Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Transkript

1 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2008 Bilaga 4 1

2 Förord AFA Försäkring är den gemensamma organisationen för försäkrings bolagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livförsäkring. De tre bolagen hanterar försäkringar som lämnar ersättning vid arbetsskada, vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, vid dödsfall samt vid arbetsbrist. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Bolagen ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt anställda inom kommuner, landsting och regioner. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Verksamheten drivs utan vinstsyfte. Som arbetsmarknadens försäkringsbolag känner vi ett stort ansvar för att förvalta den kunskap som varje anmälan om sjukdomsfall och inträffad arbetsskada förmedlar. Genom att systematiskt bearbeta alla skadeanmälningar har vi skapat en unik kunskapsbank, som vi på olika sätt ställer till förfogande för arbetsmarknadens parter och forskare. Denna rapport ger bara en liten inblick i det material vi förfogar över. Årets rapport visar att risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall fortsätter att sjunka. Dock ligger de invalidiserande olycksfallsskadorna på en tämligen stabil nivå år från år och tenderar att drabba samma yrkesgrupper. I det sammanhanget är det viktigt att notera att skadefrekvensen på den svenska arbetsmarknaden är låg vid en internationell jämförelse. Sedan årsskiftet diagnoskodar AFA Försäkring samtliga ersatta sjukfall enligt en internationell gällande standard, vilket ger möjlighet till att ännu bättre undersöka orsakerna till långvarig sjukfrånvaro och att göra internationella jämförelser. På den svenska arbetsmarknaden pågår ett målmedvetet och uthålligt arbete för att undanröja skaderisker i arbetsmiljön. Den skadeinformation som AFA Försäkring tillhandahåller används aktivt av ansvariga på såväl bransch- som företagsnivå, för att åtgärda de allvarligaste skadeorsakerna och identifiera de mest riskutsatta grupperna. Årsrapporten 2008 är, liksom tidigare rapporter, ett användbart underlag för riktade skadeförebyggande insatser mot olika skadeproblem, eller inom särskilt utsatta yrkesgrupper eller arbetsmiljöer. Torgny Wännström Verkställande direktör, AFA Försäkring AFA Försäkring är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA Försäkrings skaderegister. 2 3

3 Innehåll Förord... 3 Bakgrund... 7 Beräkning av risktal, metod... 8 Yrkesgrupperna i rapporten... 9 Arbetsskador Arbetsskador mellan 1997 och Arbetsolycksfall Olycksfallens fördelning på yrke och kön Vanliga skadeorsaker och mest drabbade yrkesgrupper Jämförelse med tidigare år Godkända arbetssjukdomar Långvarig sjukfrånvaro Antal nya sjukfall mellan 1997 och Sjukfallens fördelning på diagnos, avtalsområde, ålder och kön Ny standard för diagnoskodning Sjukfallens fördelning på yrke och kön Risktal beräknat för olika yrkesgrupper Allvarliga arbetsolycksfall Invalidiserande arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Långvarig sjukfrånvaro Allvarlighetstal Sammanfattning Bilagor Referenser Malin Jansson, Tore J Larsson, Michel Normark, Cecilia Oldertz, Kerem Tezic, april

4 Foto: Mats Widén / Johnér Bakgrund AFA Försäkrings huvuduppgift är att administrera försäkringar och andra tjänster som bestämts i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. AFA Försäkring försäkrar vid arbetsskada (TFA, TFA-KL), sjukdom (AGS, AGS-KL), dödsfall (TGL) och arbetsbrist (AGB). Försäkringarna ger ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Eftersom en avtalsförsäkring är en anställningsförmån som bestäms i kollektivavtal, blir alla anställda inom organisationer och företag som har tecknat sådant avtal automatiskt försäkrade. Arbetsskadeförsäkringen TFA och TFA-KL (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) administreras av AFA Trygghetsförsäkring. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan, med flera. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA Försäkring har också i uppdrag att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar den sysselsatta arbetskraften i Sverige. Sjukförsäkringen Genom AGS och AGS-KL (avtalsgruppsjukförsäkring) är också stora delar av den sysselsatta arbetskraften försäkrade. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen. Inom det kommunala och landstingskommunala avtalsområdet omfattas samtliga anställda av AGS-KL. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda och tjänstemän inom det privata avtalsområdet. informationen som byggts upp med hjälp av dessa uppgifter sedan 1988, ger AFA Försäkring en unik roll i egenskap av datakälla och prioriteringsunderlag för systematiskt skadeförebyggande verksamhet i svenskt arbetsliv (Larsson 1990, Bråfelt & Larsson 1993, Wännström & Larsson 1996). Syftet med rapporten En del av AFA Försäkrings uppdrag att förebygga ohälsa handlar om att föra ut kunskap om var i svenskt arbetsliv som allvarliga arbetsskador och långvarig sjukdom inträffar. Den kunskapen förvärvar vi genom informationen i de anmälningar av arbetsskador och sjukdomar som kommer in till oss. Informationen, som lagras i AFA Försäkrings skade register, ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras till de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta, samt som ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. Nyheter i årets rapport Årets rapport ger mer utförlig information om vilka diagnoser som ligger till grund för långvarig sjukfrånvaro. Från och med årskiftet övergick AFA Försäkring till att koda samtliga ersatta sjukfall enligt en svensk version av International Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision. Ett förbättrat databaserat användarstöd för kodning av diagnos har möjliggjort att kodning kan genomföras med högre precisions- och större detaljeringsnivå. Läs mer om oss och vår verksamhet Mer information om AFA Försäkrings verksamhet finns på Informationskälla Uppgifter om risker i jobbet samlas in som en del av AFA Försäkrings skadereglering. Den databaserade 6 7

