Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Transkript

1 Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

2 Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014

3 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern måste öka till 75 år och karriärbyte rekommenderades om jobbet blir för tungt och stressigt. Det blir en nödvändighet då de länder vi möter i öppen konkurrens inte har våra välfärdsambitioner. Dessa länder lägger inte in skatter och avgifter för att finansiera stora pensionssystem och välfärdslösningar. (DN120207) Fredrik Reinfeldts uttalande leder oss att fråga: Är det inte möjligt att minska antalet tunga jobb och stress på arbetsplatser genom förbättrad arbetsmiljö, istället för att tvinga människor att byta jobb? Vore det inte bättre att bedriva en politik för lägre arbetslöshet bland unga istället för att prioritera att äldre ska jobba längre upp i åldrarna? Att göra gemensamma satsningar i välfärden istället för ytterligare skattesänkningar? Vad tycker du? Valet är ditt 2014!

4 Jobba längre? Pensionsgruppen med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) har föreslagit att staten ska ta upp samtal med arbetsmarknadens parter om rätt att arbeta kvar till 69 års ålder. Allt fler svenskar kan tänka sig att jobba efter att de har fyllt 65 år. Orsakerna är många. Medellivslängden och antalet som mår bättre ökar. Fler har läst in en högre utbildning och de kan i stor utsträckning påverka sina arbeten. Men det finns också de som inte har möjligheten att välja. Många ser sig tvingade att arbeta längre upp i åldrarna på grund av en för låg pension och de som inte klarar att arbeta fram till pension på grund av förslitningsskador och sjukdomar. Inkomstskillnaderna har ökat och försämringarna av de olika försäkringssystemen har bidragit till att klyftorna mellan fattiga och rika ökar i Sverige. De som jobbar där det är en dålig arbetsmiljö straffas både ekonomiskt och fysiskt. Inom industrin är många arbetsuppgifter tunga, stressen har ökat och färre händer ska producera mer. Det gör det svårt att rent fysiskt orka arbeta längre. Enligt AMF:s rapport "Inställning till att arbeta efter 65-årsåldern" trivs arbetare inom privat sektor på jobbet, där industrin ingår, och de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval. Ändå vill allt fler gå i pension tidigare. Mer än hälften av dem i undersökningen kan inte tänka sig att fortsätta jobba efter 65 års ålder och den främsta orsaken är hälsoskäl. Det innebär att en stor del av dem som jobbar inom industrin inte kommer att kunna förbättra sin pension genom att jobba längre. Om pensionsåldern dessutom höjs blir situationen ännu tuffare. En ytterligare nackdel är att många industriarbetare inte får möjligheten att ta del av det utökade jobbskatteavdraget för personer över 65 år.

5 Den genomsnittliga pensionsåldern för en arbetare inom industrin är lägre än 62 år. Bland GS medlemmar lämnade mer än hälften arbetslivet före 65 och de som jobbade kvar längre, cirka fyra procent, nöjde sig med ett eller två år till. Enligt GS arbetsmiljöundersökning från 2010 är det endast 55 procent av medlemmarna som tror sig kunna arbeta vidare i sitt yrke fram till den ordinarie pensionsåldern. Kvinnorna bedömer i lägre utsträckning än männen att de kommer att orka jobba tiden ut. Skälen som anges är bland annat tunga arbetsuppgifter och en arbetsorganisation som kräver mer av var och en. Det blir allt svårare för äldre att trappa ner på arbetstakten när företagen slimmar sina organisationer och stressen ökar för dem som är kvar på arbetsplatserna. När färre människor ska göra mer leder det ofta till att de återhämtningspauser som kroppen behöver prioriteras bort. Situationen i GS branscher bekräftas i AMF:s rapport. Färre kan tänka sig att arbeta efter 65 års ålder i jämförelse med en liknande undersökning från 2009, och betydligt fler uppger att hälsoskäl är den främsta orsaken till att de inte vill jobba längre. Skälen för att arbeta efter 65-årsdagen är framförallt ekonomiska och den ekonomiska frågan är viktigare för fler nu jämfört med En stor del av GS medlemmar kan inte välja mellan att arbeta längre eller gå i pension. Flera är tvingade att jobba längre på grund av en för låg inkomst av pension eller kortare för att de är drabbade av förslitningsskador eller arbetsolyckor. Du är väl medlem i GS? Blir vi fler, blir vi starkare. Gå in på vår hemsida eller ring så hjälper vi dig!

