Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Transkript

1 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för Arbets- och miljömedicin a Arbets- och miljömedicin, Lund b Arbets- och miljömedicin, Stockholm Datum

2 Sammanfattning Antalet vibrationsskadade patienter verkar öka och trots att exponeringen oftast ligger över insatsvärdet saknas riskvärdering och medicinska kontroller. Vi ville ta reda på om AMMutredningarna åstadkommit någon förändring för patienten och/eller arbetsplatsen. En enkätskickades ut till patienter som handlagts på AMM i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Umeå och Örebro 2012 och patienter svarade, och hos en betydande andel av dessa hade exponeringen sjunkit och medvetenheten om risk ökat på arbetsplatsen. AMM hade besökt arbetsplatsen hos en knapp tredjedel av de svarande, och dessa uppgav betydligt större minskning av vibrationsexponering och de hade i större utsträckning fått bättre verktyg. Patienterna uppgav även att deras företag i större utsträckning anslutit sig till företagshälsovård, och att de övriga anställda samt deras chefer verkade ha blivit mer medvetna om riskerna med vibrerande verktyg. Vi hjälper således inte bara våra patienter. Vår utredning har lett till att mellan 600 och 1250 personer har fått minskad exponering och minskad risk för framtida skador. Det finns dock mycket kvar att göra. Bakgrund Varje år utreder de Arbets- och miljömedicinska klinikerna (AMM) i landet flera hundra patienter med frågeställning vibrationsskada. Trots att det finns klara riktlinjer från Arbetsmiljöverket (AFS 2005:15) om begränsad exponering och regelbundna medicinska kontroller för att skydda vibrationsexponerade, verkar antalet vibrationsskadade öka. Finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Vad leder utredningen på AMM till? Åstadkommer vi någon bestående förändring, för patienten och för andra på arbetsplatsen? Vilken effekt har det om vi besöker arbetsplatsen och informerar om riskerna med vibrerande verktyg? Detta var frågor vi ville belysa. Metod Hösten 2014 skickades en enkät till samtliga 301 patienter som handlagts under diagnos vibrationsskada på AMM i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Umeå och Örebro under 2012 och Resultat 246 patienter svarade; Göteborg 88 (svarsfrekvens 90%), Lund 83 (89%), Stockholm 9 (33%), Umeå 23 (72%), Uppsala 16 (89%), Örebro 27 (82%). De uppgav att de hade mellan 2000 och 5000 arbetskamrater med samma arbetsuppgifter. Drygt 90% uppgav att de inte fått någon information om risken med vibrerande verktyg vid anställningen. Två tredjedelar av patienterna var kvar hos samma arbetsgivare (Tabell 1). Efter vår utredning hade medveten om risken ökat både hos arbetsledning och kollegor och en del åtgärder hade vidtagits. En tredjedel uppgav exempelvis att man hade investerat i bättre verktyg. Anslutningen till företagshälsovård (FHV) hade ökat. Hälften av patienterna och en fjärdedel av deras arbetskollegor (totalt mellan 600 och 1250 personer) hade fått minskad exponering (Figur 1). Riskvärdering om tillåten användningstid fanns dock efter avslutad utredning endast för 16%, och efterföljdes endast hos hälften av dessa. 2

3 Samtliga AMM har besökt arbetsplatsen Ja (N=60) Nej (N=150) (N=246) Arbetsgivare - samma 63% 75% 63% - ny 13% 8% 17% - arbetslös 5% 8% 4% - pensionär 15% 8% 15% Arbetsgivaren har vidtagit åtgärder för att minska exponeringen - för patienten 49% 60% 44% - för hens kollegor 25% 32% 21% Förbättrade verktyg 34% 43% 31% Ny riskvärdering gjord 12% 24% 8% Ökad medvetenhet hos ledningen 34% 52% 25% Ökad medvetenhet hos kollegor 49% 63% 43% Hälsokontroll avseende vibrationsskada vid anställning 9% - - Regelbundna medicinska kontroller - före utredning 18% 25% 14% - efter utredning 23% 31% 18% Anslutning till FHV - före utredning 50% 58% 48% - efter utredning 59% 64% 55% Info om risk fr arbetsgivaren - före utredning 8% 10% 6% - efter utredning 28% 47% 25% Tabell 1. Förändring efter utredning på AMM a, totalt samt effekt av arbetsplatsbesök. a Procent har beräknats på de som svarat på respektive fråga. Interna bortfall förekommer. 3

4 Figur 1. Patientens exponering efter utredning på AMM. Sextio personer uppgav att yrkeshygieniker, och eventuellt läkare, från AMM hade besökt deras arbetsplats. Dessa uppgav betydligt större minskning av vibrationsexponering, och de hade i större utsträckning fått bättre verktyg än de som uppgav att vi inte hade besökt arbetsplatsen (Tabell 1, Figur 2). Figur 2. Förändring i patientens exponering, beroende på om AMM besökt arbetsplatsen. 4

5 Enligt enkäten hade 74% vita fingrar vid besöket, 17% av dessa förbättrades och 20% försämrades under uppföljningstiden. Domningar, stickningar, värk, nedsatt kraft rapporterades av 93%; 23% förbättrades och 32% försämrades. Det fanns ett tydligt samband mellan förändringar i exponering och förändringar i besvär (Tabell 2). Tabell 2. Förändringar i symtom beroende av exponering. Exponering Minskad/upphörd (N=126) Oförändrad (N=91) Ökad (N=14) Besvär Vita fingrar Förbättrade 24% 4% - Oförändrade 45% 62% 39% Försämrade 12% 18% 46% Domningar/stickningar, värk, nedsatt kraft Förbättrade 36% 10% - Oförändrade 41% 56% 14% Försämrade 24% 32% 86% Diskussion Undersökningen visar en mycket tydlig effekt av vår utredning, särskilt i de fall då arbetsplatsen besöks. Flera åtgärder har gjorts, både för patienten och för hens arbetskamrater. Minskad exponering har också i en del fall lett till minskning av symtom, medan huvuddelen av de som fått ökad exponering försämrats. Resultaten baseras på subjektiva enkätsvar och kan förstås ha inneburit många felkällor (recall bias, feltolkning av frågor). Många svarade inte heller på frågor om företaget var anslutet till företagshälsovård, om det fanns en aktuell riskvärdering vilket kan ha påverkat svaren. Svarsfrekvensen var mycket god för de flesta kliniker. Enkäten belyser brister i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete, och för de flesta patienter och deras kollegor kvarstår bristerna. Mycket finns kvar att göra. Vibrationsskadeutredningarna på AMM tycks ha en primärpreventiv nytta och särskilt i kombination med arbetsplatsbesök. Vi gör arbetsplatsbesök hos en knapp tredjedel av patienterna, finns skäl att göra fler? 5

6 Antalet vibrationsskadade patienter verkar öka, och trots att exponeringen oftast ligger över insatsvärdet saknas riskvärdering och medicinska kontroller. Vi ville ta reda på om AMMutredningarna åstadkommit någon förändring för patienten och/eller arbetsplatsen. En enkät skickades ut till patienter som handlagts på AMM i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Umeå och Örebro 2012 och patienter svarade, och hos en betydande andel av dessa hade exponeringen sjunkit och medvetenheten om risk ökat på arbetsplatsen. AMM hade besökt arbetsplatsen hos en knapp tredjedel av de svarande. Dessa uppgav betydligt större minskning av vibrationsexponering och de hade i större utsträckning fått bättre verktyg, än de som inte fått besök. Patienterna uppgav även att deras företag i större utsträckning anslutit sig till företagshälsovård, och att de övriga anställda samt deras chefer verkade ha blivit mer medvetna om riskerna med vibrerande verktyg. Vi hjälper således inte bara våra patienter, utan även deras kollegor. Vår utredning har bidragit till mellan 600 och 1250 personer har fått minskad exponering, och minskad risk för framtida skador. Det finns dock mycket kvar att göra. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@skane.se Internet: 6