5 Beräkning av risktal, metod Yrkesgrupperna i rapporten Detaljerad kodning ger viktig information I samband med att en arbetsskada utreds och regleras registreras kompletterande information om skadans eller sjukdomens art och orsak. Samtliga godkända arbetsskador diagnos- och yrkeskodas. När det gäller arbetsolycksfallen registreras också kompletterande information om hur olyckan har gått till och hur skadan har uppstått. På anmälningsblanketten får den skadade svara på tre frågor: 1. Vad sysslade du med när olyckan inträffade? 2. Vad orsakade olyckan? (Vad gick på tok?) 3. Vad gjorde du dig illa på? (Hur uppstod skadan?) Skadereglerare komprimerar svaren på varje fråga till ett verb och ett substantiv som kodas in i databasen. Att koda en fritextbeskrivning av händelseförloppet ger goda möjligheter att specificera detaljer som är viktiga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man bör ta till. När denna information kopplas till uppgifter om till exempel yrke, kön, ålder, sjukskrivningstid och diagnos erhålls ett unikt system som kan användas för lokalt riktade skadeförebyggande insatser. Beräkning av risktal På ett flertal ställen i rapporten har vi beräknat hur många fall som inträffar per sysselsatta och år. Beräkningarna syftar till att identifiera de grupper i arbetslivet som oftare råkar ut för arbetsskada och/eller långvarig sjukfrånvaro än andra. Uppgifter om antal sysselsatta i SCB:s yrkesregister Uppgifter om antal sysselsatta fördelat på kön, ålder, näringsgren, yrke och sektor hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) yrkesregister. Statistiska centralbyrån beskriver yrkesregistret i Sveriges officiella statistik, AM 33SM Registret baseras på SCB:s befolkningsregister (RTB), sysselsättnings register (SREG), aktivitetsregister (AREG), samt registret över befolkningens utbildning (UREG). Yrkesuppgiften kommer från ett tjugotal källor, men i första hand hämtas uppgifter för anställda från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. Yrkesgrupper i rapporten Då olika yrkesgrupper jämförs över tid måste hänsyn tas till att två olika standarder använts för intern yrkeskodning. Från och med årsskiftet 2003/2004 kodas yrke efter Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96) 1. Tidigare kodades yrke enligt Nordisk Yrkesklassificering Den nya standarden tar inte bara hänsyn till vilken typ av arbete som utförs, utan också vilka kvalifikationer som normalt krävs för att utföra arbetet. De två standarderna är inte helt jämförbara med varandra. För att kunna jämföra olika yrkesgrupper och riskutvecklingen av dessa över tid, har de två standarderna anpassats till varandra genom ett antal övergripande yrkesgrupper. Dessa yrkesgrupper redovisas nedan. Administrativt arbete Administratörer i offentlig förvaltning, företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän, sekreterare och dataregistrerare, bokförings- och redovisningsassistenter, kontorister. Bygg- och anläggningsarbete Byggnadshantverkare, byggnads- och anläggningsarbetare, gjutare, svetsare, plåtslagare, anläggnings maskinförare, elmontörer, tele- och elektronikreparatörer, installationselektriker. Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel Grafiskt arbete Pre-press, tryckare, bokbinderiarbetare och fotolaboratoriearbetare. Gruv- och bergarbete, stenhuggare Hotell-, restaurang- och storköksarbete Hälso- och sjukvårdsspecialister Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare, logopeder. Ingenjörer och tekniker Jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbete, fiske Växtodlare inom jordbruk och trädgård, djuruppfödare och djurskötare, växtodlare och djuruppfödare (blandad drift), skogsbrukare, jägare och fiskare. Lager- och transportassistenter Livsmedelsarbete Livsmedelsarbetetare, slaktare och charkuterister, bagare, konditorer och konfektyrarbetare. Lärare och skolledare Lärare för grundskola, gymnasie-, universitets- och speciallärare, lärare i teoretiska ämnen och facklärare. Metallarbete, övrigt industriellt arbete Stål-, metall-, smides-, gjuteriarbete samt fin- och verkstadsmekaniskt arbete, byggnadsämnestillverkare, glas- och keramiskt arbete, kemi- och gummiarbete, lackerare, driftsmaskinister och paketerare. Militärt arbete (endast anställda) Målare, lackerare, skorstensfejare Pappers- och pappersmassearbete Poliser Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister Sjuksköterskor, barnmorskor Städare Städare och fönsterputsare. Säkerhetspersonal Brandmän, väktare, ordningsvakter, kriminalvårdare och övrig säkerhetspersonal. Textil-, skinn- och läderindustriarbete Träindustriarbete Träbearbetningsarbete (möbelsnickare, maskinoperatörer, korgmakare, montörer), sågverksarbetare (rundvirkeshanterare, träförädlingsarbetare), skikt träoch träfiberarbetare. Vård- och omsorgspersonal Barnskötare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, personliga assistenter, psykologer, socialsekreterare, skötare, vårdare, tandsköterskor. Yrkesförare Lastbils-, långtradar-, paketbils-, buss-, lok-, tåg-, tunnelbane-, spårvagns- och taxiförare. 1 SSYK 96 är en svensk anpassning av ISCO-88 (International Standard Classification of Occupations 1998) samt EU:s motsvarighet ISCO-88 (COM). 2 NYK 83 är en svensk modifiering av Internationella arbetsbyråns (ILO) standard ISCO (International Standard Classification of Occupations). 8 9

6 Foto: Stefan Örtenblad / Johnér Arbetsskador Avsnittet om arbetsskador består av tre delar: Godkända arbetsskador mellan 1997 och 2006 I det första avsnittet redovisar vi antalet godkända arbets skador i AFA Försäkrings skaderegister fördelat på det år skadan inträffade, typ av arbetsskada och kön. Vi redovisar också arbetsolycksfallens fördelning på skadeår och allvarlighet. som inträffade mellan 2005 och 2006 med avseende på kön, händelseförlopp och drabbade yrkesgrupper. Arbetssjukdomar Avsnittet beskriver, utifrån de godkända arbetssjukdomar som visade sig mellan åren 2004 och 2005, vilka diagnoser som är oftast förekommande och vilka grupper som drabbas mer än andra. Arbetsolycksfall I följande avsnitt analyseras de allvarliga arbetsolycksfall 3 3 Arbetsolycksfall som lett till sjukskrivning i mer än 30 dagar (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet. 10 Arbetsskador Arbetsskador 11

7 Arbetsskador mellan 1997 och 2006 En arbetsskada kan antingen vara ett arbetsolycksfall (olycksfall som inträffar under arbetstid), ett färdolycksfall 4 (olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet) eller en arbetssjukdom (sjukdomar som kan uppkomma eller försämras till följd av arbetet eller arbetsförhållandena). Tabell 1 och 2 visar antalet arbetsskador som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med december Eftersläpningen i skade rapporteringen gör att upp gifterna för främst de senare åren är underskattade. Normalt tar det två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga olycksfall som inträffat ett visst år har inrapporterats. Siffrorna för 2005 och 2006 kommer således, i och med att fler anmälningar kommer in, kunna räknas upp. Det finns också skillnader mellan olika typer av arbetsskador. Arbetssjukdomar och arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet tar längre tid att reglera och det förekommer också oftare att de anmäls i efterhand. Arbetsolycksfallens konsekvenser Tabell 2 visar den preliminära bedömningen av arbets olycksfallens allvarlighet. I gruppen sjukskriven > 30 dagar ingår skador som har medfört, eller bedöms medföra, mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning. Majoriteten av arbets olycksfallen som medför medicinsk invaliditet ingår i gruppen medicinsk invaliditet 1 15%. Medicinsk invaliditet är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av skadan. Till exempel motsvarar förlusten av ett helt pekfinger sju procents medicinsk invaliditet, total hörselförlust på ett öra femton procents medicinsk invaliditet och synförlust på ett öga fjorton procents medicinsk invaliditet. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har läkt och inga förbättringar är att vänta. Fram till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Därför ingår det bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet, både redan ersatta skador och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de i framtiden förväntas leda till medicinsk invaliditet. Det faktiska antalet arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet förväntas bli högre än vad som fram kommer i Tabell 2. Det beror bland annat på att skaderegleraren först i efterhand justerar skadans allvarlighetsgrad och att en del skador som med tiden visar sig vara bestående, anmäls retroaktivt. Detta kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren. Tabell 1. Antal godkända arbetsskador Skadeår Arbetsolycksfall Kvinna Man Totalt Arbetssjukdom Kvinna Man Totalt Färdolycksfall Kvinna Man Totalt Totalt Tabell 2. Antal godkända arbetsolycksfall Skadeår Sjukskriven 30 dagar Kvinna Man Totalt Sjukskriven > 30 dagar Kvinna Man Totalt Medicinsk invaliditet 1 15% Kvinna Man Totalt Medicinsk invaliditet >15% Kvinna Man Totalt Dödsfall Kvinna Man Totalt Totalt Färdolycksfallen ingår inte i den fortsatta analysen. 12 Arbetsskador Arbetsskador 13

8 Arbetsolycksfall Statistiken om arbetsolycksfall i detta avsnitt baserar sig på antalet arbetsolycksfall som inträffat mellan 2005 och 2006 och som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med februari På de följande sidorna redovisas vilka händelser som är vanligast förekommande bland män respektive kvinnor. Med utgångspunkt från de mest typiska händelseförloppen undersöker vi också vilka grupper i arbetslivet som drabbas mer än andra. Arbetsolycksfallens händelseförlopp Av Tabell 3 framkommer att ramla och slå sig utomhus (falla, tappa balansen på underlag utomhus, halka) är en vanlig orsak till allvarliga arbetsolycksfall, bland såväl kvinnor som män. Något fler kvinnor än män drabbas av våld, hot eller rån. I jämförelse med övriga arbetsskador leder skador som uppstår i samband med våld, hot och rån relativt sällan till bestående men. I flertalet fall har man fått ersättning under den tid man har akuta psykiska besvär efter händelsen, men i de fall händelsen medför bestående besvär blir invaliditetsgraden högre än genomsnittet. Bland män uppstår de flesta skadorna i samband med maskin arbete. Den näst vanligaste orsaken bland män är fall från höjd. Arbetsolycksfall som skett i samband med maskinarbete, manuellt arbete med kniv och arbete vid lyftanordningar leder relativt sett oftare till medicinsk invaliditet. I gruppen tåg, tunnelbana, spårvagn har de flesta arbetsskadorna uppstått då den skadade kört på en människa. Se bilaga 1 för en redovisning av de vanligaste orsakerna till samtliga godkända arbetsolycksfall. Tabell 3. De vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår Män + kvinnor. Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall Antal kvinnor Antal män Antal totalt Andel av total med medicinsk invaliditet (%) Fall utomhus ,9 Maskiner för bearbetning och framställning ,0 Hot, våld och övrig skada från annan person ,4 Fall från höjd ,2 Fall inomhus ,9 Rån ,6 Akut överbelastning ,0 Lasta, lossa, bära ,3 Fall i trappa ,2 Idrott, motion ,9 Skuren av kniv (ej i samband med våld från person) ,4 Hetta, eld, explosion, svets, el ,7 Verktyg ,8 Dörr, fönster, port, lucka ,5 Arbetsstycke, bräda, rör ,2 Kliva i eller ur fordon ,6 Hot och våld från djur (ej vilt) ,3 Tåg, tunnelbana, spårvagn ,2 Olycka med truck ,4 Spruta, kanyl ,5 Skuren av glas, plåt ,4 Stock, träd ,2 Olycka med cykel ,3 Lyftanordningar ,5 Kemikalie ,4 Olycka i fordon på väg ,5 Påkörd ,4 Båt ,8 Totalt ,8 14 Arbetsskador Arbetsskador 15

