VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS Stefan Nygård Arbetsmiljöverket
|
|
- Björn Pettersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS 2014 Stefan Nygård Arbetsmiljöverket
2 Buller och vibrationer Direktivarbete Föreskriftsarbete Stöd till inspektionen (frågor, kravställningar, mätningar, utbildningar) Svara på frågor externt Stöd vid mätprojekt och tillsynsprojekt Standardiseringsarbete Marknadskontroll Sprida information på AV:s hemsida och vid olika arrangemang Omvärldsbevakning
3 Genomgång och diskussion Exponerad för vibrationer i arbetsmiljön - vilka konsekvenser kan det få? Hur uppskattar och riskbedömer man vibrationsexponeringen? Regler för vibrationer vad säger föreskrifterna? Diskussion
4 Vibrationer i det dagliga livet
5 Användbara vibrationer
6 Grunder och begrepp - Vibrationer Vibration = Mekanisk svängningsrörelse hos fasta föremål kring ett jämviktsläge Storlek - Nivå, Amplitud Frekvens - Svängningar per sekund [Hz] Riktning Varaktighet - Exponeringstid Typ av vibration Svängning kring ett viloläge Tid Amplitud Vibrationens storlek anges vanligen som vibrationsrörelsens accelerationsamplitud, uttryckt i m/s 2
7 Periodisk vibration Vibrationen upprepas efter en given tid Sinusvibration är den vanligaste formen T.ex. rotationen hos ett hjul
8 Icke-stationär vibration Stötar, transienter Mycket höga nivåer, korta tidsförlopp Hammare, Bilning, Slagborrar, Vägbulor m.m.
9 Resonans - Självsvängning
10 Resonanser i människokroppen - Buk 4-8 Hz - Ögon Hz - Hand Hz - Underarm Hz - Axelparti 4-5 Hz...
11 Två huvudtyper av vibrationer Hand- och armvibrationer (HAV) = Vibrationer som överförs från utrustning som hålls, styrs eller stöds av hand eller arm. Helkroppsvibrationer (HKV) = Vibrationer som överförs till hela kroppen genom en stödjande yta, exempelvis en stående persons fötter eller en sittande persons säte.
12 HAV & HKV -filter Vägningsfilter i mätinstrumentet tar hänsyn till att människokroppens känslighet beror på frekvensen Hand- och armvibrationer Helkroppsvibrationer Z-riktning X och Y- riktning X- och Y-riktning multipliceras med k-faktorn 1,4
13 Human- och maskinvibrationer Maskin Dynamiska krafter Obalanser Människa Hand-Arm vibrationer Helkroppsvibrationer
14 Vibrationsrelaterade skador Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående effekter/besvär Köldkänsla Domningar Nedsatt känsel Muskeltrötthet i händer och underarmar Rörelsesjuka Störd motorik Synpåverkan Nedsatt prestationsförmåga Ökad risk för trötthet Bestående skador Kärlskador (vita fingrar) Nervskador Muskelskador Ledskador Skelettskador Nackskador Ryggskador
15 Fördelning av vibrationsskador
16 Branscher med vibrationsskador Montörer 48 Fordonsförare 33 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 30 Maskinförare 30 Gjutare, svetsare, plåtslagare 29 Maskin- och motorreparatör 24 Betongarbetare 19 Byggnadshantverkare 17
17 AFS 2005:15 Vibrationer - minimidirektiv ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Överför direktiv 2002/44/EG till svenska föreskrifter AFS 2005:15 Hand- och armvibrationer / Helkroppsvibrationer VIBRATIONER Gäller för verksamheter där någon kan utsättas för vibrationer i arbetet (1 ) Innehåll Planering av arbete Riskbedömning Information och utbildning Medicinsk kontroll
18 Några begrepp Daglig vibrationsexponering A(8) [m/s 2 ] Tidsmedelvärde för accelerationens effektinnehåll under en åttatimmarsperiod. Kallas effektivvärde eller RMS-värde. Insatsvärde Värde för daglig vibrationsexponering, A(8) som innebär krav på insatser från arbetsgivaren om det överskrids. Gränsvärde Värde för daglig vibrationsexponering, A(8) som inte får överskridas. Daglig vibrationsexponering A(8) Insatsvärden Gränsvärden Hand- och armvibrationer 2,5 m/s 2 5 m/s 2 Helkroppsvibrationer 0,5 m/s 2 1,1 m/s 2
19 Daglig vibrationsexponering A(8) [m/s 2 ] = Tidsmedelvärde (RMS-värde) för accelerationens effektinnehåll under en åttatimmarsperiod. Om arbetsdagens längd avviker från 8 timmar korrigeras accelerationens effektivvärde för arbetsdagen enligt följande: Korrektionsfaktor 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Arbetsdagens längd [tim] Exempel: En arbetstagare arbetar 4 tim om dagen och utsätts under den tiden för hand- och armvibrationer med RMS-värdet 5,0 m/s 2. Den dagliga vibrationsexponeringen blir då 0,71 x 5,0 = 3,6 m/s 2.
