Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Transkript

1 Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1

2 För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: ljoarbete/checklista/branschchecklistor/checklista_mobila%20maskiner.pdf Almqvist, R., Gellerstedt, S., m fl(2007) Ergonomisk checklista för skogsmaskiner. Sveriges Lantbruksuniversitet. Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm. Arbetsrapport 2011:3. Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi En redovisning av fallstudier, Arbetsrapport 2010:11. Arbetsmiljö vid service- och reparation av skogsbränslemaskiner 2013:18 Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) AFS 2008:3 Maskiner AFS 2005:16 Buller AFS 2005:15 Vibrationer AFS 2009:02 Arbetsplatsensutformning AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden 2

3 När en utveckling av ett ekipage ska skeär det viktigt att fundera över hur arbetsmiljön kommer att bli för föraren. Dels arbetsförhållandena är i samband med ordinarie produktion, såsom stubbskörd och förflyttning, eller sönderdelning inklusive transport. Men även vilka arbetsförhållanden som kan uppstå i samband med service och reparationer. För att främja god arbetsmiljö är det bra att tänka i olika steg för att minimera riskerna. 1. Välj om möjligt utrustning som ger bäst arbetsmiljöförhållanden och som inte har några inbyggda risker. Till exempel en förarstol som lätt kan anpassas efter olika förares kroppsstorlek. Ett annat exempel är val av reglage som ger bekväm körställning. Ett tredje exempel är att välja sönderdelningsutrustning med låg ljudnivå och låga vibrationer. 2. Skärma av riskkällan för att minska påverkan på föraren. Ett exempel är att isolera runt motorn till sönderdelningsaggregat och/eller basmaskinen för att minska spridning av ljud 3. Skärma av föraren från riskkällan. Till exempel är det bra med en välisolerad hytt för att utestänga ljud, kyla, värme och damm. 4. Använd personlig skyddsutrustning. Om inget av ovanstående går att göra behöver föraren skydda sig med personlig skyddsutrustning, såsom hörselskydd vid höga ljudnivåer. 3

4 Börja med att fundera över hur förarens vardag kommer att se ut vidanvändning av det utvecklade ekipaget. Hur kan ekipaget anpassas för att få bra arbetsställningar, låga ljud-, vibrations- och dammnivåer, behagligt klimat och låg risk för olycksfall. Till exempel ger körning på dåliga basvägar stor påfrestning på föraren i form av slag och stötar. En minskning av arbetsmiljörisker förutsätter att ekipaget är funktionsdugligt med bra arbetsmiljö för samtliga moment. Var ska arbetet utföras? Kommer det ske ute i bestånd, vid bilväg, upplagute i skogen, på tillfällig eller permanent terminal. Kommer det vara olika förare? Flera förare förutsätteratt justering av stol och reglage kan göras enkelt. Även andra inställningar av ekipaget samt förvaring av bränsle, tillbehör osv behöver planeras och kommuniceras. Om det är flera förare ökar kravet på gemensamma rutiner på daglig tillsyn och större tillsyn. I kommande bilder beskrivs olika arbetsmiljöaspekter som du behöver beakta vid utveckling av ekipage. Dock kommer inte grundläggande konstruktion av ekipage att behandlas, även om det är av betydelse. Till exempel påverkar såväl val av däck som chassi förarens komfort. Det går även att läsa mer om rekommendationer i Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS). AFS 2008:3 Maskiner, AFS 2005:16 Buller, AFS 2005:15 Vibrationer, AFS 2009:02 Arbetsplatsensutformning, AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden 4

5 Det är viktigt att ha halksäkra fotsteg och plattformar, samt lämpligsteghöjd och lutning på trappa för att minska risken för halka och fall. Även lämpligt utformade handtag ger förutsättningar för säker förflyttning på maskinen. Trappan ska vara funktionsduglig så att föraren inte hoppar ner från maskinen vilket medför stor belastning på knän och fötter, samt risk för vrickningar. Hyttdörrar öppnasutåt vilket medför en risk för att föraren ska få slag av dörren, trilla ner, och få felaktig arbetsställning. Med en bra plats att stå på vid in-och urpassage till hytten minskas dessa risker. Fall är en av de vanligast förekommande olycksfallsriskerna enligt tillgänglig statistik. 5