9 Olycksfallens fördelning på yrke och kön I Tabell 4 visas hur många kvinnor per sysselsatta som drabbats av ett arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Den genomsnittliga risken för en kvinna att drabbas av ett allvarligt olycksfall har beräknats till 1,6. I genomsnitt medför ungefär vart tredje allvarligt arbetsolycksfall medicinsk invaliditet. Tabell 5 redovisar motsvarande beräkningar för män. I genomsnitt drabbas fler män än kvinnor av allvarliga arbetsolycksfall. Män har också i genomsnitt en högre andel skador som medfört medicinsk invaliditet. Av Tabell 4 och 5 framgår också att det bland såväl kvinnor som män är yrkesgrupper inom civilt bevakningsarbete (poliser, väktare och brandpersonal), metall- och träindustriarbetare, personer inom gruv- och bergarbete samt yrkesförare, som i störst utsträckning drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Bland kvinnor är det, om man ser till antalet, främst vård- och omsorgspersonal som drabbas av arbetsolycksfall med mer än 30 dagars sjukskrivning som följd. Detta beror på att vård- och omsorgspersonalen utgör en stor del av de sysselsatta kvinnorna. Den högsta risken för arbetsolycksfall med mer än 30 dagar sjukskrivning som följd har poliserna. De skador som röjningsarbetet efter stormen Gudrun ledde till är medräknade, och hos männen är det gruppen jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbete, fiske som under 2005 och 2006 hade högst risk. Tabell 4. Kvinnor. Arbetsolycksfall för skadeår som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Yrkesgrupp Antal kvinnor Risk (antal fall per sysselsatta) Andel medicinsk invaliditet kvinnor (%) Poliser 78 10,5 26,9 Jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbete, fiske 139 7,8 35,3 Träindustriarbete 71 7,5 47,9 Yrkesförare 99 7,3 18,2 Säkerhetspersonal 99 6,2 14,1 Metallarbetare, övrigt industriellt arbete 299 5,5 45,8 Livsmedelsarbetare 123 5,0 43,9 Grafiskt arbete 47 4,7 57,4 Bygg- och anläggningsarbete 38 4,0 36,8 Lager- och transportassistenter 135 3,6 21,5 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 36 3,2 44,4 Hälso- och sjukvårdsspecialister 55 3,0 20,0 Kemi-, gummi- och plastvaruarbete 55 3,0 38,2 Städare 282 2,6 28,7 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel 695 2,6 16,4 Postkassörer, brevbärare, tidningsbud 50 2,3 18,0 Vård- och omsorgspersonal ,9 25,7 Varav: Barnskötare 290 1,7 34,4 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 605 2,1 20,4 Vårdbiträden, personliga assistenter 419 1,6 24,9 Skötare, vårdare 211 2,3 28,3 Tandsköterskor 44 2,0 25,8 Övrig vård- och omsorgspersonal 40 2,9 29,9 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 267 1,7 34,5 Förskollärare och fritidspedagoger 227 1,5 38,3 Lärare och skolledare 330 1,3 44,2 Sjuksköterskor, barnmorskor 223 1,2 26,0 Psykologer, socialsekreterare 62 1,1 22,6 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister 51 0,9 47,1 Ingenjörer och tekniker 60 0,5 41,7 Administrativt arbete 275 0,5 36,7 Övriga yrken 861 Totalt ,6 29,4 16 Arbetsskador Arbetsskador 17

10 Foto: Barbro Fornåker / Folio Tabell 5. Män. Arbetsolycksfall för skadeår som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Yrkesgrupp Antal män Risk (antal fall per sysselsatta) Andel medicinsk invaliditet män (%) Jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbete, fiske ,6 42,9 Poliser 238 9,9 24,4 Metallarbetare, övrigt industriellt arbete ,6 46,6 Säkerhetspersonal 423 9,3 24,3 Träindustriarbete 595 9,3 54,6 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 77 9,3 44,2 Yrkesförare ,7 25,8 Bygg- och anläggningsarbete ,2 44,2 Målare, lackerare, skorstensfejare 228 6,0 42,5 Livsmedelsarbetare 283 5,9 43,5 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 44 5,2 43,2 Grafiskt arbete 128 4,4 50,0 Lager- och transportassistenter 508 3,7 35,6 Pappers- och pappersmassearbete 94 3,2 44,7 Städare 89 3,0 24,7 Kemi-, gummi och plastvaruarbete 139 2,8 49,6 Militärt arbete (endast anställda) 59 2,7 67,8 Sjuksköterskor, barnmorskor 44 2,4 22,7 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 135 2,0 25,9 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel 270 1,8 20,4 Postkassörer, brevbärare, tidningsbud 60 1,8 18,3 Elektriskt arbete 128 1,8 43,0 Vård- och omsorgspersonal 189 1,5 24,3 Förskollärare och fritidspedagoger 18 1,5 38,9 Lärare och skolledare 161 1,1 55,3 Ingenjörer och tekniker 362 0,8 48,1 Hälso- och sjukvårdsspecialister 20 0,5 35,0 Administrativt arbete 77 0,4 36,4 Övriga yrken Totalt ,1 40,8 18 Arbetsskador Arbetsskador 19

