YTTRANDE Socialdepartementet STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning
|
|
- Karolina Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Socialdepartementet STOCKHOLM SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning Utredningens direktiv har varit för begränsande när det gäller åtgärder för att åstadkomma ett längre arbetsliv, eftersom man tvingats koncentrera sig på den senare delen av arbetslivet. Innan förslagen om höjd pensionsålder genomförs anser vi att åtgärder måste vidtas inom arbetsmiljöområdet som gör det möjligt för alla att arbeta fram till nu gällande norm för pensioneringstidpunkt. Vi tillstyrker utredningens förslag om förstärkta åtgärder mot åldersdiskriminering. Vi är också positiva till utredningens förslag om ökade möjligheter till kompetensutveckling för äldre och flexibel arbetstid, Vidare ställer vi oss bakom förslagen om förbättrad information på pensionsområdet. När det gäller förslaget om införande av en s.k. riktålder för pension ställer vi oss bakom principen. Vi anser dock att man måste avvakta med genomförandet till dess att man uppnått positiva resultat av åtgärderna på arbetsmiljöområdet. Vi tillstyrker dock en höjning av nedre gränsen för uttag av ålderspension från 61 till 62 år. Vi ställer oss också positiva till att garantipensionärer ska kunna tjäna på fortsatt arbete samt att LAS-åldern höjs från 67 till 69 år. Utredningens förslag om ytterligare utredning av åldersgränserna för garantipensionerna ställer vi oss bakom men vill utvidga uppdraget något. Slutligen anser vi det självklart att åldersgränserna i närliggande sociala system måste följdändras när åldersgränserna ändras i pensionssystemet. Allmänt Syftet med utredningsuppdraget var att utifrån förutsedda demografiska påfrestningar på pensionssystemet i form av en ökande medellivslängd analysera och ta fram konkreta förslag till åtgärder för att flera ska kunna arbeta längre. Flera arbetade timmar behövs för att undvika välfärdsförluster. Vi är positiva till åtgärder som syftar till att åstadkomma detta och är beredda att medverka med konstruktiva förslag i den riktningen.
2 Vi fem undertecknade rikstäckande pensionärsorganisationer avger ett gemensamt yttrande över utredningens olika förslag. Våra synpunkter och kommentarer redovisas i stort sett i samma ordningsföljd som i betänkandets sammanfattning. Direktiven Direktiven utgör enligt vår uppfattning en onödig och beklaglig begränsning när det gäller att ta itu med det grundläggande problemet beträffande pensionssystemets finansiering, nämligen att öka antalet arbetade timmar. Arbetslivet behöver förlängas anger man i direktiven, och detta kan ske genom tidigare inträde i arbetslivet, genom senare utträde eller med en ökad arbetsfrekvens under arbetslivet. Senare i direktiven anges att åtgärder för tidigare inträde i arbetslivet och ökad arbetsfrekvens inte ingår i utredningsuppdraget. Vi anser det olyckligt att på så sätt särbehandla endast en del av uppgiften att öka antalet arbetade timmar. Det hade varit av värde om även tidigare inträde i arbetslivet och ökad arbetsfrekvens hade ingått i uppdraget. Ett ökat antal arbetade timmar är väsentligare än att bara förlänga arbetslivet i ena änden. Vi saknar åtgärder för att tidigarelägga debuten i arbetslivet. Den senare läggning av debuten som skett sedan mitten av 1990-talet med ca sex år har inte uppmärksammats tillräckligt. Åtgärder för att erbjuda möjligheter för främst kvinnor, som idag arbetar deltid att i stället arbeta heltid saknas också. Möjligheterna för invandrare att snabbare komma in på arbetsmarknaden skulle också kunna öka antalet arbetade timmar. Åtgärder för bättre arbetsmiljö Utredningen visar klart att den främsta orsaken till utträde från arbetsmarknaden före normal pensionsålder är nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. I betänkandet föreslås förstärkt arbetsmiljöarbete för att stärka äldres förutsättningar och resurser att arbeta längre. Detta ska uppnås genom förstärkning av Arbetsmiljöverkets arbete bl.a. genom intensifierad tillsyn och systematiskt arbetsmiljöarbete, kunskapssatsning för skyddsombud, ny funktion för forskning om samband mellan arbetsmiljö, hälsa och arbetsförmåga samt allmänt ökade resurser. Vi