Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Transkript

1 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets struktur och ger instruktioner/kommentarer där det kan behövas. Personuppgifter Allmän information/förutsättningar och förväntningar Allmän medicinsk information Specifik fysisk undersökning Kort beskrivning av undersökningsmiljö Kommentar: Hjälpmedel som behövs vid undersökningen: fast underlag/brits, psoaskudde, lyftband, glidmatta (ex readyslide, segelduk), kuddar, rulle Undersökning i RYGGLÄGE Kort beskrivning av korrigerat utgångsläge i ryggliggande. Beakta huvud och axlar i förhållande till bäckenlinje, ev asymmetri och inflytande av tonus samt andning. Beskriv vilka eventuella externa stöd som krävs för en god liggställning. Kommentar: Eftersträva en god, korrigerad liggställning utan inflytande av tyngdkraft, beakta huvud och axlar i förhållande till bäckenlinje. Använd externa stöd om så behövs för att få en god, avslappnad liggställning, ex. kilkudde, kudde, rulle. Försök få en känsla för hur asymmetrier, tonus, andningsmönster/-kvalitet påverkar brukaren. Observera ev smärta och hud-/tryckbesvär som kan komma att påverka rullstolens utformning. Bäcken Utgångsposition: Höfter och knän i 90⁰, använd psoaskudde. Kryssa i utgångsposition av bäckenet och beskriv grad av flexibilitet. Se bild 1. 1

2 Bäckentippning 2 (7) Kommentar: Bakåttippning: Flektera benen maximalt upp mot magen. Notera när bäckenet tippas bakåt och om svanken planas ut. Känn efter med handen under svanken mot underlaget. Se bild Framåttippning, alt 1: Ta bort psoaskudden, extendera benen långsamt. Notera genom att känna med handloven över bäckenkammen när och hur mycket bäckenet tippas framåt. Se bild 4. 4 Framåttippning, alt 2: Ha kvar benen på psoaskudden. Placera ett lyftband under bäckenet (EJ svanken), se bild 5. Drag i riktning snett neråt och notera när och hur mycket bäckenet tippas framåt, se bild Bäckenelevation Kommentar: Placera glidmatta under bäckenet. Håll om hela lateralsidan av bäckenet. För bäckenet växelvis uppåt/neråt parallellt med underlaget. Se bild

3 Bäckenrotation 3 (7) Kommentar: Lokalisera SIPS ( smilgroparnas ) anläggningsyta mot underlaget med dina händer, se bild 9. Notera om det är jämn belastning under höger/vänster sida av bäckenet. Lokalisera även SIAS (främre höftkammen) med händerna, se bild 10. Båda SIAS ska vara riktade rakt uppåt om bäckenet är symmetriskt. Ex.vis om höger SIAS står högre upp än vänster är bäckenet roterat åt vänster. Tryck växelvis på höger/vänster SIAS för att notera om bäckenet är flexibelt i rotation, se bild Höft Utgångsposition: 80⁰ i höft och knä (dra ner psoaskudden något). Korrigera bäckenställning optimalt. Välj mellan att mäta rörlighet i grader eller beskriv relevanta felställningar i förhållande till sittande. Se bild 12 Kommentar: Kontrollera samtliga rörelser i höften utan att rörelse sker i bäckenet. Flexion: om höftflexion är 100º eller mer har det troligen ingen konsekvens för sittandet. Men om bäckenet tippas bakåt vid en höftflexion på 100º eller mindre kan det vara befogat med en öppen ryggvinkel eller coxitsits Ab-/adduktion, in- utåtrotation: vid inskränkt ab-/adduktion (ex.vis windswept, se bild 13) kan det påverka fötternas placering på fotstöden Knä Utgångsposition: 90⁰ i höfter, fria knän, framåttippat bäcken. Kommentar: Extendera ett knä i taget, notera knävinkeln vid max extension, bild 14, och flexion, bild 15. Notera även knävinkeln då bäckenet börjar tippas bakåt, bild 16. Vid knäflexionsvinkel på 70-90º så fungerar det vanligen med ordinarie fotplattor. Vid extensionsdefekt på 90º eller mer krävs vanligen en speciallösning beträffande utformning av fotstöd, fotstöden måste placeras parallellt med sitsen alternativt in under densamma, se bild 17.