6 Hytten bör vara placeradså att föraren lätt kan ta sig in och ur hytten, har bra sikt över arbetsområdet, och att påverkan av vibrationer minimeras. Genom att använda sig av olika konstruktioner för montering av hytt på ekipaget kan vibrationer minskas, t ex upphängning och bra stötdämpning. Genom att montera hytt på vändskiva ges förutsättningarför att få bättre arbetsställning. Hyttens placering i relation till kranen påverkar siktförhållandena. Utrymmet i hyttanska vara så stort att förare av olika storlek ska kunna få en bra individuell anpassning av förarstol. I sittande ställning ska föraren ha utrymme att kunna röra på fötterna. Utrymme ska finnas så att förarstolen ska kunna roteras utan att slå i. Föraren ska kunna stå upp, samt gå i och ur maskinen utan att ofrivilligt vidröra reglage. Nivellering så att föraren alltid sitter horisontelltkan göras genom att horisontera hytten eller förarstolen. 6

7 Förarenska kunna sitta rakt med stöd för armar, rygg, huvud och lår. Samt ha utrymme för att kunna röra på fötterna. Armstöd ska kunna användas vid manövrering. Inställningar ska kunna göras individuellt utifrån kroppsstorlek och föraren ska kunna ändra arbetsställning vid behov. Förarstolen ska vara konstruerad så att helkroppsvibrationer minimeras. Reglagens funktioner ska följa standard. De reglage som används mycketska vara inom bekväm räckvidd. Föraren ska ha bra sikt över arbetsområdet sittandes bekvämt i förarstolen. Risken för bländning kan minskas med solfilm, solgardiner eller dylikt. Vid arbete i skymningsamt mörker krävs bra belysning som lyser upp arbetsområdet, samt omgivningen. Hytten skavara isolerad för att kunna geett bra hyttklimat både gällande temperatur och ljud. Luftkonditionering ger bra hyttklimat. 7

8 Tänkbåde på förflyttning i terräng och på väg. Stötar och slag förekommer, med en brafjädring, upphängning, hyttkonstruktion, och ändamålsenlig förarstol kan påverkan på föraren minimeras. Med horisontering av hytt eller stol kan föraren undvika lutande arbestställning i lutande terräng. Utformning av drivning med hjul eller band påverkar framkomlighet och möjlighet till att köra mjukt. Kameror i olika positioner kan underlätta sikten och minska risken för olyckor, samt öka möjligheterna för mjuk körning. Arbetsmiljöriskerna vid transport mellan olika objekt skiljer sig åt beroende på om ekipaget körspåvägellerom dettralias. Ärekipagetanpassatförattkunnaköraspåväg? Hastighet, styrförmåga, markkontakt, osv. Kanlastningpåtrailer skepåettsäkertochenkeltsätt? 8

9 Det finnsstor risk för atthalka, fastna och ramla vid dagligtillsyn om servicepunkter är olämpligt placerade. Helst ska service och reparationspunkter vara åtkomliga från marken, för att minska risken för fallolyckor. Om punkterna är högre upp ska trappstege alternativt serviceplattform kunna användas. Även vid andra moment som innebär förflyttning på maskinen har denna risk. Åtkomlighetenska vara så att risk för kläm-och skärskador minimeras. Föraren kan räkna med att 8-10 % av arbetstiden går åt till enklare service på maskinen, som oljebyte och smörjning av smörjnipplar mm.. Handskarska kunna användas för att skydda händerna mot exponering av oljor, skärskador samt kyla. Hantering av olja ska kunna utföras med handskar, uppsamlingskärl ska få plats och påfyllning ska kunna utföras med bra arbetsställning. Service och reparationsarbete ska kunna utföras utan att tunga skyddsplåtar måste monteras bort och flyttas för hand. Det är viktigt att använda rätt verktyg för att minska olycksfallsrisker och minska den fysiska belastningen för föraren. 9

10 Det är viktigt att manualer är tydliga och skrivna med ett språk som föraren förstår så att service och reparationer utförs säkert. Kontrollera att ekipaget har de besiktningar som krävs, samt när återkommande besiktningar behöver utföras. Kontrollera att ekipaget uppfyller kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Främst är följande aktuella: AFS 2008:3 Maskiner, AFS 2005:16 Buller, AFS 2005:15 Vibrationer, AFS2009:02 Arbetsplatsensutformning, AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden. Information och varningar på maskinen bör företrädesvis tillhandahållas genom lättförståeliga symboler eller piktogram. AFS 2008:3 Maskiner Gör en bedömning av riskkällorna för brand och förse ekipaget med lämplig brandskyddsutrustning om så behövs. 10

11 11