Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.
|
|
- Sven-Erik Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro
2 2 (15) Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år vid Örebro universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Arbetet har utförts vid Örnsköldsviks företagshälsovård i Örnsköldsvik. Handledare vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvall Verksamhetschef, överläkare Thor Nilsson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Yrkes- och miljömedicinska kliniken och Arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Örnsköldsvik i januari Margita Hägglund Företagssköterska Örnsköldsviks företagshälsovård Fröjastigen Örnsköldsvik tel fax: margita.hagglund@oviksfhv.se Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Underlag för utformning av nyanställningsundersökning. Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.
3 3 (15) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat Diskussion Referenser Bilagor... 15
4 4 (15) Sammanfattning Hägglund M. Utformning av formulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng. Syftet med detta projektarbete var att ta fram ett formulär som ska besvara 36 frågor om exponeringar och belastningar i arbetsmiljön, där vissa exponeringar kräver utökade medicinska kontroller. Formuläret är tänkt att fyllas i av arbetsgivaren inför beställning av en nyanställningsundersökning. Nyanställningsundersökning utförs av företagshälsovården (FHV) på uppdrag av en arbetsgivare, inför en anställning eller under en provanställning. Formuläret ska ifyllt vara en grundinformation för FHV för att kunna anpassa en nyanställningsundersökning till vad det tänkta arbetet innebär för exponeringar och belastningar och att utifrån de ifyllda frågorna kunna komplettera denna med extra undersökningar. För att komma fram till vilka frågor som skulle kunna finnas med i formuläret granskades de av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som berör medicinska kontroller. Medicinska kontroller kan vara obligatoriska, som man måste genomgå för att få arbeta, eller sådana som skall anordnas av arbetsgivaren, dvs erbjudas för arbetstagarna. Föreskriften om belastningsergonomi och vibrationer gicks också igenom. Både nu gällande föreskrifter och de som träder i kraft under 2005 ingick i granskningen. Frågorna i formuläret handlar om exponeringar och belastningar via luftvägar och hud, övriga fysiska belastningar och även några frågor om psykisk belastning. Alla frågor har två svarsalternativ, ja eller nej. Det finns möjlighet att skriva kommentarer till någon särskild fråga om det behövs. Det finns även ett par tomma rutor där man själv kan fylla i någon exponering eller belastning som känns viktig. Varje fråga i formuläret ska om den är med ja besvarad kunna leda till en undersökning eller test, t ex spirometri, blodprov, hörselundersökning, synundersökning, ergonomisk undersökning eller ett psykologiskt test, som ska vara till hjälp i den sammantagna bedömningen av individen. Arbetet med projektet resulterade i ett ensidigt formulär som är överskådligt och lätt att fylla i. Om arbetsgivaren ägnar detta papper några minuter under förutsättning att han/hon vet vad som finns i den arbetsmiljö som de erbjuder, så bör det kunna vara ett bra underlag för FHV, särskilt när det gäller att sätta ihop en väl anpassad nyanställningsundersökning.
5 5 (15) Bakgrund Örnsköldsviks företagshälsovård (FHV) fick i uppdrag av en arbetsgivare på ett kundföretag att utveckla tjänsten nyanställningsundersökning. Nyanställningsundersökning är en medicinsk hälsoundersökning som görs under en provanställning eller innan någon form av anställning påbörjas. Syftet med nyanställningsundersökningen är att göra en bedömning av individen om det föreligger några begränsningar eller hinder ur hälsosynpunkt för arbete i den sökta tjänsten, ge information om kända risker i den aktuella arbetsmiljön och ge förebyggande råd för att minimera dessa risker och att kartlägga den aktuella hälsan. Arbetsgivaren önskade en mer omfattande undersökning än den som tidigare utförts. Arbetsgivarens syfte med nyanställningsundersökningen var att få ett underlag, för att inte anställa någon till ett arbete som kan utgöra en hälsorisk eller försämring av hälsan för individen. Men även kontrollera om hälsotillståndet hos individen utgör ett hinder för anställning. Utifrån denna förfrågan tillsattes en grupp inom FHV för att arbeta med att utveckla den tjänst som redan fanns. Viktiga frågor inför ställningstagandet hur och om FHV skulle gå vidare med uppdraget var: Vad bör ingå i en nyanställningsundersökning? Vilka medicinska undersökningar bör ingå? Vilka av dem finns ett värde i att utföra? Vilka frågor finns det ett värde i att ställa? Vad vill FHV ska ingå? Vad kan FHV stå för i sitt utlåtande? Ska FHV verkligen utföra den sortens undersökning? Varför vill arbetsgivaren ha denna undersökning? Kommer detta att användas som ett utslagsinstrument? Vill FHV medverka till det? Är det så att FHV redan i dag gör bedömningar som har betydelse för individers framtid? Efter många tankar och funderingar kring nyanställningsundersökningen vars moraliska och etiska inslag inte är helt enkla var funderingarna att nyanställningsundersökningen skulle innehålla ett basinnehåll som sedan skulle kunna kompletteras med specifika undersökningar eller tester utifrån vilken typ av arbete som var aktuellt. Så väcktes tanken på att ta fram ett dokument som arbetsgivaren skulle fylla i, där det framgår vilka olika slags exponeringar som man utsätts för vid det tilltänkta arbetet. Detta för att FHV ska kunna sätta ihop en nyanställningsundersökning som innehåller ett anpassat innehåll. Hur skulle ett sådant frågeformulär se ut? Vilka exponeringsfrågor skulle ingå? Vilka medicinska undersökningar kopplat till exponering kan ge ett sådant resultat som direkt gör att man inte lämpar sig för vissa arbeten? Vilken kunskap finns om exponeringar som medför ökade risker för ohälsa?
