Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Transkript

1 Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar. Bedömningen görs för varje arbetsuppgift, inte för varje arbetstagare. HARM är framförallt framtagen för att bedöma belastningsrisken när man hanterar varor som väger upp till sex kilo. Det är lämpligt att använda HARM då en arbetstagare gör samma arbetsuppgift i minst en timme per dag. Metoden hjälper till att få kunskap om hälsorisker i arbetet fastställa de viktigaste orsakerna till risk för belastningsbesvär följa upp om åtgärder har gett önskad effekt (dvs. minskat risknivån). Metoden används inte för bedömning av bilsdkärmsarbete. Du hittar riskbedömningsmetoden HARM på Februari

2 HARM: Hand Arm Riskbedömnings Metod Handledning Version 3 (nov-08) Användningsområde För vilka ändamål? Metoden är framtagen som ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med hand och arm¹. Metoden hjälper till: att få kunskap om förekomst av risker i arbetet att fastställa de viktigaste riskfaktorerna att följa upp om åtgärder har gett önskad effekt (dvs. minskad risknivå). Bedömningen görs per arbetsuppgift, vilket innebär att den görs för alla arbetstagare som utför samma uppgift. Det är inte en bedömning per arbetstagare, per uppgift, per dag. För vilka arbetsuppgifter? Metoden är framtagen för bedömning av hand-armuppgifter. Det är uppgifter där framför allt arm och hand är aktiva och benen och bålen är mindre aktiva. T.ex. montering, sortering, packning, putsning eller klippning. Metoden kan användas vid: Arbetsuppgifter som sammanlagt pågår längre än 1 timme/dag Arbetsuppgifter vid vilken kraftutvecklingen med 1 hand är mindre än 60 N ( 6 kg ) (ungefär lika mycket som att lyfta eller hålla i en drygt halvfylld hink med vatten) Alla hand-arm uppgifter förutom arbete vid bildskärm Denna metod är inte lämplig vid uppgifter som innebär dynamiskt rygg- och bålarbete såsom ofta är fallet när man lyfter, bär, skjuter, drar och arbetar på huk eller i knästående. För vilka arbetstagare? Metoden lämpar sig för riskbedömning av vuxna arbetstagare i alla branscher och näringsgrenar. Vem kan använda metoden? Metoden är framtagen för arbetsgivare och företagshälsovård. Inga formella förkunskaper krävs, men utbildning och sakkunnig handledning behövs för nå fram till en avvägd bedömning. Arbetssätt Bedömning i 8 steg Du tar de åtta stegen i tur och ordning. PS. Bedömningen av den första arbetsuppgiften kommer förmodligen att ta ca en timme, Därefter går det fortare, beroende på mängden aktiviteter och kringinformation, ca 30 minuter. Steg 3 och 4 tar oftast längre tid än de andra stegen. ¹HARM är ett pålitligt och relativt enkelt tillämpbart hjälpmedel. Metoden baseras på kunskaper om riskfaktorer från den vetenskapliga litteraturen kompletterad med expertkunskaper. Metoden är delvis validerad, man har tittat på överensstämmelser mellan å ena sidan bedömningar gjorda enligt HARM-metoden och å andra sidan bedömningar gjorda med tekniska mätningar och expertbedömningar. HARM-metodens prediktiva förmåga att förutse arm-, nack- eller skulderbesvär är inte känd. Det är därför viktigt att förutom denna riskbedömning även titta på andra tecken, såsom försämrad hälsa eller frånvaro.

