Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Transkript

1 Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2009 Bilaga 4 1

2 Förord AFA Försäkring är den gemensamma organisationen för försäkringsbolagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygg hetsförsäkring och AFA Livförsäkring. De tre bolagen hanterar försäkringar som lämnar ersättning vid arbetsskada, vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, vid dödsfall samt vid arbetsbrist. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Bolagen ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt anställda inom kommuner, landsting och regioner. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Verksamheten drivs utan vinstsyfte. År 2008 administrerade vi försäkringsfall, betalade ut 11,3 miljarder kronor i ersättningar och förvaltade vårt kapital som uppgår till cirka 190 miljarder kronor. Utöver det så beviljade vi sammanlagt 150 miljoner kronor till forskning, information och direkta åtgärder i arbetslivet för att minska ohälsotalen i Sverige. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. Det innebär att AFA Försäkring har en unik kunskap om ohälsa i arbetslivet. Denna kunskap kommer från alla enskilda skadeanmälningar som lagras i AFA Försäkrings skaderegister, där det idag finns mer än 10 miljoner ärenden. Tillsammans bildar dessa en unik skadedatabas där vi under mer än 30 år har samlat information om sjukdomar och skador. Självklart behandlas dessa uppgifter med nödvändig sekretess. Skadedatabasen är en viktig kunskapskälla och beslutsunderlag för den skadeförebyggande verksamheten och vårt stöd till forskning och utveckling Årets rapport visar att risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall är oförändrad. De invalidiserande olycksfallsskadorna ligger på en tämligen stabil nivå år från år och tenderar att drabba samma yrkesgrupper. Men det är viktigt att i detta sammanhang konstatera att skadefrekvensen på den svenska arbetsmarknaden är låg vid en internationell jämförelse. Antalet arbetssjukdomar har minskat i jämförelse med tidigare år. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar bland männen är buller och vibrationsskador. I jämförelse med tidigare år har andelen bullerskador bland kvinnor ökat. För att på sikt bidra till att skador som orsakas av buller minskar så genomför vi FoU-programmet Buller i arbetslivet som avslutas Sedan 2004 diagnoskodar AFA Försäkring samtliga ersatta sjukfall enligt en internationell gällande standard, vilket ger möjlighet till att ännu bättre undersöka orsakerna till långvarig sjukfrånvaro och att göra internationella jämförelser. Sedan något år arbetar vi även med så kallad textmining som innebär att man analyserar den fria text som finns i skadeanmälningar och man behöver inte längre koda eller kategorisera efter ett visst system. Genom textmining kan man få mer detaljerad information om vad som ledde fram till skadan och har även möjlighet att upptäcka tidigare okända samband som på så sätt ökar vår kunskap om olika skadeförlopp. I årets rapport redovisas specialstudier med hjälp av textmining om hot och våldskador hos poliser, väktare och försäljare, om fallolyckor och om olycksfall med truck. Antalet långa sjukfall minskar mellan 2006 och 2007 i alla yrkesgrupper. Årets rapport beskriver också mera utförligt hur ålder och kön påverkar risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Denna rapport ger dock bara en liten inblick i det material vi förfogar över och vi ser fram emot att fortsätta att vara en del av det målmedvetna och uthålliga arbete som bedrivs av parterna för att åtgärda de allvarligaste skadeorsakerna och identifiera de mest riskutsatta grupperna. Maj-Charlotte Wallin Verkställande direktör, AFA Försäkring 2 3

3 Innehållsförteckning Bakgrund...7 Metod och urval...8 Arbetsskador...11 Arbetsskador Arbetsolycksfall...14 Orsaker till arbetsolycksfall...18 Hot, våld och rån...24 Fall till samma nivå...30 Olycksfall med truck...32 Godkända arbetssjukdomar...36 Långvarig sjukfrånvaro...41 Antal nya sjukfall Sjukfallens fördelning på yrke och kön, risktal Sjukfallens fördelning på avtalsområde, ålder och kön...46 Vanliga diagnoser Fördelning på yrke, kön och avtalsområde...52 Jämförelser över tid...56 Arbetsolyckfall Arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet...60 Långvarig sjukfrånvaro Sjukfall som medför aktivitets- eller sjukersättning...66 Sammanfattning...69 Allvarliga arbetsolycksfall...69 Långa sjukskrivningar...69 Bilaga 1. Arbetsolycksfall 2007 som har medfört dödsfall...70 Bilaga 2. Arbetssjukdomar som har orsakat dödsfall...71 Bilaga 3. Antal nya sjukfall som medfört mer än 14 dagars sjukfrånvaro Avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO...72 Bilaga 4. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser...73 Bilaga 5. Begrepp...77 Referenser...78 Tore J Larsson, Michel Normark, Cecilia Oldertz, Kerem Tezic, april

4 Foto: Susanne Kronholm / Johnér Bakgrund AFA Försäkrings huvuduppgift är att administrera kollektivavtalade försäkringar. Utöver den grundläggande försäkrings - verksamheten arbetar vi med att förvalta kunskap och resurser samt förebygga ohälsa i arbetslivet. På så sätt lägger de kollektivavtalade försäkringarna grunden för ett bättre arbetsliv med ökad trygghet för alla. AFA Försäkring försäkrar vid arbetsskada (TFA och TFA-KL), sjukdom (AGS och AGS-KL), dödsfall (TGL och Familjeskydd) och vid arbetsbrist (AGB). Försäkringarna ger ett extra försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Avtalsförsäkringarna är bestämda genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Detta leder till att anställda på företag och organisationer som tecknar kollektivavtal automatiskt blir försäkrade. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) administreras av AFA Försäkring. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar sysselsatta arbetstagare i Sverige. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkring (AGS och AGS-KL) är också stora delar av sysselsatta arbetstagare försäkrade. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen. AGS-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Syftet med rapporten Ur ett internationellt perspektiv är AFA Försäkrings skaderegister unika och innehåller information om arbetsskador och sjukfrånvaro sedan En del av AFA Försäkrings uppdrag att förebygga ohälsa handlar om att föra ut kunskap om orsakerna till arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Uppgifter om risker i arbetet samlas in som en del i AFA Försäkrings skadereglering. Informationen, som lagras i våra skaderegister, ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras på de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta och ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. Nyheter i årets rapport De senaste decennierna har en mängd statistiska metoder utvecklats för att underlätta hanteringen av ostrukturerad information. Sökmotorerna Google och Eniro använder exempelvis kvalificerade statistiska metoder för att identifiera och rangordna dokument utifrån relevans. På ett liknande sätt använder verktyget textmining kvalificerade statistiska metoder för att automatiskt hitta information i stora textmängder. Textmining innebär att man i en analys direkt använder sig av den text som finns i dokumenten. Det är därmed inte längre nödvändigt att kategorisera eller koda efter ett i förhand givet system. Istället sker en automatisk gruppering av text i olika grupper (kluster). Genom textmining får man mer detaljerad information som ligger närmare den skadades egen beskrivning av det händelseförlopp som ledde fram till skadan. Genom analysverktyget ökar också förutsättningarna för att, från ostrukturerad information/data, kunna upptäcka tidigare okända samband. Från och med 2005 registreras, från våra skade anmälningar, den fritext som beskriver det olycksfallsförlopp som ledde fram till skadan. I årets rapport redovisas några exempel på resultat av textmining av olycksfallshändelser som är associerade med hot och våld, skador med truckar och skador genom fall. Årets rapport ger även mer utförlig information än tidigare om vilka diagnoser som följer av arbetsolycksfall. Årets rapport beskriver också mera utförligt på vilket sätt de demografiska variablerna ålder och kön påverkar risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Risken för olika yrkesgrupper att drabbas av långvarig sjukfrånvaro redovisas separat för män respektive kvinnor. Läs mer om oss och vår verksamhet Mer information om AFA Försäkrings verksamhet finns på 6 7

