Arbets- och miljömedicin Lund
|
|
- Stefan Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AMM Rapport nr 37/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Pilotstudie: Exponeringsmätningar av dieselavgaser på företag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1
2 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. Exponering för olika typer partiklar, inklusive dieselavgaser, har identifierats som en av de största framtida riskerna för yrkesrelaterad ohälsa. Yrkesmässig exponering för partikelformiga luftföroreningar, särskilt exponering för dieselavgaser, visar samband med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Mekanismerna för sambandet mellan exponering för fina partiklar och hjärt- kärlsjukdom är fortfarande oklara. Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med åldern och en möjlighet är att fina partiklar påskyndar åldrande av blodomloppet. Telomererna utgör ändarna på cellens kromosomer och är en tillförlitlig markör för biologiskt åldrande. Telomerlängden i vita blodkroppar visar på risken för framtida hjärt-kärlsjukdom: ju kortare telomerlängd desto ökad risk för hjärtinfarkt. Vår hypotes är att yrkesmässig exponering för partiklar från dieselavgaser resulterar i kortare telomerer, vilket kan påskynda tidigt åldrande av blodomloppet och i sin tur hjärt-kärlsjukdom. Syfte Syftet med denna pilotstudie var att undersöka olika yrkesgruppers yrkesmässiga exponering för partiklar från dieselavgaser. Därför har exponeringsmätningar gjorts på arbetare i olika branscher där man exponeras för partiklar från dieselavgaser för att få en uppfattning om exponeringsnivåerna. Pilotföretagen Några olika företag med yrkesmässig exponering för dieselavgaser valdes ut för orienterande mätningar. Företagen som undersöktes var en tågverkstad där man reparerade dieseldrivna lok, en bussverkstad för dieseldriva bussar samt ett byggföretag där man har exponering för dieselavgaser från olika sorters entreprenadmaskiner samt dieseldrivet tåg vid byggande av tunnel. Orienterande mätningar Personburna mätningar Personburna mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och koloxid (CO) med direktvisande instrument Dräger X-am 5000, NO 2 med passiva personburna provtagare (IVL Svenska
3 miljöinstitutet), respirabelt damm och elementär kol mättes på de tre företagen. NO 2 är en exponeringsmarkör för dieselavgaser och det finns ett hygieniskt gränsvärde för dieselavgaser baserat på NO 2 (1 ppm alt. 2 mg/m 3 ). Detaljerade beskrivningar av de orienterande mätningarna finns redovisade i Bilagorna A-C. Stationära mätningar Stationära mätningar av ultrafina partiklar gjordes med en P-Trak Ultrafine Particle Counter Model 8525 (TSI) för att bestämma antalskoncentrationen. Instrumentet mätte partiklar i storleksområdet nm och loggade mätvärden en gång per sekund. En mer detaljerad beskrivning redovisas i Bilagorna A-C. Resultat En sammanställning av de uppmätta halterna från de personburna respektive stationära mätningarna redovisas i Tabell 1. Fullständiga resultat presenteras i Bilagorna A-C. Tabell 1. Sammanställning över de orienterade mätningarna som gjordes i pilotstudien Företag Direktvisande instrument Passiva provtagare Elementärt kol (µg/m 3 ) Respirabelt damm Ultrafina partiklar NO 2 (ppm) CO (ppm) NO 2 (mg/m 3 ) (mg/m 3 ) (medelantal/ml) Tåg ND a Buss 0,03 0, , Bygg - - 0,1-3, a Halten var under analysmetodens detektionsgräns Kommentarer De orienterande mätningarna av olika exponeringsmarkörer för dieselavgaser på de tre pilotföretagen visade på ingen eller en mycket låg yrkesmässig exponering för arbetarna i tågverkstaden respektive bussverkstaden. De personburna exponeringsmätningarna på arbetarna på byggföretaget som byggde en tunnel visade på en yrkesmässig exponering för dieselavgaser. De uppmätta halterna var minst 10 gånger högre jämför med de halter som finns i den yttre miljön och som allmänbefolkningen exponeras för. 3