11 Vanliga skadeorsaker och mest drabbade yrkesgrupper Orsakerna till arbetsolycksfall kan se ut på många olika sätt. Några av de vanligaste förekommande orsakerna till de arbetsolycksfall som inträffade under 2005 och 2006, var till exempel att man utsatts för hot eller våld av annan person, att man utsatts för rån, att man skadats av maskiner för bearbetning och framställning eller att man fallit. I detta avsnitt undersöker vi närmare de arbetsolycksfall som uppstått i samband med hot, våld och rån, fall i samma nivå, fall till lägre nivå och maskinbearbetning, bl. a. med av seende på särskilt utsatta yrkesgrupper. Diagram 1 och 2 är baserade på yrkesgruppernas relativa risk. Risken är beräknad genom att sätta antalet personer inom yrkes kategorin som råkat ut för en arbetsolycka under 2005 och 2006 i relation till antalet sysselsatta inom yrkeskategorin. Hot, våld och rån Situationer med hot, våld och rån som lett till arbetsolycksfall för de yrkesgrupper som redovisas i Diagram 1, kan uppkomma i samband med ordningstjänst, transport och biljettkontroll. Det är då oftast fråga om slagsmåls- och överfallssituationer. Ibland uppstår också skador som ett resultat av aggression eller ren olyckshändelse i samband med vård, omsorg eller undervisning av barn, vård och omsorg av äldre personer eller andra brukare. Några exempel på händelseförlopp är Jag skulle hjälpa en boende upp ur sängen. Den boende är dement och kan uppträda lite aggressivt. Han vred runt handen och slog till på överarmen., Ett barn halkade och slog sitt huvud hårt mot min högra axel (bakifrån)., Busschaufför i expressbusstrafik: Fick en spark och ett slag på munnen när jag skulle kontrollera om resenär hade biljett, vilket han inte hade. I Diagram 1 syns de yrkesgrupper där risken att råka ut för hot, våld eller rån, i arbetet under var som högst. Poliser, resevärdar, säkerhetspersonal och kassapersonal har jämförelsevis hög risk. Under 2005 och 2006 råkade ungefär 19 poliser per sysselsatta ut för hot eller våld. Inom gruppen resevärdar är det främst personer som säljer och kontrollerar biljetter, och som ansvarar för passagerarnas säkerhet, på de allmänna transportmedlen som drabbats. Hos säkerhetspersonalen är det väktare, ordningsvakter, parkeringsvakter och kriminal vårdare som löper störst risk att möta hot och våld. Av de yrkesgrupper som har drabbats av hot, våld och rån, se Diagram 1, är det kassapersonal, banktjänstemän samt fordonsförare som i störst utsträckning drabbas av lång sjuk skrivning eller av medicinsk invaliditet. I gruppen fordons förare är det buss- och spårvagnspersonal samt taxiförare som är hårdast drabbade. Diagram 1. Arbetsolycksfall genom situationer av hot, våld och rån Fördelning över antal drabbade per och procentuell andel med mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Män + kvinnor. 20 Arbetsskador Arbetsskador 21

12 Fall till samma nivå Arbetsolycksfall där personen faller till samma nivå, se Diagram 2, drabbar i störst utsträckning tidnings distributörer, vaktmästare och personer med arbetsuppgifter inom skogsbruks-, jordbruks- och lantbruksarbete. Av de yrkesgrupper som i störst utsträckning råkar ut för fallolyckor är det däckspersonal, gruv- och bergarbetare och stenhuggare, som vid en jämförelse råkar ut för de allvarligaste fallolyckorna. Personer som ramlar så illa att de råkar ut för en allvarlig arbetsskada kan göra detta utomhus eller inomhus. Exempel på händelseförlopp vid dessa typer av arbetsolyckor är: Plogat men inte sandat och mycket halt. Halkade och bröt benet. eller Hjälpte en vårdtagare. Snubblade över en matta och ramlade. Fall från höjd Arbetsolycksfall där personen faller till lägre nivå leder i många fall till förhållandevis allvarliga skador. De yrkesgrupper som hade högst risk för den typen av arbetsolycksfall var målare, lackerare och skorstensfejare, byggnads- och anläggningsarbetare samt byggnadshantverkare. Fristående stegar är det föremål som varit inblandat i flest arbetsolycksfall. Ungefär hälften av fallen från fristående stegar har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning, se Diagram 3. Exempel på scenarios som lett till arbetsskada kan vara: Klev upp på stege för att inspektera ladugårdsloft när stegen gled undan och jag ramlade ner på betonggolv, fyra meters fallhöjd. eller Klättrade på stol för att placera en väska på ett skåp. Stolen vippade och jag ramlade baklänges i golvet. Diagram 2: Arbetsolycksfall genom fallsituationer. Skadeår Fördelning över antal drabbade per och procentuell andel med mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Män + kvinnor. 22 Arbetsskador Arbetsskador 23

13 Av Diagram 3 framgår också att en relativt sett stor andel fall från yttertak och byggnadsställningar har lett till en lång sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Maskinbearbetning En stor andel av arbetsolycksfallen har uppstått i samband med maskinbearbetning. Flest olycksfall som inträffat under skedde i samband med arbete vid sågmaskiner, eller av slip-, fil-, kap-, puts- eller polermaskiner. I Diagram 4 redovisas de maskiner som vållat de allvarligaste skadorna. Skador genom olyckshändelser i hanteringen av vedklyvar har i hög grad lett till lång sjukskrivning eller medicinsk invaliditet, och detsamma gäller olyckorna vid arbete med bandsågar, pressar, klippmaskiner och cirkelklyvsågar. Några konkreta beskrivningar av händelseförloppen är: Sågade vindfällen med cirkelsåg. Sågade mig i fingrarna. och Slipning av svärd till motorsåg på pelarslipmaskin. Svärdet högg i slipskivan. Tummen kom i kläm mellan svärd och slipskiva. Diagram 3. Arbetsolycksfall på grund av fall från höjd. Skadeår Fördelning över antal olycksfall och procentuell andel med mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fall från föremål eller arbetsredskap som i högst utsträckning lett till detta. Män + kvinnor. Diagram 4: Arbetsolycksfall genom maskiner för bearbetning och framställning. Skadeår Fördelning över antal olycksfall och procentuell andel med mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Maskiner som i högst utsträckning lett till detta. Män + kvinnor. 24 Arbetsskador Arbetsskador 25

14 Foto: Susanne Walström / Johnér Jämförelse med tidigare år Diagram 5 visar utvecklingen av de vanligaste skadeorsakerna. Den förhållandevis stora uppgången 2001 för arbetsskador genom situationer med hot, våld eller rån, beror till stor del på att de poliser som skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg är inkluderade. Uppgången 2005 beror på att ett jämförelsevis stort antal arbetsskador på grund av rån rapporterades det året. Generellt är tendensen över tid att risken för arbets olycksfall är förhållandevis konstant, se Diagram 6. Risken att drabbas av ett allvarligare arbetsolycksfall minskar däremot något över tid. Alla skador under de senaste åren är troligtvis inte helt rapporterade ännu, då viss eftersläpning föreligger. 26 Arbetsskador Arbetsskador 27