20 Generella krav Planering av arbetet (3 ) Arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att riskerna till följd av exponering för vibrationer minimeras genom att vibrationerna elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn skall tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa vibrationerna.
21 Generella krav Riskbedömning (4 ) Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma de risker som kan uppkomma till följd av exponering för vibrationer i arbetet. Riskbedömning ska ta hänsyn till: Daglig vibrationsexponering, A(8) Exponeringens nivå, typ och varaktighet Resultat från medicinska kontroller Särskilt känsliga personer Speciella arbetsförhållanden Information från arbetsutrustningens tillverkare
22 Generella krav Uppskattning av exponering (5 ) Riskbedömningen skall innehålla en uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen genomförd av sakkunnig person. Mätningar skall utföras i den omfattning som behövs. Som alternativ till mätning får vibrationernas storlek uppskattas genom observation av förekommande arbetsmoment och hänvisning till relevant information om vibrationsaccelerationen.
23 Två alternativ vid exponeringsuppskattning Uppskattning av vibrationernas storlek genom bedömning Observation av förekommande arbetsmoment Relevant information om sannolik vibrationsnivå hos utrustning under dessa användningsförhållanden Information från utrustningens tillverkare Uppskattning av vibrationernas storlek enligt delar av standard SS-ISO för helkroppsvibrationer SS-EN ISO & -2 för hand- och armvibrationer
24 Informationsbaserad uppskattning Vibrationernas storlek uppskattas från relevant information Tillverkarens deklarerade värden Branschorganisationers sammanställningar Databaser på Internet, t.ex. Umeå universitet Vad läggs i begreppet relevant? Mätriktningar och mätpunkter Användningsförhållanden kontra mätförhållanden Eftersatt underhåll hos maskinen Användningsteknik och utbildning
25 Tillverkarinformation Tillverkarkrav i maskinföreskrifterna AFS 2008:3 Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att risker till följd av vibrationer som orsakas av maskinen minskas till lägsta möjliga nivå. Maskinens accelerationsvärde och mätosäkerheten (K-värdet) skall deklareras och anges i bruksanvisningen. (Gäller både helkropps- och hand- och armvibrationer) Tillverkaren ska informera om kvarstående risker samt om vilka skyddsåtgärder användaren ska vidta.
26 Vektorsumman
27 Accelerationsvärden hand- och armvibrationer Vid användning av tillverkardata behöver man veta hur de angivna värdena är uppmätta. Enligt förskrifterna gäller den s.k. vektorsumman som baseras på mätning i tre riktningar. Om det är oklart hur värdet är uppmätt eller om värdet baseras på mätning i endast en riktning bör angivet värde multipliceras med faktorn 2 innan man använder tabellen. Leverantören kan behöva kontaktas för att få fullständiga uppgifter.
