Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Transkript

1 s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson

2 NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras sjunker pensionsnivåerna och förtroendet för pensionssystemet riskeras Försörjningsbördan blir orimlig för dem som arbetar Ett längre arbetsliv behövs för att vi ska kunna finansiera välfärden uthålligt Problem med arbetskraftsbrist och generationsväxling

3 DÄRFÖR BEHÖVS ÅTGÄRDER Tanken var att pensionsreformen, generösa skatteregler, stora informationssatsningar m.m. skulle leda till att äldre arbetade längre i takt med en ökad medellivslängd Trots vissa positiva tendenser är ökningen i arbetad tid bland äldre och utträdesålder blygsamma och hänger inte med ökningen i medellivslängden Allt fler vill arbeta längre, men möter olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Äldre som vill och kan ska kunna fortsätta att arbeta och pensionera sig när de själva vill Utvecklingen är inte uthållig

4 SVERIGE HAR FORTFARANDE EN FAKTISK NORMAL PENSIONSÅLDER PÅ 65 ÅR % år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 68 år 69 år 70 år Källa: Pensionsmyndigheten Uttagsålder

5 ETT 50-TAL FÖRSLAG i SYFTE ATT ÖKA DEN FAKTISKA PENSIONSÅLDERN Stärka äldres förutsättningar och resurser att arbeta längre Satsningar på arbetsmiljöområdet Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering Bättre villkor för kompetensutveckling Garantipensionärer ska tjäna på att arbeta Trepartssamtal om tjänstepensioner och flexibla arbetstider Informationen bör utvecklas En sammanhållen strategi en riktålder för pension som följer medellivslängden Riktåldern införs i lag och ska följa medellivslängden och beräknas årligen

6 ANDEL MED BESVÄR AV FYSISK ELLER PSYKOSOCIAL BELASTNING Källa: AMV/SCB

7 7 ANALYSBETÄNKANDETS SLUTSATSER OM ARBETSMILJÖ OCH PENSIONSBETEENDE Vilken betydelse har arbetsmiljön för tidigt utträde? Hälften av 64-åringar har annan försörjning än från arbete (arbetsoförmåga, arbetslöshet, avtalsförsäkringar) procent upplever fysiska arbetsmiljöproblem Samband mellan tunga fysiska yrken och överrisk SA Oklarare forskningsläge vad gäller psykosociala problem och SA-risk Svårt avgöra hur stor betydelse arbetsmiljön har jämfört med andra faktorer som t.ex. pensioneringsnormer, generösa tjänstepensioner, negativa attityder, hälsa, önskan om mer fritid, peer effects osv. Finns få studier som visar vilka interventioner i arbetsmiljön som minskar risken för tidiga utträden. Arbetsmiljöbrister kan tänkas bidra till att man önskar lämna arbetslivet tidigt på olika vägar Viktigast med åtgärder som minskar tidiga utträden och pensioneringar

8 SATSNINGAR PÅ ARBETSMILJÖN Förstärkta resurser till Arbetsmiljöverket Tidiga utträden blir kompletterande kriterium för inspektion och tillsyn Förstärkt utvecklingsarbete med positiva arbetsmiljöindikatorer och SAM Program för kunskapsspridning om hur arbetsförhållanden bättre kan anpassas till äldre arbetskraft Utveckling av nationella kunskapsfunktionen Utbildning för skyddsombud, arbetsmiljökunskap i högskoleutbildningar Ny funktion och resurser för analys och utvärdering inom arbetsmiljöområdet Anknutet till IFAU eller annan myndighet Oberoende forskning Utredningsuppdrag från regeringen Resurser för interventionsstudier

9 BÄTTRE VILLKOR FÖR ÄLDRE SOM VILL UPPGRADERA SIN KOMPETENS Ökade möjligheter till studiestöd 40 veckors studielån också för dem som är år Förstärkningsbidrag på 961 kr/mån under 40 veckor för dem som är år Yrkesvux och Komvux Anpassa kursutbud till äldres efterfrågan Arbetsförmedlingen Yrkesvägledning för äldre Ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning för äldre

10 GARANTIPENSIONÄRER SKA OCKSÅ TJÄNA PÅ FORTSATT ARBETE Garantipension och bostadstillägg ska inte påverkas av arbetsinkomster efter 65 års ålder Förslaget gäller från 2015 och beräknas ge en låginkomsttagare ca 600 kronor mer i månaden En flexibel uttagsålder för garantipension bör utredas vidare Nya möjligheter att genom arbete efter 65 års ålder få bättre garantipension för personer med färre än 40 bosättningsår i Sverige