6 6 (15) Syfte Syftet var att ta fram ett formulär som ska besvara frågor om kritiska exponeringar och belastningar i arbetsmiljön och som identifierar exponeringar som kräver utökade medicinska kontroller. Målet är att formuläret ska fyllas i av arbetsgivaren och bifogas vid beställning av nyanställningsundersökning. Syftet är att formuläret ska fungera som en grund när FHV sätter ihop en komplett nyanställningsundersökning. Formuläret ifyllt av arbetsgivaren ska sålunda kunna ge FHV information för att kunna göra en så anpassad nyanställningsundersökning som möjligt. Metod För att finna vilka frågor som skulle kunna finnas med i formuläret analyserades Arbetsmiljöverkets föreskrifter grundligt. Den viktigaste föreskriften i detta sammanhang är föreskriften om medicinska kontroller i arbetslivet (MKA), AFS 2005:6. Med medicinska kontroller avses en medicinsk åtgärd avsedd att vara till stöd i arbetsmiljöarbetet. I denna kan ingå biologisk exponeringskontroll, läkarundersökning, tjänstbarhetsbedömning och hälsoundersökning (AFS 2005:6). Både de obligatoriska medicinska kontroller som måste genomgås för att få arbeta och de som skall erbjudas, dvs anordnas för arbetstagarna togs med i genomgången. Även föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 1998:1, AFS 2000:1) och vibrationer (AFS 2005:xx) gicks igenom. Såväl idag gällande föreskrifter, se tabell 1 och 2, dvs (AFS 1992:17, AFS 2000:7, AFS 1996:13 AFS 2004:1, AFS 1996:4, AFS 1993:57, AFS 1995:1, AFS 2000:6, AFS 1992:10, AFS 1998:5, AFS 1997:12, AFS 1990:11, AFS 1994:8, AFS 1991:2, AFS 1997:8) som de som är ute på remiss och kommer träda i kraft under 2005 ingår. Efter genomgång av föreskrifterna beslöts att ta med frågor som skulle fånga upp dem som behövde genomgå medicinska kontroller. Både medicinska kontroller som kräver tjänstbarhetsbedömning (tabell 1, tabell 3) och medicinska kontroller som skall erbjudas arbetstagarna (tabell 2). Men även frågor som rör belastning av andra slag där FHV har undersökningar eller tester att erbjuda.
7 7 (15) Nedan visas i tabell 1 och 2 nu gällande föreskrifter som är av relevans för utvecklingen av frågeformuläret. Tabell 1. Obligatoriska medicinska kontroller med krav på tjänstbarhetsbedömning. Bly AFS Regelbunden biologisk provtagning Kadmium AFS 2000:7 Regelbunden biologisk provtagning Asbest AFS 1996:13 Spirometri Kvarts AFS 1992:16 Spirometri Syntetiska oorganiska fibrer AFS 2004:1 Spirometri Härdplaster AFS 1996:4 Spirometri Dykeriarbete AFS 1993:57 Arbets-EKG Rök- och kemdykning AFS 1995:1 Konditionstest Mast- och stolparbete AFS 2000:6 Konditionstest Minderåriga AFS 1996:13 Tabell 2. Medicinska kontroller som skall anordnas för arbetstagarna. Buller AFS 1992:10 Hörselundersökning Bildskärm AFS 1998:5 Synundersökning Biologiska ämnen AFS 1997:12 Vaccinationer vid behov Försöksdjur AFS 1990:11 Allergianamnes, rådgivning Laser AFS 1994:8 Ögonundersökning om laserstråle i ögat. Smittfarligt ämne AFS 1991:2 Nattarbete. AFS 1997:8
8 8 (15) Tabell 3. Översikt över obligatoriska kontroller i förslaget till medicinska kontroller i arbetslivet MKA (AFS 2005:6) Exponering eller arbete Bly och kadmium Fibrosframkallande damm (asbest, kvarts o syntetiska oorganiska fibrer) Härdplaster Härdplaster med tjänstbarhetsbedömning (tidigare utvidgad läkarundersökning) Armerad esterplast (styrenexponering) Tidpunkt för läk.us, hälsous. Före arbetet; vart 3:e år Före arbetet; vart 3:e år Före arbetet; sedan om besvär Före arbetet; efter 3-6 mån; vartannat år eller om besvär Före arbetet; sedan om besvär; vart 6:e år en undersökning riktad mot nervsystemet Förbud för icke godkänd att sysselsättas i det arbete som föranleder kontrollen Ja Ja Nej Ja Nej Provtagning