28 Accelerationsvärden hand- och armvibrationer Vid exponeringsbedömning där deklarerade accelerationsvärden används bör K-värdet (osäkerheten) summeras till det deklarerade värdet innan tabellen används. Slagborrmaskin a tabell = a h + K
29 Deklarerade värden - Exempel Slagborrmaskin Cirkelsåg 800W
30 Poängmetod Hand- och arm Acceleration [m/s 2 ] , , , , min 15 min 30 min 1h 2h 3h 4h 5h 6h 8h 10h Daglig exponeringstid
31 Exponeringens varaktighet Verklig användningstid = T 1 + T 2 + T 3 + T 4 + T 5 + T 6 8 Tillverkar- 7 data Uppskattad tid T 1 T 2 T 3 T 4 T 5 T 6 Acceleration [m/s 2 ] RMS-värde Tid [s]
32 Poängmetod Helkropp , , , , , Acceleration [m/s 2 ] 1, , , , , , , , , , , , , , , , min 15 min 30 min 1h 2h 3h 4h 5h 6h 8h 10h 12h Daglig exponeringstid
33 Exponeringsmätningar Hand- och armvibrationer RMS-värde i enlighet med SS-EN ISO och -2 (2001), i tre ortogonala riktningar Vektorsumma (ger ett sammanfattande värde för samtliga tre riktningar) Båda händerna skall utvärderas - Mätningar ofta komplicerade på grund av att maskinen är i rörelse. Operatören byter också ofta maskiner under arbetsdagen. - Svårigheter att placera och fästa mätgivaren (accelerometer). - Flera mätningar krävs för att få representativt resultat.
34 Exponeringsmätningar Helkroppsvibrationer RMS-värde i enlighet med SS-ISO (1997), i tre ortogonala riktningar, inkl. k-faktor för X- och Y- riktning Riktningen med högst värde används - Mätningar enklare än för hand- och armvibrationer. Mätgivaren enkel att placera. - Mätningar kan göras under längre tid upp till hel arbetsdag. - Flera mätningar kan behövas för att få representativt resultat.
35 De två alternativen Mätning - Kunskap & erfarenhet - Tidskrävande - Dyr mätutrustning Uppskattning av daglig vibrationsexponering Information från annan part Informationsbaserad - Grov uppskattning Mätning Nej Relevant - Billigare - Ta vara på andras kunskap Beräkna A(8) m.h.a. storlek och tid Ja
36 Generella krav Riskvärdering (6 ) insatsvärden och gränsvärden exponeringens nivå, typ och varaktighet information från medicinska kontroller information från arbetsutrustningens tillverkare särskilda arbetsförhållanden särskilt känsliga personer risk för olycksfall orsakade av vibrationer exponering för vibrationer utanför arbetstid (inom ramen för verksamheten)
37 Generella krav Information och utbildning (11 ) Information och utbildning av arbetstagare som utsätts för risker p.g.a. vibrationer -Inte kopplat till insats- eller gränsvärden Resultat av riskbedömningar Gräns och insatsvärden Åtgärder Arbetsrutiner Innebörd av hälsorisker i samband med vibrationsexponering Varför och hur man upptäcker och rapporterar tecken på skada Syftet med medicinska kontroller och när de ska erbjudas
38 Villkorade krav Exponeringsvärden (Bilaga 3) Daglig vibrationsexponering A(8) Insatsvärden Gränsvärden Hand- och armvibrationer 2,5 m/s 2 5 m/s 2 Helkroppsvibrationer 0,5 m/s 2 1,1 m/s 2 Åtgärder (10 ) Åtgärder ska anpassas till arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för vibrationer.
39 Villkorade krav Om insatsvärdet överskrids eller om riskvärderingen motiverar det ska åtgärder vidtas, bl.a. (8 ) Alternativ arbetsmetod eller arbetsutrustning Underhållsprogram för arbetsutrustning Tekniska hjälpmedel t.ex. dämpande säten och vibrationsdämpande handtag Information och utbildning angående användningssätt Begränsning av exponeringstid... Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan som beskriver vad, när och ansvarig.
40 Villkorade krav Vibrationsexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena (9 ) Om gränsvärdet har överskridits skall arbetsgivaren: vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen, utreda orsakerna till överskridandet, se till att ytterligare överskridande undviks.
41 Villkorade krav Medicinska kontroller ska erbjudas (12 ) Om vibrationsexponeringen överskrider insatsvärdet Då det finns skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå även om insatsvärdet inte överskrids Tandvårds- eller fotvårdspersonal Bilmekaniker och nitare Om tecken på skada upptäcks vid undersökning Erbjud medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på liknande sätt
42 Exempel på åtgärder Vad kan arbetsgivaren göra? Hand- och armvibrationer Byta ut gamla högvibrerande maskiner mot nya med lägre vibrationer. Undersöka om annan metod som ger lägre vibrationsexponering kan användas. Välja rätt maskin för det arbete som ska utföras. Kan exempelvis fristående maskiner användas? Underhålla maskinerna. Komplettera maskinerna med vibrationsdämpande handtag eller stativ. Om möjligt införa arbetsrotation. Informera och utbilda arbetstagarna i att använda maskinerna på rätt sätt.
43 Exempel på åtgärder Hand- och armvibrationer Vad kan arbetstagaren göra? Inte använda mer kraft än vad arbetet kräver, låt maskinen göra jobbet Aldrig hålla i mutterhylsa, slagmejsel eller borr under själva arbetet. Följa de instruktioner som finns för maskinen. Arbeta i naturliga kroppsställningar. Inte köra maskiner på tomgång eller vid egensvängningar i onödan. Byta ut slitna slipskivor i tid. Se till att hålla händer varma och torra, undvik om möjligt kalla maskiner. Se till att tryckluftsdrivna maskiner inte blåser kalluft på kroppen.
44 Exempel på åtgärder Vad kan arbetsgivaren göra? Beakta vibrationsproblematiken vid inköp av nya maskiner. Byta ut förarstolen mot ny med bättre vibrationsdämpning. Se till att rätt maskin används för det arbete som ska utföras. Underhålla maskinerna vibrationsdämpande delar i hjulupphängning, hytter och stolar. Se till att rätt däck används för den terräng maskinen arbetar i. Se till att underlaget som arbetsmaskiner körs på är så jämnt som möjligt. Om möjligt införa arbetsrotation. Helkroppsvibrationer Informera och utbilda arbetstagarna i att använda maskinerna på rätt sätt.
45 Exempel på åtgärder Vad kan arbetstagaren göra? Inte köra maskiner på tomgång i onödan. Utföra arbetet i naturlig arbetsställning. Välja rätt maskin för det arbete som ska utföras. Ta regelbundna pauser. Köra lugnt och varsamt. Helkroppsvibrationer Följa de instruktioner som finns för maskinen. Undvika att arbeta vid varvtal där egensvängningar förekommer. Undvika där det är möjligt att köra på underlag som ger kraftiga vibrationer. Ställa in förarstolen så att den ger rätt dämpning.
46 Arbete med skotare Z-riktning Stol På golv
47 Exempel på vibrationer hos handhållna maskiner Insatsvärde 2,5 8 tim 2 tim 30 min 13 min 7,5 min 4,8 min 3,3 min 2,5 min Gränsvärdet 5 m/s 2 uppnås efter 4 ggr så lång tid
48 Exempel på vibrationer hos handhållna maskiner Insatsvärde 2,5 8 tim 2 tim 30 min 13 min 7,5 min 4,8 min 3,3 min 2,5 min Gränsvärdet 5 m/s 2 uppnås efter 4 ggr så lång tid
49 Exempel på vibrationer hos handhållna maskiner 2,5 Insatsvärde 8 tim 2 tim 30 min 13 min 7,5 min 4,8 min 3,3 min 2,5 min Gränsvärdet 5 m/s 2 uppnås efter 4 ggr så lång tid
50 Relation mellan styrka och tid Hand- och armvibrationer Hur lång tid kan man utsättas för en viss acceleration innan man uppnår insats- resp. och gränsvärde? 45,0 40,0 35,0 Exempel: Vid accelerationen 10 m/s 2 uppnås insatsvärdet efter 30 min och gränsvärdet efter 2 timmar Acceleration [m/s 2 ] 30,0 25,0 20,0 15,0 Insatsvärde 2,5 m/s2 Gränsvärde 5,0 m/s2 10,0 5,0 0,0 8 tim 4 tim 2 tim 1 tim 30 min 15 min 7,5 min Exponeringstid per 8-timmarspass
51 Exempel på mätresultat från AV mätprojekt Bilning (19 mätningar) Acceleration [m/s 2 ] Tid till insatsvärde Tid till gränsvärde min- 2 tim 21 min 8 tim
52 Exempel på helkroppsvibrationer hos olika maskiner Insatsvärde 0,5 8 5,5 3,1 2 1,4 1 tim min Gränsvärdet 1,1 m/s 2 uppnås efter ca 4,8 ggr så lång tid
53 Exempel på helkroppsvibrationer hos olika maskiner Insatsvärde 0,5 8 5,5 3,1 2 1,4 1 tim min Gränsvärdet 1,1 m/s 2 uppnås efter ca 4,8 ggr så lång tid
54 Exempel på helkroppsvibrationer hos olika maskiner Insatsvärde 0,5 8 5,5 3,1 2 1,4 1 tim min Gränsvärdet 1,1 m/s 2 uppnås efter ca 4,8 ggr så lång tid
