Kemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?
|
|
- Göran Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kemiska hälsorisker i arbetslivet Varför skall vi tala om det på 2000-talet?
2 Något om: Hur vanlig är kemisk exponering i arbetslivet Betydelsen för allvarliga sjukdomar Ny kunskap vi måste pressa nivåerna Nya exponeringar/nya sammanhang Exponeringsnivåer: No data no problem? Vi river det gamla men vad presterar det nya? Kraftsamling för ökad medvetenhet och kompetens? Att mäta är att veta Mätkompetens Mätmetoder Därför måste vi tala om kemiska hälsorisker - slutsatser
3 Inandning av rök, gaser, pulver eller damm minst 1/4 av arbetstiden (EWCS 2015) EU SE 56% (EU 45%) SE 35% (EU 23 %) SE 15% (EU 15%)
4 Utsatt för kemiska produkter eller substanser minst ¼ av arbetstiden EWCS 2015 SE 39% (EU 34%) SE 27% (EU 25%) SE 16% (EU 17%)
5 Damm eller kemikalier i luften minst 1/4 av arbetstiden Samtliga yrkesgrupper 21% (män 26%, kvinnor 15%) Bygg och tillverkning 65% Lantbruk, trädgård, skogsbruk, fiske 51% Maskinell tillverkning, transport m m 48% Krav på kortare utbildning, introduktion 39% (Bygg) (Bygg) (Maskinell tillverkning) (Lantbruk, trädgård...) (Bygg) Arbetsmiljön 2017
6 Arbetsorsakade besvär 2018
7 Problemet - Betydelsen för de allvarligaste sjukdomarna
8 Antal döda 2017 (riket, alla åldrar, båda könen) Kemisk exponering i arbetslivet Totalt Cancer Lungcancer Hjärt/kärlsjukdom Akut hjärtinfarkt Lung/luftvägssjukdom KOL
9 Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) har KOL i Sverige 3000 per år dör av KOL 15% av all KOL orsakas av exponering för rök, damm, ångor och gaser Bland icke-rökare 30% Blanc och Toren 2007 Insjuknanden i yrkesför ålder 21% (Europa) Lytras m fl 2018 Bland åringar 37% (Sverige) Toren m fl 2017 Yrken med ökad risk för KOLexempel: Gruvarbetare Svetsare Stenarbetare Lantbrukare Brandman Byggnadsarbetare Textilarbetare, Undersköterska, Städare Kökspersonal
10 Lungcancer Extra livstidsrisk att dö i lungcancer efter 45 år vid 0,1 mg/m per 1000 Asbest Kvarts Dieselavgaser* Polyaromatiska kolväten* Radon* Svetsrök Krom VI Miljötobaksrök* Beryllium Kadmium Nickel *Även i allmän miljö
11 Ökad risk för lungcancer men också annan sjukdom Asbest Kvarts Dieselavgaser* Polyaromatiska kolväten* Radon* Svetsrök Krom VI Miljötobaksrök Beryllium Kadmium Nickel *Även i allmän miljö Kvarts sjukdomsbörda i Sverige (dödsfall/år) Lungcancer ca 100 Annan lungsjukdom ca 260 (silikos, KOL) Njursjukdom ca 120 (osäker skattning) Totalt (tillkommer hjärtinfarkt, reumatoid artrit och annan autoimmun sjukdom) Även asbest, dieselavgaser, PAH, svetsrök m fl ökar risken för flera sjukdomar
12 Arbetsmiljöns betydelse för cancer resultat från Storbrittanien Andel som kan tillskrivas arbetsmiljöfaktorer 5,3% Män 8,2% (56% av fallen i byggnadsindustrin) Kvinnor 2,3% (54% skiftarbete; bröstcancer) Rushton m fl 2010, 2017 Med måttliga insatser kan ¼ av fallen förebyggas till 2060 Med kraftfulla insatser 80% Lägre gränsvärden, bättre följsamhet Fokus asbest, dieselavgaser, polyaromatiska kolväten (PAH), radon och solljus Byggsektorn viktigaste målgruppen Hutchings m fl 2012
13 Hjärtinfarkt Samband exponering för Kvartsdamm Motoravgaser Svetsning Även arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, och miljötobaksrök
14 Sjukdomsbördan vad är rätt? Det beror på hur man räknar Alla dödsfall eller bara till viss ålder (75 år)? För KOL x 5 Bara säkra fall? Ta höjd för sannolik underskattning? Även indirekt exponering? Man får en storleksordning! Ett intervall är nog minst fel? (800 till över 2000?) Skattning (dödsfall/år) Minsta tal Cancer 530 KOL 90 Hjärtinfarkt 180 Totalt 800 Järvholm Stenius 2015 Andra skattningar: Enbart asbest 1160 Furuya mfl 2018 Enbart kvarts ca 500 Efter OSHA 2016