5 Metod och urval Yrkesgrupper i rapporten: Om inte annat anges utgår statistikbearbetningarna i årets rapport från de ärenden som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med december Statistiken redovisas per ärendeår. När det gäller arbetsoch färdolycksfallen motsvarar ärendeåret det år olycksfallet inträffade. Arbetssjukdomarna redovisas för det år som sjukdomen visade sig 1. Antalet sjukfall redovisas med utgångspunkt från det år sjukfallet påbörjades. Uppgifterna för de senast redovisade åren är preliminära. Antalet ärenden kommer öka i och med att fler anmälningar kommer in. Dessutom sker det, särskilt med avseende på de senaste åren, en viss förskjutning av allvarligheten. Det kan i en del fall dröja flera år innan man vet vilka medicinska, ekonomiska och individuella konsekvenser en viss skada eller sjukdom kommer att medföra. Detta försvårar jämförelser av skade utvecklingen över tid. I slutet av rapporten redovisas ett antal tidsserier där varje år har avlästs ett eller två år efter ärendeåret (se avsnittet Jämförelser över tid, sidan 56). Strukturerad analys av fritextbeskrivningar textmining En fritextbeskrivning av händelseförloppet ger möjlig heter att specificera detaljer som är viktiga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man bör ta till för att olycksfallet ska kunna undvikas i framtiden. När det gäller arbetsolycksfallen registreras därför information om hur olyckan har gått till och hur skadan har uppstått. På anmälnings blanketten får den skadade svara på tre frågor: 1. Vad sysslade du med när olyckan inträffade? 2. Vad orsakade olyckan? (Vad gick på tok?) 3. Vad gjorde du dig illa på? (Hur uppstod skadan?) Svaren på de tre frågorna registreras som löpande fritext i AFA Försäkrings skaderegistreringssystem. Genom det analytiska verktyget textmining har vi i årets rapport särskilt studerat några vanliga orsaker till arbetsolycksfall. Textmining är en process för att upptäcka meningsfulla mönster och samband från ostrukturerad information/data. Syftet med textmining är att förstå vad texten säger utan att behöva läsa varje ord. Verktyget textmining använder sofistikerade matematiska/statistiska metoder för att analysera löptext. Med hjälp av dessa metoder kan man hitta samband mellan de tusentals beskrivningar och termer som finns i databasen och presentera dessa i menings - fulla kluster. I vår skadereglering registrerades tidigare koder baserade på den textbeskrivning som finns i skadeanmälan om olyckornas händelseförlopp. I början av 2005 började vi även registrera dessa texter i sin helhet. På så sätt kan betydligt mer information om skadehändelser sparas. För att säkra en stabil övergång och kunna underlätta jämförelser över tid fortsatte ändå skadehändelserna att kodas fram till slutet av Beräkning av risktal och definition av yrkesgrupper För att identifiera de grupper i arbetslivet som oftare råkar ut för arbetsskada och/eller långvarig sjukfrånvaro än andra har vi beräknat hur många fall som inträffar per sysselsatta och år. Uppgift om antal sysselsatta fördelat på kön, ålder, näringsgren, yrke och sektor kommer från Statistiska centralbyråns (SCB:s) yrkesregister 2. För att få stabila, över tid, jämförbara yrkesgrupper redovisas dessa på aggregerad nivå. Administrativt arbete Administratörer i offentlig förvaltning, företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän, sekreterare och dataregistrerare, kontorister, bokförings- och redovisningsassistenter Bygg- och anläggningsarbete Byggnadshantverkare, byggnads- och anläggningsarbetare, gjutare, svetsare, plåtslagare, anläggningsmaskinförare, elmontörer, tele- och elektronikreparatörer och installationselektriker Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel Grafiskt arbete Pre-press, tryckare, bokbinderiarbetare och fotolaboratoriearbete Gruv- och bergarbete, stenhuggare Hotell-, restaurang- och storköksarbete Hälso- och sjukvårdsspecialister Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare och logopeder Ingenjörer och tekniker Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske Växtodlare inom jordbruk och trädgård, djuruppfödare och djurskötare, växtodlare och djuruppfödare (blandad drift), skogsbrukare, jägare och fiskare fin- och verkstadsmekaniskt arbete, byggnadsämnestillverkning, glas- och keramiskt arbete, kemi- och gummi arbete, lackering, maskindrift och paketering Militärt arbete (endast anställda) Målare, lackerare och skorstensfejare Pappers- och pappersmassearbete Poliser Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandhygienister Sjuksköterskor och barnmorskor Städare Säkerhetspersonal Brandmän, väktare, ordningsvakter, kriminalvårdare och övrig säkerhetspersonal Textil-, skinn- och läderindustriarbete Träindustriarbete Träbearbetningsarbete (möbelsnickare, maskinoperatörer, korgmakare, montörer), sågverksarbete (rundvirkeshanterare, träförädlingsarbetare), skiktträoch träfiberarbete Vård- och omsorgspersonal Barnskötare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, personliga assistenter, psykologer, socialsekreterare, skötare, vårdare och tandsköterskor Lager- och transportassistenter Livsmedelsarbete Livsmedelsarbetetare, slaktare, charkuterister, bagare, konditorer och konfektyrarbetare Yrkesförare Lastbils-, långtradar-, paketbils-, buss-, lok-, tåg-, tunnel bane-, spårvagns- och taxiförare 1 Visandeår är det år en arbetssjukdom visade sig även om den skadliga inverkan som medfört arbetssjukdomen ligger längre tillbaka i tiden. Arbetsjukdomen kan ha konstaterats vid ett första läkarbesök eller vid första sjukskrivningsdagen på grund av skadan. 2 Yrkesregistret baseras på SCB:s befolkningsregister (RTB), sysselsättnings register (SREG), aktivitetsregister (AREG) samt registret över befolkningens utbildning (UREG). Yrkesuppgiften kommer från ett tjugotal källor, men i första hand hämtas uppgifter för anställda från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. Lärare och skolledare Metallarbete, övrigt industriellt arbete Arbete inom stål-, metall-, smides- och gjuteriarbete, 8 9