stödjer utredningens förslag men anser dessa vara alltför defensiva och otillräckliga för att ge önskat resultat. För att förhindra utslagningen av människor från arbetsmarknaden krävs ett aktivt arbetsmiljöarbete. Som utredningen anger är statens kontroll av arbetsmiljön så utformad att det är möjligt att föreslå särskilda eller generella arbetsmiljöåtgärder för äldre, som exempelvis anpassade arbetsuppgifter eller anpassat arbetstempo. Kravet på anpassning av arbetsmiljön till individens förutsättningar är fastställt i Arbetsmiljölagen. Att detta genomförs på arbetsplatsen är främst arbetsgivarens uppgift, men även de fackliga organisationerna har en viktig roll. Vi anser för det första att det är alldeles för lätt och för billigt att utnyttja människor i arbetet så att de slits ut fysiskt och/eller psykiskt. Arbetsgivarna måste påverkas att genomföra nödvändiga förändringar i arbetsmiljön. Kostnaderna för arbetsgivare som undviker att genomföra erforderliga åtgärder är alldeles för små. Däremot stiger kostnaderna för individerna och samhället. Vi föreslår därför att man utreder system där arbetsgivare tvingas
3 att betala för arbetstagare som tvingas att sluta arbeta och övergår till att bli försörjd genom sjukersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av förhållanden på arbetsplatsen. För det andra krävs en övergripande organisation, som samordnar alla former av aktiviteter för att äldre arbetskraft ska kunna fortsätta att arbeta långt upp mi åldrarna. Utredningen visar på förebilder i Norge och Finland som man kan lära av i sammanhanget. Vi vill därför stimulera till att en liknande övergripande organisation för samordning av åtgärder för att underlätta för den äldre arbetskraften att arbeta längre skapas i Sverige för att stödja arbetsmiljöarbetet. En förbättring av arbetsmiljön för äldre är utomordentligt viktig för att minska antalet personer som slås ut och tvingas att avsluta sitt arbetsliv i förtid. Vi anser mot den här bakgrunden att förändringar av pensionsåldersgränserna inte bör genomföras förrän åtgärder har genomförts och visat resultat som gör det möjligt för alla att arbeta upp till i vart fall den nuvarande normen 65 år. Alltför många har inte den möjligheten idag. Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering Utredningen har förtjänstfullt pekat på förekomsten av ålderism i arbetslivet. Företrädare för såväl arbetsgivare som arbetstagare har negativa attityder till äldre arbetskraft. Internationella undersökningar har visat att Sverige ligger på bottenplats när det gäller attityder till äldre arbetskraft och åtgärder för att underlätta för äldre arbetskraft att arbeta längre upp i åldrarna. Dessa attityder hos parterna på arbetsmarknaden förhindrar ett effektivt arbetsmiljöarbete när det gäller äldre på arbetsmarknaden. Vi vill särskilt peka på vad utredningen redovisat angående förhållandena i Finland. Där ingår ansvaret för kamp mot åldersdiskriminering i deras program för att förbättra de äldres förhållanden på arbetsplatserna. Dessa åtgärder har burit frukt och bevisligen förändrat attityderna mot de äldre hos parterna på arbetsmarknaden till det bättre. Utredningen föreslår bl.a. förstärkt lagstiftning, fortlöpande uppföljning av läget beträffande åldersdiskriminering, kartläggning av olikheter i regelverk och avtal som gäller behandlingen av äldre samt av åldersregler som styr mot pensionering. Vidare föreslås satsning på forskning för ökad kunskap om åldersdiskriminering. Ändrade attityder behövs. Vi ställer oss bakom utredningens förslag. Bättre villkor för äldre som vill uppgradera sin kompetens Utredningen föreslår en rad åtgärder för äldre som vill uppgradera sin kompetens. Man nämner där bl.a. höjda åldersgränser och generösare villkor för studiestöd, anpassning av kursutbudet för äldres behov, rådgivningsresurser till Arbetsförmedlingen samt ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning för äldre. Vi stöder att förslagen genomförs. Det gäller även förslagen om kompetenskonton, som skulle underlätta omställningen i arbetslivet och ge ökade möjligheter till riktade insatser. Viktigt är också att i större omfattning verka för att äldre personal bereds möjligheter att delta i personalutbildning på arbetsplatserna.
