fel- Överbelastning Hanter- Slagit Övrigt Totalt olyckor sion, av av av av av dons- av Totalt Därav tramp, av kroppsdel ings- emot spräng- värme kemiskt maskin, flyg- fal- olycka person till sned- Totalt Därav skada stilla- ning, ämne föremål ande lande eller lägre tramp vid stå- Yrke / Händelse brand i före- före- djur nivå lyft ende etc rörelse mål mål föremål Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar Procent av anmälda arbetsolyckor 0,5% 0,5% 0,9% 0,5% 10,0% 2,7% 6,4% 1,4% 0,9% 37,4% 26,5% 4,6% 10,5% 6,4% 12,8% 10,5% 0,5% 100%
31 Tabell 28. Arbetsolyckor yrke, antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadad kroppsdel Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Huvud, Ansikte Nacke, Rygg, Bröst Buk, Hela el Öga Fingrar Hand, Axel, Tår Fot, Höft- Totalt ej hals ej bäck- större hand- arm fotled led, Yrke / Kroppsdel ansikte nacke en delar av led ben, kroppen knä Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar
32 Tabell 29. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd (trolig frånvaro) Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Ingen 1-7 Mer än Döds- Totalt sjuk- dagars 7 dagars fall Yrke / Skadans följd frånvaro sjuk- sjuk- frånvaro frånvaro Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar Tabell 29b. Arbetsolyckor yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd (trolig frånvaro) Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Ingen 1-7 Mer än Döds- Totalt Genom- sjuk- dagars 7 dagars fall snittligt Yrke / Skadans följd frånvaro sjuk- sjuk- antal frånvaro frånvaro sjukdagar Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övr (tjm m.fl.) TOTALT Genomsnittligt antal sjukdagar
33 Tabell 30. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) anmälda arbetssjukdomar Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övriga (tjm m.fl.) TOTALT Procent av anmälda arbetssjukdomar 79,3% 4,6% 8,0% 3,4% 4,6% 100% Anmälda arbetssjukdomar/1000 syss. 5,5 0,3 0,6 0,2 0,3 6,9 syss enl. SCB/RAMS: Tabell 30b. Arbetssjukdomar yrke, antal och orsak Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) anmälda arbetssjukdomar Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT Tabell 31. Arbetssjukdomar yrke, genomsnittligt antal sjukdagar och orsak Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Genomsnittligt antal sjukdagar per anmäld arbetssjukdom Belast- Kemiska Vibra- Buller Övr. Smitta Org./ Övrigt TOTAL Yrke / Orsak nings- ämnen tion fysik. infek- sociala oklart faktorer faktor tion. faktorer Byggnadshantverkare Plåtslagare/Ventilationsmontör Övriga (tjm m.fl.) TOTALT
34 Tabell 32. Arbetssjukdomar 2001 med orsak belastningsfaktorer - yrke, antal och skadad kroppsdel Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Huvud, Ansikte Nacke, Rygg, Bröst Buk, Hela el Öga Fingrar Hand, Axel, Tår Fot, Höft- Totalt Belastningssjukdom ej hals ej bäck- större hand- arm fotled led, Yrke / Kroppsdel ansikte nacke en delar av led ben, kroppen knä Byggnads- o anläggningsarbetare Takläggare Isolerare Rörmontörer m fl Elektriker Plåtslagare/Ventilationsmontör Smeder Övr (tjm m.fl.) TOTALT
35 Tabell 33. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och ålder Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Ålder Genomsnittligt antal sjukdagar TOTALT Tabell 34. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skademånad Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Skademånad Genomsnittligt antal sjukdagar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Novenber December TOTALT Tabell 35. Arbetsolyckor antal, genomsnittligt antal sjukdagar och tidpunkt Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Tidpunkt Genomsnittligt antal sjukdagar Kum procent (exkl. oklara) % % % % % % % % % % % % Oklar tid TOTALT
36 Tabell 36. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadad kroppsdel Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Genomsnittligt Skadad kroppsdel antal sjukdagar Huvud, ej ansikte Nacke, hals Rygg, ej nacke Bröst Hela el större delar av kroppen Fingrar Hand, handled Axel/arm Fot, fotled Höftled/ben/knä Blank, uppgift saknas TOTALT Tabell 37. Arbetssjukdomar antal belastningssjukdomar och skadad kroppsdel Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Belastning- kroppsdel Genomsnittligt antal sjukdagar Belastningsfaktorer : Rygg Belastningsfaktorer : Nacke/skuldra Belastningsfaktorer : Arm Belastningsfaktorer : Hand/finger Belastningsfaktorer : Höftled/ben/knä Belastningsfaktorer : övr. kroppsdel TOTALT
37 Tabell 38. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och skadans följd Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Skadans följd Genomsnittligt antal sjukdagar Ingen sjukfrånvaro dagars sjukfrånvaro 1 - Mer än 7 dagars sjukfrånvaro TOTALT Tabell 39. Arbetssjukdomar antal, genomsnittligt antal sjukdagar och ålder Plåtslageri (takarbeten av plåt + ventilationsarbeten) Ålder Genomsnittligt antal sjukdagar = sjukdagar blank, 0.0 eller ingen anmäld skada. TOTALT
38 Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté Tel Box Fax Stockholm e-post 38