55 Relation mellan styrka och tid Helkroppsvibrationer Hur lång tid kan man utsättas för en viss acceleration innan man uppnår insats- resp. och gränsvärde? 7,0 Acceleration [m/s 2 ] 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Exempel: Vid accelerationen 1,5 m/s 2 uppnås insatsvärdet efter knappt 1 tim och gränsvärdet efter drygt 4 tim. 8 tim 4 tim 2 tim 1 tim 30 min 15 min Exponeringstid per 8-timmarspass Insatsvärde 0,5 m/s2 Gränsvärde 1,1 m/s2
56 Mer information Temasida vibrationer
57 Tack för uppmärksamheten!
Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson
Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående
Minska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare
Minska vibrationerna i jobbet Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare Minska vibrationerna i arbetet Arbetsmiljöverket inspekterar många arbetsplatser som har problem med vibrationer. För
Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer
Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena
Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5
Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5 Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs för det utförda arbetet
Vibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Vibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Hand- och armvibrationer
Bilaga 1 Hand- och armvibrationer 1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering Uppskattningen av exponering för hand- och armvibrationer grundar sig på den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ
Center for Vibration Comfort. www.cvk.se
Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Planera. Bedöm. Åtgärda
Planera Bedöm Åtgärda Vad är helkroppsvibrationer? Helkroppsvibrationer uppstår när man sitter, står eller ligger på olika typer av vibrerande underlag. Kör du entreprenadmaskin tillhör du en yrkesgrupp
Riskbedömning - vibrationer
Riskbedömning - vibrationer Marie Lewné Pernilla Wiebert Jouni Surakka Yrkeshygieniker på CAMM 2019-05-07 1 Programmet 1. Välkommen 2. Vägen framåt tillsammans förebygger vi vibrationsskador 3. Regler
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm
Vibrationer Peter Berg, yrkeshygieniker Helkropp Universitetssjukhuset Örebro Hand- arm Vibrationer, historik ~1913 rapporterades om muskeltrötthet och vita fingrar bland arbetare i italienska marmorgruvor
Riskmanagement vibrationer
Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många
VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda till och med 29 september 2015) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer
Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan
Hög och långvarig exponering för vibrationer kan ha påverkan på hälsan Sedan 6 juli 2005 gäller direktiv 2002/44/EG från den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
Helkropps vibrationer
Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-456-7 ISSN 1650-3163
VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER
VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER Författare Jimmy Diamandopoulos Ingemansson Technology AB Jonas Larsson Lars Landström För mera information
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:15 VIBRATIONER VIBRATIONER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-456-7 ISSN 1650-3163
Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer
Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer Kramkraft Matningskraft Arbetsriktning Materialegenskaper Massa i maskin och operatör Verktygsegenskaper Isoleringsåtgärder Underhåll Servicetillgänglighet
Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika
1 Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika uttryck så som amplitud och frekvens där amplituden
Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering
Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 23/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Hand- armvibrationer vid rengöring med högtryckspruta av hönsstall Utförd: 2015-11-03 Jakob B Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2015-12-14
Riskbedömning Vibration:... 7 Planering av arbetet... 7
AFS 2005:15 Innehll AFS 2005:15... 1 Sammanfattning... 2 Mätning av vibrationsexponering... 3 Mätinstrument... 3 Beskrivning av mätningen... 3 Resultat... 4 Vibrationsniv... 4 Hand- armvibration... 4 Helkroppsvibration...
Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016
Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16
Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil
Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkropps- och handarm vibrationer).
Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden
Vägen framåt vad gäller vibrationsskador De arbets- och miljömedicinska klinikernas syn och åtaganden Catarina Nordander a, Richard Davidsson a, Marie Lewné b, Maria Albin b a b Centrum för arbets- och
RAPPORT SLO-847 PM 53521/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden
RAPPORT SLO-87 PM 321/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden SMP Svensk Maskinprovning AB Provning, Alnarp december 200 PM 321/03 Sammanfattning SMP Svensk Maskinprovning har
AFS 2005:16 Buller
AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 23/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Riskbedömning och medicinska kontroller för vibrationer vid en rivningsfirma i Skåne Lisa Hård Underläkare Karin Wilander Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin
SLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)
SLUTRAPPORT Projekttitel Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib) Dnr Projektledare Hans Pettersson Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002L0044 SV 11.12.2008 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/44/EG av den
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 177, 06/07/2002 s L0044
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet
Vibrationer och hälsah
Vibrationer och hälsah Förekomst 350 000 exponerade för handhållna vibrationer, 35 000 under minst 25% av arbetstiden (SCBs( arbetsmiljöstatistik 2007) 34-64% vita fingrar bland skogsarbetare Lars-Gunnar
Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013
2013 Exponering för helkroppsvibrationer Västerås Lokaltrafik 2013 av Niclas Sparreskog Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2012/13. Handledare Håkan Löfstedt Arbets- och miljömedicinska
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto
ARBETSRAPPORT. Vibrationsmätningar på provbana PONSSE ELK. Petrus Jönsson & Claes Löfroth FRÅN SKOGFORSK NR 636 2007
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 636 2007 Vibrationsmätningar på provbana PONSSE ELK Petrus Jönsson & Claes Löfroth Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 18 86
SVETSNING inte bara kemisk exponering
SVETSNING inte bara kemisk exponering Jouni Surakka Jonathan Lyström Yrkeshygieniker Läkare Seminarium om svetsning 19 jan 2018, CAMM Skyddsutrustning - ett måste!! Svetsarens skiftande riskpanorama Ljusbågen,
Operatörstolen. Pak-Yue Wu Anna Ågren
Operatörstolen Pak-Yue Wu Anna Ågren MF2011 Systems engineering School of Industrial Engineering and Management March 2009 Sammanfattning Stolen i skotaren är en väldig viktig del då det är den som operatören
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
6.7.2002 L 177/13 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/44/EG av den 25 juni2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens
Istvan Balogh, AMM Lund
Handledning d för riskbedömning Istvan Balogh, AMM Lund Att värdera vibrationsexponering. Hur hittar jag vibrationsdata? CE-märkning kontra fältmätning. Stegen i riskbedömning. Grupparbeten Riskbedömning
Checklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
Vibrationer i arbetet
Arbetarskyddsanvisningar och guider 43 Vibrationer i arbetet ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN Tammerfors 2007 Översättning: Carola Rönnberg, arbetarskyddsdistriktens svenska samarbetsgrupp Samma ISBN 978-952-479-052-9
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer
Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och
Mätning av bullerexponering
Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande
Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Janez Marinko Arbetsmiljöverket www.av.se Radon risk för ohälsa? Innebär exponering för radon risk för ohälsa? JA! Var finns radon? ÖVERALLT! Hur vet
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå
Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå Varför variabilitet? Exponering är aldrig konstant över tid.
Enkla åtgärder för att minska vibrationsnivåer i jordbrukstraktorer
SLUTRAPPORT SLO-927 Enkla åtgärder för att minska vibrationsnivåer i jordbrukstraktorer Niklas Adolfsson, JTI 3 Inledning Sedan Arbetsmiljöverkets föreskrift om vibrationer kom (AFS 2005:15), har inte
Buller och hörselskydd
Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De
Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne
Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär
AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vad behöver vi göra? AFS 2016:3 Vilka branscher är intressanta Mätförfarandet Vad gör vi nu? 1 Källa SNRV AFS 2016:3 2 Induced electric field [V/m,peak] Ska skydda arbetstagarna
Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg.
Kartläggning av handhållna vibrerande verktyg samt individuella riskbedömningar på verkstadsarbetarna som använder dessa verktyg. Författare: Eva Juhlin Handledare: Ulf Flodin, Yrkes- och miljömedicinskt
Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.
1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef
Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor
Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för
Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande
HAVS Ombord SARAH AF UHR JOHAN HOLM. En studie av hand- och armvibrations syndrom och dess förebyggande åtgärder
HAVS Ombord En studie av hand- och armvibrations syndrom och dess förebyggande åtgärder Examensarbete inom Sjökaptensprogrammet SARAH AF UHR JOHAN HOLM Institutionen för sjöfart och marin teknik CHALMERS
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.
Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?
CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både
EXAMENSARBETE. Metod för riskbedömning avseende handoch armvibrationer - Vid Scania CV AB. Malin Olsson Civilingenjörsexamen Teknisk design
EXAMENSARBETE Metod för riskbedömning avseende handoch armvibrationer - Vid Scania CV AB Malin Olsson 2014 Civilingenjörsexamen Teknisk design Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m 1 !! Risk för fall Fall vid arbete på ställning Fall från stege Fall i gropar eller schakt utan skydd Fall genom skivmaterial e d
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
CHECKLISTA FÖR LASER
CHECKLISTA FÖR LASER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Syftet med denna checklista är att uppmärksamma om det finns risk för skador på arbetstagares ögon och hud av artificiell optisk strålning (i detta fall
MANUAL FÖR MEDICINSK KONTROLL AV
MANUAL FÖR MEDICINSK KONTROLL AV HAND-ARM VIBRATIONER Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2006/2007 Tord Ekbom Specialist i allmänmedicin Feelgood Företagshälsovård
Arbetsmiljö vid stubbskörd. Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare
Arbetsmiljö vid stubbskörd Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare I kommande bilder visas vanliga arbetssituationer i samband med stubbskörd. Till bilderna lyfts frågeställningar för
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
DEN VITA DÖDEN. REPORTAGE Vibrationer
REPORTAGE Vibrationer DEN VITA DÖDEN 400 000 SVENSKAR I DUSSINTALS YRKESGRUPPER UTSÄTTS FÖR DET DAGLIGEN, MEN MEST UTSATTA ÄR ANSTÄLLDA INOM BYGGBRANSCHEN. DÄR SMYGER VIBRATIONSSKADORNA SAKTA PÅ DIG OCH
A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten
A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011
ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20
Marknadskontroll av handhållna vibrerande maskiner kontroll av bruksanvisningar
2013-03-08 RET 2011/100940 1 (7) Enheten för teknik Stefan Nygård, 010-730 9859 arbetsmiljoverket@av.se Marknadskontroll av handhållna vibrerande maskiner kontroll av bruksanvisningar Postadress: 112 79
Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) Arbetsmiljöfaktorer i
1 För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
Cargolog Impact Recorder System
Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader
Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:
TEKNISK ANVISNING LKT 1520.520.004 1 12 Beroende till/från annat dokument Ersatt av Leverantör Arbetsprocess Drift-och underhåll, projektering, inköp Nyckelord Anvisning, instruktion Leverantörens dokumentnummer
FÄLTMÄTINSTRUKTION VIBRATIONSMÄTARE SVAN 948
1(8) A. Introduktion Svan 948 är en liten bärbar och robust digital 4-kanalig ljud- och vibrationsanalysator som kan användas för mätning och lagring av både ljud och vibrationer över tid. Instrumentet
EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för