15 Vi måste pressa nivåerna Individens rätt till säker arbetsmiljö Flera gränsvärden ger ej tolerabel extra risk Vi arbetar längre exponerade år Nu 40 år helt arbetsliv I framtiden 50 år (pension vid 70) Sårbarare? Betydelse av mattare reparationssystem? Folkhälsoaspekter Miljömedicinska studier effekt på fler organ/vid lägre nivåer motoravgaser, PAH, metaller behöver studerasi arbetsmiljön Extra cancerrisk exponering för krom (VI)-föreningar i 40 år 4 per vid 0,01 μg/m 3 Acceptabel risk (1/ per år) 4 per vid 1 μg/m 3 Tolerabel risk (övergående, relaterat till genomförbarhet) (Gezondheidsraad. Chroom VIverbindingen 2016, SCOEL 2017) Gränsvärde 5 μg/m (motsvarar livstidsrisk 20 per 1000) (Sverige, 2018) Livstidsrisk kvarts totalt 150 per tusen (cancer 35 per 1000) Problem även för dieselavgaser, asbest m m Varning: Det är just nu svårt att göra rätt! Det räcker inte att veta om man klarar gränsvärdet. Man måste fråga om man har marginal till (allvarlig) effektnivå.
16 Nya exponeringar nya sammanhang - Allt snabbare genomslag för nya tekniker (J Gulliksen) - Effektivare beredningar (nanostorlek ger större utbyte ) - Expansion i servicesektorn (skönhetsindustri, 3D-skrivare, små serier on demand - Små företag/microföretag - Kunskap och infrastruktur för att hantera risker? - Ökande krav på proaktivitet för att det skall vara lätt att göra rätt
17 Exponeringsnivåer?
18 Inga data inga problem? - Everyone with whom I talked assured me that the foreign writings could not apply to American conditions, for our workmen were so much better paid, their standard of living was so much higher, and the factories they worked in so much finer in every way than the European, that they did not suffer from the evils to which the poor foreigner was subject. Alice Hamilton Har vi inget problem -eller har vi bara inte undersökt det? - Effektivare verktyg, - Inkapslade byggen - Nya material (syntetisk sten)
19 Vi river det gamla Vad presterar det nya?
20 Riskbedömning enligt REACH Det mest använda verktygetför att modellera exponering enligt REACH, ECETOC-TRA, ger för låga beräknade exponeringar (flera studier) I en fallstudie av 45 kemikalier i 222 scenarier, bedömdes 12% av scenarierna som falskt säkra, dvs om de hade modellerats med ett annat verktyg så hade scenarierna inte blivit godkända Gällde särskilt ämnen med låga effektnivåer Landberg et al, Annals of Work Exposure and Health 2018 ECETOC-TRA accepteras inte för exponerings- och riskbedömning i Nederländerna otillräcklig säkerhet
21 Kraftsamla kring att höja medvetenhet och kompetens? EU-OSHA-kampanj Farliga ämnen Kan de arbets- och miljömedicinska enheterna bidra 2019? Internationell kampanj: No time to lose Beat occupational cancer
22 Att mäta är att veta: Mätkompetens Generationsskifte Nya utbildningar mindre tillämpade
23 Mätutbildning för kemiska & fysikaliska faktorer i arbetsmiljön För arbetsmiljöingenjörer och yrkeshygieniker Arrangeras av SYMF (info på Kostnad kr, 5 utbildningsdagar Samtliga AMM enheter i landet medverkar 2016, 2017, 2018 (ca 100 utbildade) Nästa kurs i Uppsala 2019 Fler/anpassade kurser vid behov
24 Mätmetodik Myndighetsansvar att ange/informera för befintliga gränsvärden (själv eller delegerat) Tillgängligt även vid omstrukturering
25 Därför måste vi tala om kemiska hälsorisker - slutsatser Kemisk exponering i arbetslivet ger en betydande sjukdomsbörda för individ och samhälle Vi har en högre ambitionsnivå men har sänkt garden Väl etablerade metoder kan reducera detta väsentligt Uppdaterade gränsvärden Ökad följsamhet Alla behöver samverka för att det skall vara så lätt som möjligt att göra rätt Vi behöver tydliga gemensamma målsättningar Fokus på cancer och KOL kan vara en början Kommunicera effektnivå (inte bara gränsvärde) Arbets- och miljömedicinska enheter är resurser i detta Maria Albin, Centrum för arbets- och miljömedicin och Institutet för miljömedicin, KI
Kunskap och forskning
Kunskap och forskning Kvarts, asbest, dieselavgaser, radon Maria Albin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Kvarts, dieselavgaser, asbest, radon Vilka sjukdomar? Vilka nivåer ger ökad risk?
LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-08-22 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM LO:s yttrande
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-09-07 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM Komplettering
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
a_karl_kemi_2017.pdf
HTA-enheten CAMTÖ SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. Exponering för kemiska ämnen. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter rapport nr
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning Göteborg den 9 juli 2009 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 97 gerd.sallsten@amm.gu.se
Några hälsoeffekter vid svetsning. Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018
Några hälsoeffekter vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018 Innehåll Kolmonoxidförgiftning Lungödem Astma Kronisk bronkit
Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande
2011-08-29 Till: Arbetsmiljoverket@av.se Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför
Samband mellan kvartsexponering och sjukdom
Samband mellan kvartsexponering och sjukdom Nedanstående resonemang grundar sig huvudsakligen på ett dokument från US OSHA Occupational Exposure to Respirable Crystalline Silica. Federal Register / Vol.
Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett
Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker
Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Innehåll Exponerade grupper Svetsmetoder Exponering Partiklar Metaller Gaser Sekundär exponering Exponeringsbedömning
Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor
Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för
Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud
Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med
Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige
Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Kunskapsöversikt Rapport 2010:3 Kunskapsöversikt Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet
Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning
Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning
Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion
Foto: B Fadeel Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion Maria Albin (maria.albin@ki.se) Nanopartiklar Tillverkade Naturliga Oavsiktliga Kimrök Silver Kolbaserade Nanorör Nanofiber Diskar Metalloxider
Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet
Kemiska olyckor i arbetslivet - Systematisk analys av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data
Kemiska olyckor i arbetslivet - Systematisk analys av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data Linda Schenk Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet, Stockholm
Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 1
Kunskapssammanställning 2019:3 Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 1 Beräkning av antalet dödsfall 2016 uppdelat på olika exponeringar i arbetet 1 Kunskapssammanställning 2019:3 Arbetsrelaterad dödlighet
Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid
Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?
Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Gunnar Johanson Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Gunnar.Johanson@ki.se Kemisk exponering och långa
Nanopartiklar i luften du andas
Nanopartiklar i luften du andas Christina Isaxon Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi Adam Kristensson Avdelningen för kärnfysik Partiklar i luften? Vätskeform eller fast form Stabila, alltså
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 142 Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en Utredare Karl Forsell, Susanna Lohman, Ralph
-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018
Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering
ÅRSBERÄTTELSE för 2014
ÅRSBERÄTTELSE för 2014 Nordiska expertgruppen för kriteriedokument om kemiska hälsorisker (NEG) 19 januari 2015 Gunnar Johanson, ordförande Bakgrund Föreliggande årsberättelse för Nordiska expertgruppen
Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 2
Kunskapssammanställning 2019:4 Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 2 Framtida effekter av dagens arbetsmiljö 1 Kunskapssammanställning 2019:4 Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 2 Framtida effekter
Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne
Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare
Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer
Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Risker och åtgärder Brand, el, damm, gaser m m
Risker och åtgärder Brand, el, damm, gaser m m Foto: Peter Retsmar 1!! Brand Brandrisk finns vid heta arbeten t ex - svetsning - skärning med rondell - slipning med vinkelslip - arbete med tigersåg 2 1
Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet
Referensmätningar av kvarts - betong- och byggindustrin Ann-Beth Antonsson Tekn Dr, Adjungerad professor IVL Svenska Miljöinstitutet Remissyttranden Svenskt Näringsliv, SKL, LRF Följ EU, dvs. samma gränsvärde
Tobaksrökens innehåll
Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv
SYMF. Svensk yrkes- och miljöhygienisk förening Swedish Association of Occupational and Environmental Hygiene
Synpunkter på Förslag till föreskrifter om Hygieniska gränsvärden, Remiss 2017-04-26, från Sveriges Arbets- och miljömedicinska enheter sammanställt av Svensk Yrkes- och Miljöhygienisk Förening (SYMF)
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-
ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER
ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer
Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer
Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Tätning av nockpannor.
Utfärdat: 2008-04-26 Versionsnummer: 5 Omarbetad: 2009-11-30 Sida: 1 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Tätning av nockpannor. Leverantör: Monier Roofing AB,
Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03
Vad gör vi åt detta? Eller gör vi någon skillnad?