15 Diagram 5. Utveckling över tid för de vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Män + kvinnor. Diagram 6. Antal godkända arbetsolycksfall per sysselsatta Män + kvinnor. * *Poliser som skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg är inkluderade. 28 Arbetsskador Arbetsskador 29

16 Godkända arbetssjukdomar Statistiken över arbetssjukdomar i detta avsnitt baserar sig på antalet invalidiserande arbetssjukdomar som visade sig mellan 2004 och 2005, och som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med februari Antalet redovisade arbetssjukdomar för visandeåren 2004 och 2005 är troligtvis kraftigt underskattade. En arbetssjukdom kan ibland visa sig många år efter det att man varit exponerad för skadlig inverkan i arbetet. Därför kan en relativt stor andel anmälningar komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig, vilket gör statistiken svårtolkad. Vilka arbetssjukdomar är vanligast? En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Det kan exempelvis vara: tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som t.ex. magsår eller hjärtbesvär vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder buller som kan orsaka hörselskador Fördelning på diagnos, ålder och kön Färre kvinnor än män drabbas av arbetssjukdomar. Ungefär en femtedel av samtliga godkända arbetssjukdomar har drabbat kvinnor. Den genomsnittliga risken att drabbas av en arbetssjukdom är lägre för kvinnor i jämförelse med män. Detta beror på att betydligt fler män är sysselsatta inom de yrkesgrupper som har en hög andel godkända arbetssjukdomar. Risken för kvinnor som arbetar i riskutsatta yrken ligger på samma nivå som för männen. Diagram 7 och 8 visar att sjukdomar i det muskuloskeletala systemet och bindväven är vanliga. Nästan var fjärde invalidiserande arbetssjukdom bland män är hörselrelaterad. Vibrationsskador är också en vanlig arbetssjukdom bland män. Hos kvinnor utgör nästan en tredjedel av de godkända arbetssjukdomarna en hudsjukdom. Diagram 9 och 10 visar att diagnoser relaterade till tumörsjukdomar, hörselskador eller andningsorganens sjukdomar förekommer i huvudsak hos äldre personer. Hudens sjukdomar drabbar fler yngre personer än genomsnittet. I över hälften av samtliga fall har sjukdomen visat sig efter att man fyllt 55 år. Diagram 7. Arbetssjukdomar för visandeår som medfört medicinsk invaliditet bland män (n=790). Fördelning på diagnos. Diagram 8. Arbetssjukdomar för visandeår som medfört medicinsk invaliditet bland kvinnor (n=111). Fördelning på diagnos.,3 Andningsorganens sjukdomar, udens sjukdomar, uller, hörselnedsättning, tinnitus, vriga diagnoser, umörsjukdomar 0,0 vriga diagnoser, uller, hörselnedsättning, tinnitus,0 ffekter av vibration 30, Sjukdomar i de muskulosketala systemet och bindväven 0, ffekter av vibration, Sjukdomar i de muskulosketala systemet och bindväven 3, Andningsorganens sjukdomar, udens sjukdomar 30 Arbetsskador Arbetsskador 31

17 Foto: Ewa Ahlin / Johnér Diagram 9. Arbetssjukdomar som medfört medicinsk invaliditet bland kvinnor (n=111). Fördelning på diagnos och ålder. Diagram 10. Arbetssjukdomar som medfört medicinsk invaliditet bland män (n=790). Fördelning på diagnos och ålder. 32 Arbetsskador Arbetsskador 33

18 Foto: Johan Hedenström / Nordic Photos Långvarig sjukfrånvaro Avsnittet om långvarig sjukfrånvaro bygger på information från AFA Försäkring om ersättningar som utgått från AGS och AGS-KL. AGS är en avtalsförsäkring som gäller för arbetare anställda inom Svenskt Näringslivs, LO:s och kooperationens avtalsområden. AGS-KL är en avtalsförsäkring som gäller för anställda i bland annat kommuner, landsting och Svenska Kyrkan. AGS gäller vid sjukdom och lämnar ersättning till den som är sjukskriven eller har beviljats sjukersättning/aktivitets ersättning (tidigare förtidspensions- eller sjukbidragstid). Orsaken till sjukfrånvaron behöver alltså inte vara arbets relaterad. Tjänstemän inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen samt statligt anställda, omfattas inte av dessa försäkringar, vilket betyder att inte hela arbets marknaden omfattas. Exempel på en yrkesgrupp som utmärker sig i statistiken för arbetsskador, men som därför inte återfinns i följande sjukfrånvarostatistik, är poliser. Ersatta sjukfall mellan 1997 och 2006 I det första avsnittet redovisar vi antalet ersatta sjukfall fördelat på det år sjukfallet påbörjades, sjukfallets längd och ersättningstyp, avtals område och kön. Sjukfallens fördelning på diagnoser, avtalsområde, ålder och kön Följande avsnitt visar, med utgångspunkt från de sjukfall som påbörjades under 2005 och 2006, de vanligaste diagnoserna som ligger till grund för långvarig sjukfrånvaro. 34 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 35