4 Ökade möjligheter till flexibel arbetstid Möjligheter till en mera flexibel arbetstid anses kunna underlätta för äldre att arbeta längre. I en enkät som genomförts av Pensionsmyndigheten skulle ökade möjligheter att arbeta deltid de sista åren före pensioneringen och även därefter öka intresset för ett längre arbetsliv. Utredningen menar dock att forskningen om flexibel arbetstid är ofullständig och ger oklara resultat. Frågan bör därför diskuteras vidare i trepartssamtal med arbetsmarknadens parter med sikte på att klara ut hur avtalen och lagstiftningen kan förändras för att ge äldre möjligheter till flexibel arbetstid. I denna fråga anser vi att utredningen varit alltför försiktig. På samma sätt som pensionssystemet är utformat utifrån den enskildes vilja när det gäller tidpunkt för uttag av pension bör möjligheten att gå ner i arbetstid vara den enskildes beslut. Från den tidpunkt då möjlighet att gå i pension inträder bör även gälla möjlighet till mera flexibel eller reducerad arbetstid. Informationen behöver utvecklas Det är viktigt att den enskilde i stora drag förstår sambandet mellan arbetsinkomst, medellivslängd och pensionsnivå. Det gäller särskilt de ekonomiska fördelarna av att arbeta längre och skjuta upp uttaget av pension. Ytterligare informationsinsatser behövs för att underlätta den enskildes val av olika pensioneringsalternativ. Ett uppdrag bör därför ges till Pensionsmyndigheten att höja kunskapsnivån hos blivande pensionärer, utveckling av webbsidan Min pension samt forskningsresurser för att öka kunskaperna om hur pensionsinformation påverkar arbetsutbudet hos personer som är 60 år och äldre. Det finns fog för den kritik som framförts av bl.a. Pensionsmyndigheten att tillskapandet av ytterligare en pensionsportal riskerar att verka förvirrande. Möjligheterna att utveckla Pensionsmyndighetens egen webbplats bör därför också utnyttjas. I övrigt stöder vi utredningens förslag till förbättrade informationsinsatser. Införande av en riktålder Utredningens förslag om införande av en riktålder för pensionsuttag är intressant. Vi ställer oss i princip bakom att en sådan införs som följer medellivslängdens utveckling. Som vi nämnt tidigare vill vi dock avvakta med införandet av en sådan innan verkningarna av åtgärder för att stärka de äldres förutsättningar och resurser att arbeta längre gett positiva resultat som kunnat utvärderas på ett tillfredsställande sätt. Vi är dock beredda att redan nu tillstyrka att åldersgränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs från 61 till 62 år. Garantipensionärer ska också kunna tjäna på fortsatt arbete Utredningen föreslår att arbetsinkomster intjänade efter åldersgränsen för garantipension inte ska påverka storleken av garantipensionen och bostadstillägget (BTP). Som skäl anförs bl.a. att åtskilliga personer med låga pensioner troligen skulle vilja förbättra sin ekonomi med arbetsinkomster. Vidare föreslås att personer med färre än 40 bosättningsår i Sverige bör få möjlighet att även efter 65 års ålder arbeta ihop bosättningsår. Vi tillstyrker båda förslagen och anser att detta förslag bör genomföras snarast möjligt, oberoende av ställningstagandet till utredningens övriga förslag. Beträffande garantipensionärerna skissar utredningen också på ett förslag om att göra garantipensionen mera flexibel. Det gäller då att garantipensionen ska kunna tas ut före
