Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

Transkript

1 1

2 Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 65-årsgränsen för när grundtryggheten i ålderspensionssystemet börjar (Garantipension, Bostadstilägg och Äldreförsörjningsstöd) med ca 2/3 av livslängdsökningen 65-årsgränsen för när socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen upphör ska förskjutas uppåt med ca 2/3 av livslängdsökningen 61-årsgränsen för när inkomst- och ålderpension tidigast kan tas ut ska förskjutas uppåt med 2/3 av livslängdsökningen 67-årsåldern för LAS åldern för LAS höjs till 69, därefter följer den med 2/3 av livslängdsökningen 2

3 3

4 Pensionsåldrar i Sverige en tillbakablick Inger Johannisson Tora Philp 4

5 Tidpunkter för införande eller ikraftträdande av ett urval pensionsåldrar 75 Ålder / Årtal 5

6 Varför 67 år? Den lagreglerade statliga tjänstepensionsåldern var 67 år Pensionsåldern ansågs för hög man hade inte råd med lägre ålder 6

7 Varför sänktes pensionsåldern till 65 år? Pensionsåldern var redan i princip 65 år Rättvisefråga Ekonomiska förutsättningar 7

8 Pensionsreformen på 1990-talet Formell pensionsålder slopades Garantipension enbart en grundtrygghet vid låg eller ingen inkomstrelaterad pension Tidigast uttagsålder 65 år 8

9 Varför togs den formella pensionsåldern bort? Pensionsförmånens storlek baseras på Individens ackumulerade pensionsrättigheter Kohortens förväntade återstående medellivslängd Inget behov av en gemensam pensionsålder Skapa ekonomiska drivkrafter för ett längre arbetsliv 9

10 10

11 Utvecklingen av pensionsåldrar internationellt Inger Johannisson 11

12 Pensionsålder kopplad till livslängd Löpande indexering Belgien 67+ (2028) Cypern 65+ (2018) Finland 65+ (2039) Grekland 67+ (2021) Holland 67+ (2024) Italien 67+ (2019) Portugal 66+ (2016) Slovakien 62+ (2017) Beslut Danmark (2022) 68 (2031) Storbritannien 66 (2020) 67 (2017) 68 (2060) Löpande 2 månader Tjeckien 67+ (2041) 12

13 Pensionsåldern är lägst 67 år i 22 av 42 länder Höjer till 67 år Australien (2024) Frankrike (2018) Kanada (2029) Kroatien (2038) Polen (män 2020, kvinnor 2040) Spanien (2027) Tyskland (2029) USA (2022) Höjer till > 67 år Irland 68 (2028) Oförändrat vid 67 år Island Israel (män) Norge 13

14 Varför höjs inte pensionsåldern i Sverige? Ingen statsfinansiell drivkraft Inkomst- och premiepensionen finansieras vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för inkomst-och premiepensionen anpassas till Pensionsintäkterna Samhällekonomiska utvecklingen Garantipensionen utgör < 7% av de totala pensionsutbetalningarna Ekonomiska vinsterna räknades in på 1990-talet Kostnaderna av höjd pensionsålder är mer synliga 14

15 Risker med att inte höja 65-årsgränsen 65 år är normbildande Individen får lägre pensioner än väntat Pensionssystemets legitimitet ifrågasätts 15

16 16

17 Livslängdsanalys för olika inkomstgrupper Anders Carlsson Danne Mikula Omfördelar pensionssystemet mellan olika inkomstgrupper? Vilka tjänar/förlorar på dagens system? 17

18 Delningstal per livsinkomstgrupp 17,2 +2,4% 17,1 17,0 16,9 +1,4% 16,8 16,7 16, ,4 16,3 16,2 16,1-0,3% Gemensamt delningstal -1,1% -2,1% 16, Livsinkomstgrupper Högsta pensionerna 18

19 Könsfördelning i livsinkomstgrupperna 33% 67% 20% 80% 60% 40% 81% 19% 80% 20% Livsinkomstgrupper 19

20 Delningstal uppdelat på kön +5,5% 17 Gemensamt delningstal 16-6,1% Kvinnor Män 20

21 Delningstal per livsinkomstgrupp och kön Män Kvinnor +10,7% +7,7% +6,0% +5,6% +3,3% -0,5% 16-6,1% ,5% -12,9% -9,7% Livsinkomstgrupper 21

