Arbets- och miljömedicin Lund
|
|
- Marie Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport nr 23/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Riskbedömning och medicinska kontroller för vibrationer vid en rivningsfirma i Skåne Lisa Hård Underläkare Karin Wilander Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin
2 Riskbedömning och medicinska kontroller för vibrationer vid en rivningsfirma i Skåne Inledning En patient i trettiofemårsåldern med svåra besvär i händerna remitterades till Arbets- och Miljömedicin med frågeställning vibrationsskada. Patienten drev en bygg- och rivningsfirma tillsammans med en kollega och hade ett par anställda. De senaste tre åren hade man bara ägnat sig åt rivning och firman var till största delen uthyrd till större byggföretag. Företagshälsovård fanns inte. I oktober 2012 gjordes ett arbetsplatsbesök och riskvärdering och medicinska kontroller genomfördes med tanke på vibrationsexponering. Sedan 2005 finns lagstiftning kring arbetsgivarens skyldigheter vid vibrationsexponerat arbete, AFS2005:15 Vibrationer och AFS2005:6 Medicinska kontroller. Riskvärdering skall göras med hjälp av sakkunnig, vanligen företagshälsovården. I riskvärderingen ska framgå vibrationsnivån för de verktyg som används och den tid som de används. Med hjälp av detta ska den dagliga dosen över åtta timmar beräknas. Det finns ett gränsvärde som dosen inte får överskrida på 5 m/s 2. Om gränsvärdet överskrids är arbetsgivaren skyldig att vidta omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen. Man har även infört ett insatsvärde vid halva gränsvärdet. Om insatsvärdet överskrids har arbetsgivaren också en rad skyldigheter, bland annat ska en skriftlig handlingsplan upprättas med åtgärder för att sänka vibrationsexponeringen. Man ska erbjuda medicinska kontroller och utbildning om riskerna med vibrationer till dem som är exponerade (1,2). Exponering för hand- och armvibrationer kan ge upphov till övergående och bestående kärl-, nerv- och muskeloskeletala skador, vilket brukar betecknas som handarmvibrationsskadesyndrom (HAVS). Symtombilden innefattar Raynauds fenomen (att fingrarna ibland vitnar till följd av kärlsammandragning), fumlighet, domningar och stickningar, kraftnedsättning, värk och känselnedsättning i händerna. Nervskada till följd av vibrationsexponering kan både vara i form av karpaltunnelsyndrom (nervinklämning i handledsnivå) och skada på de tunna nervtrådarna i fingrar och händer (3). Dos-responssamband har visats för både kärl- och nervskador. Vid etablerad vibrationsskada och oförändrad exponering är prognosen som regel dålig (4). Om exponeringen upphör blir ungefär hälften av patienterna med Raynauds fenomen bättre. Vid manifest nervskada har knappt någon förbättring kunnat visas vid exponeringsstopp (5). Det finns i nuläget ingen effektiv behandling vid HAVS, utom vid karpaltunnelsyndrom som kan förbättras av operation. Om patienten fortfarande vibrationsexponeras ökar dock risken för att karpaltunnelsyndrom uppstår igen. Vid Raynauds fenomen kan symptomen lindras genom nikotinstopp, behandling med kalciumantagonist och att patienten ser till att hålla kroppsvärmen. Det finns åtgärder man kan göra för att minska vibrationsexponeringen. Genom att planera arbetet så att långa och sammanhängande perioder med vibrationsexponerat arbete undviks och genom att införa arbetsrotation där det är möjligt kan man begränsa den tid som arbetstagarna är utsatta för vibrationer. Det mest effektiva sättet att få ner exponeringen är dock att minska vibrationernas styrka. För att uppnå det gäller först och främst att se till att ha så bra maskiner som möjligt, att de är lämpade för arbetsuppgiften och att se över rutiner för 2
3 inköp av verktyg så att lågvibrerande verktyg väljs genom att jämföra den av tillverkaren deklarerade vibrationsnivån. Det är också viktigt att underhålla maskiner regelbundet; att hålla skär skarpa samt att byta ut förbrukningsmaterial ex. slipskivor regelbundet. Personalen bör utbildas så att de använder utrustningen på sådant sätt att det minskar risken för skador. Exempelvis ska man inte i onödan hålla i vibrerande delar och man bör även undvika att köra maskiner på tomgång. Genom att minska grepp- och matarkrafter och istället låta maskinen göra jobbet överförs en mindre del av vibrationerna till handen. Operatören bör också vara informerad om att det är viktigt att hålla händerna varma och torra och att undvika kalla verktyg. Metod Vibrationsexponering och riskbedömning Vibrationsnivåer mättes på de verktyg som används vid förekommande arbetsuppgifter i företaget, totalt fem olika verktyg. Mätningar gjordes på två bilmaskiner av märket Hilti, en var av model TE 805 och en var en avvibrerande maskin av modell TE 1000-AVR. Det mättes även på en mutterdragare, Hilti SIW 14-A, en Tigersåg av modell Hilti WSR 1400-PE och en betongsåg, Partner K Mätningarna gjordes med hjälp av en vibrationsmätare NOR136 med treaxlig ICP accelerometer modell NOR1287 från Norsonic. Accelerometern fästes på handtagen med hjälp av 7-varv el-tejp. Accelerometern mäter samtidigt i alla de tre riktningar som mätnormen anger. Summavektorn beräknas i m/s 2 automatiskt. Data för genomsnittsvärdet och toppvärdet för varje sekund registrerades under en minuts arbete. På verktyg med tvåhandsgrepp mättes det på båda handtagen. Materialet som bearbetades var betong och tegel för bilmaskinerna och betongsågen. För tigersågen gjordes mätningar vid sågning i både trä och i metall. Bedömning om användningstider för de olika verktygen gjordes efter intervju med samtliga anställda. Medicinska kontroller Medicinska kontroller genomfördes på det sätt som är standard vid vibrationsskadeutredning på Arbets- och miljömedicins mottagning. Riktad anamnes och status kompletteras med blodprovtagning och mätning av styrka (Jamar handdynamometer och mätning av kraft i pinch- och nyckelgrepp), känsel (monofilament, tvåpunktsdiskrimination och vibrogram) och finmotorik (Purdue Pegboard). Vid behov remitteras patienten till konsult eller till ytterligare undersökningar, till exempel neurografi med termotest eller röntgenologiska undersökningar. Vid tidpunkten för arbetsplatsbesöket hade företaget totalt tre anställda inklusive de två ägarna och kontrollerna genomfördes i en byggbarack. Resultat Vibrationsexponering och riskbedömning I tabell 1 visas genomsnittsvärdet för en minuts arbete för alla verktyg och mätsituationer. 3
4 Tabell 1. Resultat från vibrationsmätningen Verktyg Mätsituation Vibrationsnivå Medelvärde [m/s 2 ] Bilmaskin Hilti TE-805 Bakre handtag 13 Främre handtag 12 Bilmaskin Hilti TE 1000-AVR Bakre handtag 10 Främre handtag 9,7 Mutterdragare Hilti SIW 14-A 5,1 Bakre handtag, trä 21 Tigersåg Hilti WSR 1400-PE Bakre handtag, metall 36 Främre handtag, metall 24 Betongsåg Partner K 2500 Bakre handtag 4,2 Främre handtag 4,3 I tabell 2 har den genomsnittliga daglig exponering för var och en av de tre anställda räknats fram utifrån mätresultaten och de anställdas uppgifter om maskintider för varje verktyg. För de verktyg där vibrationsnivåer uppmättes på både bakre och främre handtag har det högsta av värdena använts. Tigersågen används för att såga i flera olika material; metall, trä, gips etc. Vid samtal med de anställda framkom att gips är det vanligaste materialet man sågar i, och att tiden man sågar i metall är förhållandevis kort. Eftersom ingen mätning gjordes för gips uppskattas att värdet för sågning i trä är det som bäst överensstämmer. Tabell 2. Genomsnittlig daglig exponering. Verktyg Uppskattad maskintid/dag Exponeringsnivå [m/s 2 ] Person A Hilti TE tim 6,5 Hilti TE 1000-AVR 30 min 2,5 Hilti SIW 14-A 5 min 0,49 Hilti WSR 1400-PE 2 tim, 20 min 12 Partner K min 0,68 Genomsnittlig daglig exponering: 13 Person B Hilti TE min 3,6 Hilti TE 1000-AVR 1 timme, 15 min 3,9 Hilti SIW 14-A 5 min 0,49 Hilti WSR 1400-PE 1 timme 7,0 Partner K min 0,68 Genomsnittlig daglig exponering: 8,8 Person C Hilti TE min 3,6 Hilti TE 1000-AVR 1 timme, 15 min 3,9 Hilti SIW 14-A 5 min 0,49 Hilti WSR 1400-PE 2 tim, 20 min 12 Partner K min 0,68 Genomsnittlig daglig exponering: 13 Medicinska kontroller Den av ägarna som först remitterats till kliniken hade arbetat på firman sedan I tio års tid hade han haft upprepade inflammationer i armbågarna. Sedan ett par år tillbaka hade han 4
5 tilltagande, numera konstant och kraftig smärta i händer och underarmar. Han hade attackvisa domningar i båda händerna och tydlig känselnedsättning i högerhandens handflata och fingrar sedan några år tillbaka. Mätning av handstyrka var normal. Samtliga undersökningar av känsel visade tydligt patologiska värden och senare undersökning med neurografi visade karpaltunnelsyndrom i båda händerna. Besvären med händerna bedömdes senare som en otvetydig vibrationsskada, efter att patienten träffat neurolog som uteslutit neurologisk sjukdom. Den andra ägaren hade arbetat lika länge i företaget och även haft viss vibrationsexponering dessförinnan. Han hade sporadiska besvär med domningar och smärta i händerna. De senaste åren hade han fått lättare för att frysa om händerna och hade vid ett par tillfällen sett fingrarna vitna ner till handflatan vid kallt väder. Sedan knappt två år tillbaka hade han smärta i ena axeln, främst i samband med vissa arbetsmoment, vilket ökade över tid. Test av kraft och känsel utföll normalt. Hans besvär med händerna tolkades som en vibrationsskada. Sannolikt var också hans axelbesvär orsakade av arbetet, som var tungt och ergonomiskt belastande. Den tredje anställda hade arbetat ett knappt år i företaget. Han hade börjat få besvär med tilltagande smärta i armbågarna, men hade inga besvär med händerna. Fysisk undersökning och undersökning med vibrogram talade för att han hade viss påverkan på nerverna i händerna. Diskussion Sammantaget visar resultatet från vibrationsmätningen och information om maskintider att de anställda på företaget har en genomsnittlig daglig exponering på mellan ca 9-13 m/s 2, vilket är långt över gränsvärdet. Dock har enskilda dagar inneburit en ännu högre exponering. I intervjuer uppskattar de anställda att de dagar man arbetar med tigersågen som mest kan man köra den i 5 timmar/dag, vilket skulle innebära en exponering på 17 m/s 2. Det är svårt att uppskatta maskintider, speciellt i ett så varierat arbete som detta är. Enligt klinikens erfarenhet överskattas ofta exponeringstider. Man kan se vad en eventuell överskattning skulle ha för effekt genom att reducera maskintiden. Räknar man med en fjärdedel av den uppskattade användningstiden ger det en genomsnittlig daglig exponering mellan ca 5-7 m/s 2. Det finns alltså ändå en väldigt stor risk att exponeringen ligger över gränsvärdet. Tigersågen har den högsta uppmätta vibrationsnivån och används också mest. Det skulle därför ha stor effekt att försöka hitta en modell som vibrerar mindre. Det kan göras genom att jämföra den av tillverkaren deklarerade vibrationsnivån för olika maskiner. Andra råd som gavs till företaget var att försöka sprida ut exponeringen så långt som möjligt. Exempelvis att inte göra allt bilningsarbete under samma dag, samt att se till så att inte en person kör tigersågen en hel dag. Arbetsgivaren har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö och för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I samband med uthyrning av personal och entreprenad har arbetsmiljölagen lagt ett visst ansvar även på andra personer, till exempel när arbetsgivaren har svårt att utöva sitt ansvar eller som personalen arbetar under inflytande av annan arbetsgivare. Mer om detta finns att läsa i en skrift av Arbetsmiljöverket (6). Arbetsgivaren är i det här fallet rivningsfirman, men då denna hyrs in av större byggföretag skulle dessa också kunna få ett visst arbetsmiljöansvar. 5
6 Eftersom den beräknade exponeringen ligger över gränsvärdet måste omedelbara åtgärder vidtas. Företaget rekommenderades att ansluta sig till en företagshälsovård för hjälp med att åtgärda och kartlägga exponeringen samt med medicinska kontroller av de anställda. Av de tre undersökta på företaget hade samtliga någon form av vibrationspåverkan i händerna, från tecken på lätt nervpåverkan i händerna till en uttalad skada med påtaglig smärta och känselnedsättning, som kommer påverka det dagliga livet i många år framöver. Alla hade också besvär med smärta från axlar eller armbågar. Samtliga råddes att minska sin vibrationsexponering och ägaren med mest besvär fick råd om exponeringsstopp. Detta skulle i praktiken närmast innebära att lägga ner företaget, vilket man inte var beredd att göra. Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada skrevs till de två ägarna. Vid kontakt med ägarna några månader efter arbetsplatsbesöket hade företaget ombildats. Enligt ägarna ägnade man sig mer åt rivningsuppdrag som innebar mindre vibrationsexponering, i och med mindre bilning och mer arbete med slägga. Referenser 1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer. Solna: Arbetsmiljöverket AFS 2005: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet. Solna: Arbetsmiljöverket AFS 2005:6. 3. Westerholm P. Arbetssjukdom skadlig inverkan samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Andra, utökade och reviderade utgåvan. Arbete och hälsa, 2002:15. s Fridén J. Vibration damage to the hand: clinical presentation, prognosis and length and severity of vibration required. Journal of Hand Surgery, 2001:5 s Rehfisch P. ABC om vibrationsskador. Läkartidningen 2009:7 s Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser. Arbetsmiljöverket
7 Till Arbets- och Miljömedicins mottagning kom en ung man med svåra besvär i händerna. Han drev en liten rivningsfirma, som till större delen hyrdes in av större byggföretag. Firman var inte ansluten till någon företagshälsovård. Ett arbetsplatsbesök och riskbedömning samt medicinska kontroller med tanke på exponering för hand- och armvibrationer genomfördes. Riskbedömningen visade på en hög daglig exponering, sannolikt över gränsvärdet. Samtliga anställda på rivningsfirman hade någon form av vibrationspåverkan i händerna. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@skane.se Internet: 7
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 23/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Hand- armvibrationer vid rengöring med högtryckspruta av hönsstall Utförd: 2015-11-03 Jakob B Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2015-12-14
Läs merVibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
Läs merRiskbedömning - vibrationer
Riskbedömning - vibrationer Marie Lewné Pernilla Wiebert Jouni Surakka Yrkeshygieniker på CAMM 2019-05-07 1 Programmet 1. Välkommen 2. Vägen framåt tillsammans förebygger vi vibrationsskador 3. Regler
Läs merVibrationer. Vibrationer. Vibrationer
Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena
Läs merFöreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson
Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående
Läs merArbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016
Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16
Läs merVibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Läs merMinska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare
Minska vibrationerna i jobbet Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare Minska vibrationerna i arbetet Arbetsmiljöverket inspekterar många arbetsplatser som har problem med vibrationer. För
Läs merVAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Läs merVibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5
Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5 Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs för det utförda arbetet
Läs merHög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
Läs merRiskmanagement vibrationer
Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många
Läs merFaktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer
Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer Kramkraft Matningskraft Arbetsriktning Materialegenskaper Massa i maskin och operatör Verktygsegenskaper Isoleringsåtgärder Underhåll Servicetillgänglighet
Läs merHand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar.
Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar. ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKA KLINIKEN US I LINKÖPING Medicinsk bedömning av vibrationsskador i händer
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)
SLUTRAPPORT Projekttitel Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) Dnr Projektledare Hans Pettersson Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda
Läs merCenter for Vibration Comfort. www.cvk.se
Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG
Läs merVägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden
Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden Catarina Nordander a, Richard Davidsson a, Marie Lewné b, Maria Albin b a b Centrum för arbets- och
Läs merVibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Läs merVårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Läs merDiagnos: vibrationsskada. Vad hände sen?
Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen? Anabela Stan, Birgitta Pålsson, Catarina Nordander, Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin i Lund Bakgrund I svenskt arbetsliv är arbete med handhållna vibrerande
Läs merVibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm
Vibrationer Peter Berg, yrkeshygieniker Helkropp Universitetssjukhuset Örebro Hand- arm Vibrationer, historik ~1913 rapporterades om muskeltrötthet och vita fingrar bland arbetare i italienska marmorgruvor
Läs merVIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS 2014. Stefan Nygård Arbetsmiljöverket
207 222 232 230 216 222 226 233 226 235 234 217 246 246 246 164 194 217 210 180 191 197 213 197 220 217 180 203 203 203 116 158 199 186 135 152 159 188 159 203 196 133 170 170 170 VIBRATIONER exponering
Läs merArbets- och miljömedicin Uppsala
Rapport nr 3/2013 Arbets- och miljömedicin Uppsala Hälsoeffekter och förebyggande arbete vid vibrationsexponering i saneringsföretag Eva L Bergsten Helena Anundi Pia Rehfisch Peter Palm Sammanfattning
Läs merSlutrapport. Vi saknar kunskap om verkligheten
Slutrapport 1. Projektets syfte och bakgrund Enligt AFAs arbetsskaderapport 2013 var den näst vanligaste godkända arbetssjukdomen bland män en vibrationsskada (17 % av samtliga godkända). Vanligast uppträder
Läs merSå vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika
1 Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika uttryck så som amplitud och frekvens där amplituden
Läs mervem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Läs merMedicinska kontroller vid vibrationsexponering. Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg
Medicinska kontroller vid vibrationsexponering Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg 1 Obligatoriska medicinska kontroller 57 62 Vibrationsexponering Kontroll ska genomföras
Läs merPlanera. Bedöm. Åtgärda
Planera Bedöm Åtgärda Vad är helkroppsvibrationer? Helkroppsvibrationer uppstår när man sitter, står eller ligger på olika typer av vibrerande underlag. Kör du entreprenadmaskin tillhör du en yrkesgrupp
Läs merVibrationer och hälsah
Vibrationer och hälsah Förekomst 350 000 exponerade för handhållna vibrationer, 35 000 under minst 25% av arbetstiden (SCBs( arbetsmiljöstatistik 2007) 34-64% vita fingrar bland skogsarbetare Lars-Gunnar
Läs merVibrationsexponering på arbetsplatsen?
Vibrationsexponering på arbetsplatsen? Ett arbetssätt för företagshälsovård för implementering av Arbetsmiljöverkets regler. Margareta Tholin AB Previa, Järnvägsgatan 35, 252 25 Helsingborg Handledare:
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merUnderlag för bedömning av vibrationsexponering
Labmedicin Arbets och miljömedicin Syd 04617 31 85 Underlag för bedömning av vibrationsexponering För att kunna bedöma vilken vibrationsexponering du har i ditt nuvarande yrke samt vilken exponering du
Läs merVIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda till och med 29 september 2015) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer
Läs merReglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Janez Marinko Arbetsmiljöverket www.av.se Radon risk för ohälsa? Innebär exponering för radon risk för ohälsa? JA! Var finns radon? ÖVERALLT! Hur vet
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merUtredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil
Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkropps- och handarm vibrationer).
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merVIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER
VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER Författare Jimmy Diamandopoulos Ingemansson Technology AB Jonas Larsson Lars Landström För mera information
Läs merHelkropps vibrationer
Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper
Läs merRiskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Läs merVälkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!
Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Läs merEffekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering
Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merSVETSNING inte bara kemisk exponering
SVETSNING inte bara kemisk exponering Jouni Surakka Jonathan Lyström Yrkeshygieniker Läkare Seminarium om svetsning 19 jan 2018, CAMM Skyddsutrustning - ett måste!! Svetsarens skiftande riskpanorama Ljusbågen,
Läs merDenna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merExponering för vibrerande verktyg och tecken på vibrationsskada bland snickare
Rapport nr 4/2019 Exponering för vibrerande verktyg och tecken på vibrationsskada bland snickare Arbets- och miljömedicin Syd Karin Fisk Yrkeshygieniker, doktorand Maria V Jacobsson Biomedicinsk analytiker
Läs merBranschen anläggning av väg, motorväg
Branschen anläggning av väg, motorväg Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom anläggning av vägar och motorvägar. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Läs merRiskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Läs merDEN VITA DÖDEN. REPORTAGE Vibrationer
REPORTAGE Vibrationer DEN VITA DÖDEN 400 000 SVENSKAR I DUSSINTALS YRKESGRUPPER UTSÄTTS FÖR DET DAGLIGEN, MEN MEST UTSATTA ÄR ANSTÄLLDA INOM BYGGBRANSCHEN. DÄR SMYGER VIBRATIONSSKADORNA SAKTA PÅ DIG OCH
Läs merA B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten
A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merKonsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
Läs merHand- och armvibrationer
Hand- och armvibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper
Läs merVibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn
Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn Författare: Annica Westlund Varnumhälsan Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare
Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Handhållna vibrerande maskiner Version 2013-07-01 Innehåll Introduktion 3 Läkarundersökning 4 Frågeformulär inför läkarundersökning
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merAnvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Läs mer7 - Hur länge får man dagligen jobba med sina verktyg? Exempel på vibrerande verktyg. Åtgärder för att minska. vibrationsexponering.
Nr 1/2012 ulletin Från Arbets- och miljömedicin, Lund (AMM) & Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMD). Hållbar arbetsmiljö - Långt arbetsliv Allt fler kommer att behöva ha ett långt arbetsliv. Då krävs
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Läs merFrågeformulär inför läkarundersökning
Frågeformulär inför läkarundersökning Används vid första undersökningen samt vid avvikande svar på uppföljningskontroll med screeningformuläret (sid 12). Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskriv dina arbetsuppgifter:
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merStrikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius
140407 Våning Merkurius Annika Stensson Enhetschef Geråshus Äldreboende ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Läs merP6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II
P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets
Läs merSe till att du vet var och vilka riskerna är!
Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren
Läs merARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-456-7 ISSN 1650-3163
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-456-7 ISSN 1650-3163
Läs merVibrametri en tillgång vid medicinsk kontroll av vibrationsexponerade?
Vibrametri en tillgång vid medicinsk kontroll av vibrationsexponerade? Mats Ericson mats.ericson@previa.se Handledare Anders Seldén Överläkare Arbets- & miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Läs merBort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merHar du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.
Vi vet att 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar i snickeribranschen är belastningsrelaterade. Det är därför viktigt att förebygga belastningsskador. Den här checklistan är till god hjälp i ditt systematiska
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merHandledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Läs merArbetsmiljöarbete. Lättläst version
Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merLäkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär
Förslag 00006 Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer Intervju eller frågeformulär Medicinsk Teknik & Informatik, Yrkesmedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merArbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Läs merARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merArbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder
Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader
Läs merHand- och armvibrationer
Bilaga 1 Hand- och armvibrationer 1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering Uppskattningen av exponering för hand- och armvibrationer grundar sig på den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merVariabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå
Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå Varför variabilitet? Exponering är aldrig konstant över tid.
Läs merYrken/ arbetsuppgifter
FoU-Vibrationer; AMM Göteborgs Universitet, AMM Umeå Universitet HAND-ARM VIBRATIONER FRÅGEFORMULÄR INFÖR LÄKARUNDERSÖKNING Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskrivning av Din arbetsuppgift När började
Läs mer