11 ANDRA FÖRSLAG Förstärkt lagstiftning mot åldersdiskriminering bör utredas. Satsning på forskning och analys Trepartssamtal om avtalade tjänstepensioner och flexibel arbetstid Informationen behöver utvecklas. Ny Internetportal, uppdrag till Pensionsmyndigheten, utveckling av minpension.se

12 RIKTÅLDER FÖR PENSION SOM FÖLJER MEDELLIVSLÄNGDEN Ett tydligt icke-valsalternativ för dem som vill få en godtagbar pensionsnivå Beräknas årligen och tillämpas fyra år efter beräkningsåret Övriga pensionsrelaterade åldersgränser anpassas till riktåldern med automatik eller i särskild ordning Beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019

13 RIKTÅLDERN FÖR ÅREN Preliminära beräkningar Beräknas Gäller Riktåldern Källa: Pensionsmyndigheten och utredningens beräkningar

14 PENSIONSRELATERADE ÅLDERSGRÄNSER ANPASSAS TILL RIKTÅLDERN 61-årsgränsen för tidigaste uttag av inkomstpension Höjs till 62 år 2015 Anpassas därefter till riktåldern, höjs till 63 år 2019 enligt preliminära beräkningar Undantag för personer med långt arbetsliv utreds vidare 65-årsgränsen för garantipension m.m. Anpassas till riktåldern, höjs till 66 år 2019 enligt preliminära beräkningar Undantag för personer med långt arbetsliv utreds vidare 55 årsgränsen för uttag av tjänstepensioner och privata pensioner Höjs till 62 år 2017 Andra åldersgränser följdändras Sjukersättning, sjukpenning, rehabiliteringsersättning, arbetsskadelivränta, SGI-skydd, A-kassa, åldersgräns för nedsatta sociala avgifter knyts till riktåldern

15 67-ÅRSGRÄNSEN FÖR ANSTÄLLNINGSSKYDDET HÖJS TILL 69 LAS-åldern höjs till 69 år 2016 Åldersgränsen anpassas sedan till riktåldern Skriftligt besked när arbetstagaren fyllt 69 år Myndighet eller funktion bör följa upp förslagen och undersöka förekomsten av åldersdiskriminering

16 HÖJD PENSIONSÅLDER FÖRLÄNGER ARBETSLIVET Forskningsöversikt av effekter av ändrad pensionsålder i andra länder (Gabriella Sjögren Lindquist) Reformer i Norge ( ), Portugal ( ), Australien ( ), USA (2000- ), Schweiz ( ) och Österrike ( ) Den faktiska pensionsåldern resp. andelen som stannar i arbetskraften höjs med % av en förändring av pensionsåldern Viss övervältring till andra socialförsäkringar

17 ÖKAT ARBETSUTBUD MINSKAR FÖRSÖRJNINGSBÖRDAN 0,2 = 20 % av äldre arbetar ett år till 0,35 = 35 % av äldre arbetar ett år till 0,5 = 50 % av äldre arbetar ett år till Alternativ 1. Antal sysselsatta antas utan utredningsförslag förändras i samma takt som befolkningen år. Alternativ 2. Antal sysselsatta i relation till befolkningen år antas utan utredningsförslag minska i samma takt som under perioden , nämligen med 0,3 procent per år. Källa: Pensionsmyndigheten

18 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSER FÖRSTÄRKS Medelscenario, arbetsutbudet ökar med 35 procent av riktåldershöjningen. Jämn infasning fyra år Inkomster Varav höjda åldersgränser i pensionssystemet höjd åldersgräns för sociala avgifter Utgifter Varav nya satsningar på arbetsmiljö, kompetens, information m.m socialförsäkringar m.m Netto för offentlig sektor Källa: SCB, FASIT-beräkningar, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och egna beräkningar

19 UTTRÄDESÅLDER ENLIGT INKOMSTSTATISTIKEN. Födda Procent KVINNOR STATEN KOMMUNER/ LANDSTING ARBETARE PRIVAT SEKTOR Före TJÄNSTEMÄN PRIVAT SEKTOR 65 och efter MÄN Före och efter En person anses lämna arbetsmarknaden det år som förvärvsinkomsten permanent är lägre än ett prisbasbelopp. Källa: SCB, LINDA