6 Jobba sjuk? Över 60 procent av GS medlemmar mellan år hade någon gång under 2010 gått till arbetet trots att de känt sig sjuka. Nästan var femte medlem gick till arbetet mer än 4 gånger under året trots att de borde ha stannat hemma. Att medlemmar väljer att jobba när de är sjuka beror på flera orsaker. Dels innebär sjukfrånvaron en ekonomisk förlust till följd av karensdagen, men många väljer också att gå till arbetet för att inte utsätta arbetskamraterna för en ökad och orimlig arbetsbelastning. Det kan leda till att de själva blir långtidssjukskrivna på sikt. Två studier från Karolinska Institutet som presenterades under 2009 visade att personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de upplever sig så pass sjuka att de borde ha sjukskrivit sig löper ökad risk för framtida dålig hälsa och sjukskrivning. Sjuka som går till jobbet riskerar också att smitta ned andra, vilket leder till fler sjukskrivningar och produktionsförluster för företagen. Dessutom riskerar sjuknärvaron och medföljande trötthet att leda till ökat antal arbetsolyckor då koncentrationen är försämrad. Redan idag har mer än var tredje medlem mellan 45 och 59 år drabbats av en arbetsskada. Karensdagen drabbar inte alla löntagare lika. Det finns anställda som kan undgå det ekonomiska bortfallet genom att arbeta hemifrån eller stänga in sig på kontoret. En tidigare studie från Arbetslivsinstitutet visade att det i första hand är de som har de tyngsta och stressigaste jobben, mest ansträngd privatekonomi och det sämsta hälsotillståndet som går till jobbet fast de är sjuka och borde ha stannat hemma. Sjuknärvaron blir till en klassfråga när karensdagen främst drabbar de som har det sämst. Arbetsskador och sjukskrivning Hälften av de medlemmar som besvarade GS arbetsmiljörapport hade varit sjukskriven någon gång under det senaste året. Åtta procent hade varit sjukskrivna i 30 dagar eller mer. I 45 procent av fallen berodde sjukskrivningen på arbetsrelaterad sjukdom/skada. Det innebär att av alla medlemmar hade nästan 4 procent under en tolvmånadersperiod varit sjukskrivna i 30 dagar eller mer på grund av skada eller sjukdom på arbetet.

7 Mer än en tredjedel hade drabbats av arbetsskada och mer än hälften av dem hade fortfarande besvär av sin skada. Av de som drabbats av arbetsskada hade 38 procent drabbats av arbetssjukdomar och 62 procent av arbetsolycka. Totalt har cirka 20 procent drabbats av arbetsskada som de fortfarande besväras av. Värst är det inom sågverksindustrin (46 procent). Mörkertalet bland arbetsskador är stort, 35 procent har inte anmält sin arbetsskada. De vanligaste arbetsskadorna är ryggsjukdomar/skador följt av ledsjukdomar/skador och klämskador. Främsta orsakerna är belastningar på grund av ensidigt arbete och tunga lyft, olycka på grund av maskinarbete/utrustning och hög arbetsbelastning. Inom GS branscher 1 är antalet arbetsolyckor på en alltför hög och konstant nivå samtidigt som antalet förvärvsarbetande i branscherna har minskat de senaste åren, med undantag för 2009 och de preliminära siffrorna för Det är en negativ utveckling eftersom färre förvärvsarbetande egentligen borde innebära minskat antal olyckor på arbetsplatser, med oförändrad arbetsmiljö. En väl utvecklad rehabilitering och företagshälsovård ger fler möjlighet att komma tillbaka till sin arbetsplats. Idag går utvecklingen åt fel håll. Kraven på arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för sjuka och skadade anställda har luckrats upp. Dessutom minskar regeringens anslag till företagshälsovård med 90 procent. Från och med 2014 styrs ersättningen över från företagshälsovård till enskilda arbetsgivare och sjunker från 360 miljoner kronor till 30 miljoner. Farligare jobb? 2007 flyttades forskning inom arbetslivsfrågor från Arbetslivsinstitutet till universiteten, utan att pengar öronmärktes för den typen av forskningsfrågor. Samtidigt minskades anslagen till Arbetsmiljöverket. FN:s arbetsmarknadsorganisation ILO rekommenderar minst en arbetsmiljöinspektör per anställda fanns det i Sverige knappt 0,58 arbetsmiljöinspektörer per anställda, vilket betyder att Sverige inte uppnår internationell standard. I Norge är motsvarande siffra 1,85 och i Danmark 1,78. Sverige har halkat efter. Även finansieringen av skyddsombudsutbildning är numera borttagen. Regeringens minskade ambitioner inom arbetsmiljöområdet leder till att de anställda får betala med sin hälsa. Enligt AFA:s arbetsskaderapport 2013 är de senaste siffrorna över antal arbetsolyckor höga. Antalet arbetsolyckor i Sverige 2011 var nästan och det är en markant ökning från tidigare år. Antalet godkända arbetsolycksfall som lett till sjukskrivning nådde 2011, precis som antalet arbetsolyckor, sin högsta siffra på tio år. 1 Skogsbruk; Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar; Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler; Tillverkning av möbler exklusive madrasser. 2 Arbetsmiljöverket.