6 Foto: Carina Gran / Folio Arbetsskador Avsnittet om arbetsskador består av tre delar: Godkända arbetsskador I det första avsnittet redovisar vi antalet godkända arbetsskador i AFA Försäkrings skaderegister. Dessa är fördelade på det år skadan inträffade typ av arbetsskada kön Vi redovisar också arbetsolycksfallens fördelning på det år skadan inträffade allvarlighet kön Vi har även med hjälp av textmining 3 särskilt analyserat de arbetsolycksfall som beror på hot, våld och rån, fall i samma nivå samt de olycksfall som skett i samband med arbete i närheten av eller med truck. Arbetssjukdomar I detta avsnitt redovisas de godkända arbetssjukdomar som visade sig under åren 2005 och 2006 fördelat på ålder kön diagnos yrkesgrupper Arbetsolycksfall I detta avsnitt analyseras närmare de arbetsolycksfall som inträffade under 2006 och 2007 bland annat med avseende på kön händelseförlopp diagnos yrkesgrupper 3 Från och med 2005 registreras, från våra skadeanmälningar, den fritext som beskriver det händelseförlopp som leder fram till skadan. De fördjupade analyserna av fritexter i årets rapport bygger på skador som inträffade under och som också har registrerad fritext. För närmare beskrivning av textmining se sidorna Arbetsskador Arbetsskador 11

7 Arbetsskador En arbetsskada kan antingen vara ett arbetsolycksfall (olycksfall som inträffar under arbetstid), ett färdolycksfall 4 (olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet) eller en arbetssjukdom (sjukdomar som kan uppkomma eller försämras till följd av arbetet eller arbetsförhållandena). Av tabell 1 framgår hur många kvinnor respektive män som drabbats av arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och färdolycksfall. När det gäller olycksfallen är uppgifterna för främst de senare åren ofullständiga. Normalt beräknar vi att det tar två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga olycksfall som inträffat under ett visst år har inrapporterats. I och med att fler anmälningar kommer in kommer siffrorna för främst 2006 och 2007 att öka. Redovisningen av antalet arbetssjukdomar är också ofullständig. En arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit exponerad för skadlig inverkan i arbetet. Därtill kan en relativt stor andel anmälningar komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Det gör att statistiken inte är fullständig förrän långt senare. Arbetsolycksfallens fördelning på allvarlighet I samband med att ett ärende registreras gör skade regleraren en preliminär klassning av skadans allvarlighet. Denna preliminära bedömning utgår primärt från vilka typer av ersättningar som kan komma att bli aktuella. Tabell 2 visar arbetsolycksfallens fördelning enligt denna bedömning. I gruppen sjukskriven > 30 dagar ingår de skador som medfört en längre eller särskilt svår läkningstid. Därför ingår det i denna grupp såväl skador som medfört mer än 30 dagars sjukfrånvaro som skador som medfört motsvarande läkningstid utan sjukfrånvaro. I gruppen medicinsk invaliditet ingår de ärenden där arbetstagaren fått eller bedöms få ersättning för bestående men av skadan. I de flesta av dessa ärenden bedöms den medicinska invaliditeten vara under 15 procent. Medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättning som är en följd av skadan. Till exempel motsvarar förlust av helt pekfinger sju procent, total hörselförlust på ett öra femton procent och synförlust på ett öga fjorton procent medicinsk invaliditet. Graden av invaliditet avgörs först då skadan har läkt och inga förbättringar är att vänta. Fram till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Därför ingår det bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet både redan ersatta skador och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de i framtiden kommer att leda till medicinsk invaliditet. Det faktiska antalet arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet kommer att bli högre än vad som fram kommer i tabell 2. Det kan bland annat bero på att skade regleraren först i efterhand kan justera skadans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående, och då anmäls retroaktivt av den skadade. Detta kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren. Tabell 1. Antal godkända arbetsskador Skadeår Arbetsolycksfall Kvinna Man Totalt Arbetssjukdom Kvinna Man Totalt Färdolycksfall Kvinna Man Totalt Totalt Tabell 2. Antal godkända arbetsolycksfall Skadeår Kön Sjukskriven < 31 dagar Kvinna Man Totalt Sjukskriven > 30 dagar Kvinna Man Totalt Medicinsk invaliditet 1 15% Kvinna Man Totalt Medicinsk invaliditet >15% Kvinna Man Totalt Dödsfall Kvinna Man Totalt Totalt Färdolycksfallen redovisas bara i tabellen och analyseras inte vidare. 5 Redovisningen av antalet arbetssjukdomar är ofullständiga. En relativt stor andel anmälningar kan komma in upp till tio år efter det skadan visade sig. 12 Arbetsskador Arbetsskador 13