BCA Byggindustrins. Arbetsskador inom byggindustrin 2000. Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Lotta Lundholm BCA 2001:1
BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Arbetsskador inom byggindustrin 2000 Björn Samuelson Lotta Lundholm BCA 2001:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin
Arbetsskador i byggverksamhet Privat och offentlig verksamhet
Arbetsskador i byggverksamhet 217 Privat och offentlig verksamhet Bygg- och anläggning Byggnadsplåtslageri Elinstallation Ventilation VVS Måleri Glasmästeri Maskinentreprenad Björn Samuelson BCA 218:2
Arbetsskador i byggverksamhet Privat och offentlig verksamhet
Arbetsskador i byggverksamhet 2016 Privat och offentlig verksamhet Bygg- och anläggning Byggnadsplåtslageri Elinstallation Ventilation VVS Måleri Glasmästeri Maskinentreprenad Björn Samuelson BCA 2017:3
Arbetsskador i byggverksamhet Privat och offentlig verksamhet
Arbetsskador i byggverksamhet 2015 Privat och offentlig verksamhet Bygg- och anläggning Byggnadsplåtslageri Elinstallation Ventilation VVS Måleri Glasmästeri Maskinentreprenad Björn Samuelson BCA 2017:1
Arbetsskador inom byggindustrin 2016
Arbetsskador inom byggindustrin 2016 Bygg- och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2017:2 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
Arbetsskador inom byggindustrin 2017
Arbetsskador inom byggindustrin 2017 Bygg- och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2018:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Arbetsolyckor 3 Arbetssjukdomar 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador
BCA Byggindustrins. Arbetsskador inom byggindustrin Bygg- och anläggning. Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Lotta Lundholm BCA 2004:3
BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Arbetsskador inom byggindustrin 2003 Bygg och anläggning Björn Samuelson Lotta Lundholm BCA 2004:3 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador
Arbetsskador inom byggindustrin 2009
Arbetsskador inom byggindustrin 2009 Bygg- och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2010:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
Arbetsskador inom byggindustrin 2012
Arbetsskador inom byggindustrin 2012 Bygg och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2013:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
BCA Byggindustrins. Arbetsskador inom byggindustrin Bygg- och anläggning privat sektor. Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Lotta Lundholm
BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Arbetsskador inom byggindustrin 2006 Bygg- och anläggning privat sektor Björn Samuelson Lotta Lundholm BCA 2007:2 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund
Arbetsskador inom byggindustrin 2013
Arbetsskador inom byggindustrin 2013 Bygg och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2014:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
Arbetsskador inom byggindustrin 2015
Arbetsskador inom byggindustrin 2015 Bygg- och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2016:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
Arbetsskador inom byggindustrin 2014
Arbetsskador inom byggindustrin 2014 Bygg- och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2015:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
Arbetsskador inom byggindustrin 2011
Arbetsskador inom byggindustrin 2011 Bygg och anläggning privat sektor Björn Samuelson BCA 2012:1 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och metod 4 Arbetsskador inom privata byggindustrin 6 Arbetsskador
Arbetsskador i byggverksamhet Privat och offentlig verksamhet
BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Arbetsskador i byggverksamhet 2008 Privat och offentlig verksamhet Bygg- och anläggning Byggnadsplåtslageri Elinstallation Ventilation VVS Måleri Glasmästeri
Arbetsskador i byggverksamhet Privat och offentlig verksamhet
BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Arbetsskador i byggverksamhet 2007 Privat och offentlig verksamhet Bygg- och anläggning Byggnadsplåtslageri Elinstallation Ventilation VVS Måleri Glasmästeri
Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador
Arbetsskaderapport 2015 Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket arbetar med inspektioner
Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen
Välkommen till presentationen av Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen Andreas Ek Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen : Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader
SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133
SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24 Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 Statistikenheten 10-03-24 1 Informationssystemet om arbetsskador (ISA) Arbetsskadestatistik Branschspecifik arbetsskadestatistik
Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2011
GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté 2012-06-15 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2011 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador
Bransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.
