Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud
|
|
- Elias Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med dr, överläkare Enheten för arbetsmedicin Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet carolina.bigert@ki.se Branschdagar Räddningstjänsten 8-9 mars 2018 i Göteborg.
2 Finansiering AFA Försäkring finansierar projektet (5 delstudier). Studieperiod januari december
3 Referensgrupp Styrgrupp Representanter från Storstockholms brandförsvar, Arbetsmiljöutskottet vid PACTA, och Rikspolisstyrelsen/Polismyndigheten
4 Presentation av medarbetare i projektet Styrgruppen: Carolina Bigert, med dr, överläkare, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet (KI) Projektledare Mattias Sjöström, med dr, yrkeshygieniker, IMM, KI Ansvarig för mätdelen i studien Anneli Julander, fil dr, yrkeshygieniker, IMM, KI Marie Lewné, med dr, yrkeshygieniker, IMM, KI Per Gustavsson, professor, överläkare, IMM, KI Andra medverkande: Ann Olsson, statistiker, International Agency for Research on Cancer, Lyon Pär Sparrén, professor, Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik, KI Göran Tornling, professor, Institutionen för medicin, Solna, KI Bo Strandberg, docent, kemist, Göteborgs universitet Maria Damm, mättekniker, IMM, KI Cecilia Kullberg, doktorand, IMM, KI 4
5 Bakgrund till studien Brandrök innehåller cancerframkallande ämnen såsom t.ex. polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen, arsenik, kadmium, formaldehyd och 1,3-butadien. International Agency for Research on Cancer (IARC), har klassat yrkesmässig exponering vid arbete som brandman som grupp 2B, möjligen cancerframkallande för människa. Flera larmrapporter i media om ökad cancerrisk hos brandmän. En stor meta-analys (LeMasters et al, 2006) med information från 32 studier om brandmän (från USA, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Australien) tydde på en ökad risk för multipelt myelom, non-hodgkin lymfom, prostatacancer och testikelcancer samt en möjlig ökad risk för flera andra cancerformer. Review firefighting 2010 (IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans): Starkast evidens för: testikelcancer, prostatacancer, non-hodgkin lymfom. 5
6 Bakgrund till studien forts. Resultaten är delvis motstridiga. I en tidigare studie av brandmän i Stockholm (Tornling et al, 1994) fanns ingen ökning av de cancerformer som det var störst risk för i meta-analysen, men en möjlig ökad risk för mag- och hjärncancer. I en studie bland brandmän i Norden (Pukkala et al, 2014) visserligen en liten riskökning för några olika cancerformer men en minskad risk för testikelcancer. Möjliga bidragande orsaker till ökad cancerrisk hos brandmän som diskuteras är bl. a. exponering för olika sorters polyaromatiska kolväten (PAH), asbest, kvarts och skiftarbete. Det behövs fler studier av hur risken ser ut för svenska brandmän. Få exponeringsmätningar gjorda i Sverige. 6
7 Projektplan Fem delprojekt: 1. Undersökning av risk för brandmän internationellt att drabbas av lungcancer, med hänsyn tagen till rökning, och om det har betydelse hur länge man arbetat i yrket. 2. Undersökning av om brandmän i Stockholm har en ökad risk att drabbas av olika sorters cancer och om det har betydelse hur länge man arbetat i yrket. 3. Undersökning av om brandmän i Sverige har en ökad risk att drabbas av olika sorters cancer, och om det har betydelse hur länge man arbetat i yrket. 4. Kartläggning av hur höga nivåer av PAH, VOC (inklusive bensen) och partiklar (för brandinstruktörer och brandutredare) som svenska brandmän, brandinstruktörer och brandutredare exponeras för under sitt arbete via luftvägarna? 5. Kartläggning av hur höga nivåer av PAH som svenska brandinstruktörer och brandutredare exponeras för under sitt arbete via huden. 7
8 1. Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland Information från 14 fall- kontrollstudier i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland, Totalt ingår ca fall av lungcancer och drygt kontroller, livstids yrkeshistorik och tobaksvanor. Risken att drabbas av lungcancer beräknas med justering för rökning. 190 brandmän, varav ca 86 med lungcancer. Lägesrapport: färdiga resultat finns! Artikel publicerad i Journal of Occupational and Environmental Medicine (JOEM): Bigert et al. (2016) Lung Cancer Among Firefighters: Smoking-Adjusted Risk Estimates in a Pooled Analysis of Case-Control Studies J Occup Environ Med 58:
9 Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland forts. Deskriptiv information om studiepersonerna Brandmän Övriga Antal Antal Fall (lungcancer) Kontroller Fall (lungcancer) Kontroller Åldersfördelning medel 63 år medel 62 år medel 63 år medel 62 år <45 år 2 (2 %) 7 (7 %) 516 (3 %) 896 (5 %) år 45 (52 %) 49 (47 %) (50 %) (48 %) 65 år 39 (46 %) 48 (46 %) (47 %) (47 %) Rökning Aldrig rökare 2 (2 %) 27 (26 %) 457 (3 %) (26 %) Fd rökare 25 (29 %) 50 (48 %) (34 %) (45 %) Rökare 59 (69 %) 27 (26 %) (63 %) (29 %) 9