19 Antal nya sjukfall mellan 1997 och 2006 I nedanstående tabeller redovisas antalet nya sjukfall mellan 1997 och 2006 som anmälts till och ersatts av AFA Försäkring till och med december I Tabell 6 redovisas de sjukfall som ersatts inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO och som medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Tabell 7 redovisar motsvarande uppgifter för avtalsområde Kommuner och Landsting 5. Antalet nya sjukfall som medfört dagars sjukskrivning 6 och som ersatts inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO redovisas i bilaga 4. Eftersom sjukfallen redovisas för de år de påbörjas, tar det tid innan ett specifikt år är färdigreglerat. Detta påverkar främst de senare insjuknandeåren i tabellerna. Uppgifterna om antalet sjukfall som lett till aktivitets- eller sjukersättning är kraftigt underskattade. Detta gäller framför allt för de senare insjuknandeåren. I gruppen sjukskriven >90 dagar finns en betydande andel sjukfall som fortfarande är pågående och som på sikt kommer att medföra sjukeller aktivitetsersättning. Antalet nya sjukfall ökade under slutet av 1990-talet och minskade därefter under början av 2000-talet. Denna minskning verkar ha planat ut. Antalet nya sjukfall har under de senaste åren legat på en relativt konstant nivå. Tabell 6. Antal nya sjukfall fördelat på det år sjukfallet påbörjades, kön och sjukfallets typ. Sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO Kvinnor: Sjukskriven > 90 dagar Aktivitets- eller sjukersättning Kvinnor totalt Tabell 7. Antal nya sjukfall fördelat på det år sjukfallet påbörjades, kön och sjukfallets typ. Sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning inom avtalsområde Kommuner och Landsting Kvinnor: Sjukskriven > 90 dagar Aktivitets- eller sjukersättning Kvinnor totalt Män: Sjukskriven > 90 dagar Aktivitets- eller sjukersättning Män totalt Män + Kvinnor Sjukskriven > 90 dagar Aktivitets- eller sjukersättning Män + kvinnor totalt Män: Sjukskriven > 90 dagar Aktivitets- eller sjukersättning Män totalt Män+kvinnor: Sjukskriven > 90 dagar Aktivitets- eller sjukersättning Män+kvinnor totalt Inom avtalsområde Kommuner och Landsting redovisas endast de sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta beror på att AGS-KL i många fall först lämnar ersättning från och med den 91:a sjukdagen. 6 Antalet nya sjukfall som lett till aktivitets- eller sjukersättning är kraftigt underskattade för de senaste åren. 36 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 37

20 Sjukfallens fördelning på diagnos, avtalsområde, ålder och kön Följande redovisningar utgår från de sjukfall som påbörjades under 2005 och 2006 och som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro, aktivitets- eller sjukersättning. De har anmälts till och ersatts av AFA Försäkring till och med februari Inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO tillhör drygt 60 procent av samtliga sjukfall män. Inom avtalsområde Kommuner och Landsting är kvinnor i klar majoritet. Endast drygt 14 procent av sjukfallen tillhör män. Inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO finns den största andelen av kvinnornas sjukfall i åldersgruppen år. I övrigt återfinns den största andelen av sjukfallen i de äldre åldersgrupperna. Skillnaderna mellan sjukfallens ålders- och könsfördelning kan åtminstone delvis förklaras av skillnader i ålders- och könsfördelning hos de sysselsatta inom det två avtalsområdena. Inom avtalsområde Kommuner och Landsting är ungefär hälften av samtliga sysselsatta under 45 år och nästan 80 procent är kvinnor. Inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO beräknas kvinnor utgöra knappt 30 procent av samtliga sysselsatta. Avtalsområdet har en yngre andel sysselsatta jämfört med avtalsområde Kommuner och Landsting. Skillnaderna är särskilt tydliga vad gäller kvinnorna. Drygt 72 procent av samtliga sysselsatta kvinnor respektive 65 procent av samtliga män inom det privata avtalsområdet är 45 år eller yngre. I Tabell 8 har andelen nya sjukfall i de olika åldersgrupperna beräknats. När beräkningarna redovisas per avtalsområde och för män och kvinnor separat framkommer att andelen nyinsjuknade ökar klart med stigande ålder och att kvinnor har en större andel sjukfall i varje åldersklass jämfört med männen. Andelen nyinsjuknande inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO är något större än inom avtalsområde Kommuner och Landsting. Diagram 11. Antal nya sjukfall mellan 2005 och 2006 inom avtalsområde Kommuner och Landsting som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro, sjuk- eller aktivitetsersättning (n = ). Fördelning på ålder och kön. Tabell 8. Andel av den sysselsatta arbetskraften som drabbats av ett sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Fördelning på avtalsområde, ålder och kön. Diagram 12. Antal nya sjukfall mellan 2005 och 2006 inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO som medfört mer än 90 dagars sjukfrånvaro, sjuk- eller aktivitetsersättning (n=60 727). Fördelning på ålder och kön. 25 år år år år 56 år Kvinnor Avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO 0,6% 3,0% 4,4% 5,3% 6,8% Avtalsområde Kommuner och Landsting 0,5% 2,2% 3,1% 3,8% 5,7% Män Avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO 0,5% 1,3% 2,0% 2,6% 4,6% Avtalsområde Kommuner och Landsting 0,2% 0,8% 1,7% 2,5% 4,0% 38 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 39

