Frågor och svar om Flexpension

Transkript

1 Frågor och svar om Flexpension

2

3 Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet av arbetslivet drabbar anställda, företag och samhället. Vi är alla olika och har olika behov och önskemål under arbetslivet och inför pensionen. Den allmänna pensionen sjunker i en rejäl fart eftersom vi lever längre och pensionspengarna ska därmed räcka längre. Tjänstepensionen behöver fyllas på för att dagens unga tjänstemän inte ska riskera en betydligt lägre pension än dagens pensionärer. Därför måste de kompletterande avsättningarna börja nu. Utan Flexpension står många framtida pensionärer inför en verklighet med en försvagad ekonomisk trygghet. Det finns många medlemmar som oroar sig för hur de ska orka hela arbetslivet och ha kvar arbetsglädjen med dagens snabbare takt och allt högre krav. Samtidigt finns det de som vill jobba längre. Unionen vill att medlemmarna får möjligheten att själva välja om de vill varva ner, inför pensionen eller inför ett längre arbetsliv, för att fortsätta må bra på och av arbetet. Man ska inte behöva välja mellan enbart 100 procent jobb eller 100 procent pension. Du ska kunna välja att spendera mer tid med barnbarn, utöva en hobby, ta hand om din hälsa eller göra precis vad du vill. Om du vill. Flexpension är en lösning på båda dessa utmaningar de sjunkande pensionsnivåerna och dagens brist på flexibilitet vid arbetslivets slut.

4 Vad är Flexpension? Det är en ny förmån som består av två delar en förstärkt tjänstepension och möjligheten till ett flexibelt slut på arbetslivet. Med andra ord mer pengar till pensionen och möjlighet att gå ner i tid inför pensionen. Detta uppnås genom att arbetsgivarna gör en kompletterande avsättning till din individuella tjänstepension. Du får även en förstärkt möjlighet att gå i ner i arbetstid när du närmar dig pensionsåldern. De båda delarna är oberoende av varandra. Avsättningen görs oavsett om du väljer att gå ner i arbetstid eller inte. Hur görs avsättningen? Den kompletterande premien betalar arbetsgivarna in till det befintliga tjänstepensionssystemet, ITP. Hur mycket mer sätts av? Under 2015 motsvarar den extra avsättningen till tjänstepensionen ytterligare 0,5 procent, generellt sett. Storleken på avsättningen kan variera beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av. Målsättningen är att storleken på den kompletterande avsättningen ska öka under kommande avtalsperioder och den behöver hamna på runt två procent. Är avsättningen individuell? Ja. Den kompletterande avsättningen innebär att arbetsgivaren betalar in högre premier än tidigare till din individuella tjänstepension. Detta görs oberoende av om du i framtiden väljer att gå ner i arbetstid eller inte. När börjar arbetsgivaren göra inbetalningar? För de allra flesta gäller ITP-inbetalningarna från den dag man börjar på en arbetsplats med kollektivavtal. Avsättningen sker från 25 år till 65 år. Detta gäller om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal som innehåller Flexpension.

5 Vem kan gå ner i arbetstid? Du kan ansöka om att gå ner i arbetstid från den månad du fyller 60 eller 62 år. Vilken ålder som gäller beror på vilket kollektivavtal som du omfattas av på din arbetsplats. Din nya arbetstid gäller efter överenskommelse med din arbetsgivare. Hur mycket kan jag gå ner i arbetstid? Du kan gå ner motsvarande tid som du och arbetsgivaren kommit överens om. Skulle ni inte vara överens kommer utgångspunkten i en förhandling att vara en sysselsättningsgrad på 80 procent. Hur går ansökan till? Senast sex månader innan din nya arbetstid ska börja gälla lämnar du in en skriftlig ansökan till din arbetsgivare och anmäler önskad sysselsättningsgrad, dvs. hur många procent du vill gå ner i arbetstid. Måste jag gå ner i arbetstid? Nej. Flexpension bygger på valfrihet; du bestämmer själv. En extra avsättning till tjänstepensionen som fyller på ålderspensionen under hela arbetslivet görs oavsett om du väljer att går ner i tid eller inte. Kan arbetsgivaren säga nej till en lägre sysselsättningsgrad? Arbetsgivaren måste noggrant pröva saken. För att arbetsgivaren ska kunna säga nej krävs det att den nya sysselsättningsgraden medför betydliga störningar för verksamheten, och arbetsgivaren måste redovisa skälen. Hjälper Unionen mig om min arbetsgivare säger nej? Självklart. Om arbetsgivaren avslår din ansökan kommer Unionen att pröva frågan och se över om arbetsgivaren följt avtalet samt om de omständigheter arbetsgivaren pekar på är skäliga.

6 Har arbetsgivaren fördelar av förmånen? Absolut. Arbetsgivaren får energifyllda medarbetare, som kan känna en glädje över att få ägna exempelvis en dag i veckan åt något annat och ladda batterierna. Samtidigt kan arbetsgivaren använda systemet för att överföra kompetens till yngre medarbetare. Hur vet jag om jag har rätt till att gå ner i arbetstid? Det står i det kollektivavtal som din arbetsplats omfattas av. Kontakta din lokala fackliga organisation på arbetsplatsen eller Unionens Medlemsservice på för information om vad som gäller för dig. Vad behöver jag tänka på om jag vill gå ner i arbetstid? Om du väljer att går ner i arbetstid (lägre sysselsättningsgrad) så minskar din lön därefter och den lägre lönen kan påverka vissa försäkringar. Till exempel om du blir sjuk eller arbetslös beräknas din ersättning på din nya lön. Det gäller även ditt intjänande till den allmänna pensionen.

7

8 Ring Unionen Vi svarar på alla dina frågor om arbetslivet och ditt medlemskap. Du hittar också information om det mesta som rör ditt arbetsliv på unionen.se. Tnr: Tryck: unionen, POD april 2015 Olof Palmes gata 17, Stockholm VI FINNS I: Borlänge, Borås, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Visby, Västerås, Växjö, Örebro