3 Vad behövs? För att göra en bedömning krävs ett bedömningsformulär och denna handledning. Du behöver dessutom ett stoppur och ev. en videokamera. För varje arbetsuppgift används en separat blankett. För att fylla i blanketten behövs information om: arbetsställningar och arbetsrörelser, tidsangivelser rörande tid i olika arbetsställningar, förekomst av kraftansträngningar samt vibrationsfrekvenser hos handredskap (om tillämpligt). Denna information samlas in via observationer och tidtagning av respektive arbetsmoment. Du kan själv välja om du observerar på arbetsplatsen eller via en videoinspelning. Även vid en direktobservation kan en videoinspelning vara bra att ha. Kommentarer och tips i förhand: Om arbetsuppgifterna utförs väldigt olika av olika arbetstagare, använd då (fram för allt vid Kommentarer steg 3 och och 4) genomsnittsvärden tips i förväg: från olika arbetstagare för en samlad bedömning. Det betyder att du samlar nödvändiga uppgifter från flera arbetstagare. Det gäller också om utförandet skiljer sig mellan olika dagar. Bedömningarna görs med fördel av två observatörer för att få fram ett bättre resultat. Vid bedömning av komplex verksamhet bör ergonom eller resurs med motsvarande expertkunskap anlitas. Vad är en arbetsuppgift? Med HARM-metoden bedöms en arbetsuppgift åt gången. Arbetsuppgift definierar vi som en samling kraftutövningar som har ett gemensamt mål, t ex. monteringsuppgifter, frisörens olika uppgifter (som klippa, torka), sortera, packa, slipa trävaror. Kraftutövning är den delen av en uppgift då man t.ex. lyfter en detalj, skruvar fast med skruvdragare eller förflyttar en produkt. Bedömningen - följ anvisningarna steg för steg! Steg 1 Steg 2 Bestäm uppgiftens tidspoäng Steg 1A. I höger kolumn för man in hur länge uppgiften sammanlagt tar, lägg ihop enskilda perioder, och dra bort 0,5. Bestäm tidsåtgången enbart för de dagar som uppgiften förekommer. Om det t.ex. är 2 dagar, fyller du i hur länge uppgiften i genomsnitt tar (använd högst 1 decimal). Ett exempel: du utför uppgiften 4 dagar per vecka, 2 dagar gör du det 2 timmar och 2 dagar gör du det 4 timmar Genomsnittlig tidsåtgång är ((2x2)+(2x4))/4=3 timmar. Olika uppgifter som liknar varandra avseende arbetsställningar, rörelser och kraftutövning, bedöms tillsammans som en uppgift. Tiden för uppgifterna räknas ihop. Steg 1B: Fyll i hur ofta (antal dagar/vecka) uppgifterna förekommer. Rita en cirkel kring värdet (-1 eller -0) Steg 1C: Fyll i om det varje 1,5 timme tas minst 7,5 minuter paus. Som paus räknas om arbetsplatsen lämnas minst 7,5 minuter eller om arbetstagaren gör en annan uppgift med mycket liten belastning på nacke, skuldror eller armar. Rita en cirkel kring värdet (-1 eller 0). Steg 1D: Beräkna tidsåtgången för uppgiften och fyll i denna på den grå raden längst ner. Om tidsåtgången är negativ eller mindre än 1 timme, fyll ändå i 1 på tidspoängen. Bestäm den mest aktiva handen Bestäm den mest aktiva handen vid utförandet av uppgiften och ringa in denna på formuläret. Det är den hand som du anser belastas mest då den utför störst kraftansträngning eller utför flest rörelser per minut. Obs. Om båda händerna är i det närmaste lika aktiva, men på var sitt sätt (t.ex. om den ena handen levererar mer kraft och den andra mer rörelser) gör då en bedömning för var hand, på var sitt formulär. Utgå därefter från den mest ogynnsamma situationen för bestämning av åtgärder.

