Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn

Transkript

1 Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare - en longitudinell studie vid Rolls-Royce AB i Kristinehamn Författare: Annica Westlund Varnumhälsan Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro.

2 Förord Undersökningen har utförts som ett projektarbete på 7,5 poäng i utbildningen till företagssköterska 60 poäng år vid Örebro Universitet och Arbetsoch miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Projektet har gjorts på ett av Varnumhälsans kundföretag i Kristinehamn. Handledare har varit Lars-Gunnar Gunnarsson, docent och överläkare vid Arbets- och Miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Till honom vill jag framföra ett stor tack för hjälp och råd under arbetets utformning. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Kristinehamn Företagssköterska Annica Westlund VarnumHälsan Kungsgatan KRISTINEHAMN Telnr: Fax: Annica.westlund@varnumhalsan.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh. Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro. Ansvarig examinator: Carl-Göran Olsson. Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund...2 Syfte...4 Studiegrupp...5 Metod...6 Resultat...6 Diskussion 10 Referenser...11 Bilaga

4 Sammanfattning Westlund A. Vibrationsrelaterade symtom hos verkstadsarbetare. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning i Örebro 60 poäng. Hand- och armvibrationssymtom studeras hos 37 personer som jobbar på verkstadsföretaget Rolls Royce AB i Kristinehamn. Där tillverkas vattenjetmotorer och andra tunga delar till större fartyg. Företaget säljer sina produkter till världens alla hörs. En del av verksamheten består av finslipning av de nästan färdiga produkterna. Detta sker oftast med handhållna vibrerande slipverktyg och skruvdragare. Vibrationsundersökning med screeningformulär och läkarundersökning har gjorts på arbetsgruppen för tre år sedan. Aktuell screening är en uppföljning av den undersökningen. Samma frågeformulär som är utarbetat av Arbetsmiljöverket har använts vid både första och andra undersökningstillfället. Syftet med undersökningen var att studera om vibrationssymtomen förändrats över tid och om nyinsatta åtgärder för att minska vibrationsexponeringen har resulterat i förbättringar. Exponeringstiden varierar stort mellan individer beroende på vilken avdelning man jobbar på. Studien visar att vibrationssymtom ökar över tid. Medelvärdet av exponeringstiden hos de undersökta var 6 tim/vecka (variationsvidd 1-35 timmar). För att kunna relatera symtomförändringar till antal timmars exponering av vibrationer gjordes en indelning av exponeringsgrupper delat på de som exponeras 1-10 timmar/vecka och de som exponeras mer än 11 timmar/vecka. I bägge grupperna sågs en ökning av vibrationsrelaterade symtom. Hos några personer påvisades en reducering av cirkulationssymtom (vita fingrar) vilket skulle kunna bero på minskad faktisk exponering pga utbyte av maskinpark och utbildning i ergonomins påverkan. Ingen förbättring sågs avseende nervsymtom, som enligt andra studier inte är reversibelt ens om exponeringen minskar. 1

5 Bakgrund Exponering för vibrationer är vanligt i arbetslivet och medför signifikant risk för skada eller ohälsa. Man skiljer mellan hand - armvibrationer (HAV) vid arbete med handhållna vibrerande maskiner (t.ex. slipmaskiner, mejselhammare, borrmaskiner, motorsåg) och helkroppsvibrationer (HKV) vid arbete i motorfordon (skogsmaskiner, grävmaskiner, lastbilar, bussar, taxibilar). Det är välkänt att hand - armvibrationer kan ge övergående och bestående skador i blodkärl, nerver och muskler (1). Vibration kallar man ett objekts rörelse kring sitt eget jämviktsläge. Rörelsen kan ha olika riktning, frekvens och nivå samt vara förutsägbar eller slumpmässig. För att skatta den fysikaliska effekten på människan är måttet acceleration (m/s2) den storhet som vanligtvis används. (5). Med hjälp av matematisk formel beräknas den individuella exponeringen baserat på arbetsverktyg och exponeringstid. I arbetsmedicinska sammanhang brukar exponeringsnivån anges som ett frekvens- och tidsvägt 8-timmars summavektormedelvärde, enligt riktlinjer i en ISO-standard (2). Insatsvärden och gränsvärden Det finns insatsvärden och gränsvärden för vibrationsexponering. Insatsvärden medför krav på medicinska kontroller och arbetsmiljöåtgärder, eftersom skadliga effekter kan uppkomma över denna nivå. Vibrationsexponeringen får inte överskrida gränsvärdet. Om gränsvärdet överskrids ska arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen. Av föreskriften framgår att arbetsgivaren i sin riskbedömning även ska ta hänsyn till om exponeringen har ett stort stötinnehåll, inverkan av särskilda arbetsförhållanden, om arbetstagaren tillhör en särskilt utsatt riskgrupp m.m. (3). Kraften i vibrationerna, intensiteten mäts i m/sek2. Skadlig inverkan beror på absorptionen av vibrationsenergi (verktygets vikt, riktning, greppkraft, hand-armställningar) men också på hur kraftigt verktyget slår (7). Arbetsmiljöverkets sammanvägda insats- och gränsvärde är reglerat efter åtta timmars exponering. Insatsvärdet för hand- och armvibrationer är 2,5 m/s2 och gränsvärdet ligger på 5,0 m/s2 (3). Hand- och armvibrationer Under arbete med handhållna vibrerande maskiner kan man få en övergående försämring av fingrarnas blodcirkulation och känselsinne. Effekten kan upplevas som en tillfällig köldkänsla, domning eller nedsättning av känselförmåga. Förmågan att styra och kontrollera sina kroppsrörelser kan i samband med detta störas så att risken för felhandlingar ökar och risken för olycksfall påverkas. Känselnedsättningen kan kvarstå under 10 till 30 minuter efter avslutat arbete. Detta är beroende på vibrationernas storlek och den tid man varit utsatt. Upplevelsen av nedsatt känsel leder ofta till att man håller hårdare i det vibrerande verktyget för att på så sätt få en bättre kontroll, kan arbeta med större precision och eliminera osäkerhet om rörelserna. Ett hårt grepp leder till att mer vibrationer (levande kraft) överförs till handen. Muskelbelastning i samband med vibrationspåverkan kan alltså orsakas av såväl viljemässiga som omedvetna reaktioner. I båda fallen kan detta leda till en överbelastning i armmusklerna och medföra muskeltrötthet. Långvarig vibrationsexponering kan medföra bestående skador på kärl, nerver, muskler och leder. När blodkärlens funktion drabbas kan den ytliga blodcirkulationen till fingrarna påverkas så att den vid nedkylning tillfälligt stryps och fingrarna blir vita. Vita fingrar 2

6 kännetecknas av en tillfällig men tydlig avblekning, samtidigt som känseln och funktionen i de drabbade fingrarna försämras. Fortsätter man trots återkommande attacker med vita fingersymtom att arbeta med vibrerande verktyg får de drabbade områdena med tiden en allt större utbredning (tummen angrips sällan). Symtomen kan i viss utsträckning minskas om personen inte längre utsätts för vibrationer. Personer med tendens till vita fingrar kan påverkas av vibrationer, kyla, stress, rökning, vissa sjukdomar som t.ex. somliga värksjukdomar, viss medicin som t.ex. mot högt blodtryck. Tobaksbruk ökar symtom varför det är gynnsamt att sluta röka/snusa. Vibrationsexponering ökar även risken för att det blir trångt för nerver och kärl i handlovskanalen (karpaltunnelsyndrom). Besvär från nerver, kan förutom vid påverkan från vibrationer, också uppstå vid ogynnsamma arbetsställningar och andra ergonomiska brister i arbetsplatsens utformning. Om man utsätts för både vibrationer och ergonomiska brister kan risken för skada öka. (3). Vanliga symtom Vita fingrar Risken för vibrationsassocierad kärlspasm i händer beror på vibrationsexponeringens nivå och på hur lång tid man varit utsatt. Efter avslutad exponering kan spontan förbättring förväntas hos cirka hälften av de som fått besvär med vita fingrar (4). Tillståndet kallas även Raynaud s syndrom eftersom det liknar s.k. primär Raynaud s syndrom som finns konstitutionellt betingat hos ca 5% män och 15% kvinnor. Avblekning av fingrar i kyla kan också orsakas av IgM-antikroppar vid immunologiska reaktioner och av vissa läkemedel (5). Vita fingrar kännetecknas av en tillfällig men tydlig avblekning, samtidigt som känseln och funktionen i de drabbade fingrarna försämras. När blodförsörjningen sedan återkommer, och de drabbade områdenas färg växlar från vitt till rött, upplevs detta som smärtsamt (3). Störd nervfunktion Nervfunktionsstörningar drabbar olika känselmodaliteter såsom beröringssinne, vibrationsoch temperatursinne. Det finns dock inget entydigt samband mellan exponeringens frekvens eller intensitet och vilket sinne som drabbas (5). Förutom vibrationsexponering finns det rad andra tillstånd som kan ge uppkomst av neuropatier, t ex diabetes mellitus, hypothyreos, alkoholmissbruk, vissa lösningsmedel och acrylamid. Den vanligaste orsaken i den arbetsföra befolkningen till neuropatier i fingrarna vid sidan om vibrationer brukar vara inklämning av medianusnerven i handledens karpaltunnel. Karpaltunnelsyndrom har i Sverige rapporterats förekomma i stor utsträckning i vissa yrkesgrupper som arbetar med vibrerande handverktyg. Vibrationernas roll för uppkomsten av karpaltunnelsyndrom finns rapporterad i flertalet vetenskapliga sammansättningar (6). Repetitiva rörelser, handställningar, handkraft m.m. har också betydelse för utveckling av syndromet (7). Förebyggande åtgärder Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter för att förebygga och minimera risker samt för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka vibrationsskador. Föreskriften riktar sig till arbetsgivaren inom verksamheter där anställda kan komma att utsättas för skador p g a vibrationer. Enligt AFS 2005:15 ska arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll till arbetstagare som exponeras för vibrationer som överskrider insatsvärdet (8). 3