Vad gör vi åt detta? Eller gör vi någon skillnad? Vårmötet, Göteborg 16-17 maj 2019 Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog, Sakkunnig Arbetsmiljöverket Gör vi någon skillnad? Vad vill vi i framtiden? Många dör
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Patientstatistik 2011
Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter
Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Björn Fagerberg, Överläkare, professor em Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Läkare för Miljön Lars Barregård, Överläkare, professor Arbets- och miljömedicin,
Lärdomar av etisk granskning av stenprodukter. Bakgrund och historik Genomförd granskning Fortsatt arbete
Lärdomar av etisk granskning av stenprodukter Bakgrund och historik Genomförd granskning Fortsatt arbete Bakgrund Samarbete mellan Göteborg, Stockholm, Malmö och Örebro Göteborg uppdragsgivare Konsult:
Patientstatistik 2013
Patientstatistik 2013 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Natalja Balliu Rapport 2014 : 03 ISBN: 978-91-982104-2-2 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik
Patientstatistik 2014
Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD
AMM, Örebro, Version 121101 Får användas fritt. Vid ändringar skall all text på den här raden tas bort. Kontakta oss på tfn +4619-602 24 69 om Du har synpunkter eller frågor. CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
PAH exponering kreosotimpregnerad syll
PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör
Patientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 37/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Pilotstudie: Exponeringsmätningar av dieselavgaser på företag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett
Vad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 d Brand, el, damm, gaser m m
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 d Brand, el, damm, gaser m m 1!! Brand Brandrisk finns vid heta arbeten t ex svetsning, skärning med rondell, slipning med vinkelslip, arbete med tigersåg 2 1
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets
Hälsoeffekter av konstgräs och fallskyddsgummi
Hälsoeffekter av konstgräs och fallskyddsgummi Aktuell kunskapssammanställning Estelle Larsson, Miljöhygieniker Konstgräs Gräsfiber Nylon och/eller polyetylen SBR (styren butadien rubber) återvunnet gummi
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska
SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943
SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmiljöverket Vär referens/dnr: 11269 Stockholm 182/2014 Bodil MellbIom Er referens/dnr: RK 2009/6943 201 4-12-18 Remissvar Förslag till ändrade föreskrifter om Kvarts-stendamm 1
Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser
Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön Dieselavgaser Per Gustavsson Institute of Environmental Medicine Partiklar från förbränningsmotor 2 Hälsoeffekter hos
Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among
Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Patientstatistik 2012
Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker
15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Säkerhetsdatablad PROMATECT -H
Utfärdat: 20121220 Versionsnummer: 1 Omarbetad: Sida: 1 av 6 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Brandskyddsskivor för stålkonstruktioner. Leverantör: by ivarsson
Den här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare
Den här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare Områden där det krävs medicinska kontroller är vibrationer handintensivt arbete nattarbete allergiframkallande kemiska produkter som innehåller:
Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom. Kunskapsöversikt. Rapport 2012:9
Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom Kunskapsöversikt Rapport 2012:9 Kunskapsöversikt Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom Denna rapport är en uppföljning av vår tidigare rapport om Arbetsrelaterade
Patientstatistik 2016
Patientstatistik 2016 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2017:07 ISBN: 978-91-88361-13-4
Luften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten
1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,
Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Webbplatsen SvetsaRätt.se. Hur öka nyttan i utbildningar?
Webbplatsen SvetsaRätt.se Hur öka nyttan i utbildningar? Svetslärarmötet 14-15e januari 2016 Disposition Om IVL och IVLs arbetsmiljöverksamhet Exempel på hur arbetsmiljön kan vara vid svetsning Konsekvenser
Information om arbetsmiljörisker. för dig som är gravid eller ammande arbetstagare
Information om arbetsmiljörisker för dig som är gravid eller ammande arbetstagare Är din arbetsmiljö skadlig under graviditet? Vissa arbeten eller arbetsuppgifter kan vara skadliga för dig som är gravid
Arbetsmiljö vid svetsning. Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar?
Arbetsmiljö vid svetsning Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar? Forskningsseminarium 2015-06-08 Disposition Om IVL och IVLs arbetsmiljöverksamhet Resultat från ett par projektarbeten på KTH om
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 d Brand, el, damm, gaser m m
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 d Brand, el, damm, gaser m m Foto: Peter Retsmar 1!! Brand Brandrisk finns vid heta arbeten t ex svetsning, skärning med rondell, slipning med vinkelslip, arbete