4 Steg 3 Bestäm kraftpoäng Kraftutövning är den kraft som vid utförandet av hand-arm uppgifter levereras av hand eller fingrar på material eller verktyg. Steg 3A: Steg 3B: Steg 3C: Steg 3D: Kryssa för vilka krafter den mest aktiva handen levererar i uppgiften. Bedöm efter de angivna värdena (vikt i kilo eller kraft i Newton (N) eller efter beskrivning av och exempel på krafter i tabellen under steg 3A. Bedöm den mest aktiva handen och kryssa för alla krafter som denna levererar. Om en viss krafttyp förekommer två gånger, sätt då två kryss. Ange hur länge kraften varar (i sekunder/minut) och ringa in värdet i kolumn 3B. - Mät med ett stoppur hur många sekunder inom en minut av arbetsuppgiften som kraftutövningen pågår. Upprepa tidsregistreringen tills du kan göra en rimlig uppskattning av genomsnittlig tidsåtgång. Om det verkligen inte går att göra en mätning uppskatta då tidsåtgången/min. T.ex. vid klippningsmomentet hos frisör är det i snitt sek som kraft utövning pågår med den klippande handen. - Upprepa detta för varje kraftutövning som har kryssats för vid 3A. Om flera olika kraftutövningar förekommer, kommer flera tal att bli inringade i kolumn 3B. Om flera kraftutövningar på samma nivå förekommer blir eventuellt flera värden i kolumnen inringade på samma rad. Om dessa kraftutövningar har samma tidsåtgång är en inringning av talet tillräcklig. Bestäm för varje kraftutövning i kolumn A hur ofta (gånger/minut) denna förekommer och rita en cirkel runt det tillhörande värdet i kolumn 3C. - Titta på kraftutövningen och bestäm frekvens (gånger/minut) med stoppur. Upprepa mätningen tills du kan göra en rimlig skattning av frekvensen. T.ex. frisören klipper med en frekvens som ligger över trettio gånger per minut. - Bestäm sedan för varje kraftutövning genomsnittsfrekvensen och ringa in det värdet i kolumn 3C. Om det finns flera kraftutövningar kan flera värden bli inringade. Om det förekommer flera kraftutövningar på samma nivå är eventuellt flera värden markerade på samma rad. Om dessa kraftutövningar även har samma frekvens är en ring tillräcklig. Bestäm kraftvärdet i den grå raden längst ner i tabellen; gör detta genom att skriva upp det högsta markerade värdet i steg 3B eller 3C. Steg 4. Bestäm arbetsställningspoäng Steg 4A Bestäm först arbetsställningspoäng för huvud och nacke respektive skuldra och överarm enligt följande: - Titta på respektive kroppsställning i bedömningsmallen. Hur många procent av arbetsuppgiftens totala tidsåtgång förekommer denna arbetsställning? Ringa in det poängtal för varje arbetsställning som stämmer överens med den beräknade tidsåtgången, 0 10 %, % eller % (se steg 1 för uppgiftens totala tidsåtgång). För varje arbetsställning ringas ett tal in. Ibland är det tydligt hur länge en arbetsställning förekommer. Om inte mät då en representativ tidsperiod och beräkna hur många gånger den aktuella arbetsställningen förekommer under den tiden. Mät ett par gånger hur länge ställningen varar. Det kan vara praktiskt att göra observationer från videoinspelning eftersom man kan spola fram och tillbaks. Dessutom kan en videoinspelning tillfälligt frysas i karakteristiska ställningar vilket kan göra bedömningen lättare. Det är viktigt att beakta videokamerans placering, den ska vara vinkelrätt mot kroppsdelen som ska bedömas. - För in det högsta inringade värdet i tabellen på den grå raden längst ner. Detta är arbetsställningspoäng nacke/skuldra.

5 Steg 4B. Steg 5 Steg 5A Steg 5B Steg 6 Bestäm nu på samma sätt arbetsställningspoängen handled/underarm. Vid skattningen av handledsvinklar kan det vara till hjälp att utföra uppgiften en gång själv eller att simulera denna och då noggrant iaktta handledens ställning. Du kan även be arbetstagaren att utföra uppgiften långsammare än vanligt. Bestäm vibrationspoängen Används inga vibrerande verktyg i uppgiften fyll i en 0 på vibrationspoängen på den grå raden vid steg 5A och fortsätt till steg 6. Används vibrerande verktyg, kolla då upp om det finns information om accelerationsvärdet i bruksanvisningen till verktyget. Om inte, gå till steg 5A, om det finns - gå till steg 5B. Accelerationsvärdet är ej känt: Bestäm riskfaktorer genom: att se vilken av 4 förhållanden i steg 5A som är tillämplig ta reda på hur länge (tid/dag) arbetstagaren utsätts för vibrationerna? ringa in värdet (endast ett värde) ta detta värde och för ned det till den grå raden, detta är vibrationsvärdet. Accelerationsvärdet är känt: Bestäm riskfaktorer genom: att se vilken av 4 förhållanden i steg 5B som är tillämplig kolla upp hur länge (tid/dag) arbetstagaren utsätts för vibrationerna? ringa in värdet (endast ett värde). Om fler vibrerande verktyg används bedöm då den med högst vibrationsstyrka. ta detta värde och för ned det till den grå raden längst ner, detta är vibrationsvärdet. Bestäm värde för övriga faktorer Kolla vilken av de beskrivna förhållandena som är tillämpliga vid arbetsuppgiftens utförande. Ringa in det svar som passar. Bestäm värde för andra faktorer enligt följande om ingen av förhållandena är tillämpbara, då är det 0 poäng; om ett förhållande är tillämpligt, då blir det 1 poäng; är två eller fler förhållanden tillämpliga då blir det 2 poäng. Steg 7 Steg 8 Bestäm total riskpoäng Ta riskpoängen från steg 3 till och med 6 och summera de till poängtal A. Om du vid steg 3 (kraftutövning) och steg 4 (arbetsställning) har bedömt uppgift för båda händerna, ta då poängen som tillhör den hand-arm som fått högsta poäng. Ta tidsåtgångspoängen från steg 1 och ta den gånger summa av poängen A Resultatet är riskpoängen. Med detta tal bestäms risknivån i steg 8. Gör riskbedömningen Här bedömer du uppgiftens risk med hjälp av en trafikljustabell. Vid en total riskpoäng upp till 25 är bedömningen grön. Det innebär att det för (nästan) alla arbetstagare inte finns någon förhöjd risk för besvär i arm, nacke eller skuldror genom att utföra uppgiften. Vid riskpoäng mellan 25 och 50 är bedömningen gul. Det innebär att arbetsuppgiften medför en förhöjd risk för besvär i arm, nacke, eller skuldror för en del arbetstagare. För att så långt det är möjligt skydda arbetstagare är det viktigt att vidta åtgärder som minskar risken. Vid riskpoäng över 50 är bedömningen röd. Det innebär att arbetsuppgiften medför en starkt förhöjd risk för besvär i arm, nacke eller skuldror för en stor del av arbetstagarna. Det är ytterst viktigt att genast vidta åtgärder som sänker poängtalen och därmed risken. Om det finns belastningsbesvär som t.ex. besvär i arm, nacke eller skuldra som misstänks vara arbetsrelaterade är det alltid viktigt att undersöka var orsaken kan finnas och vidta åtgärder!

6 Övriga faktorer som t ex buller, stress mm som inte tas hänsyn till i riskbedömningsmallen ska tas upp vid den slutgiltiga bedömningen och planeringen av åtgärder, då de påverkar risken för belastningsskador. Nu är ni klara med bedömningen av denna arbetsuppgift. Upprepa ovanstående procedur eventuellt för andra hand-armuppgifter! Hur går man vidare? När alla uppgifter är bedömda ska vi komma fram till om åtgärder behöver vidtas för att få ner riskpoängen. De rödbedömda uppgifterna är prioriterade före de gulbedömda uppgifterna. Resultaten av bedömningen anger också i vilken riktning du bäst söker en lösning. Titta därför efter vilken/vilka riskfaktorer som mest har bidragit till hög slutpoäng. Detta är de faktorer som hade högst poäng i steg 7. Undersök också alltid vid röd eller gul bedömning om tiden uppgiften utförs kan minskas.

7 Anteckningar Arbetsmiljöverket Stockholm Tfn: