Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Transkript

1 Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

2 Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra gemensamma mål och driver våra krav. Besluten växer fram på olika sätt. I diskussioner på arbetsplatsen, på arbetsplatsträffar och på kurser växer en bild fram över vilka frågor som är mest angelägna för SEKOs medlemmar. På klubb- och avdelningsmöten fattar vi beslut och väljer företrädare. På SEKO-kongresserna beslutar valda ombud från hela landet hur vi ska jobba och vilka krav vi ska driva i hela SEKO. Där väljer vi också förbundsstyrelse. Så ser vår demokratiska organisation ut, så fattar vi besluten. Medlemsundersökningar Under perioden 1998 till 2003 har Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI) genomfört medlemsundersökningar på SEKOs uppdrag. Tillsammans med LO och övriga fackförbund har vi också genomfört undersökningarna Röster om facket och jobbet. I medlemsundersökningarna deltar även medlemmar som normalt inte kommer på möten eller engagerar sig fackligt på annat sätt. Det här mötesmaterialet bygger på ett urval av slutsatser och frågeställningar från undersökningarna. Läs gärna igenom rapporten SEKO sett ur ett medlemsperspektiv, som är en sammanställning av både SEKOs egna och LOs undersökningar. Där finns kommentarer till ett urval av frågorna, en analys av svaren och slutsatser redovisade. Diskutera möjligheter och hot Sammanställningen av de gjorda medlemsundersökningarna visar att det finns ett stort behov av information om vad facket arbetar med, hur man går med och hur man kan aktivera sig fackligt. Många uppger i undersökningarna att de skulle kunna tänka sig att vara fackligt aktiva om de blev tillfrågade. Resultaten visar både på stora positiva möjligheter men också på hot. Detta diskussionsmaterial vill stimulera till en debatt om SEKOs framtid. Stämmer undersökningens slutsatser med egna iakttagelser och erfarenheter? Diskutera förutsättningslöst frågeställningarna. Om ni har tillgång till rapporten SEKO sett ur ett medlemsperspektiv, så är det en fördel. Rapporten finns på avdelningsexpeditionen eller kan beställas på SEKO distribution eller på 2

3 1Positiv trend? En slutsats från undersökningarna är att SEKO 2003 fick ett mer positivt betyg sammantaget än vad man fick De kvinnliga och de äldre medlemmarna var mer positiva än männen och de yngre medlemmarna. a) Hur ser stämningen och det fackliga engagemanget ut på er arbetsplats? b) Vad tror ni ligger bakom den positiva svängningen som syns i medlemsundersökningarna? 2Yngre mer kritiska än äldre Undersökningarna visar att attityden till facket blir mer positiv ju längre man varit medlem och ju äldre man blir. Antalet fackligt aktiva har sjunkit och andelen som säger sig vara ointresserade av fackliga frågor har ökat under mätperioden. De yngsta medlemmarna är genomgående mer osäkra och tar minst ställning till de ställda frågorna. I gruppen 32 år och yngre vill 25 procent av de svarande inte rekommendera en nyanställd fackligt medlemskap, trots att de själva är medlemmar. a) Vad tror ni att det beror på? b) Vad kan vi göra för att förändra detta? c) Vad kan vi göra för att engagera och aktivera de yngsta medlemmarna? d) Hur kan vi göra fackets roll och verksamhet tydligare? Skulle du rekommendera en nyanställd att gå med i SEKO? Tabellbilaga 2.5 Viljan att rekommendera en nyanställd medlemskap i SEKO. Jämförelse mellan olika åldersgrupper och kön Procent SEKO 1998 Totalt > män kvinnor Ja Nej Vet ej varken eller

4 3Medlemskapets värde mot 74 procent tidigare. Undersökningarna visar också att andelen som är osäkra till påståendena om vad det fackliga medlemskapet ger har blivit fler, särskilt bland de yngsta medlemmarna. Exempelvis anser 39 procent att medlemskapet ger möjlighet att förbättra inflytandet över arbetssituationen mot 54 procent för 15 år sedan. Motsvarande siffror för ökad anställningstrygghet är 66 procent idag När det gäller medlemsavgifterna anser nuvarande medlemmar att avgiftens storlek är en faktor som gör att en del väljer att inte ansluta sig till facket. Bland de oorganiserade som ingår i LOs undersökning är det färre som anger medlemsavgiftens storlek som ett hinder utan framför istället åsikten att de är tveksamma till nyttan med medlemskapet. a) Vilka insatser behövs för att göra medlemmar och blivande medlemmar medvetna om medlemskapets värde? b) Vilken roll spelar medlemsavgiftens storlek respektive den fackliga nyttan för medlemskapet? Synen på det fackliga medlemskapets värde Tabellbilaga 1.2 Synen på vad medlemskap i den fackliga organisationen ger. Jämförelse inom SEKO mellan 1988, 1993, 1998 och 2002 Procent SEKO möjlighet att gå på fackliga kurser stöd och hjälp vid eventuell tvist med arbetsgivaren stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet trygghet vid strejk eller lockout bättre försäkringsskydd ökad anställningstrygghet möjlighet att påverka arbetsmiljön bättre anställningsvillkor större möjlighet till löneökning vid lokala förhandlingar bättre inflytande över arbetssituationen chans att påverka politiker Vita fält i tabellen visar frågeställningen med stor differens över tid. 4