7 Trots att denna föreskrift nu varit i kraft sedan 2005 har man vid de yrkesmedicinska klinikerna inte noterat någon nämnvärd ökning av frågeställningar kring vibrationsskador (9). Det bästa sättet att begränsa exponeringen för vibrationer är att redan vid planering av arbetet anpassa val av utrustning, arbetsprocess och arbetsmetoder så att vibrationerna minskas eller tas bort. Det kan även vara ekonomiskt lönsamt eftersom nödvändiga omkonstruktioner och omorganisationer är kostsamma. Vibrationernas storlek har större påverkan än den tid man utsätts, när det gäller risken för skador. Det är alltså mer effektivt att minska vibrationens storlek än att minska exponeringstiden om man vill sänka vibrationsexponeringen. Exempelvis innebär en halvering av vibrationernas storlek att vibrationsexponeringen sänks 50 procent, medan en halvering av tiden endast ger en minskning med cirka 30 procent (3). Syfte Syftet med undersökningen är att följa upp om förändrade exponeringsförhållanden på arbetsplatsen resulterar i förre symtom på vibrationsskador. Frågeställningar: Skiljer sig resultaten från screeningformulär angående vibrationsskador 2006 jämfört med 2009? Har genomförda förändringar på arbetsplatsen resulterat i några förbättringar av vibrationsrelaterade symptom? 4

8 Studiegrupp Studiegruppen omfattar totalt 37 personer. Av dessa arbetar 14 personer på sliperiet och övriga på monteringen och svetsen. Sliprummet är den avdelning som exponeras mest för vibrationer från handhållna verktyg. Bedömning av vibrationsexponering har gjorts med ledning av arbetarnas egna uppskattningar. År 2006 var den genomsnittliga uppskattade vibrationsexponeringen i sliprummet 5 timmar och 50 min/dag. Detta skiljer sig obetydligt från den uppskattade exponeringen år 2009 på 6 timmar/dag. Övriga som arbetar på monteringen och svetsen har en väsentligt lägre exponering varierande mellan 10 min/dag och 3 tim/dag och den har inte förändrats mellan åren 2006 och gjordes en riskbedömning gällande vibrationsexponering i sliperiet och monteringen som är de avdelningar där man exponeras i störst utsträckning för vibrerande handhållna verktyg. Riskbedömning av vibrationsexponeringen på arbetsplatsen 2006 gjordes genom Identifiering av de arbetsuppgifter som normalt ingår i arbetet Bestämning av den typiska exponeringstiden för varje arbetsuppgift Översyn av eventuella förvärrande omständigheter. Avgöra om arbetsförhållandena är acceptabla Samtliga anställda som exponerades för handhållna vibrerande verktyg utbildades i vibrationspåverkan, skaderisker, övriga faktorer som bidrar till vibrationsskador och även ergonomins betydelse för skadornas uppkomst. Man införde mikropauser och även rotation bland arbetsuppgifter så att ingen skulle stå en längre tid med samma ensidiga arbetsmoment. Man såg även över hela maskinparken och startade ett långsiktigt utbyte av de maskiner som fortskrider även nu. Vid nyinköp av maskiner har man som krav att ta hänsyn till att de har så låg vibrationsacceleration som möjligt. 5

9 Metod Undersökningen genomfördes som en longitudinell studie. Alla i studiegruppen hade tre år tidigare inom ramen för lagstadgad vibrationsundersökning fyllt i Arbetsmiljöverkets screeningformulär angående hand- och armvibrationer. Formuläret finns med som bilaga i Arbetsmiljöverkets bok Vibrationer i arbete hur du minskar risken för skador. Vid aktuell undersökning 2009 användes samma formulär. Var och en fick fylla i frågeformuläret i lugn och ro hemma och även en förteckning över vilka verktyg som de använder i arbetet och den uppskattade tiden som de använde respektive verktyg. Förutom ifyllnad av frågeformuläret har uppgifter om yrke, verktyg som utger vibrationsexponering, vibrationsvila, tid som man exponerats, tidigare sjukdomar, läkemedelsanvändning, tobaksbruk och vibrationsrelaterade symtom registrerats genom intervju. Inmatning av data och utkörning av 4-fältstabeller (resultat av formulär 2006 jämfört med 2009) gjordes från arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro. Studiegruppen dikotomiserades avseende exponering i en hög- respektive lågexponerad grupp där man skilde på de som jobbar 0-10 timmar/vecka mot dom som jobbar 11timmar eller mer/vecka. Resultat Symtom Domningar i hand eller fingrar på natten En ökning av besvär kunde ses både på vänster och höger hand från föregående undersökning. Ingen tydlig skillnad kunde ses mellan höger och vänster hand. Höger hand hade åtta personer fått nytillkomna besvär (sex obetydliga besvär och två personer lite grann besvär)från att tidigare inte ha några besvär alls. På vänster har sju personer fått nytillkomna besvär från att inte ha några besvär alls. Fem personer hade vid uppföljningen obetydliga besvär och två personer kände av besvären lite grann. Ingen av de åtta personer som vid föregående undersökning upplevde besvär hade förbättrats. Kraft i hand Här ses en liksidig trend med minskad kraft i både vänster och höger hand. Sju personer hade fått nytillkomna besvär. Dessa sju personer rapporterar obetydliga till lite grann besvär. Inte heller här ses någon förbättring avseende tidigare uppgivna besvär. Lätt att tappa föremål Trenden visar en ökning av besvär i vänster hand där sju personer hade fått nytillkomna besvär från föregående undersökning. I höger hand ses inte lika tydlig trend med ökning av besvär då fyra personer hade fått nytillkomna besvär men en person som tidigare upplevde lite besvär hade vid denna undersökning inga upplevda besvär. 6

10 Värk i handled Ingen sidoskillnad rapporterades angående besvär med värk i handled Fem personer hade från föregående undersökning fått nytillkomna besvär. Dessa upplevde inga besvär vid föregående undersökning men hade nu besvär från obetydligt till ganska mycket. Två personer hade fått obetydliga besvär, två personer lite grann och en person hade på dessa tre år fått ganska mycket besvär från att tidigare inte haft några besvär alls. En person som vid föregående undersökning upplevde obetydliga besvär hade vid denna undersökningen inga upplevda besvär. Värk i finger Här har besvären ökat mer på höger hand än på vänster hand. På vänster hand ses ingen tydlig ökning av besvär då tre personer hade fått lättare nytillkomna besvär men två personer hade förbättrats från att ha lite grann besvär till inga besvär alls. På höger hand ses en försämring hos sex personer medan en person har förbättrats till att inte ha några besvär. Försämringarna är från att inte uppleva några besvär alls till att ha obetydliga till lite grann besvär. Köldkänsla i hand eller fingrar På gruppnivå kan man ej se någon försämring över tid. Fyra personer rapporterade försämringar och fyra förbättringar. Detta gäller både höger och vänster hand. Vita fingrar vid fukt eller kyla För vita fingrar rapporteras liknande resultat som för köldkänsla i hand eller fingrar. På gruppnivå ses ingen tydlig försämring då några har fått nytillkomna besvär och lika många har blivit besvärsfria. Svårt att knäppa knappar Här ses en liksidig trend med försämring både på vänster och höger hand. Fem personer hade från föregående undersökning fått nytillkomna besvär och när det gäller vänster hand hade en person förbättrats genom att nu vara helt besvärsfri. Skakningar eller darrningar i arm/hand vänster och höger Här ses ingen trend med försämringar över tid. Två personer hade fått nytillkomna besvär och lika många hade blivit helt besvärsfria. Krampkänsla i arm eller hand En ökning av besvär kan ses både på vänster och höger hand från föregående undersökning. Ingen tydlig skillnad kan ses mellan höger och vänster hand. Sex personer som vid föregående undersökning var helt besvärsfria upplever nu obetydliga besvär till lite grann besvär. En person som hade lite besvär vid föregående undersökningen upplever nu inga besvär på vänster hand. Höger hand var besvärsfri även vid förra undersökningen. 7

11 Exponering Genomsnittlig exponeringstid 2009 var sex timmar/vecka. Exponeringstiden fördelade sig enligt diagram 1. Drygt hälften av gruppen var exponerad <10 timmar/vecka. Detta skiljer sig obetydligt från den uppskattade exponeringen Diagram 1: Vibrationsexponering: Antal timmar per vecka Samband mellan symtom och exponering studerades separat för hög- respektive lågexponerade i relation till cirkulationssymtom och nervsymtom, se tabell 1 och 2. Cirkulationssymtom (vita fingrar och köldkänsla) När det gäller vita fingrar ser man en trend på försämring hos de som jobbat 1-10/tim vecka. Två har försämrats och de som även upplevde besvär vid undersökningen 2006 har ej förbättrats. Hos de som jobbar 11 tim/ vecka eller mer kan ingen tydlig trend åt varken förbättring eller försämring ses. Två har försämrats och lika många har förbättrats. Samma tendens gällde köldkänsla i hand eller finger med försämring bland dem som jobbat 1-10 tim/vecka men istället en förbättring hos de som jobbat mer än 11 tim/vecka. Tabell 1: Cirkulationssymtom 0-10 tim/vecka 0-10 tim/vecka >10 tim/vecka >10 tim/vecka Förbättring Försämring Förbättring Försämring Vita fingrar vänster Vita fingrar höger Köldkänsla i hand el finger vänster Köldkänsla i hand el finger höger

12 Nervsymtom (övriga symtom) När det gäller nervsymtom har nästen alla försämrats både i låg- och högexponerad grupp, se tabell 2. Tendens till förbättring ses i lågexponerad grupp avseende värk och skakningar i händer/fingrar. Tabell 2: Neurologiska symtom 0-10tim/vecka 0-10 tim/vecka >10 tim/vecka >10 tim/vecka Förbättring Försämring Förbättring Försämring Domning i hand Vä Domning i hand Hö Kraft i hand Vä Kraft i hand Hö Värk i handled Vä Värk i handled Hö Värk i finger Vä Värk i finger Hö Knäppa knappar Vä Knäppa knappar Hö Skakn/darrn arm/hand Vä Skakn/darrn arm/hand Hö Krampkänsla Vä Krampkänsla Hö Tappa föremål Vä Tappa föremål Hö

13 Samband mellan symtom och exponering För att kunna relatera symtomförändringar till antal timmars exponering av vibrationer gjordes en indelning av exponeringsgrupper delat på de som exponeras 1-10 tim/vecka och de som exponeras mer än 11 tim/vecka. De som exponeras mer än 11 tim/vecka har I genomsnitt 30 tim/vecka och som mest upp till 35 timmars exponeringsvecka. Resultatet visar att cirkulationssymtom (vita fingrar och köldkänsla) tenderar att förbättras I gruppen som jobbar mer än 11 tim/vecka over tid vilket man inte kan se när det gäller nervsymtom där istället gruppen tenderar att få mer symtom över tid. Diskussion Den här studien visar att vibrationssymtom ökar över tid vid fortsatt arbete med lågfrekventa vibrerande verktyg. Man har även kunnat se att nervsymtomen tenderar att öka mer än cirkulationssymtom. En förklaring till minskade cirkulationssymtom skulle kunna vara att exponeringen reducerats efter att det första formuläret fylldes i När man tittar på de personer som förbättrats symtommässigt så rapporterar dessa individer oförändrad exponeringstid 2006 och Även förändrade arbetsmetoder kan ha bidragit. Av intervjuerna framkom att man nu är noga med mikropauser och hur man ergonomiskt använder verktygen. Man har även påbörjat ett utbyte av maskinparken. Däremot har ingen systematisk uppföljning av insatta åtgärder utförts på företaget. De förändringar som gjorts och påbörjats på företaget kan ha bidragit till att cirkulationssymtom (vita fingrar) minskat bland dem som hade högre exponering. Detta är förenligt med tidigare studier som visat att cirkulationssymtom till viss del är reversibla vid minskad exponering (7). Ingen förbättring rapporterades vad gäller nervsymtom, vilket också stämmer med tidigare studier (7). Det finns också andra orsaker som kan påverka cirkulationssymtomen som t ex nikotinanvändning, läkemedel, sjukdomar. Detta har inte studerats i denna undersökning men förväntas inte systematiskt ha påverkat resultatet. Köldkänsla är egentligen ett nervsymtom men enligt formulärsvaren verkar detta mer vara associerat med vita fingrar. Kanske är det så att har man vita fingrar så svarar man också ja på denna fråga och uppfattar att frågan gäller kalla fingrar. Validiteten av denna fråga (som tecken på nervpåverkan) kan alltså ifrågasättas. Exponeringstiden har bedömts av den enskilde individen. Ingen mätning av tid har gjorts då jag bara jämfört svaren i vibrationsformuläret. Det vore värdefullt att genomföra en yrkeshygienisk genomgång och bedömning av vibrationsexponeringens omfattning och hur denna förändrats över tid. Materialet är för litet (37 personer) för att några statistiskt säkerställda slutsatser ska kunna dras varför statistisk analys inte har genomförts i aktuell studie. Det formulär som rekommenderas i Arbetsmiljöverkets bok om vibrationer (3) verkar vara användbart för att följa upp symtom på störning såväl cirkulations som nervpåverkan i finger/händer hos personer som exponeras för handhållna vibrationer. På individnivå kan formuläret vara till hjälp för att signalera om personen har symtom som skulle kunna bero på exponeringen. På gruppnivå kan det ge indikationer på om reducerad exponering påverkar besvär/symtom. 10

14 Referenser 1. Hagberg M et al. Höga risker för besvär i händer för vissa arbetsgrupper. Läkartidningen 1990:87: ISO/FDIS , Mechanical Vibration-Measurement and evaluation of human exposure to hand- transmitted vibration. International Organization for Standardization (2001) 3. Arbetsmiljöverket, Vibrationer hur du minskar risker för skador. (2005). 4. Petersen R et al. Prognosis of vibration induced white finger: a follow up study. Occup and Environ Med. 1995:52: Nilsson T. Neurosensory funktion and white finger symtoms in relation to work and hand- transmitted vibrations. Akademisk avhandling, Arbete och Hälsa 1998:29 6. Palmer KT, Harris EC, Coggon D. Carpal tunnel syndrome and its relation to occupation: a systematic literature review. Occup Med (Lond). 2007:57: Gemne G, Lundström R, Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Arbete och Hälsa 2000:18 8. Vibrationer, AFS 2005:15, Arbetsmiljöverket 9. Rehfisch p, Wålinder R. Vibrationsexponerade ska erbjudas läkarundersökning. Läkartidningen 2009:106:451 11

15 Bilaga 1 Hand-armvibrationer screening Namn Datum Personnummer Företag/arbetsplats Har du något av följande symtom? (ge svar för både vänster och höger hand) Vänster hand Höger hand a) Domningar i hand? Nej Lite grann Ganska mycket Nej Obetydligt Obetydligt Lite grann Ganska mycket b) Dålig kraft i hand? c) Lätt att tappa föremål? d) Värk i handleden? e) Värk i finger? f) Köldkänsla i hand eller finger? g) Vita fingrar vid fukt eller kyla? h) Svårt att knäppa knappar? i) Skakningar eller darrningar i arm/hand? j) Krampkänsla i arm eller hand?