4 Bilaga A Orienterande mätning av dieselavgaser på X den Anledningen till besöket var att vi undersöker olika yrkesgruppers exponering för dieselavgaser för att kunna rekrytera deltagare till vårt projekt där vi undersöker om yrkesmässig exponering för dieselpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Under 1 h gjorde vi personburna och stationära luftmätningar i samband med hjulsvarvning X:s tågverkstad. Personburen mätning på en arbetare Personlig mätning av NO 2 och CO med direktvisande instrument Dräger X-am 5000 Mättid: 1 h CO: inga halter uppmättes NO 2 : inga halter uppmättes Personlig mätning av elementär kol (EC) Pumpad aktiv provtagning: Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm kvartsfilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter. Provtagningstiden var 59 min. Analys av EC med termo-optisk metod. Halten av EC var lägre än metoden detektionsgräns. Stationär mätning av nanopartiklar (i storleksområdet nm) Mätningen gjordes med direktvisande instrument P-Trak. Till mätpunkt valdes trappan ner till arbetsplatsen var hjulsvarvningen gjordes, och mättid blev 52 min. Antalskoncentrationen av nanopartiklarna mättes och följande kunde beräknas: medelvärde: partiklar/cm 3 (range ) I figuren nedan visas hur antalet partiklar förändrades under hjulsvarvningen. 4
5 Bakgrundsnivå Hjulsvarvningen startar Den yrkesmässiga exponeringen för dieselavgaser bedöms under arbetsmomentet med hjulsvarvning att vara låg. /Maria Hedmer Yrkeshygieniker 5
6 Bilaga B Orienterande mätning av dieselavgaser på Y den Anledningen till besöket var att vi undersöker olika yrkesgruppers exponering för dieselavgaser för att kunna rekrytera deltagare till vårt projekt där vi undersöker om yrkesmässig exponering för dieselpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Under ca 1 h gjorde vi personburna och stationära luftmätningar i samband med verkstadsarbete i Y:s bussverkstad. Personburna mätningar på en bussmekaniker Personlig mätning av kvävedioxid (NO 2 ) & koloxid (CO) med direktvisande instrument Dräger X-am 5000 Mättid: 1,2 h -NO 2 : medelvärde: 0,03 ppm (range 0,00-0,70) Hygieniskt nivågränsvärde: 1 ppm (alt. 2 mg/m 3 ) -CO: medelvärde: 0,08 ppm (range 0,00-42,0) Hygieniskt nivågränsvärde: 20 ppm (alt. 25 mg/m 3 ) Personlig mätning av respirabelt damm Pumpad aktiv provtagning: Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm filter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter. Provtagningstiden var 73 min. Gravimetrisk analys. Konc.: 0,5 mg/m 3 ; hygieniskt nivågränsvärde: 5 mg/m 3 Stationär mätning av ultrafina partiklar (i storleksområdet nm) Mätningen gjordes med direktvisande instrument P-Trak. Till mätpunkt valdes en plats nära mekanikern (instrumentet placerades på ett mobilt arbetsbord). Den sammanlagda mättiden blev 48 min -Mättid: 11 min Antalskonc. medelvärde: partiklar/cm 3 (range ), se Figur 1. Under mätningen användes slipmaskinen, vilken emitterade ett stort antal partiklar till luften under 3 min. -Mättid: 37 min Antalskonc. medelvärde: partiklar/cm 3 (range ), se Figur 2. 6
7 Toppexponering för ultrafina partiklar vid slipning Figur 1. Reparationsarbete inklusive kollegas slipning med slipmaskin under ett par minuters tid. Figur 2. Reparationsarbete på dieseldriven buss. 7
8 Den yrkesmässiga exponeringen för dieselavgaser bedöms vara låg vid det arbetsmomentet som mätningen genomfördes under. I dagsläget har vi inte bestämt om vi kommer att erbjuda deltagande i projektet för yrkesgrupper som bussmekaniker eller busspassare. /Maria Hedmer Yrkeshygieniker 8
9 Bilaga C Pilotstudie: Exponeringsmätning av dieselavgaser på Z Syfte Anledningen till mätningen var att vi undersöker olika yrkesgruppers exponering för dieselavgaser för att kunna rekrytera deltagare till vårt projekt där vi undersöker om yrkesmässig exponering för dieselpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Arbetare Med Z:s hjälp valdes 12 arbetare i tunneln ut för att delta i denna pilotstudie där kvävedioxid (NO 2 ) mäts som indikator på dieselavgasexponering. Arbetarna som deltog i studien var män och icke-rökare. Provtagning och analys NO 2 mättes med passiva provtagare som utvecklats och analyserats av IVL Svenska miljöinstitutet. Provtagaren placerades i andningszonen och bars under två på varandra följande arbetspass a 12 h (sammanlagd mättid är ca 24 h/arbetare). Mätintervall för provtagaren under 24 timmar blir 0,006-3 mg/m 3. Resultat Halterna av NO 2 var mellan 0,1-3,3 mg/m 3. Medianvärdet var 0,1 mg/m 3. Det hygieniska gränsvärdet för NO 2 är 2 mg/m 3. Elva arbetare var exponerade för halterna mellan 0,1-0,4 mg/m 3, vilket klart påvisar en yrkesmässig exponering. Dessa arbetares exponering motsvarar 3-22% av gränsvärdet för NO 2. En arbetare hade en hög exponering på 3,3 mg/m 3 vilket överskrider det hygieniska gränsvärdet. Dock ligger detta mätvärde utanför mätintervallet för provtagaren, vilket gör mätvärdet osäkert. Slutsatser/åtgärder Exponeringsmätningarna har visat att tunnelarbetarna är exponerade för dieselavgaser. Halterna är minst 10 gånger högre jämför med de halter som finns i den yttre miljön. En arbetare hade en hög exponering där gränsvärdet överskreds. Denne arbetare måste utredas vidare genom uppföljande samtal om arbetsuppgifter vid exponeringsmätningen, förnyad provtagning av NO 2 för att reda ut om hans exponering normalt sett är så hög eller om det rått speciella omständigheter vid mätningen. Arbetaren kanske kan komma att behöva ha andningsskydd vid något/några speciella arbetsuppgifter; dock är det svårt att i dagsläget råda om det yrkeshygieniska då detaljerna om hans arbetsplats/arbetsuppgifter är okända. AMM bistår er om ni bedömer att ni behöver hjälp med att hantera denne arbetares situation. /Maria Hedmer Yrkeshygieniker 9
10 Detta är en sammanställning baserad på mätrapporter från tre företag som ingått i vår pilotstudie där vi studerat exponering för dieselavgaser. Utifrån resultaten bedömdes exponeringen för dieselavgaser vara låg i både den undersökta tågverkstaden och bussverkstaden. En tydligare yrkesmässig exponering för dieselavgaser kunde påvisas för byggarbetarna som byggde en tunnel. Formaterat: Tyska (Tyskland) Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 10
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-
Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen
+ Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD Foto: Näringsdepartementet Bakgrund Yrkesmässig exponering för dieselavgaser är vanligt förekommande
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 27/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätningar, med fokus på respirabelt metalldamm, på svetsföretag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätning, med fokus på oorganiskt damm och respirabelt kvartsdamm, på ett byggföretag som arbetar med sprutputsning Maria Hedmer Yrkeshygienisk
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 38/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätningar av respirabelt damm och ultrafina partiklar på livsmedelslager i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2010 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätning, med fokus på ultrafina partiklar, på ett företag som arbetar med teflon för ytbeläggning Håkan Tinnerberg Under senhösten 2009 fick vi
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 6/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av lösningsmedelsexponering för skomakare vid lagning av skor Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Maj 2012 Inledning Via ett
Lustgasmätning vid Centralsjukhuset i Kristianstad
RAPPORT Lustgasmätning vid Centralsjukhuset i Kristianstad För Region Skåne Pär Fjällström Fil. Dr. 2009-04-29 Arkivnummer: U2613 Rapporten godkänd 2009-04-29 Ann-Beth Antonsson Tekn Dr, Avd.chef Box 21060,
Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Instrumentuthyrning. Prislista 2015. Gäller från 1 aug 2014
Instrumentuthyrning Prislista 2015 Gäller från 1 aug 2014 Stockholms läns sjukvårdsområde Arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm Telefon reception:08-123 37 222 Fax: 08-34 44
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Kristina Jakobsson Håkan Tinnerberg Kommentarer
Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet
Referensmätningar av kvarts - betong- och byggindustrin Ann-Beth Antonsson Tekn Dr, Adjungerad professor IVL Svenska Miljöinstitutet Remissyttranden Svenskt Näringsliv, SKL, LRF Följ EU, dvs. samma gränsvärde
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 29/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Mätningar av 1. organiska lösningsmedel vid rengöring av screentrycksattiraljer 2. solventnafta och oljedimma vid tryckning med oljefärg 3. multifunktionella
Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument
Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) IVL Svenska Miljöinstitutet Miljöförvaltningen i Göteborg
RAPPORT. Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477. Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen Fe 956 405 83 Göteborg
RAPPORT Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad 5477 Mätning av asbest 19-20 nov 2008 efter asbestsanering för arbete med ventilationskanaler Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker
En miniprovtagare för svetsaerosol. innanför svetsskärmen
En miniprovtagare för svetsaerosol placerad ad nära näsan/munnen innanför svetsskärmen Göran Lidén 1 & Jouni Surakka 2 1 Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2 Arbetsmiljöverket,
RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL
060920 RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL Maria Cannerborg SweCast AB Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036-30 12 00 Telefax 036-16 68 66 info@swecast.se http://www.swecast.se 2006, SweCast AB
Hur höga är kvartsnivåerna inom byggbranschen i Stockholm
Hur höga är kvartsnivåerna inom byggbranschen i Stockholm en orienterande kartläggning 2016 2017 Författare: Karin Grahn och Marie Lewné Rapport 2017:02 ISBN: 978-91-88361-09-7 Förord 1 Titel: Hur höga
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Luftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth
Kolnanorör - exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön. Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Lunds universitet
Kolnanorör - exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Kunskapsöversikt åt AV Rapport 2011:1, Kolnanorör - exponering, toxikologi
Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Instrumentuthyrning. Prislista Gäller från 1 juni 2013
Instrumentuthyrning Prislista 2013 Gäller från 1 juni 2013 Stockholms läns sjukvårdsområde Arbets- och miljömedicin Norrbacka, plan 3 Karolinska sjukhuset 171 76 Stockholm Telefon:08-123 37 222 (rec) Fax:
Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 2/2013 Ozonmätningar i Malmö med omnejd Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Emilie Stroh Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg Yrkes- och Miljöhygieniker
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 23/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Hand- armvibrationer vid rengöring med högtryckspruta av hönsstall Utförd: 2015-11-03 Jakob B Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2015-12-14
Kan något så litet vara farligt?