5 4Bra och rättvis lön? Lönefrågorna har ständigt legat i topp bland de frågor som medlemmarna anser att facket bör arbeta med. I LOs undersökning fick de tillfrågade möjlighet att uttala sig om vad som var en rimlig lön för olika yrken. Av SEKOs medlemmar ansåg 83 procent att löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper är för stora, ingen ansåg att de var för små. I samma undersökning svarade 86 procent av SEKOs medlemmar att kvinnor har för låg lön i förhållande till männen och ingen ansåg att män har för låg lön i förhållande till kvinnor. a) Hur bör arbetet för att minska löneklyftorna se ut? b) Vad kan göras för att skapa rättvisa löner mellan kvinnor och män? 5Facklig politisk samverkan SEKOs medlemmar är mer kritiska till facklig-politisk samverkan än medlemmar i övriga LO-förbund. Detsamma gäller för möjligheten att påverka politiker som ett värde av medlemskapet. a) Vad tror ni kan ligga bakom den låga tilltron bland SEKOs medlemmar att kunna påverka politiker som ett värde av medlemskapet? b) Hur kan vi förklara värdet av facklig-politisk samverkan för den enskilde medlemmen? 5

6 6Skillnader mellan kvinnor och män? På några av frågeställningarna är skillnaden i attityd markant olika beroende på vem eller vilka man frågar. Jämställdhetsfrågan är ett sådant exempel, där 86 procent av kvinnorna anser att det är en mycket viktig fråga jämfört med 62 procent av männen. Till jämställdhetsfrågan kan också kopplas att kvinnor av en majoritet i undersökningarna anses ha för låg lön i förhållande till män samtidigt som kvinnor i allt högre grad än männen prioriterar frågan om rättvisa och jämlika löner. SEKOs kvinnor prioriterar även frågor som arbetstidsförkortning och att kunna påverka arbetstidens förläggning i högre grad än vad männen gör. Eftersom majoriteten av SEKOs medlemmar är män får kvinnornas uppfattningar endast ett måttligt genomslag i den totala sammanställningen. Samma resonemang gäller för de yngsta medlemmarna som prioriterar lön efter personlig insats och bättre lönevillkor framför faktorer som bättre arbetsorganisation, mer heltids- mindre deltidsarbete, kompetensutveckling för medlemmarna, påverkan på arbetstidens förläggning och färre organisationsförändringar. Hur ska en demokratisk organisation som fackföreningsrörelsen hantera frågor som att exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, storstadsbor och landsbygdsbor ser olika på hur facket bör lösa problem och driva vissa frågor. a) Är det majoritetens uppfattning som alltid ska råda? b) Hur kan vi tillmötesgå olika gruppers intressen inom ramen för helheten? Tabellbilaga 2.6b Vilken vikt SEKO bör lägga på olika frågor. Jämförelse mellan män och kvinnor (andel som svarat att det är mycket viktigt eller ett absolut krav) Procent SEKO 1998 män kvinnor försvara arbetsrätten bättre lönevillkor en bra arbetsmiljö kompetensutveckling för medlemmarna jämställdhet bättre arbetsorganisation mer konkurrenskraftiga företag arbetstidsförkortning påverkan på arbetstidens förläggning trygga jobben för redan anställda hjälpa arbetslösa till jobb höja lönerna i Din bransch jämlika och rättvisa löner lön efter personlig insats sätta den enskilda individen i centrum säkerheten i arbetet Vita fält i tabellen visar frågor där differensen är stor mellan män och kvinnor. 6

7 Tabellbilaga 2.6a Vilken vikt SEKO bör lägga på olika frågor. Jämförelse mellan olika åldersgrupper (andel som svarat att det mycket viktigt eller ett absolut krav) Procent SEKO > försvara arbetsrätten bättre lönevillkor en bra arbetsmiljö kompetensutveckling för medlemmarna jämställdhet bättre arbetsorganisation mer konkurrenskraftiga företag arbetstidsförkortning påverkan på arbetstidens förläggning trygga jobben för redan anställda hjälpa arbetslösa till jobb höja lönerna i Din bransch jämlika och rättvisa löner lön efter personlig insats sätta den enskilda individen i centrum säkerheten i arbetet Vita fält i tabellen visar på frågeområden där skillnaden är stor mellan olika åldersgrupper. Bränsle i debatten? Medlemsundersökningar är självfallet bara ett komplement i den fackliga verksamheten. Trots det kan de ge värdefulla synpunkter och stimulera till debatt och diskussion med nya infallsvinklar. a) Hur kan vi använda medlemsundersökningarna i det fackliga arbetet? 7

8 Box Stockholm Telefon Fax Webbadress E-post 2004 SEKO Facket för Service och Kommunikation Grafisk form: MacGunnar Information & Media Foto: Frédéric Cirou/PhotoAlto Tryck: EO Print AB, Stockholm