5 riktåldern med ett mindre belopp, samtidigt som man ska kunna skjuta upp uttaget av garantipensionen med högre belopp som följd. Däremot nämns inte möjligheten att tillfälligt stoppa utbetalningen av garantipension, som det går att göra med övriga inkomstbaserade allmänna pensioner. Utredningen menar att den inte haft tid att utreda garantipensionens flexibilitet beträffande åldersgränser men att det är viktigt att tidigare och senare uttag utreds vidare. Vi stöder ett sådant ett sådant förslag om utredning även inkluderande möjligheter att tillfälligt stoppa utbetalning av garantipension, LAS-åldern höjs från 67 till 69 år fr.o.m Vi stöder utredningens förslag om höjning av LAS-åldern fr.o.m Vårt stöd avser även förslaget att lämplig myndighet ges i uppdrag att följa upp effekterna av slopande av reglerna om uppsägning. Åldersgränserna i närliggande sociala system måste följdändras Såsom framhållits i utredningen är det viktigt att åldersgränserna för försäkringsskyddet följer med när åldersgränserna höjs i pensionssystemet. Vi anser att det är utomordentligt viktigt att så sker. Åldersgränserna i socialförsäkringen ses f.n. över av Socialförsäkringsutredningen, vars arbete bör följas upp. Vi stöder i princip utredningens förslag på den här punkten men med samma förbehåll som gäller för våra synpunkter på förslaget om riktålder. Avslutningsvis vill vi ge en eloge för utredningens arbetssätt. Det har varit föredömligt med kontinuerlig information om utredningens arbete genom utredningens blogg och det öppna sätt på vilket man bjudit in till seminarier över utredningens underlagsrapporter PENSIONÄRERNAS RIKSFÖRBUND, PRO Curt Persson Ordförande RIKSFÖRBUNDET PENSIONÄRSGEMENSKAP, RPG Sten-Gunnar Hedin Förbundsordförande
6 SKPF SVENSKA KOMMUNALPENSIONÄRERNAS FÖRBUND Sam Sandberg Förbundsordförande SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND, SPF Karl-Erik Olsson Ordförande SVERIGES PENSIONÄRER S RIKSFÖRBUND, SPRF Jöran Rubensson Förbundsordförande
Lättläst sammanfattning
Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett
Läs merPensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Läs merÅtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret
Läs merÅtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2013-08-30 2013-88 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) (S2013/2830/SF) Sammanfattning ISF vill i likhet med utredningen
Läs merHöjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)
YTTRANDE Dnr S2019/00497/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm 2019-05-03 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) Pensionärernas riksorganisation
Läs merRemissvar S2013/2830/SF Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25
2013-08-30 Rnr 37.13 Till Socialdepartementet Remissvar S2013/2830/SF Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25 I Pensionsåldersutredningen slutbetänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25
Läs merRÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER
Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar
Läs merAvsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen
Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas
Läs merarbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas genom ett höjt tak, längre skydd och att kraven för att kvalificera för a-kassa ses över.