8 Hur skapar vi förutsättningar för att fler ska orka arbeta fram till pension? Det finns åtskilliga exempel på åtgärder som kan ge fler anställda förutsättningar att arbeta fram till, eller kanske till och med fortsätta efter, pensionsålder. Den fysiska arbetsmiljön, pension och arbetstid samt hälsoaspekter är viktiga områden som kan göra stor skillnad. En arbetsplats med god arbetsmiljö är en bra investering i företags kapacitet och konkurrenskraft. Därför bör arbetsmiljön diskuteras i samband med att företagen fattar beslut om bemanningsplaner och produktionsupplägg. Ergonomi, förbättrat ljus och minskat buller kan sänka sjukfrånvaron och möjliggöra ett sundare, och kanske längre, arbetsliv. Arbetsmiljöverket bör ges ökade anslag för att kunna uträtta fler inspektioner och ge rådgivning. Det behövs även fler utbildade skyddsombud på arbetsplatserna vilket ger förutsättningar för en bättre arbetsmiljö. Det är viktigt att arbeta långsiktigt och förebyggande med arbetsmiljö. I det långsiktiga arbetet kan personliga fysiska och psykologiska riskprofiler vara betydelsefulla. Kontinuerliga hälsokontroller ger bättre förutsättningar att ligga steget före och en utvecklad plan för rehabiliteringsarbete gör att arbetsskador och sjukdomar snabbare kan behandlas. Tidiga satsningar på rehabilitering och företagshälsovård ger fler möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet. Rehabilitering måste kompletteras med åtgärder på skadliga arbetsplatser. Företagen måste ge äldre en chans att arbeta vidare genom att erbjuda mindre fysiskt ansträngande arbetsuppgifter och arbetstider. Det gäller särskilt skiftarbetare och de med tunga lyft i yrket. Större anpassning inom pension och arbetstid skulle kunna underlätta och ge en mjukare övergång mellan pension och arbetsliv. Mer flexibel arbetstid och kortare arbetsdagar ger avlastning och skapar utrymme för återhämtning. Andra alternativ är att ta ut företagspension och fortsättningsvis arbeta deltid eller reducera lönen och ta ut delar av pensionen. Deltidsarbete och deltidspension från 60 år är en variant som ger en marginell ekonomisk skillnad på inkomsten. Företagen ges då möjlighet att bibehålla nödvändig kompetens. Att bemöta Sveriges demografiska utmaning, en allt äldre befolkning och en fortsatt urbanisering, och samtidigt behålla dagens välfärdssystem med en ökad pensionsålder till 75 år är inte det enda alternativet. Det är viktigt att börja i rätt ände. Om önskan är att fler ska arbeta längre måste först arbetsmiljön förbättras. Målet måste vara att alla ska ha samma möjlighet att välja att arbeta längre och ta del av fördelarna förenade med det. Idag missgynnas de med sämst arbetsmiljö både fysiskt och ekonomiskt. Dessutom finns ytterligare alternativ. Genom att prioritera åtgärder som leder till att fler unga får

9 möjlighet att komma in på arbetsmarknaden kan vi motverka att äldre behöver jobba allt längre. Sverige har idag enligt SCB en arbetslöshet på cirka 25 procent bland människor mellan 15 och 24 år. Det är visserligen en omdebatterad siffra men även vid en justering är andelen arbetslösa 15 till 24 åringar i arbetskraften, exklusive heltidsstuderande, ungefär 12 procent. En minskad arbetslöshet bland ungdomar gör att de människor som har en krävande arbetsplats varken behöver jobba längre eller byta jobb. Med förbättrad arbetsmiljö och genom att använda den outnyttjade arbetskraft vi har idag kan Sverige fortsätta upprätthålla en hög standard på välfärden. Prioriteras åtgärder som leder till att fler unga får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, kan vi motverka att äldre behöver förlänga arbetslivet. Det måste skapas förutsättningar för att människor kan jobba mindre de sista arbetsåren. Vi behöver satsa på välfärden. Vi vill att våra medlemmar ska ha lika goda villkor som andra, både på arbetsplatsen och som pensionär. Idag ökar orättvisorna. Sverige behöver en ny regering och din röst i valet är viktig!

10 Du är väl medlem i GS? Blir vi fler, blir vi starkare. Gå in på vår hemsida eller ring så hjälper vi dig!