Fakta om SEKOmedlemmarnas. arbetsmiljö. en statistisk bild av hur våra medlemmar har det på jobbet maj 2004

Transkript

1 Fakta om SEKOmedlemmarnas arbetsmiljö en statistisk bild av hur våra medlemmar har det på jobbet maj 004

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 0-talet, kris och förändring 3 De två registren 4 Arbetssjukdomar

3 Bakgrund Under de senaste åren har arbetsmiljöfrågorna lyfts högt upp på den politiska och fackliga dagordningen. Det är naturligtvis den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna och därmed sammanhängande kostnader, både för företag som samhälle, som ligger till grund för detta. Men för de yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet kommer inte denna utveckling som någon överraskning. Vi har länge varnat för effekterna av sjuknärvaro och förändringar i regel- och ersättningssystemen, som inledningsvis och för den kortsiktigt agerande kvartalsekonomen såg ut som förbättringar, eftersom sjuktal och därmed också kostnaderna sjönk. Vi varnade och sade att arbetsmiljöproblemen löser man inte med förändringar i ersättningsnivåerna. De problem vi inte löste under 80 och 0talet kommer att slå tillbaka, och det är just det vi nu ser.. Men för att förstå vad som hänt är det ibland nödvändigt att blicka bakåt, att dra lärdomar av tidigare misstag är ofta det bästa sättet att agera riktigt i framtiden. För en facklig organisation som SEKO är det en absolut nödvändighet, eftersom vi under de senaste åren genomgått mycket omfattande förändringar såväl organisatoriskt som verksamhetsmässigt, både vad avser den fackliga organisationen som våra medlemmars arbetsorganisationer. I början på 0-talet befann vi oss i en situation som avsevärt skiljde sig från dagens. Nära 0 procent av våra medlemmar var statligt anställda, de flesta i stora affärsverk som Posten, Televerket och SJ. Vi hade centrala avtal som ofta detaljreglerade såväl löner som arbetsvillkor, vi hade en centralt sammanhållen företagshälsovård som ägdes och drevs av de centrala parterna, vi hade starka avtal både vad avsåg arbetsmiljö och företagshälsovården. Det fanns en omfattande consensus i synen på dessa frågor och de hanterades i en särskild central nämnd; SAN. 0-talet, kris och förändring 0-talets ekonomiska kris, de omfattande försämringarna i regelsystemen, slopandet av stödet till företagshälsovården och de kraftiga omstruktureringarna av hela den statliga sektorn förändrade allt detta i grunden. Idag tillhör drygt 0 procent av våra medlemmar den statliga sektorn. De gamla centralstyrda affärsverken har bolagiserats och delvis privatiserats, de har fallit samman i en närmast oöverskådlig skara avknoppade bolag, vissa inom koncernerna, men många också sålda, ofta till utländska ägare. Hela den tidigare sammanhållna statliga strukturen har fragmentiserats, nya aktörer dyker upp, agerar och försvinner, nya murar har växt upp, ofta byggda av ekonomernas uppfattning om nyttan av ett delegerat resultatansvar. En för oss mycket påtaglig effekt av dessa förändringar var att vi gradvis förlorade överblicken över våra medlemmars arbetsvillkor och arbetsmiljöproblem. En annan effekt av fragmentiseringen var att tidigare väl etablerade nätverk och informationskanaler bröts upp och försvann. Där man tidigare samarbetat fanns nu i stället ett nytt och främmande företag. Genom kontakterna med våra skyddsombud förstod vi relativt tidigt att stora och negativa förändringar ägde rum. Arbetslösheten medförde en ny attityd från många arbetsgivare 3

4 som vi dittills i stort varit förskonade från. Passar det inte dig att jobba här på de villkor vi kan erbjuda, så finns det säkert andra som är villiga, var ett ganska vanligt sätt att beskriva denna förändring. Rehabilitering, som fått ett uppsving i slutet av 80-talet till följd av ny lagstiftning och arbetskraftsbrist, försvann som genom ett trollslag. I stället handlade de nya teknikerna om hur man skulle bli av med folk, helst de äldre, och vi fick en ny grupp, avtalspensionärer, i samhället. De delar av företagshälsovården som överlevde de första krisårens chockterapi befann sig på en marknad som helt dikterades av relativt okunniga och ganska ointresserade köpare. Man försökte nyorientera sig mot att bli må bra-företag, fruktkorgar och vattengympa blev vapen i kampen om kunderna. Kompetenser som psykosociala arbetsmiljöundersökningar och förebyggande arbete samt riskanalyser i samband med organisationsförändringar var inte särskilt efterfrågade. Det är mot denna bakgrund man ska se dagens situation. Den arbetsmiljöskuld vi har skjutit framför oss avslöjar nu med all tänkbar tydlighet vilka brister och konsekvenser ett kortsiktigt tänkande och agerande medför. Arbetsmiljöarbete är aldrig kortsiktigt, det måste hela tiden blicka framåt mot tänkbara förändringar och deras konsekvenser. Men man får heller inte tappa kontakten med det förflutna, det är genom vår erfarenhet vi förmår att arbeta förebyggande. De två registren Det var alltså med dessa erfarenheter och insikter vi tvingades konstatera att vi förlorat en viktig del av överblicken över våra medlemmars arbetsmiljö. Detta gjorde oss osäkra om vad vi borde prioritera, försämrade självklart vår förmåga att ge ett korrekt stöd till den lokala organisationen, och försvårade planeringen av vår utbildning. I denna situation tog vi två viktiga strategiska beslut: vi skulle göra en djuplodande kartläggning av arbetsmiljön för alla våra medlemmar, vi skulle skaffa oss en karta för att kunna orientera rätt för framtiden. Vi skulle dessutom ge samtliga våra skyddsombud ett bra verktyg i deras arbete, en egen arbetsmiljöportal med tillgång till våra bästa experter inom olika ämnesområden, med tillgång av all lagstiftning, föreskrifter etcetra och dessutom möjlighet att diskutera och ställa frågor. För detta ändamål skapade vi portalen som idag är ett operativt instrument i händerna på våra skyddsombud. Men för att skaffa oss en karta att orientera efter behövde vi nya lösningar, och här fick vi god hjälp av ett tidigare arbete inom Livsmedelsarbetareförbundet. Med den teknik de utvecklat i samarbete med Arbetsmiljöverkets statistikenhet såg vi en möjlighet att även för SEKOs del få de kunskaper vi behövde. Tekniken är enkel. Den består i att man samkör SEKOs medlemsregister mot den så kallade ISA-statistiken, vilken är arbetsmiljöverkets statistik över samtliga anmälda arbetsskador, alltså både arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Resultatet blir en fullständig kartläggning som talar om vad som har hänt med vem, när, hur och ibland varför, dessutom i vilken sysselsättning samt hos vilken arbetsgivare och på vilken arbetsplats. I det följande ska vi med olika exempel från denna undersökning visa hur detta arbete kan användas i ett framtida förebyggande arbete. 4

5 Undersökningen omfattar åren 7 till 00, det vill säga fem år och avsikten är att den ska genomföras årligen framöver. Detta för att vi dels ska kunna följa utvecklingen, dels kunna avläsa eventuella förändringar till följd av olika handlingsprogram eller åtgärder. Finns då inga svagheter i detta material? Jo, självklart finns det brister. För det första vet vi att alla sjukdomar och arbetsolyckor inte anmäls. Det finns med andra ord ett mörkertal vars omfattning vi bara kan ana. Vi vet också att alla blanketter inte fylls i korrekt, och detta medför att statistiken i viss mån innehåller felaktiga uppgifter. Detta, tillsammans med en del andra felfaktorer belastar naturligtvis en undersökning av detta slag, men för helheten har det förmodligen ingen större betydelse, möjligtvis med undantag för mörkertalet. Ser vi till relationerna mellan olika skadetyper finns det ingenting som säger att den ena eller den andra skadetypen skulle vara under- respektive överrepresenterad. Inte heller när det gäller utvecklingen, trenderna, finns det skäl att ifrågasätta resultatet. Ett undantag från detta skulle möjligtvis kunna vara att somliga diagnoser förefaller ha en viss trendkänslighet, så till exempel förekommer en betydande ökning av diagnoser med psykisk bakgrund i samband med stress och arbetsorganisatoriska förändringar. Ser vi tillbaka historiskt så förekom tidigare diagnoser som i dag överhuvudtaget inte används. Det är knappast människan och hennes sjukdomar som förändrats, men däremot synen på henne. En annan begränsning i materialet och dess användbarhet ligger i de särskilda sekretessregler som aktualiseras vid samkörning av dataregister. Vi får av hänsyn till den personliga integriteten inte publicera sådana uppgifter att en enskild medlems identitet kan röjas. Detta utgör i de flesta fall inget problem, men för vissa små arbetsplatser är det begränsande. Ytterligare ett förhållande som vi måste redovisa i avdelningen osäkerheter beträffande det statistiska underlaget, är att det förekommer en del oförklarliga avvikelser beträffande året. Från Arbetsmiljöverkets sida har man ställt sig frågande inför detta, men sagt att det förekommer någon form av felkälla, men hur den ser ut är okänt. Avvikelsen är signifikant, men inte så omfattande att materialet blir oanvändbart. En annan faktor av stor betydelse för att kunna bedöma materialets värde är att vi i redovisningen beträffande antalet anmälda sjukdomar och olyckor konsekvent redovisar absoluta tal. Dessa är alltså inte vägda mot antalet medlemmar i de olika företagen. Detta medför självfallet risk för feltolkningar. Posten har exempelvis omkring SEKO-medlemmar bland sina anställda. Karlskronavarvet har omkring 00. Detta får naturligtvis stor betydelse om man vill jämföra olika företag mot varandra. Men avsikten med materialet är primärt inte att göra denna typ av jämförelser, utan att skapa en bild av förhållandena på de olika arbetsplatserna och företagen. Det ska alltså kunna användas lokalt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det centrala arbetet får det betydelse för bland annat utvecklings- och utbildningsinsatser. Redovisningen av hur materialet kan användas, och en del av resultaten, är uppdelad i två avsnitt. I det första redovisar vi arbetssjukdomarna, och i det andra arbetsolycksfallen. De tabeller som visas är exempel på hur materialet kan användas och gör inte anspråk på att visa hela bilden, den skulle i så fall innebära ett tabellverk om flera tusen sidor.

6 Arbetssjukdomar Belastningsskador vanligast Denna tabell visar det totala antalet anmälda arbetssjukdomar under åren I den nedersta horisontala kolumnen framgår utvecklingen över de fyra åren. Bland arbetssjukdomarna intar belastningsfaktorer, det vill säga belastnings- och förslitningsskador en obestridd tätplats med sammanlagt 8 fall. På andra plats kommer sociala/organisatoriska faktorer innefattande bland annat stressrelaterade sjukdomar, som uppvisar en remarkabelt stigande kurva. På tredje plats återfinns bullerskadorna som uppvisar en förhållandevis jämn kurva. Arbetssjukdomar anmälda 7-00 som drabbat SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och år Orsak Totalt Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne 3 0 Oklar kemisk inverkan 34 7 Strålning Vibrationer Buller Värme, kyla, drag etc 7 3 Smitta 3 Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt Kvinnor värst drabbade Följande tabeller visar samma förhållanden som föregående, men nu uppdelat på kön. Bild, kvinnorna, är anmärkningsvärd i vissa avseenden. Kvinnorna har drabbats av 33 fall av belastning/förslitningsskador, vilket motsvarar knappt hälften av det totala antalet (8). Men i SEKO utgör kvinnorna en tredjedel, (33%) vilket innebär att de i betydligt större utsträckning än män drabbas av denna skadetyp. Detta gäller även om vi ser till totalen arbetssjukdomar. Beträffande männen så är de alltså förhållandevis mindre drabbade av arbetssjukdomar än kvinnorna, med ett markant undantag, bullerskadorna. Den kraftigaste ökningen för båda könen uppvisar sjukdomar med sociala/organisatoriska faktorer.

7 Belastningsfaktorer bakom flest antal sjukdagar Arbetssjukdomar anmälda 7-00 som drabbat kvinnliga SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och år Orsak Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme, kyla, drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt Totalt Arbetssjukdomar anmälda 7-00 som drabbat manliga SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och år Orsak Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt Total

8 De kraftigt ökade sjukskrivningarna och därtill kopplade kostnader för såväl samhälle och företag som den drabbade individen, kan också värderas i förhållande till orsaken. I denna tabell har sjukskrivningar med minst dagars sjukskrivning åskådliggjorts. Andelen i respektive orsaksgrupp framgår av tabellen längst till höger. Där framgår då att just de två sjukdomsorsaker som är dominerande också leder till de sammantaget längsta sjukskrivningarna. Anmärkningsvärt låga tal gäller bullerskador, men trots att bullerskador i sig är förhållandevis vanliga, så medför de sällan längre sjukskrivningar. Arbetssjukdomar anmälda 7-00 som drabbat SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och antal sjukdagar Orsak Antal sjukdagar 0 3 iu Totalt Andel med minst sjukdagar i procent Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt Sjukdagar 0 3 iu Ingen sjukdag - 4 sjukdagar - 0 sjukdagar - 30 sjukdagar mer än 30 sjukdagar ingen uppgift om antal sjukdagar 8

9 Allergiproblem vanliga bland yngre Vi har också möjlighet att analysera åldersfaktorn i relation till de olika sjukdomarna. För att denna sammanställning ska bli värdefull krävs att man också kan se ålderssammansättningen på hela gruppen, det vill säga alla SEKOs medlemmar. I gruppen + visar diagrammet klart sjunkande siffror, den troligaste förklaringen är att många individer där redan fallit bort på grund av en förtida avgång från arbetsmarknaden, sjukpensioner, avtalspensioner etcetera. Notabelt är siffrorna för buller samt hud- och allergiproblem bland de yngre, som inte är några stora grupper inom SEKO. Problemen visar dock en oroväckande ökning som för övrigt också bestyrks av andra iakttagelser i samhället. Detta talar för att de i viss mån kan handla om livsstils- och samhällsproblem. Arbetssjukdomar anmälda 7-00 som drabbat SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och ålder Ålder Orsak Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt 3 4 Totalt Åldersgrupp omfattar åldrarna -4 osv. Åldersgruppen år ingår i åldersgruppen år (enstaka individer).