22 Den förväntade garantieffekten per livsinkomstgrupp och kön 120% 100% +103% 80% +78% 60% 40% 20% +15% +21% Män Kvinnor 0% +3% +5% 0% 0% 0% 0% Livsinkomstgrupper 22

23 Summan av den förväntade livslängds- och garantieffekten per livsinkomstgrupp och kön 120% 100% +106% 80% 60% +63% 40% 20% 0% +3% +27% -6% +10% Män Kvinnor -6% +8% 0% +11% -20% Livsinkomstgrupper 23

24 Förändringar av delningstalen per livsinkomstgrupp och kön Kvinnor Män

25 Den årliga förändringen av delningstalet per livsinkomstgrupp och kön, ,9% 0,8% +0,87% Män +0,82% +0,76% +0,71% +0,71% 0,7% 0,6% 0,5% Kvinnor +0,56% +0,60% 0,4% 0,3% 0,2% +0,29% +0,25% +0,38% 0,1% 0,0% Livsinkomstgrupper

26 Slutsatser Befolkningen med lägre inkomster lever inte kortare än de med högre inkomster Inom respektive kön lever de med lägre inkomst kortare än de med högre inkomster Garantipensionen kompenserar delvis för livslängdsskillnader Alla gruppers livslängd ökar med tiden Skillnader i livslängd utgör inget hinder mot införandet av riktålder 26

27 27

28 Så påverkar en höjd pensionsålder samhällsekonomin Tommy Lowén 28

29 Höjd pensionsålder vi lever allt längre Pensionsåldersutredningens förslag om: Riktålder Höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension Finansiella effekter av ett längre arbetsliv 29

30 Den finansiella effekten av förslagen som andel av BNP 4,5% 4,0% BNP ökning 3,5% Hushållen 3,0% 2,5% Totalt offentlig sektor 2,0% 1,5% Kommunerna 1,0% 0,5% Ålderspensions systemet 0 Staten -0,5% 30

31 31

32 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell Erik Granseth 32

33 Försörjningskvoten och prognos enligt SCB för

34 Antal personer år i olika statusgrupper Pensionär Har pensionsgrundande inkomst Arbetslös mm. Sjukersättning

35 Antal personer år i olika statusgrupper - efter ändrade åldersgränser Pensionär Har pensionsgrundande inkomst Arbetslös mm. Sjukersättning

36 Avgiftsnetto Avgiftsnetto = avgiftsinkomst pensionsutbetalning avgiftsinkomst 8,0% 6,0% Införd riktålder 4,0% Basscenario 2,0% 0,0% ,0% -4,0% -6,0% -8,0% -10,0% -12,0% 36

37 Fondstyrka Fondstyrka = År med pensionsutbetalningar om avgiftsinkomster upphör 8,00 7,00 Införd riktålder 6,00 5,00 4,00 Basscenario 3,00 2,00 1,00 0,

38 Balanstal Balanstal = inkomstpensionssystemets tillgångar skulder 1,25 Införd riktålder 1,20 1,15 Basscenario 1,10 1,05 1,00 0,95 0,

39 Sammanfattning Den finansiella ställningen för pensionssystemet blir kraftfullt förbättrad vid höjd pensionsålder Pensionsmodellen simulerar inte kostnader för staten såsom garantipension eller sjukersättning På sikt skulle vissa av statens kostnader minska pga utdelningsbara överskott Balanstalet når 1,1 tio år tidigare vid höjd pensionsålder Pensionsmodellen på nätet 39

40 40

41 Aktuell takt i livslängdsökningen 1,7 månad/år 4,4 dagar/månad 3,5 timmar/dygn 41

42 Sammanfattning Sverige är internationellt sett en eftersläntarare vad gäller att höja den normala pensionsålder Samhällets/statens finansiella livslängdsrisk har hanterats av pensionsreformen 94/98 Individens finansiella livslängdsrisk har inte hanterats av pensionsreformen 94/ årsåldern är här det centrala. Förtidspensionärerna de stora förlorarna på bibehållen 65 årsgräns Att höja avsättningarna till pensionen för att undvika högre pensionsålder - innebär lägre inkomster nu för att konsumera mer under ett allt längre pensionärsliv. Är det önskvärt? 42

43 43