Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
|
|
- Gerd Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
2 Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk med hjälp av fall-kontrollstudier? Hur kan hälso- och sjukvårdens resultat för åtgärdbar cancer undersökas?
3 Tidningsrubrik: Många vårdanställda fick cancer Åtta av 22 anställda vid vårdhem (Myrviken i Jämtland) fått cancer senaste åren; fem av dessa under senaste halvåret Personalen orolig Expert: Svårt bevisa samband Olika cancerformer Kan vara slumpeffekt
4 Kohortstudie har begränsningar Fungerar bäst för vanliga sjukdomar Lång uppföljningstid kan krävas (vid prospektiv design) Exponerade, ex rökning Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare Ej sjuka, ex ej lungcancer
5 Misstanke om cancerrisk väcks Exempel: 3 fall av testikelcancer hos läderarbetare under en femårsperiod Studie utformades för att analysera om det finns samband mellan läderarbete och testikelcancer
6 Fall-kontroll studie retrospektiv design Exponerade ex läderarbetare Sjuka, ex testikelcancer Ej exponerade ex ej läderarbetare Ej sjuka, ex ej testikelcancer
7 Fall-kontroll studie, exempel Exponerade ex läderarbetare 5 Sjuka, ex testikelcancer Ej exponerade ex ej läderarbetare 241 Ej sjuka, ex ej testikelcancer
8 Fall-kontrollstudie, exempel forts - fyrfältstabell Läderarbetare Ej läderarbetare 18 Fall (testikelcancer) Kontroller (ej testikelcancer)
9 Fall-kontrollstudie, exempel forts - beräkning Oddset att vara läderarbetare hos fallen= 5/13=0.38 Oddset att vara läderarbetare hos kontrollerna= 18/241=0.07 Odds ratio=oddset vara läderarbetare bland fallen/oddset vara läderarbetare bland kontrollerna=0.38/0.07 = 5.2 Odds ratio motsvarar relativ risk
10 Att tänka på vid fall-kontroll studier Val av fall Enhetlig diagnos Nyligen insjuknade Val av kontroller - Skall avspegla expositionen i det område fallen kommer ifrån ( i exemplet: personer med andra cancersjukdomar, kan vara orepresentativt) Hur få information om exposition Intervjuer, enkäter, register Risk för s.k recall bias Statistisk säkerhet och precision; ex: 5.2 ( ) Potentiella confounders? Finns rimliga biologiska mekanismer?
11 Det svenska cancerregistret Baseras på cancermeddeladen från läkare (obligatoriskt) Används i epidemiologisk bevakning beskriva incidens av olika cancerformer Kopplas till andra register och datakällor Misstänkta exponering Utvärderingar
12 Data över misstänkta exponeringar Livsstilsfaktorer ex. folkhälsoenkäter Arbetsmiljö ex. yrkesuppgifter FoB Andra sjukdomar ex patientregistret
13 Riskfaktorer i arbetsmiljön Klassiskt exempel Geografisk ansamling mesoteliom Individuppgifter om yrke hos fallen samlades in, flera arbetat med tillverkning av lokomotiv, kunde kopplas till asbest Restriktioner mot asbest infördes Andra exempel cancerregister-fob Lungcancerrisk hos sotare Hudcancerrisk (skivepitelcancer)/mineraloljor i verkstadsindustri Lung- och levercancerrisk /arsenik i smältverk
14 Proportioner för cancerrisker Arbetsmiljö-exponeringar ca 1-2 % av cancerfallen Rökning Ca 20 % av cancerfallen Lungcancer Cancer i munhåla, svalg Cancer i urinblåsan Cancer i njurarna Cancer i magsäcken Cancer i livmoderhalsen Cancer i bukspottkörteln
15 Information om cancerrisker har fokus på livsstil Det går att eliminera de största riskfaktorerna genom att Låta bli att röka Vara måttlig med alkohol Äta sunt Motionera och hålla normalvikt Skydda huden mot starkt solljus Socialstyrelsen och Cancerfonden 2009
16 Utvärdering fokuserar på åtgärdbar dödlighet Kriterium: Evidens finns att cancerdödligheten kan reduceras med Primär prevention: Ex: minskad rökning, minskad övervikt Sekundär prevention: Ex, screeningprogram (livmoderhals, mammografi) Behandling: Ex, nya mediciner
17 Sociala skillnader i åtgärdbar cancerdödlighet, exempel Socioekonomiska skillnader i ex rökning, Motsvarande skillnad i dödlighet lungcancer Socioekonomiska skillnader i deltagande i mammografi Motsvarande skillnad i allvarlighetsgrad vid upptäckt och överlevnadstid
Epidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor
Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för
Epidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar
Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud
Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud
Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
Grunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016
Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%
PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN
PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN FÖRORD Det viktigaste för oss på Bröstcancerförbundet är att informera och arbeta för en god brösthälsa och för att alla ska känna
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among
Studiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker
15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.
KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9
8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9
8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det
Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten
1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Statistik. Statistik
Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen
Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund
Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING
Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
2010-09-26. Marie-Louises frågor. Epidemiologi. Register
Epidemiologi Birgitta Johansson Sjuksköterska Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Enheten för onkologi Marie-Louises frågor Varför har fler insjuknat i cancer från 70-talet och framåt och varför
Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22
Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare
Cancervård. Sammanfattning. Underlag, mått och indikatorer
Cancervård Sammanfattning Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 4 åren och överlevnaden efter diagnos har ökat. Dessa förbättringar hänger bland annat ihop med att vården har förbättrat möjligheterna
SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer
SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?
Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska
HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi
Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi
Studiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016
2017-12-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Staffan Khan Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Epidemiologi och etiologi Epidemiologi
Epidemiologi och etiologi Epidemiologi Grundläggande onkologisk vård HT 2007 Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Marie-Louise Fjällskog Inst för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Onkologikliniken,
Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning
Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?
2016 Cancerfondsrapporten 2040
2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,
KOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Folkhälsoatlas koloncancer
Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara
Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline
Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Hälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Radon och dess hälsoeffekter
SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Folkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation
CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation Inna Feldman inna.feldman@pubcare.uu.se Namn Efternamn 14 december 20172 14 Frågeställning Kan vi uppskatta förändringar i cancerincidens / samhällskostnader
Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.
8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina
Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Grunderna i epidemiologi Felkällor.
Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Incidens och prevalens av cancer
Incidens och prevalens av cancer Stockholm-Gotlandregionen 1996 22 ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum, M8:1 Karolinska Universitetssjukhuset Solna 171 76 STOCKHOLM
Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin
Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Fakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,
Hälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017
2018-12-18 1(8) Avdelningen för statistik och jämförelser Niklas Toorell Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Statistik om nyupptäckta cancerfall 2015
Beskrivning av statistiken 2017-01-24 HS0105 1(9) Statistik och jämförelser Staffan Khan Statistik om nyupptäckta cancerfall 2015 HS0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen
Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten
Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige
Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Kunskapsöversikt Rapport 2010:3 Kunskapsöversikt Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet
Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>
Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17
FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och
Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017
Cancerpreventionskalkylatorn - CPK LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 2017-09-14 Erika Häggström LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 Cancer i Sverige Ca 60 000 nya fall av