10 Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland forts. Resultat Arbete som brandman OR1 (95 % CI) Justerat för ålder och studiecenter OR2 (95 % CI) Även justerat för rökning (kumulativ rökning och tid sedan rökstopp) Aldrig brandman Någon gång brandman 1.03 ( ) 0.95 ( ) Brandman <6 år 1.56 ( ) Brandman 6-21 år 1.13 ( ) Brandman år 0.69 ( ) Brandman 33 år 0.84 ( ) 1.21 ( ) 0.97 ( ) 0.69 ( ) 0.92 ( ) 10
11 Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland forts. Resultat, forts. Sammanfattningsvis noterades ingen ökad risk för lungcancer bland brandmän internationellt, varken före eller efter justering för rökning. Risken var inte högre bland de som arbetat länge som brandman. 11
12 2. Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Vi har uppdaterat en befintlig kohortstudie bland brandmän i Stockholm (Tornling et al, 1994). Cancerinsjuknande (ca 30 olika cancerformer) och dödlighet ( ) för 1080 brandmän som arbetat i Stockholm I den aktuella studien har vi uppdaterat exponeringsinformationen (antal år i yrket) och utökar uppföljningstiden för cancerinsjuknande och dödlighet till nutid (2012). Brandmän, minst 1 år i yrket , från 15 brandstationer i Stockholms län. Exponering: Antal år som brandman (via SSBF datasystem och årsböcker) Ingen information om övriga individuella riskfaktorer. Lägesrapport: färdiga resultat finns! Artikel publicerad i International Archives of Occupational and Environmental Health. Kullberg et al (2017). Cancer incidence in Stockholm firefighters : an updated cohort study Nov 21. doi: /s
13 Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Deskriptiv information om studiepersonerna Information om ingående personerna i Stockholmskohorten brandmän Min Max Medel Födelseår Ålder vid anställning Ålder vid start uppföljning Årtal start arbete Årtal slut arbete eller uppföjning Antal år som brandman
14 Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Resultat, huvudfynd Observerade respective förväntade antal fall av cancer bland de 1080 brandmännen I Stockholm Cancertyp Observerade Förväntade a SIR b 95% CI c Malign tumor, totalt ( ) Magcancer ( ) Prostatacancer ( ) Testikelcancer Malignt melanom i huden ( ) a. Expected numbers based on cancer incidence among all men living in Stockholm county b. Standardized incidence ratio c. 95% Confidence Interval 14
15 Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Resultat, forts. Överlag lägre risk för cancer generellt (all cancer sammanslagen) bland brandmännen i Stockholm. Även bland de som arbetat längst i yrket (>30 år) var risken låg. Ökad risk för magcancer ev. pga asbest- eller kvartsexponering? (Andra riskfaktorer: t. ex tobaksrökning, joniserande strålning, produktion av gummi och ev bly, nitrat, inlagda grönsaker, saltad fisk, infektion med helicobakter pylori). Lägre risk för prostatacancer, även bland de som arbetat längst i yrket. (Kända riskfaktorer: ökad ålder, ärftlighet, ev. skiftarbete). Lägre risk för malignt melanom i huden. (Kända riskfaktorer: solljus). 15
16 3. Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Sverige Nordisk studie med 45 års data om cancerinsjuknande (för ca 30 olika cancerformer) relaterat till yrkeskategori svenska brandmän identifierade via Folk- och bostadsräkningar (FoB:ar) 1960, 1970, 1980 och 1990, innefattar ca 1100 cancerfall. Insjuknande och dödlighet för olika cancerformer beräknas. Vi undersöker om längre tid i yrket ger en högre risk att insjukna i cancer. Lägesrapport: Samarbete med forskare i Oslo, i databasen finns sedan tidigare cancerfall för , vi har nu lagt till nya cancerfall som inträffat (dvs uppföljning totalt 49 år). Det finns preliminära resultat. Arbete pågår med att skriva en artikel. 16
17 Tack för din uppmärksamhet! Frågor? 17
Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among
Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor
Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för
Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER
ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 142 Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en Utredare Karl Forsell, Susanna Lohman, Ralph
Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda
Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda Ralph Nilsson Överläkare, Med.Dr. Gerd Sällsten :e yrkes- och miljöhygieniker, professor Magnus Åkerström Yrkeshygieniker, doktorand Eva M Andersson Statistiker,
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.
Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Epidemiologi och etiologi Epidemiologi
Epidemiologi och etiologi Epidemiologi Grundläggande onkologisk vård HT 2007 Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Marie-Louise Fjällskog Inst för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Onkologikliniken,
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten
1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,
Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Kunskapsöversikt: Kvarts och cancer. Johan Högberg Ilona Silins Ulla Stenius
Kunskapsöversikt: Kvarts och cancer Johan Högberg Ilona Silins Ulla Stenius 2011 Exempel på aktiviteter där arbetare kan exponeras för kristallint kisel, kvarts Industri/aktivitet Specifik uppgift Material
Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
Statistik. Statistik
Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Stomach Biopsy Cohort en nationell studie om Helicobacter pylori och dess betydelse i utvecklingen av magcancer
Stomach Biopsy Cohort en nationell studie om Helicobacter pylori och dess betydelse i utvecklingen av magcancer Joar Franzén Doktorand Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik Karolinska
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska
Sjukfusk och prostatacancer
Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,
Arbetsmiljö och livsstilsfaktorer som orsak till cancer hos sjömän
1 Arbetsmiljö och livsstilsfaktorer som orsak till cancer hos sjömän Diarienr 100085 Slutrapport Cancer bland svenska sjömän mellan 1985 och 2011 Karl Forsell 1, Ove Björ 2, Bengt Järvholm 3, Eva Andersson
Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser
Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön Dieselavgaser Per Gustavsson Institute of Environmental Medicine Partiklar från förbränningsmotor 2 Hälsoeffekter hos
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes
Forskningsrapport från EpC. Cancer bland svensk militär och civil personal som tjänstgjort på Balkan mellan 1989 och 1999
Forskningsrapport från EpC Cancer bland svensk militär och civil personal som tjänstgjort på Balkan mellan 1989 och 1999 Cancer bland svensk militär och civil personal som tjänstgjort på Balkan mellan
Studiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 117. Ansamling av cancerfall på en passagerarfärja
Ansamling av cancerfall på en passagerarfärja Karl Forsell, ST-läkare Stig Hagberg, yrkeshygieniker Ralph Nilsson, överläkare E-post: karl.forsell@amm.gu.se Göteborg, maj 2008 ISSN 1650-4321 ISBN 978-91-7876-116-6
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare
Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?
Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och
Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Arbets- och miljömedicinsk bedömning av risker för allmänbefolkning och anställda i samband med ett större punktutsläpp av vinylklorid vid INEOS i november 2008 Göteborg den 4 mars 2009 Gerd Sällsten Docent,
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Kemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?
Kemiska hälsorisker i arbetslivet Varför skall vi tala om det på 2000-talet? Något om: Hur vanlig är kemisk exponering i arbetslivet Betydelsen för allvarliga sjukdomar Ny kunskap vi måste pressa nivåerna
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE
2008-02-13 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, 581
Kunskap och forskning
Kunskap och forskning Kvarts, asbest, dieselavgaser, radon Maria Albin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Kvarts, dieselavgaser, asbest, radon Vilka sjukdomar? Vilka nivåer ger ökad risk?
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
PAH exponering kreosotimpregnerad syll
PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör
Yrkesmässig exponering för och hälsorisker av vinylklorid
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 145 Yrkesmässig exponering för och hälsorisker av vinylklorid Eva Andersson, överläkare Gerd Sällsten,
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22
Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får
Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige
Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Kunskapsöversikt Rapport 2010:3 Kunskapsöversikt Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet
Mobilen ökar risken för cancer
Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.
Att läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil
En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-
Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9
8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det
Internationell mobilitet på forskarnivå
Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige
Förfrågan kring eventuell överrisk för cancer i Köpmanholmen, Nätra församling, Örnsköldsviks kommun.
Miljömedicin norr, arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Förfrågan kring eventuell överrisk för cancer i Köpmanholmen, Nätra församling, Örnsköldsviks kommun. Datum 2018-04-23 Bertil
Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Cancerförekomst bland svenska läkare
Cancerförekomst bland svenska läkare sammanställning och tolkning av registerdata Rapport från Arbets- och miljömedicin 2003:1 Per Gustavsson Rapport från Arbets- och miljömedicin 2003:1 Cancerförekomst
Hälsoeffekter från vedeldning
Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av
AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018
Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering
Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?
NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9
8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka
Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
Lungcancer, radon och rökning
Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem
På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter
På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom
NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är
En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson
En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson Startade 2013 Hälsosam Yrkesdebut Marie Lewné, Lena Hillert, Allan Toomingas, Mihálay Matura, Marianne Parmsund, Marina Jonsson + andra medarbetare
Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-09-07 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM Komplettering
EXTERNA INKOMSTER PER FINANSIÄRSGRUPP - BIDRAG Rullande 12 mån, 5 år kvartalsvis
KAROLINSKA INSTITUTET 352 357 382 38 41 442 471 547 575 595 68 629 646 663 673 661 654 65 665 681 76 559 21 226 223 142 14 129 13 149 165 25 235 282 279 266 261 22 228 225 221 223 23 29 517 568 55 566
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21528 su/adm 2015-04-10 3 Innehållsansvarig: Ralph Nilsson, Överläkare, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) (ralni) Godkänd av:
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson
Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson PhD, forskare Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Ni har säkert hört talas om partiklar Vi exponeras för partiklar! Hanna Karlsson
Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter?
AFA-projekt, slutrapport 100126 Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? Inledning Idén bakom detta projekt var hämtad från AFAs sammanställning
Hälsorisker med kadmium hos barn
Hälsorisker med kadmium hos barn Maria Kippler Enheten för Metaller och Hälsa Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet 2014-11-26 Maria Kippler 1 Exponering via kosten och rökning Ungefär 80%
Civilisationens kollaps kommer allt närmare Helsingborg 20070725
Sidan 1 av 5 Civilisationens kollaps kommer allt närmare Helsingborg 20070725 Härmed översänder jag ett pressmeddelande som beskriver en del av den cancerproblematik som ni själv har varnat för. Den cancerplan
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension
Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,
Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
EBLIP i Sverige och internationellt
EBLIP i Sverige och internationellt Lotta Haglund Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Kort historik 1972 Archie Cochrane (UK) Effectiveness and efficiency a random reflection on health services
Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Forskare ljög om inhämtade data i största undersökningen om risk för hjärntumör av mobilen
22 februari 2012 Forskare ljög om inhämtade data i största undersökningen om risk för hjärntumör av mobilen av Mona Nilsson Det största forskningsprojektet någonsin om hjärntumörrisker av mobilanvändning
Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS 1304-0578)
2013-12-19 SLSO 13-1395 Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS 1304-0578) Ärendet Stockholms läns sjukvårdsområde har erbjudits möjlighet att yttra sig över aktualitet
Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker
15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.
Mortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016
Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%
Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING
Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall
Cancerincidens i Sverige 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya
Epidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande
2011-08-29 Till: Arbetsmiljoverket@av.se Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk
Alkohol orsakar cancer
Alkohol och cancer Frida Dangardt Specialistläkare och Medicine doktor Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Medlem i forskargruppen för rapporten Alkoholen och samhället Alkohol orsakar cancer
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller
Patientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Några minuter idag. Många liv i morgon.
Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.
Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm
Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm 1977-1996 Per Gustavsson 1,2 Kristina Jakobsson 3 Niklas Hammar 3,4 1. Arbets- och Miljömedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2.
Jerzy Leppert, 20-11-14
Jerzy Leppert, 20-11-14 CKF Västmanland basen i ett kunskapsföretag Bakgrund Plats i universitets- och landstingsorganisation Öppet hus hur får vi forskning närmare klinik och vice versa Forskarutbildning
Medelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
2016 Cancerfondsrapporten 2040
2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,
Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)
Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning