Rapport om undersökning av byggdamm

Transkript

1 Rapport om undersökning av byggdamm Olle Nygren Dator Miljö Natur Jongården Berguddsvägen Holmön Tel: e-post:

2 Förord Denna mätning med Daminas diarienummer 1006/13 utfördes i oktober Provtagning gjordes vid Humanisthuset, Umeå Universitet. Uppdragsgivare är Lokalförsörjningsenheten vid Umeå Universitet. Mätuppdraget utfördes av Olle Nygren, Damina AB. Denna rapport innehåller en fullständig sammanställning av mätdata med diskussion och slutsatser. Damina AB har inget ansvar för eventuella konsekvenser som uppkommer till följd av resultatet från denna mätning. Holmön Olle Nygren 2

3 Innehållsförteckning Förord 2 Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte 5 Metoder 5 Provtagning 5 Analyser 6 Resultat och diskussion 7 Mikroskopisk analys av uppsamlat damm 7 Analys av asbest 7 Mätning av kvarts 7 Slutsatser 8 3

4 Sammanfattning I norra delen av Humanisthuset vid Umeå Universitet (UmU) pågår en renovering och ombyggnation. I samband utrivning av mattor frästes betong för att avlägsna mattrester. Även byggmaterial med asbest och PCB avlägsnades. På grund av ett ventilationsfel rådde under denna tid undertyck i en tvärkorridor till det aktuella området, varvid mycket byggdamm trängde in i denna korridor. De som har sina arbetsrum i denna korridor upplever nu att luftkvaliteten är sämre än före denna incident, med bl a dammlukt, och är därför oroliga för eventuell exponering för byggdammet och dess innehåll. Med anledning av detta vill UmU få en undersökning av dammet utförd. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka om dammet i den utsatta korridoren innehåller asbestfibrer, rester av fogmassa, som kan innehålla PCB, eller kvarts samt undersöka om det avviker i sammansättning från en korridor som inte påverkats och används som referens. Deponerat byggdamm i den utsatta korridoren samt i referenskorridoren provtogs på två olika sätt, dels med avstryksprov och genom uppsamling av deponerat damm. Avstryksproven analyserades för förskomst av asbest och det uppsamlade dammet för förekomst av partiklar som kan innehålla rester av PCB eller partiklar som kan innehålla kvarts. Resultatet visar att det inte finns asbestfibrer eller partiklar med PCB i deponerat damm i någon av korridorerna. Kvarts finns i det deponerade dammet i halter som inte kan ge upphov till oroväckande exponering för respirabelt damm med kvarts. 4

5 Inledning I norra delen av Humanisthuset vid Umeå Universitet (UmU) pågår en renovering och ombyggnation. I samband utrivning av mattor frästes även betongen för att avlägsna mattrester, med dammbildning som följd. Även byggmaterial med asbest och PCB avlägsnades under kontrollerade former av ett företag med tillstånd för detta. Därefter sanerades och kontrollerades korridorerna där detta arbete skett (se bild 1, gult område). På grund av ett ventilationsfel rådde under denna tid undertyck i en tvärkorridor, korridor E1, till det aktuella området, varvid mycket byggdamm trängde in i denna korridor (se bild 1, grönt område). Ventilationen är nu justerad och det råder övertryck i korridoren. De som har sina arbetsrum i denna korridor upplever nu att luftkvaliteten är sämre än före denna incident, med bl a dammlukt, och är därför oroliga för eventuell exponering för byggdammet och dess innehåll. Med anledning av detta vill UmU få en undersökning av dammet utförd. Syfte Syftet med denna undersökning har varit att undersöka om dammet i korridor E1 innehåller asbestfibrer, rester av fogmassa som kan innehålla PCB eller kvarts samt undersöka om det avviker i sammansättning från korridor C1, som används som referens. Korridor C1 ligger i samma plan som korridor E1, men i den södra huskroppen, där inget renoveringsarbete pågår för tillfället (se bild 1). Metoder Provtagning Sedimenterat byggdamm i den utsatta korridoren (E1) samt i referenskorridoren (C1), som inte varit utsatt, provtogs på två olika sätt. Dammprover togs av deponerat damm innanför innertaksskivor ovanpå ventilationstrummor i respektive korridor. I korridor E1 togs proven ca 5 m från dörren till det renoverade området. I korridor C1 tog proven på likartat sätt ca 5 m från ena korridordörren (se bild 1). Avstryksprover av damm togs med svartfärgade tyglappar. Denna provtagningsmetod är etablerad för kontroll av sanering efter rivning och avlägsnade av asbesthaltigt byggdamm. Asbestfibrer framträder tydligare vid analysen med den svarta bakgrunden. Dammprov har även tagits genom uppsamling av deponerat damm. Dammet samlades ihop från dammiga ytor med pensel upp på en liten japanspackel och fördes över till ett plastkärl med lock. 5

6 Bild 1. Provplatser är markerade med pilar i korridor E1 (grön) och korridor C1 (ofärgad) som referens. Området som nu renoveras är gulmarkerat. Analyser För att undersöka om dammet innehåller gummiliknande partiklar av organiskt ursprung utfördes en okulär karakterisering med mikroskopering av det uppsamlade dammet i stereomikroskop med 5-50 gångers förstoring (Wild Heerbrug, Typ , Schweiz) och med fiberoptisk belysning (Volpi Intralux5000, Schweiz). Partiklar av denna karraktär kan vara rester av fogmassa, som skulle kunna inneålla PCB. Mikroskopi används även för analys av förekomst av asbestfibrer i dammet med en standardiserad metod. 1 Damm på avstryksdukarna undersöktes med mikroskop med 5-50 gångers förstoring (Wild Heerbrug, Typ , Schweiz) utrustat med fiberoptisk belysning (Volpi Intralux5000, Schweiz). 1 Enl SS-ISO :2012 6

7 Kvarts i det uppsamlade dammet analyserades med röntgen diffraktionsspektrometri (XRD). 2 Vid XRD-analys av uppsamlat damm kan ingen selektiv bestämning av olika kvartstyper eller partikelstorlekar ske. XRD analysen ger därför enbart en kvalitativ och semikvantitativ (i vikt%) bestämning av förekomst av kvarts. Analysen ger även förekomst av vissa andra mineral och andelen amfort material. Resultat och diskussion Mikroskopisk analys av uppsamlat damm Dammprovet från korridor E1 innehöll mer oorganiskt kristallint material än dammet från korridor C1, vilket är rimligt då damm från byggdamm från betongfräsningen trängt in i korridoren. Utöver det oorganiska materialet fanns i proven från båda korridorerna en hel del fibröst material, som band ihop de oorganiska partiklarna. Det fibrösa materialet bestod till huvudsak av textilfiberer, sannolikt från kläderna hos den personal som arbetar i och passerar genom dessa korridorer. Inga organiska gummiliknade partiklar, som skulle kunna vara rester av fogmassa, kunde påvisas i något av proven. Det finns således ingen anledning att tro att det skulle finnas partiklar med PCB i dammet. Analys av asbest Avstryksproven analyserades för att undersöka förekomst av asbest. Vid mikroskopianalysen kunde mycket fibröst material påvisas på avstryksdukarna. Det stämmer väl med den mikroskopiska analysen av uppsamlat damm (se ovan). Däremot kunde ingen förekomst av asbestfibrer påvisas i något av proven. Det finns således ingen anledning att tro att asbest läckt ut från inkapslingen kring de områden där byggmaterial med asbest rivits ut. Mätning av kvarts Resultatet från XRD-analysen visar att det finns kvarts i dammet från båda korridorerna (se tabell 1). Huvuddelen av dammet var amorft (> 75%) och saknade därmed kristallin struktur. Det framgår även att halten kvarts var något högre i dammet från referenskorridoren medan gipshalten i dammet var högre i den undersökta korridoren. Det antyder att det damm som deponerats i korridor E1 innehåller mer byggdamm då gipshalten är högre. Kvarts förekommer i många stenmineral, som t ex granit, och kan därför förekomma i vanlig sand och grus. Att kvarts i små mängder kan påvisas i dammet beror på att en stor del av detta damm kommer utifrån och är vad man kan kalla vanligt vägdamm. Andelen sådant vägdamm är sannolikt större i referenskorridoren än i testkorridoren där andelen byggdamm är större. Därav den något högre kvartshalten i referenskorridoren. Eftersom det uppsamlade dammet är deponerat så består det till största delen av partiklar med sådan storlek att de inte kan hålla sig svävande i en luftburen aerosol. Det hygieniska gränsvärdet för kvarts gäller enbart den respirabla aerosolfraktionen i luften. 3 För att bestämma 2 Enl NIOSH AFS 2011:18. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Arbetsmiljöverket, Solna,

8 halten kvarts i den respirabla dammfraktionen måste denna fraktionen av dammet provtas med filter och pump enligt standardiserad metod. 4 Tabell 1. Resultat av XRD analys Prov Kvarts (vikt%) Gips (vikt%) Amorf andel (vikt%) 1. Korridor E1 2, Korridor C1 5,4 2,5 3, Det deponerade dammet består till största delen av partiklar, som inte ingår i den respirabla fraktionen, och omfattas därför inte av gällande gränsvärde. Det finns således ingen anledning att tro att det deponerade dammet skulle kunna bidra till respirablet damm med kvarts i större utsträckning i korridor E1 än i korridor C1. Eftersom incidenten med damminträngning redan skett, korridoren rengjorts och ventilationen justerats till övertryck, så kommer halterna med respirabelt damm i luften sannolikt att vara likvärdigt i båda korridorerna och vara så låga att den totala dammhalten (i mg/m 3 ) kommer att vara lägre än det hygieniska gränsvärdet för enbart kvarts. För en relevant mätning av så låga halter kvarts måste en provtagning med pump och filterprovtagare för respirabel aerosolfraktion behöva fortgå kontinuerlig under en vecka. Slutsatser Denna mätning visar att det i korridor E1 och C1 (som referens) i Humanisthuset inte förekommer asbestfibrer eller PCB-haltiga partiklar i det deponerade dammet. Kvarts finns i det deponerade dammet i halter, som under normala förhållanden, inte skulle kunna orsaka en exponering i luften som överstiger 1% av gällande gränsvärde. 4 Enligt SIS-CEN/TR 15230:2006 8