8 Arbetsolycksfall Olycksfall fördelade på yrke och kön I tabell 3 visas hur många kvinnor per sysselsatta kvinnor som drabbats av ett arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Tabell 4 redovisar motsvarande beräkning för män. Bland såväl kvinnor som män är det yrkesgrupper inom civilt bevakningsarbete (poliser, väktare och brandmän), metall- och träindustriarbetare, jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbetare, livsmedelsarbetare samt yrkesförare som i störst utsträckning drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. I genomsnitt drabbas nästan dubbelt så många män som kvinnor av allvarliga arbetsolycksfall. De arbetsolycksfall som drabbar män leder också oftare till bestående men. Detta beror på att män i större utsträckning är representerade i yrkesgrupper som är mer utsatta för arbetsolycksfall. Tabell 3. Arbetsolycksfall för skadeåren som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Kvinnor. Yrkesgrupp Antal kvinnor Risk (antal fall per sysselsatta kvinnor) Andel medicinsk invalidet (%) Träindustriarbete 89 9,4 49,4 Poliser 64 8,6 34,4 Yrkesförare 101 7,5 25,7 Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske 115 6,4 44,3 Metallarbete och övrigt industriellt arbete 335 5,2 48,8 Livsmedelsarbete 126 5,2 51,6 Säkerhetspersonal 77 4,8 23,4 Grafiskt arbete 40 4,0 57,5 Bygg- och anläggningsarbete 35 3,6 37,1 Lager- och transportassistenter 124 3,3 26,6 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 29 2,6 44,8 Psykologer och socialsekreterare 129 2,4 27,1 Städare 246 2,3 31,7 Postkassörer, brevbärare och tidningsbud 44 2,0 22,7 Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel 525 1,9 24,2 Säljare, inköpare och mäklare 231 1,8 13,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 275 1,8 33,5 Vård- och omsorgspersonal ,6 27,3 Varav: Barnskötare 264 1,6 34,8 Undersköterskor och sjukvårdsbiträden 562 1,9 24,6 Vårdbiträden och personliga assistenter 351 1,3 24,8 Skötare och vårdare 178 1,9 25,8 Övrig vård- och omsorgspersonal Förskollärare och fritidspedagoger 235 1,6 39,6 Lärare och skolledare 336 1,3 43,2 Hälso- och sjukvårdsspecialister 51 1,2 21,6 Sjuksköterskor och barnmorskor 210 1,1 30,5 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandhygienister 38 0,6 44,7 Ingenjörer och tekniker 55 0,5 61,8 Administrativt arbete 266 0,5 46,2 Övriga yrken Totalt ,5 33,7 14 Arbetsskador Arbetsskador 15

9 Foto: Conny Ekström / NordicPhotos Tabell 4. Arbetsolycksfall för skadeåren som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Män. Yrkesgrupp Antal män Risk (antal fall per sysselsatta män) Andel medicinsk invalidet (%) Gruv- och bergarbete och stenhuggare 79 9,5 65,8 Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske 386 9,4 43,8 Träindustriarbete 585 9,1 58,3 Metallarbete och övrigt industriellt arbete ,8 51,4 Poliser 188 7,9 35,1 Säkerhetspersonal 322 7,1 28,0 Bygg- och anläggningsarbete ,4 48,7 Yrkesförare ,2 32,4 Livsmedelsarbete 244 5,1 47,5 Målare, lackerare och skorstensfejare 186 4,9 45,2 Psykologer och socialsekreterare 55 4,3 16,4 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 35 4,2 45,7 Grafiskt arbete 105 3,6 52,4 Pappers- och pappersmassearbete 94 3,2 50,0 Lager- och transportassistenter 425 3,1 37,6 Städare 86 2,9 33,7 Militärt arbete (endast anställda) 52 2,4 63,5 Postkassörer, brevbärare och tidningsbud 60 1,8 13,3 Elektriker 123 1,7 54,5 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 106 1,6 31,1 Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel 238 1,6 28,6 Sjuksköterskor och barnmorskor 29 1,6 17,2 Vård- och omsorgspersonal 176 1,4 34,1 Förskollärare och fritidspedagoger 15 1,2 60,0 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandhygienister 12 1,2 66,7 Lärare och skolledare 157 1,1 47,8 Ingenjörer och tekniker 342 0,8 55,0 Säljare, inköpare och mäklare 125 0,6 30,4 Hälso- och sjukvårdsspecialister 16 0,4 31,3 Administrativt arbete 69 0,3 39,1 Övriga yrken Totalt ,8 45,5 16 Arbetsskador Arbetsskador 17

10 Orsaker till arbetsolycksfall Fallolyckor är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall. I nästan vart tredje allvarligt arbetsolycksfall har skadan uppstått då man fallit utomhus eller inomhus, i trappa eller från arbetsredskap, från fordon, annan fast byggnadsdel eller utrustning (tabell 5). Det uppstår också många olycksfall i samband med arbete vid maskiner för bearbetning och framställning. Arbetsolycksfall som skett i samband med maskinarbete, manuellt arbete med kniv eller annat verktyg och arbete vid lyftanordningar leder förhållandevis ofta till medicinsk invaliditet. Psykiska och/eller fysiska skador som uppstår på grund av hot, våld eller rån är en annan vanlig orsak till arbetsolycksfall. I jämförelse med övriga arbetsskador leder skador som uppstår i samband med våld relativt sällan till bestående men. I flertalet fall har man fått ersättning under den tid man har akuta psykiska besvär efter händelsen oavsett om man varit sjukskriven eller inte under denna tid. Diagram 1 visar utvecklingen av de vanligaste skadeorsakerna. Den förhållandevis stora uppgången av arbetsskador på grund av hot, våld eller rån beror på att de poliser som skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg är inkluderade. Uppgången 2005 beror på att ett jämförelsevis stort antal arbetsolycksfall på grund av rån rapporterades det året. För samtliga grupper gäller att siffrorna för de senast redovisade åren är preliminära. Mäns arbetsolycksfall Att många män jobbar inom tillverkningsindustrin och byggnadsindustrin avspeglar sig i statistiken. Exempelvis drabbas män ofta av olycksfall i samband med arbete vid maskiner. De skadas ofta i samband med arbete med eller i när heten av lyftanordningar eller truckar, vid arbete på höjd, i samband med arbete med kniv eller verktyg eller i samband med manuell hantering av gods eller arbetsmaterial. Exempel på orsaker förknippade med manuell hantering är lasta, lossa, bära, skuren av glas eller plåt, arbetsstycke, bräda, rör eller akut överbelastning (tabell 5). En betydande andel av dessa olycksfall medför bestående men (medicinsk invaliditet). De tre vanligaste diagnoserna är skador på flera kroppsregioner, underbens fraktur (inklusive fotled) samt olika typer av fingerskador (tabell 7). Kvinnors arbetsolycksfall Något fler kvinnor än män drabbas av skador till följd av hot och våld, rån eller av fall inomhus. Hos kvinnor är de tre vanligaste diagnoserna akut krisreaktion (vanlig diagnos till följd av hot, våld eller rån), underarmsfraktur (vanlig diagnos till följd av fall) samt underbensfraktur inklusive fotled (tabell 6). En stor del av fallolyckorna drabbar kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Fördjupad analys På sidorna har vi fördjupat analysen av tre av de identifierade skadeorsakerna. hot och våld med särskild inriktning på vilka händelser som ger upphov till skadan bland poliser, väktare och försäljare fall inomhus, utomhus och i trappa olycksfall med truck Tabell 5. De vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår Orsaker Antal kvinnor Antal män Antal totalt Andel av total med medicinsk invalidet Fall utomhus ,8 Maskiner för bearbetning och framställning ,1 Hot, våld och övrig skada från annan person ,6 Fall från höjd ,3 Fall inomhus ,0 Fall i trappa ,0 Akut överbelastning ,8 Lasta, lossa, bära ,9 Rån ,6 Idrott, motion ,7 Hetta, eld, explosion, svets, el ,0 Skuren av kniv (ej i samband med våld från person) ,4 Arbetsstycke, bräda, rör ,6 Verktyg ,8 Dörr, fönster, port, lucka ,7 Kliva i eller ur fordon ,4 Hot och våld från djur (ej vilt) ,5 Olycka med truck ,5 Spruta, kanyl ,6 Tåg, tunnelbana, spårvagn ,1 Skuren av glas, plåt ,4 Olycka med cykel ,9 Lyftanordningar ,0 Kemikalier ,8 Fallande stock, träd ,9 Olycka i fordon på väg ,7 Båt ,6 Övrigt Totalt ,6 6 I gruppen spruta, kanyl ingår även de fall där man har fått ersättning under den tid man har akuta psykiska besvär efter skadan oavsett om man varit sjukskriven eller inte under denna tid. 7 I gruppen tåg, tunnelbana, spårvagn inkluderas även de fysiska och/eller psykiska skador som uppstått då man kört på en människa eller djur på spårområdet. 18 Arbetsskador Arbetsskador 19

11 Diagram 1. Utveckling av de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall. Män+kvinnor. Tabell 6. Arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår Kvinnor. Fördelning på diagnos. Antal Diagnos Totalt Andel skador som medfört medicinsk invaliditet Akut krisreaktion 693 6,1% Underarmsfraktur ,6% Underbensfraktur (inklusive fotled) ,0% Skador på flera kroppsregioner ,2% Fraktur hand (ej finger/fingrar) ,2% Fraktur på skuldra och överarm ,2% Ryggvärk 190 5,3% Luxation eller distorsion (vrickning) på knäets leder och ligament ,1% Fraktur, finger/fingrar ,1% Fraktur, fot med undantag av fotled ,8% Sårskada finger/fingrar ,0% Luxation eller distorsion (vrickning), hand och handled ,7% Distorsion (vrickning), fotled 80 26,3% Traumatisk amputation finger/fingrar ,0 % Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 49 57,1% Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 48 31,3% 500 Skada på muskel eller sena på underben 45 24,4% Ytlig skada på skuldra eller överarm 44 34,1% Fraktur, revben 34 2,9% Klämskada finger/fingrar 32 75,0% Skadeår Luxation och distorsion (vrickning) i skuldra 32 28,1% Sårskada på hand och handled 30 53,3% Övriga diagnoser ,3% Totalt ,7% Fall inomhus/utomhus Maskiner för bearbetning och framställning Akut överbelastning Hot, våld och rån Fall från höjd 20 Arbetsskador Arbetsskador 21

12 Foto: Svenne Nordlöv / NordicPhotos Tabell 7. Arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår Män. Fördelning på diagnos. Diagnos Totalt Andel skador som medfört medicinsk invaliditet Skador på flera kroppsregioner ,8% Underbensfraktur (inklusive fotled) ,0% Fraktur finger/finger ,6% Underarmsfraktur ,9% Sårskada finger/fingrar ,9% Akut krisreaktion 502 7,4% Fraktur hand (ej finger/fingrar) ,3% Fraktur på fot med undantag av fotled ,2% Luxation och distorsion (vrickning) på knäets leder och ligament ,8% Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar ,3% Traumatisk amputation finger/fingrar % Luxation och distorsion (vrickning) hand och handled ,5% Fraktur på skuldra och överarm ,1% Ryggvärk 174 6,9% Klämskada finger/fingrar ,0% Sårskada på hand och handled ,1% Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet ,6% Fraktur revben 150 5,3% Distorsion (vrickning) i fotled ,4% Skada på muskel eller sena på underben ,3% Ytlig skada på skuldra eller överarm ,3% Luxation och distorsion (vrickning) i skuldra 76 56,6% Övriga diagnoser ,3% Totalt ,5% 22 Arbetsskador Arbetsskador 23

13 Hot, våld och rån Drabbade yrkesgrupper Under åren inträffade våldsrelaterade arbetsolycksfall. Det innebär att var tionde arbetsolycksfall beror på hot, våld eller rån. De skador som uppstår kan dock bero på såväl oavsiktligt som avsiktligt våld. Våldets karaktär skiljer sig också åt mellan yrkesgrupper beroende på hur exponeringen i yrkesgruppen ser ut. Förenklat sett är banktjänstemän och försäljare exponerade för våld som uppstår i samband med olika rån- och stöldsituationer. Lärares, barnskötares och förskollärares skador beror på konflikter med barn och föräldrar. Vårdpersonal drabbas av skador från patienter och anhöriga. Poliser och väktare drabbas i sin yrkesutövning av olika våldsituationer. I tabell 8 redovisas de yrkesgrupper som har högst risk för att drabbas av hot, våld eller rån. Poliser och väktare är de yrkesgrupper som har högst antal skador per syssel satta. Hot, våld och rån står för 70 procent av banktjänstemännens arbetsolycksfall och för ungefär hälften av mentalvårdarnas och väktarnas arbetsolycksfall, se diagram 2. Banktjänstemän, försäljare och kassapersonal inom detaljhandeln samt yrkesförare uppvisar höga andelar allvarliga arbetsskador på grund av hot, våld eller rån. I denna grupp ingår de skador som har medfört, eller bedöms medföra, mer än 30 dagars akut läkningstid och/eller skador som medfört psykiska eller fysiska bestående besvär. Polisers, väktares och försäljares våldsrelaterade arbetsolycksfall Tabell 9 11 beskriver vilka händelser och situationer som är typiska bland polisers, väktares och försäljares våldsrelaterade arbetsolycksfall 8. I tabell 9 redovisas polisernas våldsrelaterade arbetsolycksfall. Den högsta andelen allvarliga skador finns i kluster 6 (verbalt hot, dödshot, hot mot familj) samt kluster 4 (skjutvapen, kniv, pepparspray). Yngre polismän (18 35 år) är överrepresenterade i materialet. Dessa skadas mellan två och tre gånger oftare än äldre kollegor. I kluster 11 (våld från drogpåverkad person) är yngre poliser starkt överrepresenterade. Dubbelt så många manliga som kvinnliga poliser skadas av hot och våld. Men eftersom betydligt fler män än kvinnor jobbar i yrket är ändå kvinnorna något överrepresenterade i materialet. Kvinnliga poliser är starkt överrepresenterade i kluster 5 (person river, biter, sparkar, drar eller slår på grund av psykiskt sinnestillstånd). Detsamma gäller för kluster 6 (verbalt eller skriftligt hot mot polisen eller hans/hennes familj) och kluster 1 (hålla fast, belägga med handfängsel, person som gör motstånd). Det framgår av tabell 10 att väktare drabbas av våld i samband med en mängd olika arbetsuppgifter. De uppvisar höga andelar allvarliga skador till följd av väpnade rån och rån mot värdetransporter (se kluster 4 och 7). Kvinnliga väktare är överrepresenterade i kluster 2 och 3 (parkeringsövervakning och butiksövervakning), förmodligen på grund av den faktiska könsfördelningen bland parkerings vakter och butikskontrollanter. De flesta (88 procent) av försäljarnas och kassapersonalens hot- och våldsrelaterade skador uppstår i samband med rån eller rånförsök (se tabell 11). Analysen skiljer ut vilka olika situationer och vilken beväpning som förekommer; vid stängningsdags, rån på väg hem, maskerad rånare med skjutvapen, rånare med kniv eller yxa, rån med pistolliknande föremål och rån utan vapen. En mindre del av skadorna uppstår i kontakt med våldsamma, berusade kunder eller med snattare. Tabell 8. Arbetsolycksfall på grund av hot, våld eller rån i olika yrkesgrupper. Skadeår Yrkesgrupp Totalt Risk (Antal fall per sysselsatta) Andel allvarliga Poliser ,8 23,5% Väktare ,5 51,1% Psykologer och socialsekreterare ,2 44,9% Kriminalvårdare ,3 29,2% Banktjänstemän ,2 93,5% Skötare, vårdare (psykiatrisk vård) ,1 23,1% Undersköterskor 796 5,0 24,1% Barnskötare 426 4,5 16,0% Yrkesförare 421 4,5 61,3% Vårdbiträden 684 4,3 18,1% Förskollärare och fritidspedagoger 325 4,1 11,7% Försäljare och kassapersonal inom detaljhandeln 809 4,0 84,4% Lärare och skolledare 487 2,4 16,6% Militärt arbete (endast anställda) 27 2,4 18,5% Sjuksköterskor och barnmorskor 203 1,9 39,9% Hälso- och sjukvårdsspecialister 78 1,8 30,8% Lager- och transportassistenter 242 1,2 40,9% Övriga yrken Totalt ,1 39,2% Diagram 2. Fördelningen i olika yrkesgrupper mellan hot, våld eller rån och övriga olycksfall. Skadeår Totalt antal= Poliser Väktare Psykologer och socialsekreterare Kriminalvårdare Banktjänstemän Skötare, vårdare (psykiatrisk vård) Undersköterskor Yrkesförare Barnskötare Vårdbiträden Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare, kassapersonal inom detaljhandeln Militärt arbete (endast anställda) Lärare och skolledare Sjuksköterskor och barnmorskor Hälso- och sjukvårdsspecialister Lager- och transportassistenter Totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8 Analysen har genomförts med hjälp av textmining. För att få ett så stort underlag som möjligt i analysen inkluderas även de skador som inträffat under 2004 som har registrerad fritext. Se sid 7 8 för en förklaring av textmining och fritext. Andel olycksfall på grund av hot, våld eller rån Andel övriga olycksfall 24 Arbetsskador Arbetsskador 25

14 Foto: Lena Johansson / NordicPhotos Tabell 9. Poliser. Skador som beror på hot, våld eller rån Totalt antal=777. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Hålla fast, belägga med handfängsel, person som gör motstånd 86 38,4% 16,3% 2 Spotta, saliv; ansikte, mun, ögon 48 37,5% 16,7% 3 Våld i samband med bilstöld, biljakt, bilpatrullering 30 30,0% 33,3% 4 Skjutvapen, kniv, pepparspray 45 17,8% 68,9% 5 Person river, biter, sparkar, drar eller slår (på grund av psykiskt sinnestillstånd) 45 55,6% 17,8% 6 Verbalt eller skriftligt hot mot polisen eller hans/hennes familj 27 40,7% 77,8% 7 Angrepp av våldsam person när man försöker avstyra slagsmål 67 25,4% 23,9% 8 Slag/sparkar från knytnäve, knä, fot 48 20,8% 20,9% 9 Kastade stenar/föremål vid fotbollsmatch eller demonstration 29 24,1% 20,7% 10 Våld från berusad person ,8% 14,4% 11 Våld från drogpåverkad person 76 19,7% 19,7% 12 Våldsam gärningsman ,5% 28.7% Totalt 741 (95,4%) 30,23% 25,9% Oklart 36 (4,6%) 26 Arbetsskador Arbetsskador 27

15 Foto: Lena Johansson / NordicPhotos Tabell 10. Väktare. Skador som beror på hot, våld eller rån Totalt antal=558. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Ordningsvakt på restaurang eller klubb 62 19,4% 45,2% 2 Parkeringsvakt 65 35,4% 43,1% 3 Gripa snattare i butik 70 32,9% 44,3% 4 Rån vid bankomat 41 19,5% 85,4% 5 Gripa tjuv eller snattare vid tunnelbanan 99 24,2% 36,4% 6 Biljettkontroll 18 16,7% 22,2% 7 Värdetransportrån 69 18,8% 89,9% 8 Ronderande bevakning i köpcentrum 33 27,3% 54,6% 9 Överfall av agressiv drogpåverkad person 70 17,1% 51,4% Totalt 527 (94,4%) 24,1% 52,8% Oklart 31 (5,6%) Tabell 11. Försäljare, kassapersonal. Skador som beror på hot, våld eller rån. Totalt antal=928. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Rån medan man stänger, låser, larmar eller räknar kassan 61 80,3% 88,8% 2 Försök att stoppa snattare eller tjuv 60 55,0% 65,0% 3 Grovt rån av maskerad och beväpnad rånare ,4% 90,5% 4 Hot av kniv- eller yxbeväpnad rånare 65 78,5% 83,1% 5 Expediera våldsam, drogpåverkad kund 51 64,7% 66,7% 6 Rån utan vapen av drogpåverkad kvinna 81 67,9% 77,8% 7 Rån eller rånförsök från bilburen rånare på hemvägen 30 66,7% 83,3% 8 Väpnat rån i butik 95 80,0% 92,6% 9 Hot och rånförsök vid kassatjänst ,1% 85,2% 10 Rån medan man plockar upp varor 50 70,0% 88,0% 11 Ung rånare med pistolliknande föremål 48 81,3% 91,7% Totalt 895 (96,4%) 73,7% 83,8% Oklart 33 (3,6%) 28 Arbetsskador Arbetsskador 29

16 Fall till samma nivå Beskrivningarna av de förlopp som leder till fall har kompletterats med de yrkesbeteckningar som angivits i skade anmälan och därefter textanalyserats. De tydligaste skade förloppen (kluster 1 5) beskriver välkända situationer för fallolyckor som snöskottning, utomhuslek på förskola/ fritids hem, att halka på parkeringsplatsen, att missa sista trappsteget eller att halka på golvet i storköket. Det finns dessutom ett antal yrkesmiljöer som identifieras som mer riskfyllda enligt textanalysen såsom förskola/ fritidshem (kluster 2), storkök (kluster 5), skola (kluster 10), postutdelning (kluster 17), butik (kluster 18), skogen (kluster 22) och tidnings distribution (kluster 28). Andelen allvarliga skador är tämligen hög bland fallskadorna; mer än var tredje skada leder till långvarig sjukskrivning och/eller bestående men. Högsta andelen allvarliga fallskador inträffar i samband med skogsarbete. Tabell 12. Fall inne, ute, trappa (ej från höjd). Totalt antal= Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Skotta snö, halka på is ,3% 40,0% 2 Fritidspedagog snubblar under lek ,9% 34,2% 3 Halka på isfläck på parkeringen ,1% 37,6% 4 Missa sista trappsteget, falla ,8% 32,6% 5 Halka på vått golv - hotell och restaurang ,5% 37,0% 6 Snubbla framstupa över sladd, material, tröskel ,7% 39,3% 7 Kliva fel, trampa snett, stuka foten ,6% 38,7% 8 Vårdpersonal halkar på isfläck på väg hem ,7% 49,1% 9 Transport eller anläggningsarbetare faller och skadar ryggen under lastningsarbete ,7% 38,6% 10 Lärare springer och faller ,6% 36,3% 11 Kontorsanställd faller i korridoren på väg till lunch eller på väg hem ,1% 37,5% 12 Gummi och plastvaruarbetare trampar snett och stukar foten ,3% 33,0% 13 Vårdanställd halkar på vått golv ,1% 30,2% 14 Byggnadsarbetare faller i trappa 112 4,5% 51,8% 15 Snava och ramla i trappa ,0% 33,8% 16 Halka och ramla på jobbet ,9% 41,2% 17 Cykla omkull under postutdelning ,7% 42,7% 18 Försäljare/kassapersonal snubblar eller halkar ,2% 39,1% 19 Knät vrids, viker sig eller slår i när man snubblar ,1% 31,2% 20 Inköpare/mäklare faller på trappsteg ,0% 39,3% 21 Halt underlag, halt väglag, halka ,1% 38,1% 22 Skogs- eller trädgårdsarbetare trampar snett, halkar och faller ,5% 54,3% 23 Industriarbetare tappar balansen i trappa ,3% 43,9% 24 Snubbla i trappa ,0% 31,2% 25 Bära och snava i trappa 89 38,2% 31,5% 26 Halka på isfläck på gatan ,9% 51,3% 27 Halka och slå huvud, ansikte, rygg eller axel ,3% 26,6% 28 Dela ut tidning, slinta i trappa 77 23,4% 31,2% 29 Fastna med fot ,2% 46,1% Totalt (91%) 55,4% 38,5% Oklart (9 %) 30 Arbetsskador Arbetsskador 31

17 Olycksfall med truck Foto: Theresia Viska / NordicPhotos I AFA Försäkrings databas identifierades sammanlagt truckrelaterade arbetsolycksfall som inträffat under I urvalet ingår samtliga skador där en kod för truck eller gaffel på truck använts. De arbetsolycksfall som har analyserats har uppstått i samband med truckkörning, arbete med truck (lyfta, lasta etc.) men också då man förflyttat sig eller arbetat i närheten av truckar. I princip ingår inte manuella pallyftare i urvalet 9. De mest drabbade yrkesgrupperna är lagerarbetare (28 procent), truckförare (17 procent) och lastbilsförare (8 procent). Därutöver drabbas montörer, processoperatörer, reparatörer och personal inom försäljning av truckrelaterade arbetsolycksfall. För många av dessa yrkesgrupper gäller att de är verksamma inom en mängd olika typer av verksamheter och att exponeringen delvis kan se olika ut beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Tabell 13 redovisar fördelningen på verksamhet. Verkstadsindustri, handel och transport är områden där många truckrelaterade arbetsolycksfall inträffar. Detta är också områden där truck används i stor utsträckning. Därför är det svårt att utan djupare analys av utnyttjandefrekvensen inom de olika verksamheterna avgöra om något område är mer riskutsatt än de andra. Tabell 13. Olycksfall med truck Antal fall fördelat på typ av verksamhet. Verksamhet Antal olycksfall Andel allvarliga Verkstad, industri och kemi ,5% Handel ,0% Transport ,9% Livsmedelsindustri 93 13,5% Stål- och processindustri 57 28,1% Pappers- och massaindustri 52 13,5% Övriga Totalt ,9% 8 För att få ett så stort underlag som möjligt i analysen inkluderas även de skador som inträffat under 2004 och som har registrerad fritext. 9 Man bör dock vara medveten om att det kan bero på hur arbetsskadeanmälan har fyllts i. Det kan vara svårt att veta vilken typ av truck det handlar om, varpå det oavsiktligt kan ha inkluderats ett mindre antal olycksfall som inträffat med pallyftare. 32 Arbetsskador Arbetsskador 33

18 Kollision eller påkörning Vart fjärde truckolycksfall beror på en kollision eller påkörning (se tabell 14): I 16 procent av skadorna där truck är inblandad har man blivit påkörd av annan truck (kluster 4, 16). I majoriteten av dessa händelser kör man själv truck när olycksfallet inträffar. I kluster 4 har de flesta skador uppstått på rygg och nacke. Orsaken till dessa skador är det ryck som uppstår vid p åkörning bakifrån. I nästan nio procent av olycksfallen kör man en truck som oväntat och plötsligt fastnar eller stoppar mot någonting (kluster 2 och 10). Kluster 2 har högre andelar allvarliga skador än kluster 10. I kluster 2 uppstår skadan av att man kastas av eller faller ur trucken. Olycksfallshändelserna i kluster 10 ger i regel jämförelsevis mindre allvarliga konsekvenser. Den skada som uppstår beror på att man slår huvudet i någonting inne i trucken. Klämmas/fastna Nästan 14 procent av händelserna beskriver olika situationer då foten eller benet kommer i kläm under truckens hjul eller mellan trucken och någonting annat (kluster 6, 3). Dessa händelser har oftast skett då man befunnit sig i närheten av en truck som oavsiktligt kommit i rörelse. Nästan var tionde olycka beror på att truckförare kläms mellan trucken och något annat. I många av dessa händelser kläms man mot en vägg, en pelare eller något annat när man svänger eller backar (kluster 13). I knappt sju procent av händelserna uppstår skadan när man klämmer/fastnar med hand eller finger i samband med justering eller reparation av truck (kluster 7). Var tredje av dessa skador ger upphov till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. I ett mindre antal fall uppstår skadan då man klämmer sig i dörren till trucken (kluster 11). Övrigt Var tredje skada, cirka 600 skador, inträffar vid manuell hantering på eller runt trucken (kluster 6, 8, 12, 14, 15). I kluster 1, 9 och 15 har skada uppstått på grund av ett fall, från trucken eller i samband med arbete vid trucken. Här har ungefär var femte skada medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Tabell 14. Olycksfall med truck inblandad. Totalt antal= Kluster Antal Andel allvarliga av total antal skador 1 Kliva ur truck, trampa snett 50 26,0% 2 Köra truck, tvärstopp; kastas/falla ur truck 36 8,3% 3 Ben kläms under truck eller mellan truck och någonting annat 70 7,1% 4 Påkörd bakifrån av truck. Skada rygg/nacke ,0% 5 Knäskada, slå i /vrida/klämma 62 17,7% 6 Fot kläms under truck eller mellan truck och någonting annat 144 9,0% 7 Klämma hand/finger; reparera, justera ,6% 8 Lastpall rasar/glider ,4% 9 Halka, falla (is, material etc.) 87 28,7% 10 Köra truck som fastnar/stoppar mot något. Slå i (tand/huvudskada) 102 1,0% 11 Fastna med finger i eller klämmas i dörr 43 16,3% 12 Lasta, lossa 108 9,3% 13 Köra truck, klämmas mot vägg, pelare eller dyligt 144 9,7% 14 Lyfta upp 95 18,9% 15 Plocka varor. Falla från/över truck ,2% 16 Påkörd av truck, från sidan ,5% Totalt (85,9%) 17,9% Oklart 260 (14,1%) 34 Arbetsskador Arbetsskador 35

19 Godkända arbetssjukdomar En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Det kan exempelvis vara: tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som exempelvis magsår eller hjärtbesvär vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder buller som kan orsaka hörselskador. Statistiken över arbetssjukdomar i detta avsnitt baseras på antalet arbetssjukdomar som visade sig under 2005 och Antalet arbetssjukdomar för de redovisade åren är kraftigt underskattade. En arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit exponerad för skadlig inverkan i arbetet. En relativt stor andel anmälningar kan komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Detta gör statistiken ofullständig. Tabell 15 visar yrkesgrupper som har de högsta andelarna godkända arbetssjukdomar. Den i tabellen beräknade risken syftar till att rangordna de olika yrkesgrupperna. Gruv- och bergarbete och stenhuggare uppvisar det högsta risktalet. I denna grupp är det främst vibrations- och bullerskador som bidrar till den relativt sett höga risken för arbetssjukdomar. På grund av att visandeåren 2005 och 2006 är ofullständiga kommer de beräknade risktalen, i och med att fler anmälningar kommer in, kunna räknas upp. Av de totalt arbetssjuk domar som identifierats utgörs endast 16 procent av sjukdomar hos kvinnor. Den genomsnittliga risken att drabbas av en arbetssjukdom är lägre för kvinnor. Det beror på att betydligt fler män är sysselsatta inom de yrkesgrupper som har en relativt sett hög andel godkända arbetssjukdomar. Risken för kvinnor i dessa yrkesgrupper ligger på samma nivå som för männen. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar bland män är buller, skellettets och rörelseorganens sjukdomar och vibrationsskador (diagram 3). Hudsjukdomar utgör nästan en fjärdedel av kvinnors godkända arbetssjuk domar (diagram 4). I jämförelse med tidigare år har andelen bullerskador bland kvinnor ökat. Av diagram 5 och 6 framgår att diagnoser relaterade till tumörsjukdomar, hörselskador eller andningsorganens sjukdomar drabbar i huvudsak äldre personer. I åldersgruppen år är vibrationsskador vanligast. Hudens sjukdomar drabbar främst yngre personer. I över hälften av samtliga fall har sjukdomen visat sig efter att man har fyllt 56 år. Tabell 15. Godkända arbetssjukdomar för visandeår 2005 och Totalt antal = Yrkesgrupp Antal Risk (antal/1 000 sysselsatta) Gruv- och bergarbete och stenhuggare 19 2,5 Målare, lackerare och skorstensfejare 46 1,2 Metallarbete och övrigt industriellt arbete 299 0,7 Bygg- och anläggningsarbete 236 0,7 Träindustriarbete 47 0,6 Militärt arbete (endast anställda) 16 0,6 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 13 0,6 Livsmedelsarbete 26 0,3 Poliser 9 0,3 Grafiskt arbete 12 0,3 Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske 17 0,3 Elektriker 15 0,2 Yrkesförare 28 0,1 Städare 17 0,1 Lager- och transportassistenter 13 0,1 Sjuksköterskor och barnmorskor 13 0,1 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 14 0,1 Ingenjörer och tekniker 27 0,1 Övriga yrkesgrupper Totalt Arbetsskador Arbetsskador 37

20 Diagram 3. Arbetssjukdomar bland män. Fördelning på diagnos. Totalt antal=927. Diagram 5. Arbetssjukdomar bland män. Fördelning på diagnos och ålder. Totalt antal=927. 6,1% Tumörsjukdomar 10,2% Övriga diagnoser 12,7% Andningsorganens sjukdomar Åldersfördelning, samtliga män Tumörsjukdomar 35 år år år Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 56 år 18,8% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 33,7% Buller, hörselnedsättning, tinnitus Hudens sjukdomar Effekter av vibration Buller, hörselnedsättning och tinnitus Andningsorganens sjukdomar 6,5% Hudens sjukdomar 0% 20% 40% 60% 80% 100% 12,0% Effekter av vibration Diagram 4. Arbetssjukdomar bland kvinnor. Fördelning på diagnos. Totalt antal=173. Diagram 6. Arbetssjukdomar bland kvinnor. Fördelning på diagnos och ålder. Totalt antal= ,7% Övriga diagnoser 12,2% Andningsorganens sjukdomar 17,6% Buller, hörselnedsättning och tinnitus Åldersfördelning, samtliga kvinnor Skelettets och rörelseorganens sjukdomar Hudens sjukdomar Effekter av vibration 35 år år år 56 år 11,5% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 6,1% Psykiska sjukdomar och syndrom 5,4% Effekter av vibration 21,6% Hudens sjukdomar Buller, hörselnedsättning och tinnitus Andningsorganens sjukdomar 0% 20% 40% 60% 80% 100% 38 Arbetsskador Arbetsskador 39