Kan något så litet vara farligt? IVL-rapport: Nanomaterial i arbetsmiljön. Om mätning av nanopartiklar, riskbedömning, tillämpning av föreslagna och befintliga gränsvärden och åtgärder Ann-Beth Antonsson,
- Kolnanorör: exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön
- Kolnanorör: exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön Per Gustavsson Maria Hedmer Jenny Rissler 2011-03-10 Kunskapsöversikt kolnanorör Uppdragsgivare Arbetsmiljöverket Arbetsgrupp Lunds
Orienterande exponeringsmätningar av respirabelt kvartsdamm
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Orienterande exponeringsmätningar av respirabelt kvartsdamm Ett samarbetsprojekt med arbetsplatser och företagshälsovård i Västra Götaland och
Luftföroreningar i tunnlar
Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Bussförares exponering för avgaser före och under Stockholmsförsöket
Bussförares exponering för avgaser före och under Stockholmsförsöket Nils Plato, Annika Carlsson, Magnus Alderling, Per Gustavsson Rapport från Arbets- och miljömedicin 2006:6 Centrum för folkhälsa Bussförares
Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004
Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg Göteborg den 1 november 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård
Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Etyl-2-cyanoakrylat i luften vid ögonfransförlängning
Etyl-2-cyanoakrylat i luften vid ögonfransförlängning Författare: Sara Gunnare, Marie Lewné Rapport 2017:04 ISBN: 978-91-88361-11-0 Etyl-2-cyanoakrylat i luften vid ögonfransförlängning 1 Titel: Etyl-2-cyanoakrylat
Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.
Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur. GAFS Gjutasfaltföreningen i Sverige 2011-03-21 2011-03-22 SAMMANFATTNING Undertecknad har på uppdrag av GAFS
Luftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker
Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Innehåll Exponerade grupper Svetsmetoder Exponering Partiklar Metaller Gaser Sekundär exponering Exponeringsbedömning
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie
RAPPORT Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie Klas Ancker Bengt Christensson B1694 Oktober 2006 Rapporten godkänd 2006-11-14 Lars-Gunnar Lindfors Forskningschef
Utvärdering av lösningsmedelsexponering i Processlab 1, MC2
Mätrapport Utvärdering av lösningsmedelsexponering i Processlab 1, MC2 Beställt av: Svante Pålsson Mikroteknologi och Nanovetenskap, MC2 Chalmers Tekniska Högskola 412 94 Göteborg Utfört av: Lars Ekberg
Mätning av. Luftföroreningar
2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar
Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri
Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri Rapport till Naturvårdsverket Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning, Överenskommelse Nr 215 1115
Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016
Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16
Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger med vedeldade pizzaugnar
Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger med vedeldade pizzaugnar Pernilla Almerud 1:e yrkes- och miljöhygieniker Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Gunilla
Åtgärder för säker hantering av nanopartiklar och nanofibrer vid komposittillverkning
RAPPORT Åtgärder för säker hantering av nanopartiklar och nanofibrer vid komposittillverkning Bengt Christensson, Ann-Beth Antonsson, Per Reinholdsson 1, Lisa Ydrefors 1 Februari 2014 1. Exova AB, Linköping
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Luftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25
Innemiljö på fartyg Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem Inspiration och bakgrund Inspiration: resa till Antarktis Oden Southern Ocean 21/211 som gästforskare
Kardiovaskulär påverkan vid kortvarigt höga halter av avgaspartiklar
Kardiovaskulär påverkan vid kortvarigt höga halter av avgaspartiklar Rapport till Trafikverket Författare: Tom Bellander Bertil Forsberg Christer Johansson Rapport 2015 : 03 ISBN: 978-91-982104-7-7 Sammanfattning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Luftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande
2011-08-29 Till: Arbetsmiljoverket@av.se Remissyttrande från Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet, Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förening, och Svensk Yrkes- och miljöhygienisk
LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-08-22 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM LO:s yttrande
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová
Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon Jana Moldanová AQIFOR Ett samarbetsprojekt mellan IVL, Svenska Miljöinstitutet 1, AB Volvo 2, Volvo Personvagnar 3 och Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs Universitet
Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.
Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson
Kloraminer och exponering i badhus Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering bland badhuspersonal Badmästare, simlärare, badvakter, vaktmästare, lokalvårdare,
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Rapport om undersökning av byggdamm
Rapport om undersökning av byggdamm Olle Nygren Dator Miljö Natur Jongården Berguddsvägen 14 918 03 Holmön Tel: 070-6636706 e-post: olle@damina.se Förord Denna mätning med Daminas diarienummer 1006/13
Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:1 Mätning av PM 1, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 18 under april-juni 2 samt under motsvarande period 1994-1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 21 Innehållsförteckning
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Arbetsplatsexponering för dieselavgaser Nya bränslen, nya teknologier, nya gränsvärden? JOAKIM PAGELS, ERGONOMI & AEROSOLTEKNOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Arbetsplatsexponering för dieselavgaser Nya bränslen, nya teknologier, nya gränsvärden? JOAKIM PAGELS, ERGONOMI & AEROSOLTEKNOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Dieselavgaser: komplex blandning av partiklar och gaser
Rapport till Naturvårdsverket. Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning, överenskommelse Nr
Utvärdering av Ogawa diffusionsprovtagare för mätning av NO 2 och NO x i inomhusmiljö, samt jämförelse mellan två diffusionsprovtagare för mätning av NO 2 Rapport till Naturvårdsverket Programområde: Hälsorelaterad
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök
Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök i arbetsmiljö Anna Wallén Stockholms Universitet Diesel particles sampled from an exhaust pipe examined by electron microscopy. Single carbonaceous ultrafine particles
Vibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Luftkvalitetsmätningar på Åland
NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Exponering för nanomaterial vid olika arbetsplatser MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD JOAKIM PAGELS ERGONOMI OCH AEROSOLTEKNOLOGI
Exponering för nanomaterial vid olika arbetsplatser MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD JOAKIM PAGELS ERGONOMI OCH AEROSOLTEKNOLOGI Nanoteknologi Material med ibland helt nya egenskaper Potential
Rapport. från kompletterande undersökning. innemiljön. Karlbergsskolan, Vallentuna
Uppdrag RB-17004B Rapport från kompletterande undersökning av innemiljön Karlbergsskolan, Vallentuna Solna 2017-07-06 Roland Blomquist Utredningsingenjör SBR Byggmiljögruppen - BMG Roland Blomquist AB
PM 10 partiklar i trafikmiljö
PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar
DAMMBILDNING VID AVRIVNING AV FOLIE FRÅN KOLFIBERVÄV. Bengt Christensson Jüri Vaher Göran Svensson
20011031 Dnr 1998-1169 - 4 Arbetsplatsens luft DAMMBILDNING VID AVRIVNING AV FOLIE FRÅN KOLFIBERVÄV Bengt Christensson Jüri Vaher Göran Svensson En rapport inom Vinnova-projektet VAMP-18 Arbetslivsinstitutet
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola
Att mäta m luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola 1 Inget nytt under solen Det har alltid funnits nanopartiklar i människans omgivning. När människan
Vedrök i Hagfors Resultat från en undersökning av besvärsförekomst samt resultat från stationära mätningar av luftföroreningar.
Vedrök i Hagfors Resultat från en undersökning av besvärsförekomst samt resultat från stationära mätningar av luftföroreningar. Delrapport 2 Göteborg 2001-08-20 Sällsten G, docent, 1:e yrkeshygieniker
Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola
Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Göteborg den 7 maj 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra
LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr
Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar
Kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Mätning av bullerexponering
Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande
Luftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin. Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem IVL Svenska Miljöinstitutet 2016 Författare: Antonsson Ann-Beth,
Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Universitetssjukhuset Örebro Lena Andersson Yrkeshygieniker Jessica Westerlund Leg. biomedicinsk analytiker AMM i Örebro Regionklinik sedan 1966 Värmlands län Västmanlands län Södermanlands län Örebro
Kunskap och forskning
Kunskap och forskning Kvarts, asbest, dieselavgaser, radon Maria Albin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Kvarts, dieselavgaser, asbest, radon Vilka sjukdomar? Vilka nivåer ger ökad risk?
Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln
Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln Miljöförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2011-11-14 1.1 Mårten Spanne Miljöförvaltningen på uppdrag av Gatukontoret MHS Innehållsförteckning
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...