Kemiska arbetsmiljörisker

Transkript

1 Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet

2 Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs inga mätningar!

3 Vad är ett farligt kemiskt ämne? Kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall genom: Sina giftiga egenskaper Sin temperatur Sin radioaktivitet Undanträngande av luftens syre Ökad risk för brand, explosion, eller annan farlig reaktion

4 Hur kommer kemiska ämnen i kontakt med människan? Genom andningsvägarna och lungorna Genom huden Genom matsmältningsorganen

5 Vad händer med ett kemiskt ämne i kroppen? Många ämnen metaboliseras (omvandlas) Ämnet och/eller omvandlingsprodukten kan orsaka skada Ämnet och/eller omvandlingsprodukten kan lagras i kroppen Ämnet/omvandlingsprodukten utsöndras via urin, utandning, avföring

6 Hälsoeffekter Lokala - Systemiska Akuta - Långtidseffekter

7 Lokala hälsoeffekter Frätskador Irritationer Kontakteksem allergiska eller icke-allergiska Köldskador, brännskador Irritation av olja

8 Systemiska hälsoeffekter Akut förgiftning (LD 50 ) Kronisk förgiftning Allergi Cancer Skador på arvsmassan (mutationer) Skador på foster (teratogen) Hormonstörande ämnen

9 Akuta effekter - långtidseffekter Akuta effekter Huvudvärk, trötthet, andningsförlamning, lungskada, irritation på hud, ögon och luftvägar Brand- och explosionsrisk Långtidseffekter Skador på nervsystemet, lungor eller andra organ. Cancer, allergi, skador på arvsmassan och reproduktionseffekter

10 Regelverket - Hygieniska gränsvärden & Kemiska arbetsmiljörisker Nya föreskrifter börjar gälla 1 juli: Hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 Sammanlagt c:a 400 gränsvärden Nivågränsvärden, takgränsvärden, korttidsvärden Särskild förteckning över vissa ämnen

11 Speciella beteckningar i listan H = upptas lätt genom huden C = cancerframkallande S = sensibiliserande R = reproduktionsstörande M = medicinsk kontroll krävs

12 Särskilda ämnen nu i AFS 2011:19 A. Ämnen som inte får hanteras (cancerframkallande) B. Ämnen som får hanteras efter tillstånd från YI (cancerframkallande, sensibiliserande och reproduktionsstörande ämnen)

13 Övrigt i AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker bl a Riskbedömning Mätningar Dokumentation Märkning Särskilda risker

14 Mätmetoder för exponering Direktprovtagning Direktvisande instrument Separat provtagning och analys Biologisk kontroll

15 Det perfekta mätinstrumentet Svar direkt Specifikt Känsligt Litet Lättanvänt Driftsäkert Billigt!

16 Direktvisande instrument + Svar direkt, viktigt vid ex vis saneringsarbete + Kan larma + Kan användas för spårning av källa - Ibland dålig känslighet - Ibland dålig selektivitet

17 Direktvisande instrument några mätprinciper Flamjonisation Fotojonisation Elektrokemisk cell Biosensor Masspektrometri IR-spektrometri Röntgenfluorescens

18 Separat provtagning och analys Anrikning av gaser och ångor Pumpad provtagning Absorption - Adsorption Kemosorption Diffusionsprovtagning Adsorption Kemosorption

19 Adsorptionsrör

20 Reagensrör (drägerrör, gasspårningsampuller)

21 Diffusionsprovtagning Arbetsmiljö, inomhusmiljö och utomhusmiljö Egenkontroll Finns det några nackdelar?

22 De mest använda diffusionsprovtagarna 3M OVM Perkin Elmer ATD UMEx Radiello SKC Ultra

23 ATD-GC-MS Automatisk termisk desorption Komplexa miljöer Identifiering Mycket specifikt Hög känslighet

24 Exponeringsmätningar Mätningar ska göras av inandningsluften, dvs innanför ev andningsskydd Arbetsmiljöverket: Ska göras i andningszonen, så nära näsa och mun som möjligt AIHA 1997: en sfär med 25 cm radie från näsan. Stora koncentrationsvariationer inom sfären beroende på typ av föroreningskälla För detta krävs miniatyriserad utrustning

25 Miniaturized Personal Air Sampling System - MiniPASS Provtagarhållare av typ head-set medger mätning endast centimetrar från näsa/mun Dubbla justerbara flexrör med skruv- eller Luerkoppling för diffusionsprovtagning eller pumpad provtagning

26 Miniprovtagare för diffusionsprovtagning och automatisk termisk desorption Standard ATD-röret onödigt stort med avsevärd överkapacitet

27 Head-set och MiniATD-provtagare

28 Miniaturized Personal Air Sampling System - MiniPASS

29 Biologisk kontroll Alternativ till luftmätning, tar bl a hänsyn till hudupptag Urin Blod Hår Vävnad Saliv Utandningsluft

30 Vad ska man mäta? - Analys av ämnet självt - Analys av omvandlingsprodukter (metaboliter) - Bestämning av enzymaktiviteter

31 Biologiska gränsvärden Kadmium i blod 50 nmol/l åtgärda exponering 150 nmol/l stäng av från kadmiumexponering Bly i blod 1,5 (0,8) µmol/l regelbundna kontroller 1,8 (1,0) µmol/l utred exponering och åtgärda 2,0 (1,2) µmol/l ej blyarbete (för kvinnor under 50 år) USA (ACGIH) 38 BEI Biological Exposure Index (blod, urin eller utandningsluft)

32 Mer i ASF 2005:6 Arbete med fibrosframkallande damm: Asbest, kvarts, MMMF Arbete med härdplaster Allmänna råd om risker för reproduktions- och fosterskador, cancer, allergi och överkänslighet

33 Metabolitanalys Ämne Metabolit PAH (pyren) Styren Bensen (urin) Toluene Trikloretylen Hydroxipyren (urin) Mandelsyra (urin) S-fenylmerkaptursyra o-kresol (urin) Triklorättiksyra

34 Partiklar som deponeras i andningsvägarna

35 MiniPASS partikelprovtagning

36 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bildas vid all förbränning Tjära bildas vid koksning Bens(a)pyren Tjäran fraktioneras till kreosot, stenkolstjära och beck Naftalen Innehåller hundratals föreningar Pyren

37 Exponering för PAH Cancerframkallande, framför allt blås-, lung- och hudcancer Högexponerade - framför allt koksverksarbetare, aluminiumsmältverksarbetare och andra exponerade för stenkolstjära Lågexponerade är sotare, asfaltläggare, yrkesförare m fl Allmänbefolkningen exponeras främst via olika typer av förbränning

38 Kontroll av PAH-exponering NGV för bens(a)pyren 0,002 mg/m 3 Mätning i urin (biologisk kontroll), (1-hydroxipyren (HP)) Mätning av hudexponering

39 Sammanfattning och slutsatser Saneringsarbete innebär ofta avsevärd exponering för kemiska ämnen För riskbedömning mät i första hand i luft men använd även biologiska metoder för exponeringskontroll Screening av organiska ämnen (VOC) i luft ger alltid värdefull information om föroreningskällor och problem kostnadseffektivt! Gör fler luftmätningar! Använd diffusionsprovtagare!

40 Tack för uppmärksamheten! Frågor?