Bransch El Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster elektriska arbeten. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till
Fler belastningssjukdomar längre sjukskrivning. En larmrapport från LOs arbetsmiljöprojekt (LARM)
Fler belastningssjukdomar längre sjukskrivning En larmrapport från LOs arbetsmiljöprojekt (LARM) Innehåll Sida Diagram 1-1c; Utvecklingen av samtliga anmälda arbetsskador år 1980-2000 Diagram 2; Anmälda
Försäkringarna omfattar:
Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL --- Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt
Bransch VVS. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. när du upphandlar tjänster inom VVS.
Bransch VVS Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom VVS. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till sjukfrånvaro
Arbetsskador och tillbud, tertial
Arbetsskador och tillbud, tertial 2 2018 Tillbud maj augusti 2018 Medeltal tillsvidareanställda T2 2139 1019 427 557 136 Tillbud FSF totalt LSS bostäder Myndighet & socialpsykiatri Stöd, hälsa & DV Ledning
Branschen anläggning av väg, motorväg
Branschen anläggning av väg, motorväg Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom anläggning av vägar och motorvägar. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010
Korta arbetsskadefakta Nr 1/21 Truckar Truck är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsolyckor. Mellan 24 och 28 har olyckor med truck ökat 1 procent. Orsaken till olyckorna var främst att föraren
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är
Arbetsskadorna ökar inom LO-området
Arbetsskadorna ökar inom LO-området En bearbetning av den officiella arbetsskadestatistiken Carina Nilsson Maj 2000 2 Innehåll Sida Inledning 4 Utvecklingen av arbetsskador 5 Diagram 1 Utvecklingen av
Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren
Unga i arbetslivet Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall Andreas Ek och Mats Åhlgren 2018-10-05 Unga Avser åldersgruppen 16-29 år. Jämförs med åldersgruppen 30-64 år. Långvarig sjukfrånvaro
Arbetsorsakade besvär 2014
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton
Bransch Taxi och färdtjänst
Bransch Taxi och färdtjänst Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbets sjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom taxi och färdtjänst. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2018 Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting
Vad är då en allvarlig olycka?
Fördjupning i skadestatistik inom sjöfarten En analys av anmälda arbetsolyckor 2011 2013 utförd på uppdrag av Sjöfartens Arbetsmiljönämnd Vad är då en allvarlig olycka? Sker ofta Leder till lång sjukfrånvaro
Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen
Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du
Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt
Ungas arbetsskador Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader mellan
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD tillsvidare DOKUMENTTYP Rutin BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG HR & ekonomi
Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2015
GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté 2016-04-25 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2015 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador
Bransch Gröna näringen
Bransch Gröna näringen Statistikunderlag om arbetsolyckor och arbetssjukdomar som kan vara till stöd när du upphandlar växt, grönsaks och frukttjänster. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna sker genom
Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik
Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik Arbetsskadeutvecklingen och sjukfrånvaroutvecklingen i statistiken Framtiden, strukturomvandling och åldrande arbetskraft
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade
Branschen fastighetsrelaterade stödtjänster Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade stödtjänster. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Hjo kommun. Rutin vid tillbud och arbetsskada. Rutiner. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad. 2011-10-05 av Personalchef
Hjo kommun Rutiner Rutin vid tillbud och arbetsskada 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-10-05 av Personalchef 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för Kommunövergripande 5.
Anmäl din arbetsskada
Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.
TILLBUD, ARBETSSKADOR och OLYCKSFALL
TILLBUD, ARBETSSKADOR och OLYCKSFALL Vad är ett tillbud? Tillbud är en händelse som skulle ha kunnat medföra en arbetsskada. Det är ofta en ren tillfällighet som spelat in att det inte uppstod en skada.
Vilka skador ska anmälas?
Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen
Arbetsorsakade besvär 2012
Arbetsmiljöstatistik Rapport 202:5 Arbetsorsakade besvär 202 Work-Related Disorders 202 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 652-0 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton Klevestedt
Anmäl din arbetsskada
Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.
Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Bortom noll en hälsofrämjande byggbransch
Bortom noll en hälsofrämjande byggbransch Magnus Stenberg Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Bortom noll en hälsofrämjande byggbransch Syftet med projektet Bortom noll En hälsofrämjande
KUNGL ARBETARSKYDDSSTYRELSEN TILLSYNSAVDELNINGEN
KUNGL ARBETARSKYDDSSTYRELSEN TILLSYNSAVDELNINGEN Stuverieektionen Handllu r Byrädirektör S Almberg, LP.Datum 1976-09-27 Ert datum Vlr beteckninc 881.3 484 /76 Er betecknlnc Redogörelse för yrkesskador
Om du blir skadad på jobbet
Om du blir skadad på jobbet 2013 Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor på
Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018
Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 21 Under 21 inträffade det preliminärt arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften (den officiella arbetsskadestatistiken publiceras i slutet
Arbetsskador - preliminära uppgifter 2004
Arbetsskador - preliminära uppgifter 2004 AM0602 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Arbetsskador A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
2002:267 CIV EXAMENSARBETE Systematiskt Arbetsmiljöarbete Utvärdering av Sh bygg, sten och anläggning AB:s arbetsmiljöarbete JÖRGEN HANSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Väg- och vattenbyggnad
rapport 2005:3 Arbetsskador 2003 Occupational accidents and work-related diseases
rapport 2005:3 Arbetsskador 2003 Occupational accidents and work-related diseases Occupational accidents and work-related diseases 2003 Swedish Work Environment Authority Tidigare publicering Årlig statistik
Reviderad (6)
1(6) 2(6) HR-enheten Rutin för anmälan av arbetsskador och tillbud Anmälan, åtgärder och uppföljning av arbetsskador och tillbud är en viktig del av Svedala kommuns systematiska arbetsmiljöarbete. Det
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljölagens syfte Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Att även i övrigt uppnå en god
Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet
Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Syftet med studien Undersöka för inkomstbortfall för hela socialförsäkringen när
6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom
1 (6) 6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom Utredning/syfte Utredning skall återge en inträffad händelse - med beaktande av sådana
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Arbetsskador i träindustrin
RAPPORT Arbetsskador i träindustrin Vad beror de på och hur kan de minskas? Ann-Beth Antonsson Eliana Alvarez de Davila Gabriella Östlund B1793 Maj 2008 Rapporten godkänd 2008-09-01 Lars-Gunnar Lindfors
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:1. Arbetsskador 2013. Occupational accidents and work-related diseases
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:1 Arbetsskador 2013 Occupational accidents and work-related diseases Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:1 Arbetsskador 2013 Occupational accidents and work-related diseases
Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017
Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2 På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Kunskapssammanställning Dödsolyckor i arbetslivet Bengt Järvholm Ulf Björnstig
Extra pengar om du blir sjuk
1 2009-04 Extra pengar om du blir sjuk fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: är under 65 år; har varit anställd i 90 dagar. Du kan räkna in tidigare anställningar hos privat eller
Uppföljning av anmälda tillbud och olycksfall - barn och elever inom förskola/skola 2015
Datum 2016-01-11 1(5) Handläggare Magnus Rehn Direkttelefon 0380-51 83 28 E-postadress magnus.rehn@nassjo.se Uppföljning av anmälda tillbud och olycksfall - barn och elever inom förskola/skola 2015 Inledning
Vibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Fakta om SEKOmedlemmarnas. arbetsmiljö. en statistisk bild av hur våra medlemmar har det på jobbet maj 2004
Fakta om SEKOmedlemmarnas arbetsmiljö en statistisk bild av hur våra medlemmar har det på jobbet maj 004 Innehållsförteckning Bakgrund 3 0-talet, kris och förändring 3 De två registren 4 Arbetssjukdomar
Lathund för chef i KIA
1 (9) Lathund för chef i KIA När du som chef går in i KIA så ser du den här vyn: Här kan du ta fram en lista de händelser du ansvarar för Här under Mitt KIA hittar du också händelser du har ansvar för
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Arbetsskador 2007 preliminära uppgifter
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:2 Arbetsskador 2007 preliminära uppgifter Occupational accidents and work-related diseases, preliminary report Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:2 Arbetsskador 2007 preliminära