21 Ny standard för diagnoskodning Från och med årskiftet övergick AFA Försäkring till att koda samtliga sjukfall enligt en svensk version av International Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10). Tabell 9 och 10 redovisar sjukfallens fördelning enligt den nya standarden inom respektive avtalsområde. Inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO är sjukdomar i muskuloske letala systemet och bindväven den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga bland såväl kvinnor som män och utgör drygt 40 procent av sjukfallen. Nästan vart femte fall beror på en psykisk sjukdom, syndrom eller beteendestörning. Inom avtalsområde Kommuner och Landsting utgör diagnosgrupperna sjukdomar i muskulos keletala systemet och bindväven samt psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar vardera drygt en tredjedel av sjuk fallen. Andel långvariga sjukfall som medfört aktivitetseller sjukersättning Av Tabell 9 och 10 framgår att mer än vart tionde av de långvariga sjukfallen vid mättillfället i februari 2008 resulterat i aktivitets- eller sjukersättning. Detta värde är underskattat. Många av de sjukfall som ännu inte medfört aktivitets- eller sjukersättning är fortfarande pågående sjukfall som på sikt kommer att resultera i beslut om aktivitetseller sjukersättning. Med utgångspunkt från tidigare år beräknas drygt en tredjedel av samtliga långvariga sjukfall leda till sjuk- eller aktivitetsersättning. Tabell 11 redovisar de diagnoser som vid mättillfället i betydligt högre grad än genomsnittet lett till aktivitetseller sjukersättning. I diagnosgruppen andningsorganens sjukdomar framträder bl.a. den allvarliga diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL, lungemfysem). Andra diagnoser som framträder är Parkinsons sjukdom och multipel skleros (ingår i diagnosgruppen nervsystemets sjukdomar). Tabell 9. Sjukfall som påbörjats under 2005 och 2006 som medfört mer 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO (n=60 727). Fördelning på diagnos och kön. Kvinnor Andel av kvinnor totalt Män Andel av män totalt Totalt Andel av totalt Andel aktivitetseller sjukersättning Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) ,4% ,5% ,8% 12,2% Varav: Ryggsjukdomar ,1% ,3% ,4% Ledsjukdomar ,2% ,5% ,3% Sjukdomar i mjukvävnader ,2% ,6% ,0% Övriga diagnoser i gruppen 225 1,0% 429 1,1% 654 1,1% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) ,7% ,8% ,4% 12,3% Varav: Förstämningssyndrom (t.ex. depression) ,1% ,6% ,0% Reaktion på svår stress ,3% ,2% ,4% Ångestsyndrom 746 3,2% 874 2,3% ,7% Övriga diagnoser i gruppen 499 2,1% 961 2,6% ,4% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) ,1% ,5% ,5% 3,8% Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 685 3,0% ,9% ,6% 18,8% Varav: Sjukdomar i hjärnans kärl 205 0,9% 768 2,0% 973 1,6% Andra former av hjärtsjukdom 109 0,5% 685 1,8% 794 1,3% Akut hjärtinfarkt 65 0,3% 523 1,4% 588 1,0% Övriga diagnoser i gruppen 306 1,3% ,6% ,7% Tumörer (C00-D48) 946 4,1% ,2% ,2% 7,4% Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 800 3,4% ,9% ,1% 15,3% Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) 371 1,6% 812 0,6% ,9% 7,9% Graviditet, förlossning och barnsängstid (O00-O99) ,5% ,7% 0,1% Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 330 1,4% 690 1,8% ,7% 20,4% Hudens och underhudens sjukdomar (L00-L99) 249 1,1% 389 1,0% 638 1,1% 11,0% Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (E00-E90) 227 1,0% 473 1,3% 700 1,2% 17,0% Övriga diagnoser ,9% ,0% ,9% Totalt ,0% ,0% ,0% 11,6% 40 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 41

22 Tabell 10. Sjukfall som påbörjats under 2005 och 2006 som har medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Avtalsområde Kommuner och Landsting (n=67 776). Fördelning på diagnos och kön. Tabell 11. Sjukfall som påbörjats under 2005 och 2006 som har medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning. Diagnoser som i högre grad än genomsnittet medfört aktivitets- eller sjukersättning. Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) Kvinnor % Andel av totalt Män % Andel av totalt Totalt % Andel av totalt Andel sjukfall som medfört aktivitets- eller sjukersättning ,4% ,2% ,1% 10,0% Varav: Förstämningssyndrom (t.ex. depression) ,5% ,6% ,5% Reaktion på stress ,9% ,4% ,4% Ångestsyndrom ,0% 309 3,2% ,1% Övriga diagnoser i gruppen ,0% 281 3,0% ,1% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) ,0% ,2% ,2% 14,1% Varav: Ryggsjukdomar ,3% ,0% ,2% Ledsjukdomar ,5% 892 9,4% ,3% Sjukdomar i mjukvävnader ,1% 459 4,8% ,5% Övriga diagnoser i gruppen 645 1,1% 96 1,0% 741 1,2% Kvinnor Totalt Antal sjukfall Andel sjukfall som medfört aktivitets- eller sjukersättning Män Totalt Totalt Kvinnor Män Totalt Kroniskt obstruktiv lungsjukdom [KOL, lungemfysem] ,8% 46,4% 47,2% Parkinsons sjukdom ,3% 50,5% 43,7% Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar ,7% 45,5% 39,9% Andra och icke specificerade sjukdomar i cirkulationsorganen ,3% 33,3% 29,4% Sjukdomar i hjärnans kärl ,3% 27,7% 26,2% Multipel skleros ,0% 27,0% 26,2% Sjukdomar i örat och mastoidutskottet ,2% 24,6% 25,0% Kronisk ischemisk hjärtsjukdom ,9% 23,3% 22,9% Andra sjukdomar i perifära kärl (Raynauds syndrom, vita fingrar) ,1% 30,0% 21,1% Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom ,3% 22,3% 20,9% Diabetes ,2% 20,4% 20,8% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) ,0% 688 7,2% ,2% 4,9% Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) ,9% ,3% ,9% Varav: Sjukdomar i hjärnans kärl 636 1,1% 303 3,2% 939 1,4% Andra former av hjärtsjukdom 393 0,7% 212 2,2% 605 0,9% Hypertonisjukdomar 491 0,8% 107 1,1% 598 0,9% Övriga diagnoser i gruppen 727 1,3% 449 4,8% ,7% Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) 888 1,5% 189 2,0% ,6% 9,7% Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 910 1,6% 146 1,5% ,6% 16,6% Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) ,0% 320 3,4% ,0% 17,9% Tumörer (C00-D48) ,3% 590 6,2% ,3% 5,8% Graviditet, förlossning och barnsängstid (O00-O99) ,5% ,2% 0,1% Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar (A00-B99) 373 0,6% 87 0,9% 460 0,7% 8,3% Sjukdomar i urin- och könsorganen (N00-N99) 361 0,6% 78 0,8% 439 0,6% 10,0% Hudens och underhudens sjukdomar (L00-L99) 888 1,5% 189 2,0% ,6% 9,7% Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (E00-E90) 711 1,2% 129 1,4% 840 1,2% 13,3% Övriga diagnoser ,9% 659 6,9% ,9% Totalt ,0% ,0% ,0% 11,4% 42 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 43