DIK är fackförbundet för alla med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK är en del av Saco och organiserar fler än 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, inklusive studenter
Läs merFörlängt anställningsskydd till 69 år
2018-09-24 R 51.18 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Förlängt anställningsskydd till 69 år Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på regeringens promemoria Förlängt anställningsskydd
Läs merRemissvar Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25
2013-09-16 Sid 1 (6) Socialdepartementet Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings och serviceorganisation för 14 fackliga organisationer inom offentlig sektor, dvs. stat,
Läs merNÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras
Läs mer1 (6) Caroline Pettersson, 060-18 75 16 2012-06-11. Socialdepartementet 103 33 Stockholm
Datum 2013-08-30 Ert datum 2013-04-22 Vår beteckning MD 2013/206 Er beteckning S2013/2830/SF 1 (6) Vår referens Caroline Pettersson, 060-18 75 16 2012-06-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande
Läs merPensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson
Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar
Läs merÖverenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1
Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner Pensionsgruppen 1 Det svenska pensionssystemet Principöverenskommelse 1994, beslutades 1998 och infördes 1999 till 2003 Politiskt hållbart, stöd
Läs merBakgrund och förslaget i korthet
2019-05-03 Rnr 9.19 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (S2019/00497/SF) Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv
1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell
Läs merEffekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden
Konjunkturläget mars 2018 85 FÖRDJUPNING Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden I december 2017 presenterade pensionsgruppen en uppgörelse om vissa ändringar i pensionssystemet i syfte att
Läs mer1 4 *03-04 0 00 1 3 *
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas
Läs merHöjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2).
1(6) 2019-05-03 Socialdepartementet Lena Orpana 103 33 STOCCKHOLM 070-4819107 lena.orpana@tco.se Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2). Refnr: S2019/00497/SF TCO
Läs merSlutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet
Läs merHöjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, DS 2019:2,
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-04-12 Ert dnr: Förhandlingssektionen Victoria Bergner Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, DS 2019:2, SKL
Läs merRemissyttrande av betänkandet Ett arbetsliv i förändring - hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? SOU 2017:24
Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm a.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm Vår referens Dnr 2017-08-18 Lise-Lotte Argulander A207/00714/ARM Remissyttrande
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Läs merFörlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)
1(5) Beredningsdatum 2018-09-17 Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Sverige Magnus Lundberg +46725776761 magnus.lundberg@tco.se Förlängt anställningsskydd
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Läs merSvar på remiss - Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem
Kommunstyrelsen 2019-04-04 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2019:51 Anna Fridell 016-710 23 09 1 (2) Kommunstyrelsen Svar på remiss - Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merLO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merFörslag till föreskrifter om arbetsanpassning
1(6) 2018-10-10 Arbetsmiljöverket Ulrika Hagström 112 79 Stockholm +46 70 555 1220 arbetsmiljoverket@av.se ulrika.hagstrom@tco.se Förslag till föreskrifter om arbetsanpassning 2014/105206 Sammanfattning
Läs merArbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92
2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merTidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:10 Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män En analys av utträdesåldrar och utträdesvägar för olika grupper på arbetsmarknaden Detta är en sammanfattning av en
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merYttrande: Ds 2018:28 Förlängt anställningsskydd till 69 år
2018-08-14 Sveriges a-kassor Box 1110 111 81 Stockholm Yttrande: Ds 2018:28 Förlängt anställningsskydd till 69 år Arbetslöshetskassan Vision har inget att erinra mot förslaget, som innebär att rätten att
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merTCO:s remissyttrande över delbetänkandet Tid för utveckling, SOU 2018:24
1(6) 2018-09-14 Arbetsmarknadsdepartementet Lise Donovan 103 33 STOCKHOLM 070-2856210 Lise.Donovan@TCO.se TCO:s remissyttrande över delbetänkandet Tid för utveckling, SOU 2018:24 Ref nr A2018/00776/ARM
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merArbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019
Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 9 Om undersökningen Syfte Undersökning kring arbete, arbetsmiljö och pension. Period 6 februari 9 Metod Sedan gör Demoskop kontinuerliga mätningar
Läs merAVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR
AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.
Läs merÖversynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningarna (YA)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 17/05897 2018-01-26 Ert dnr: A2017/02195-1 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Elsa Mattsson Arbetsmarknadsdepartementet 10333 STOCKHOLM Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningarna
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?
Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter
Läs merYttrande över promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem,
ENHET Enheten för Avtalsfrågor HANDLÄGGARE Renée Andersson DATUM 2019-04-29 ERT DATUM 2019-02-05 DIARIENUMMER 20190047 ER REFERENS S2019/00497/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över promemorian
Läs merRiktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö
Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt
Läs merYttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Läs merEn arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets
Läs merSAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:11. Steglös avräkning. En analys av arbetsutbudet för personer med sjukersättning som har använt steglös avräkning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:11 Steglös avräkning En analys av arbetsutbudet för personer med sjukersättning som har använt steglös avräkning Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merRiktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merYttrande över Pensionsåldersutredningens slutbetänkande
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Renée Andersson 2013-08-15 20130212 ERT DATUM ER REFERENS S2013/2830/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Pensionsåldersutredningens
Läs merVem vinner på en bra arbetsmiljö?
Vem vinner på en bra arbetsmiljö? Illustration: Robert Nyberg. Är arbetsmiljö viktigt? Vilka är de viktigaste fackliga områdena? Är det anställningstrygghet och uppenbara plånboksfrågor om lön och skydd
Läs merRemissyttrande över DS 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem
REMISSVAR / YTTRANDE Datum 2019-05-03 Dnr.nr: S2019/00497/SF 1(5) Vår referens: Philip Day och Ola Linder Mottagare: Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se, s.sf@regeringskansliet.se Remissyttrande
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merSocialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)
RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet
Läs merRutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merEtt arbetsliv i förändring hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön?, SOU 2017:24
Sida 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet A2017/00714/ARM a.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm den 7 juli 2017 Remissyttrande Ett arbetsliv i förändring hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön?, SOU
Läs merRiktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
Läs merArbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté
Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Bedrivas systematiskt Ansvarsfördelning Tillsyn / Påföljder Arbetsmiljö Arbetsmiljöförordningen
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merVET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017?
VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? Pensionsåldern höjs steg för steg Fortsatt arbete belönas Alla tjänar in pension enligt samma procent Arbetslivspension och partiell 1 ålderspension införs VEM
Läs mergenom att den går ned i tid. Förslaget riskerar dessutom att ytterligare öka kvinnors deltidsarbete, vilket tvärtom behöver minska.
DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. De branscher DIK:s
Läs merBrist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender
Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också
Läs merRemissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning
Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merRiktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merSkyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Läs merYttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merArbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun
Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här
Läs merPENSIONSINFORMATION
PENSIONSINFORMATION 1.1.2017 Olika pensionssystem beroende på anställningsdatum Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 hör till landskapets pensionssystem Försäkringsaktiebolaget
Läs merYttrande över remiss Översyn av grundskyddet för pensionärer - inriktning för ett nytt grundskydd, Ds 2018:8
Yttrande V Kommunstyrelsen 2018-05-23 Ärende 4.1 Yttrande över remiss Översyn av grundskyddet för pensionärer - inriktning för ett nytt grundskydd, Ds 2018:8 Flera av förslagen som presenteras i översynen
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merRemissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång
Läs mervem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Läs merHöjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) (S2019/00497/SF)
REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) (S2019/00497/SF) Försäkringskassan begränsar yttrandet till de delar
Läs merDelegering av arbetsmiljö 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna
Läs merPromemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)
2018-09-07 YTTRANDE Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Er ref: A2018/01388/ARM Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Bakgrund Promemorian föreslår ändringar i lagen (1982:80)
Läs merNy Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin
Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)
Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merSlutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merSlutbetänkande från Pensionsåldersutredningen Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
Yttrande RD 11/13 2013-08-22 R.nr 37.13 Saco Helena Larsson, Ossian Wennström Box 2206 103 15 STOCKHOLM Slutbetänkande från Pensionsåldersutredningen Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Inledning
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna
Läs merPERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merFördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen
Läs mer