Checklista fallolyckor
Maj 2014 Checklista fallolyckor Fallolyckor på samma nivå som följd av att man halkar och snubblar Europeisk kampanj SLIC 2014 Checklistan kan vara till hjälp när ni ska undersöka om det finns risk för
Arbetsskador - preliminära uppgifter 2003
Arbetsskador - preliminära uppgifter 2003 AM0602 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Arbetsskador A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,
Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar
Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar Anmäl alla olycksfall och arbetssjukdomar på arbetsplatsen till Försäkringskassan (FK). Anmäl även händelsen till AFA/TFA i de fall som olycksfallet
Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2016 Farhijo Hashi Michel Normark Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner
Arbetsskador 2018 Occupational accidents and work-related diseases
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2019:01 Arbetsskador 2018 Occupational accidents and work-related diseases Arbetsskador 2018 1 Omslagsfoto: Mostphotos Grafisk produktion: Matador kommunikation Arbetsmiljöstatistik
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas
Fallolyckor på arbetet FOU-dagen i Gävle. Anna Weigelt
Fallolyckor på arbetet FOU-dagen i Gävle Anna Weigelt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA. Svenskt Näringsliv/LO / PTK Kommuner och Landsting Staten TFA TFA-KL PSA Arbetsskador Arbetsolycksfall Allvarliga
Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Företagsblankett för Utredning av olycksfall och tillbud. Olycksfall Arbetssjukdom Tillbud Annan händelse. För intern utredning av:
För intern utredning av: Olycksfall Arbetssjukdom Tillbud Annan händelse OBS! Allvarligt olycksfall/tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket separat, www.anmalarbetsskada.se. 1. Information Datum för
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Bakgrund En tredjedel av alla arbetsrelaterade dödsolyckor 2015 hände i trafiken. Trafikolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor.
Systematik kan rädda liv och skapa arbetsglädje!
Systematik kan rädda liv och skapa arbetsglädje! HÄNDELSER? Cirka 55 dödsfall / år Cirka 10.000 arbetssjukdomar / år Cirka 30.000 arbetsolyckor med frånvaro / år OLYCKOR Dödsolycka Skärblacka 2002; fall
Arbetsskador 2013 2013 AM0602
Enheten för statistik och analys 2014-11-14 1(15) Arbetsskador 2013 2013 AM0602 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Arbetsskadeförsäkringen omfattar:
Arbetssjukdomar Arbetsskadeförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Arbetsskador Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall Arbetssjukdom
2003:5. Informationssystemet om arbetsskador och undersökningen om arbetsorsakade besvär. En jämförande studie.
2003:5 Informationssystemet om arbetsskador och undersökningen om arbetsorsakade besvär. En jämförande studie. I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser
Rutiner vid arbetsskador och tillbud
Rutiner vid arbetsskador och tillbud Vad räknas som arbetsskada? A Olycksfall i arbetet 1 Olycksfall En skada som sker genom kortvarig, oförutsedd och oväntad händelse under arbetstid på arbetsplatsen
Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren
PM 1(9) Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 2 (9) Sammanfattning Den här studien granskar antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och hur de fördelas per näringsgren.
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
ARBETSMILJÖ. Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall, arbetssjukdom, tillbud och riskobservationer. Händelserapportering
2015-10-14 1(6) Iggesunds Bruk Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall, arbetssjukdom, tillbud och riskobservationer. Händelserapportering Det är av yttersta vikt att alla arbetsmiljöhändelser
Olycksfall i Östergötland 2009
Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:1. Arbetsskador 2010. Occupational accidents and work-related diseases
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:1 Arbetsskador 2010 Occupational accidents and work-related diseases Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:1 Arbetsskador 2010 Occupational accidents and work-related diseases
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Hässleholms kommuns värdegrund Medborgaren i fokus Med respekt för individen Kvalitet som syns Hässleholms kommuns
Arbetsskadeförsäkring - lag & kollektivavtal. Frukostmöte 13 oktober 2011 Per Winberg AFA Försäkring
Arbetsskadeförsäkring - lag & kollektivavtal Frukostmöte 13 oktober 2011 Per Winberg AFA Försäkring AFA Försäkring försäkrar för ett bättre arbetsliv AFA Försäkring är en försäkringsorganisation som ägs
Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare. Maj 2017
Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare Maj 2017 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda