Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Transkript

1 Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen

2 Direktiv för arbetarskydd mot buller och vibrationer Vid tillverkning av kvalitetsverktyg för ytbearbetning och för kapning inriktar sig PFERD på de grundläggande kraven för arbetarens säkerhet, hälsa och ekologi. Som förstklassig tillverkare är det vårt mål, att vidareutveckla verktyg och tillverkningsprocesser ergonomiskt och ekologiskt för användaren. Vi ser det som vår uppgift, att uttömmande informera användare av PFERDverktyg om nya rön och möjlighetereter för skydd av hälsa och säkerhet. Många lagar, förordningar och föreskrifter reglerar arbetarskydd, häsla och säkerhet på arbetsplatsen. Arbetarskyddet omfattar alla åtgärder, som bidrar till att skydda människornas liv och hälsa i arbetet, att bevara deras arbetskraft och att utforma arbetet skonsamt för människan. Hit hör även att förebygga arbetsolyckor, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade hälsorisker. Staten är ansvarig för den lagliga utformningen av arbetarskyddet. Staten är i sin lagstiftning beroende av den europeiska unionen (EU). Den europeiska unionen harmoniserar arbetarskyddets bestämmelser för medlemsstaterna och har skapat omfattande grundvalar och aktiviteter för hälsoskyddet på arbetsplatsen. EU:s direktiv för arbetarskydd är bindande för alla medlemsstater och måste tillämpas av dem. Den europeiska unionens (EU) direktiv för arbetarskydd I EU har minimikrav för skydd av anställda mot buller (2003/10/EG) och vibrationer (2002/44/EG) fastställts. Successivt har dessa krav förverkligats i nationella lagar i medlemsstaterna. För Sverige gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna, sammanfattat i AFS 2005:16 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningar av föreskrifterna, sammanfattat i AFS 2005:15 (AFS = Arbetsmiljöverkets Författningssamling). 2

3 Bullerexponering kan skada vår hälsa Buller är oönskat ljud (t ex maskinbuller, ton, knall, hög musik, störande prat), som kan medföra hörsel- eller häsloskador. Nedsatt hörsel p g a buller toppar statistiken f.ö r yrkessjukdomar. Kraftigt buller på arbetsplatsen kan skada de anställdas hörsel. I Tyskland t. ex. är ca 5 miljoner arbetstagare utsatta för buller med risk för hörselskador. Ytteröra Nerv Hörselgång Hammare Snäcka Trumhinna Städ och stigbygel Så fungerar örat Vår hörsel är baserad på en fascinerande mekanism: Varje ljud består av svängningar. Dessa överförs som vågor genom luften och upptas och bearbetas av vårt öra. Vi hör. Örat leder ljudvågarna genom hörselgången mot trumhinnan, som sätts i svängningar. Svängningarna överförs via hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) till vätskan i hörselsnäckan, det egentliga hörselorganet. På denna vätska bildas vågor, liknande de som uppstår, när man kastar en sten i vatten. Så fortplantas svängningarna till innerörat. Innerörat är försett med fina sinneshår (hårceller). Dessa omvandlar i slutet av kedjan den mekaniska svängningen till elektriska impulser. Via hörselnerven vidarebefordras dessa till hjärnan och där uppstår den egentliga hörseln. 3

4 Ökat bullerskydd på arbetsplatsen föreskrivs Hälsorisker p g a hög bullerexponering Vid hög bullerbelastning, vid hög musik eller vid högt trafikbuller trycks hårcellerna ner. De vidarebefordrar ljudet sedan sämre ända tills de har rest sig igen. En explosionsknall eller varaktigt buller under många år på arbetsplatsen kan knäcka dem helt eller bryta av dem. Följden blir en hörselförlust, som inte går att åtgärda, då ingen återväxt av hårcellerna sker. Hörseln är en av vår hjärnas viktigaste sinnen, besvärande buller verkar distraherande. Koncentrationsförlust och trötthet, minskad arbetsprestation p g a ökad påkänning av organismen, bristande koncentration, uppmärksamhet och störningar vid samtal blir följden av detta. Att bota nedsatt hörsel är inte möjligt; även med hörselapparater kan bara en begränsad förbättring erhållas. Därför är det viktigt, att skydda sig mot buller. Direktiv och insatsvärden När man mäter ljudnivån, används ett filter, som simulerar hörselns egenskaper. Detta filter betecknas som A-filter. Ljud mäts vanligtvis i decibel = db(a). I februari 2003 publicerade det europeiska parlamentet och det europeiska rådet EG-direktivet 2003/10/EG. Detta direktiv reglerar, i vilken utsträckning arbetstagare får utsättas för buller. Som redan betonats i det tidigare direktivet betonas även i det nya direktivet framför allt skyldigheten att tekniskt minska buller. I de svenska föreskrifterna av detta direktiv i buller- och vibrationsarbetarskyddsförordningen skiljer man mellan två värden för den dagliga exponeringsnivån: Det undre insatsvärdet på 80 db(a) samt det övre insatsvärdet på 85 db(a). Om dessa värden uppnås resp överskrides krävs åtgärder, som återfinns i tabellen Preventiva åtgärder i överblick på sidan 5. 4

5 Preventiva åtgärder mot buller Preventiva åtgärder När det undre insatsvärdet överskrides måste hörselskydd ställas till arbetstagarens förfogande. Att använda det föreskrivs dock först när det övre insatsvärdet uppnås eller överskrides. Till arbetstagarens plikter hör att använda hörselskydd i bullriga miljöer, som extra måste uppmärkas som sådana. Maskiner utgör de huvudsakliga bullerkällorna på arbetsplatsen. I det avseendet är kravet på bullerminskning vid källan, dvs vid de maskiner som används, en väsentlig faktor när det gäller bullerminskning. Ljudnivå (db) Ljud(trycks)nivåer mäts i den linjära fysikaliska tryckenheten Pascal. Det mänskliga örat kan registrera ljud i ett så stort ljudområde som man nästan inte kan föreställa sig. För att här kunna operera med bättre överskådliga mindre siffervärden, anges intensiteterna från ljudhändelserna i decibel (db). Vid decibel handlar det om en logaritmisk storhet. Även den mänskliga hörseln har en nästan logaritmisk känslighet. Detta medför, att en 10 db högre ljudnivå uppfattas som dubbelt så hög. En fördubbling av hörselrisken sker redan vid en 3 db högre nivå. Exempel på ljudnivåer µpa db(a) Preventiva åtgärder i överblick Undre/övre insatsvärden (L E, 8h ) > 80 db (A) > 85 db (A) Informations- och utbildningsplikt om risker med buller Hörselskydd skall ställas till förfogande Krav på förebyggande audiologisk undersökning, om värdering och mätning tyder på en hälsorisk Erbjuda hörselundersökning av läkare eller annan person på läkares ansvar Skyldighet att använda hörselskydd Åtgärder skall vidtagas för minskning av bullerexponering Uppmärkning av bullerområde Avgränsning resp tillträdesbegränsning, såvida tekniskt möjligt och befogat p g a risken för bullerexponering Abeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå (> 80 db(a)) Källa: Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 2005:16 (> 85dB(A)) där det kan vara > 80 db(a) Som förstklassig tillverkare av handhållna verktyg och verktyg för handhållna maskiner arbetar PFERD ständigt med utveckling av bullerreducerade verktyg och föredrar i den egna tillverkningen helst bullerfria maskiner och arbetsmetoder. 5

6 Vibrationsexponering kan vålla skador för vår hälsa Vibrationer som överförs från utrustning som hålls, styrs eller stöds av hand eller arm och medför risker för ohälsa och olycksfall, särskil kärlskador, skelett-/ ledskador eller nerv- och muskelrelaterade skador. Vibrationers påverkan på den mänskliga kroppen Vibrationernas påverkan undersöks med målet, att lägga grunden för gränsvärden, som garanterar att hälsoskyddet uppfylls. Den negativa inverkan på prestationsförmågan och hälsotillståndet genom svängningar, isolerat eller i kombination med buller, är också föremål för humanexperimentella undersökningar. Till dessa står högmodernt utrustade laboratorier till förfogande. Hälsoeffekterna av vibrationsexponering är avhängigt av överföringssättet (t ex fötter, bak, händer) till människans kropp, omfattningen av vibrationsexponeringen och en daglig upprepning under många år. Skillnaderna är följande: n Helkroppsvibrationer Vibrationsexponering via fötterna (stående) eller baken (sittande) t ex från fordon, jordbruksmaskiner, gaffeltruckar, traktorer osv. n Hand- och armvibrationer Vibrationsexponering via händerna t ex från handhållna och handförda vibrerande verktyg, apparater, maskiner eller arbetsstycken samt möjligtvis av manöverelement på mobila och stationära maskiner. Hälsorisker vid hög vibrationsbelastning Effekten av vibrationer är avhängigt av frekvens, intensitet och riktning. Den lågfrekventa andelen leder till muskel- och skelettsjukdomar (ledskador). De högfrekventa andelarna skadar det autonoma kärl- och nervsystemet (blodcirkulationsstörningar i fingrarna och händerna leder till känslolöshet och förlust av gripstyrka). Redan ringa vibrationsexponering kan förorsaka besvär och minskad produktivitet. 6

7 Ökat vibrationsskydd föreskrivs på arbetsplatsen Föreskrifter och insatsvärden I juni 2002 publicerade det europeiska parlament EG-direktivet 2002/44/EG. Det omfattar minimikrav till skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska effekter (vibrationer). Direktivet har ett insats- och gränsvärde. Enligt denna förordning är arbetsgivaren skyldig, att bl a fastställa vibrationsexponeringen på arbetsplatsen. Arbetsplatser, där ständigt vibrationsexponering uppträder i form av hand- och armvibrationer eller helkroppsvibrationer, skall bedömas som riskarbetsplatser. Till att börja med skall varaktigeheten och omfattningen av vibrationsexponeringen fastställas. Inom en representativ arbetsdag skall den s.k. dagliga vibrationsexponeringen fastställas. Överallt, där arbete sker med vibrerande verktyg eller maskiner, måste de nya direktiven beaktas. Av arbetsgivaren krävs, att han känner till vibrationsexponeringen för sina medarbetare, fastställer och - om så erfordras inleder åtgärder för att minska dessa. Insats- och gränsvärden Exponerings- och gränsvärden för vibrationer Hand- och armvibrationer Daglig vibrationsexponering A(8) Helkroppsvibrationer Daglig vibrationsexponering A(8) Insatsvärde A(8) = 2,5 m/s² A(8) = 0,5 m/s² Gränsvärde A(8) = 5,0 m/s² A(8) = 1,1 m/s² Källa: Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 2005:15 Preventiva åtgärder Om insatsvärdet på 2,5 m/s² vid hand- och armvibrationer överskrides, så är arbetsgivaren skyldig, att upprätta en särskild handlingsplan, där det anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Om gränsvärdet på 5,0 m/s² vid hand- och armvibrationer uppnås är det inte tillåtet att fortsätta det vibrationsexponerande arbetet. Samma sak gäller för helkroppsvibrationer (se tabell). 7

8 Riktlinjer för vibrationsskydd Vid uppnått insatsvärde skall bl. a. följande åtgärder beaktas: n Utreda orsakerna samt vidtaga tekniska och/eller organisatoriska åtgärder så att vibrationsexponeringen minimeras. Vid uppnått gränsvärde skall arbetsgivaren: n Vidtaga omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen så att den ligger under det överskridna gränsvärdet. n Val av arbetsutrustning, med lämplig ergonomisk utformning, som ger så liten vibrationspåverkan som möjligt med tanke på det arbete som skall utföras. n Tillgång till tekniska hjälpmedel som minsar risken för vibrationsskador, t. ex. handtag som dämpar vibrationer som överförs till hand och arm. n Information och utbildning så att arbetsplatsutrustning används på ett riktigt och säkert sätt, för att minska vibrationsexponeringen. PFERDERGONOMICS erbjuder lösningar för n Minskade vibrationer n Reducerat buller Som förstklassig tillverkare av handhållna verktyg och verktyg för handhållna maskiner är PFERD medveten om ansvaret. Våra tekniska kundrådgivares mångåriga erfarenhet och vår direkta kontakt med användarna på plats bidrar till att vi satsar allt vid utveckling och tillverkning. Detta för att minimera den vibrationspåverkan som uppstår vid användning av PFERD-verktygen. PFERD står till Ert förfogande för ytterligare rådgivning. Hör gärna av Er till oss. ERGOSCAN Har Ni frågor om ergonomisk påverkan på Er arbetsplats? PFERD s erfarna säljare rådgör gärna med Er. n Utreda orsakerna till att gränsvärdet överskridits. n Vidtaga sådana åtgärder att gränsvärdet inte överskrids i fortsätningen. Ytterligare informationer och stöd kan också erhållas från Arbetsmiljöverket. Till grund för uppgifterna i denna broschyr ligger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, samlat i AFS 2005: /2010 Med förbehåll för tekniska ändringar. Tryckt i Tyskland. n Minskad stoftbelastning n Optimerad haptik vid arbetet. Den tekniska kundrådgivningen från PFERD genomför på förfrågan mätningar av buller- och vibrationspåverkan enligt nationella och internationella normer på plats hos Er. Ytterligare information och lämpliga verktyg återfinns i prospektet PFERDERGONOMICS Människan står i centrum. 8 PFERD-VSM AB Dalénum 37 Dalénum Hus Lidingö Tel (0) Fax (0) Kvalitetssystemet för PFERD är certifierat enligt EN ISO 9001.