4 4 (7) Fot Utgångsposition: 90⁰ i höfter och knän Kommentar: Beakta rörlighet och felställningar, se exempel bild 18, som kan ha betydelse för utformning av fotstöd, tex hel / delad / vinklad fotplatta. 18 Undersökning i SITTANDE Utgångsposition: Sittande på brits / motsvarande med stöd för fötterna. 90⁰ i höfter. Kort beskrivning av utgångsläge i sittande. Beakta huvud och axlar i förhållande till bäckenlinje, ev asymmetri och inflytande av tonus samt andning. Beskriv vilka eventuella externa stöd som krävs för en god sittställning. Kommentar: Eftersträva en god, korrigerad och avslappnad sittställning. Om så behövs använd externa stöd, ex. kuddar, kilkuddar, mänskligt stöd. Försök få en känsla för hur asymmetrier, tonus, andningsmönster/-kvalitet påverkar brukaren. Observera ev smärta och hud-/tryckbesvär som kan komma att påverka rullstolens utformning. Bäcken Bäckentippning: Kommentar: Alternativ 1: Undersökning sker framifrån med assistans bakom brukaren. Framåttippning: Använd förflyttningsband placerat med bandets överkant i nivå med höftkammarna. Stabilisera brukarens knän och skuldror. Bandet dras framåt för att tippa bäckenet framåt. Se bild 19 Bakåttippning: Stabilisera brukarens skuldror. Undersökaren placerar sina handlovar på brukarens främre höftkammar (SIAS) och trycker bäckenet bakåt. Se bild 20.

5 5 (7) Alternativ 2: Undersökning sker bakifrån med assistans framför brukaren. Framåttippning: Personen framför stabiliserar brukarens knän och skuldror. Undersökaren placerar sina händer på brukarens bakre höftkammar (SIPS), och trycker bäckenet framåt. Se bild 21. Bakåttippning: Personen framför stabiliserar brukarens knän och skuldror. Undersökaren placerar sin händer på främre höftkammarna (SIAS) och drar bäckenet bakåt. Se bild Bäckenelevation: Kommentar: Undersökning sker framifrån alternativt bakifrån, handgreppen är desamma. Assistenten stabiliserar skuldrorna och knäna vid behov. Undersökaren placerar sina händer på utsidan av brukarens bäcken, med tummarna i nivå med höftkammens överkant. Undersökaren trycker sedan bäckenet växelvis inåt/uppåt. Se bild Bäckenrotation: Kommentar: Undersökning sker framifrån alternativt bakifrån, handgreppen är desamma. Assistenten stabiliserar skuldrorna. Undersökaren placerar sina händer på utsidan av brukarens bäcken, med tummarna i nivå med höftkammens överkant. Undersökaren trycker sedan bäckenet växelvis framåt/bakåt. Se bild 24.

6 6 (7) 24 Bål/Ryggrad Beskriv eventuella felställningar / avvikelser från normal kurvatur. Ange om det är flexibelt eller fixerat. Kommentar: Undersökning av ryggrad sker bakifrån, med assistent som stabiliserar framifrån vid behov. Kyfos: Undersökaren går in med sina armar mellan brukarens bål/överarmar och fattar tag i brukarens korslagda underarmar, se bild 25. Förstärk sträckningen/rörelseutslaget i ryggen med en liten knärulle tvärsöver ryggen. Undersökaren står nära och trycker med sin egen kropp framåt mot rullen, se bild 26. Lordos: Undersökaren går in med sina armar mellan brukarens bål/överarmar och fattar tag i brukarens korslagda underarmar, se bild 25. Förstärk sträckningen/rörelseutslaget i ryggen med en mellanknärulle i svanken. Undersökaren står nära och trycker med sin egen kropp framåt mot rullen, se bild Scolios: Undersökaren går in med sina armar mellan brukarens bål/överarmar och fattar tag i brukarens korslagda underarmar. Stabilisera knän/bäcken. Undersökaren för brukarens bål i sidled, sträcker ut ena sidan och komprimerar den andra. Se bild Bålrotation: Undersökaren går in med sina armar mellan brukarens bål/överarmar och fattar tag i brukarens korslagda underarmar. Stabilisera knän/bäcken. Undersökaren vrider hela bålen åt höger respektive vänster. Se bild 29.

7 7 (7) 29 Huvud/Nacke Beskriv huvudkontroll och nackrörlighet i sittande: Kommentar: Notera huvudets position och ev avvikelser, ex scolios, lordos. Undersök aktiv / passiv rörlighet i alla riktningar (flexion/extension, lateralflexion, rotation) Klarar brukaren att balansera sitt huvud- i vilken position? Se bild SAMMANFATTNING Försök beskriva individens optimala, komfortabla och funktionella sittställning. Simulera externt stöd, korrektion, för att finna en personlig och funktionell sittställning, med balans mellan stabilitet och mobilitet. Exempel: Se bild 31, sittande utan korrektion och bild 32, sittande med korrektion