lab.undersökning Regelbunden biologisk provtagning Spirometri, lungröntgen Spirometri Spirometri Spirometri Fysiskt påfrestande arbete (dykeriarbete, rök- och kemdykning, mast- och stolparbete) Vibrationer Nattarbete Läkarundersökning före arbetet; sedan varje eller vartannat år Fysisk arbetsförmåga för rök- och kemdykning Före arbetet; vart 3:e år samt vid besvär Före arbetet; vart 6:e år; över 50år vart 3:e år. Ja Ja Nej Nej Arbets-EKG vart femte, vartannat eller varje år beroende av ålder särskild undersökning för dykare Årlig konditionstest Rekommenderas om läkare finner skador Avgörs av undersökande läkare Föreskriften om smittfarligt arbete och biologiska ämnen är under omarbetning och kommer heta Mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:xx) och kommer ej att räknas som medicinsk kontroll. Därför finns inga frågor med kring smittfarligt arbete eller biologiska ämnen. Mot bakgrund av informationen i tabell 1-3 begränsades frågorna i formuläret till exponeringar och belastningar via luftvägar och hud, övriga fysiska belastningar och psykisk
9 9 (15) belastning. Målet var att uppnå en hög sensitivitet hellre än specifitet för formuläret (Beaglehole 1995) för att detta ska kunna identifiera så många som möjligt av de som berörs. Alla frågor har svarsalternativ ja eller nej. Det finns möjlighet att skriva kommentarer till någon särskild fråga om det behövs. Det finns även ett par tomma rutor där man själv kan fylla i någon exponering eller belastning som känns viktig. För att formuläret skulle bli överskådligt skrevs tydliga rubriker och målet var att antalet frågor skulle rymmas på ett A4. Ett ifyllt formulär ska kunna användas för att kunna föreslå extraundersökningar i samband med nyanställningsundersökning. En asterix * i formuläret pekar på de frågor som enligt föreskrifterna kräver en medicinsk kontroll. Möjligheten att jämföra med andra liknande dokument/formulär fick uteslutas på grund utav att det inte fanns något underlag.
10 10 (15) Resultat Arbetet resulterade i ett överskådligt formulär om totalt 36 ja- och nejfrågor om exponering och belastningar i arbetsmiljön. Frågorna rymdes på ett A4 och de tydliga rubrikerna gjorde det överskådligt. Formuläret skall ifyllt av arbetsgivare ligga till grund för förslag från FHV till innehåll i nyanställningsundersökning. Nyanställningsundersökningen består av ett basinnehåll. Detta basinnehåll kan kompletteras med andra undersökningar när det finns behov av det. Det gäller främst de medicinska kontrollerna där vi vet att vissa exponeringar är helt olämpliga. Vid vissa sjukdomar, t ex astma, får arbete med isocyanater inte förekomma. Utifrån formuläret skall FHV få en bättre bild av exponeringar och belastningar och kunna föreslå kompletterande undersökningar. Dessa undersökningar kan då göras vid samma tillfälle som nyanställningsundersökningen vilket kan vara till fördel för alla parter. Det är både praktiskt och ekonomiskt för arbetsgivaren att det kan göras vid samma besök på FHV, men även för FHV som kunde använda sina resurser bättre Varje fråga i formuläret ska om den är med ja besvarad kunna leda till en undersökning eller test, t ex spirometri, blodprov, hörselundersökning, synundersökning, ergonomisk undersökning eller ett psykologiskt test. Resultatet av undersökningar och tester ska sedan sammanvägas i en bedömning av individens möjligheter att matcha det tilltänkta arbetet. Formuläret skall också kunna användas som underlag vid förhandlingar och försäljning av andra tjänster än nyanställningsundersökning t ex medicinska kontroller eller andra arbetsmiljöinsatser. Formuläret skall även kunna användas för att få en övergripande bild av de huvudsakliga exponeringarna.
11 11 (15) Diskussion Resultatet av arbetet med projektet blev ett ensidigt formulär med frågor, som är överskådligt och lätt att fylla i, genom att det är endast ja- och nejfrågor. Om arbetsgivaren ägnar detta papper några minuter under förutsättning att han/hon vet vad som finns i den arbetsmiljö som de erbjuder, så bör det kunna vara ett bra underlag för FHV för att kunna sätta ihop en väl anpassad nyanställningsundersökning. Det framtagna frågeformuläret baseras till stor del på den nya föreskriften om medicinska kontroller som inte är klar ännu. Men eventuella förändringarna i föreskriften torde inte göra någon skillnad för frågornas utformning. De 36 frågorna täcker väl in de obligatoriska undersökningarna och de föreskrivna rekommendationerna. Frågorna utformades för att ge hög sensitivitet snarare än specificitet. Efter omarbetningen av föreskrifterna om medicinsk kontroll kommer tidsintervallen vara mera anpassade i de olika undersökningarna, vilket innebär att man kan göra flera undersökningar samtidigt. Frågor kring psykiska och psykosociala belastningar och exponeringar är värdefulla att ha med. Genom forskning och erfarenheter vet vi idag om psykosocial påverkan på individen. Men det blev ett begränsat antal frågor eftersom det inte finns några klara undersökningar att erbjuda. Det skulle ha kunnat vara fler frågor i formuläret om den psykosociala arbetsmiljön men det kändes angeläget att begränsa antalet frågor totalt. Varför vill man veta vilka exponeringar som förekommer i det aktuella arbetet? För det första för att kunna välja de medicinska undersökningar som kan vara av betydelse. Möjligheten ökar att kunna ge tips, råd och instruktioner till individen om hur man bör skydda sig och hur man kan förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Att således kunna ge individen råd om vad ett visst arbete kan innebära för exponeringar och efter en medicinsk undersökning i en del fall avråda från att ta detta arbete med tanke på framtida risk för ohälsa. För det andra för att kunna ge människor inspiration och verktyg för att kunna ta ett eget ansvar över sin hälsa och sin arbetssituation och att få bidra till arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. Den anställde kan då tillsammans med arbetsgivaren titta på vilken arbetsmiljö deras företag har och om det går att göra insatser för att förbättra den men även visa på vad som är bra och fungerar. Syftet med de medicinska kontrollerna kan vara: - att upptäcka tidiga tecken på ohälsa genom arbetsmiljön innan sjukdom hunnit manifestera sig - att skydda särskilt känsliga personer från risken att utsättas för skador eller påvisa behovet av anpassning av arbetsmiljön - att säkerställa att arbetstagaren har tillräcklig fysisk och eller/psykisk arbetsförmåga i de särskilda fall då arbetet genom sin natur innebär extrema fysiska och psykiska påfrestningar och risker som inte går att eliminera genom arbetsmiljöåtgärder - att förebygga olycksfallsrisker som betingas av vissa medicinska tillstånd t.ex. nedsatt omdöme eller reaktionsförmåga hos fordonsförare. Medicinska kontroller kan också verka förebyggande genom att de tydliggör riskerna i arbetet för arbetstagarna. Information kan då lämnas om t.ex. arbetsteknik som förebygger risker eller
12 12 (15) symptom som kan vara tidiga tecken på ohälsa genom den aktuella risken. Resultatet av de medicinska kontrollerna kan ge information om riskerna genom arbetsmiljön, antingen genom att påvisa tecken på ohälsa eller som biologiska exponeringskontroller. Det är angeläget att arbetsgivaren vidtar de åtgärder mot brister i arbetsmiljöförhållanden som framkommit vid kontrollerna. Exponeringar via luftvägar och hud är viktiga attkontroller. Alla kemiska ämnen som kommer in i kroppen kan vara giftiga om dosen är tillräckligt hög. Främmande ämnen kan bl.a. tas upp genom hudkontakt eller inandning. Det finns en hel del ämnen som gärna far runt i luften fast det inte är ett sånt stort problem idag och där finns det ju tydliga gränsvärden. Risk med exponering för hud och andningsvägar är även risken för uppkomst av allergier. Belastningsfrågor finns med pga. att en av våra största grupper av människor med besvär har belastningsproblem och det kostar samhället en stor summa pengar bl.a pga. långtidssjukskrivningar. Så det är ju viktigt att få möjlighet att informera människor så pass ingående så att de själva kan avgöra om det är ett arbete dom vill ha. Det är viktigt att de anställda vet vad som krävs av dem för att hålla sig friska och förebygga ohälsa och minska risken för att drabbas av arbetsplatsolyckor. Med en bättre bild av hur arbetsplatsen ser ut vad gäller belastningar och exponeringar så ökar möjligheten att ge individanpassade råd. Psykosociala belastningar vet vi idag har en stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. Stresskänslighet och egenskapstest kan möjligen ge en vägledning i hur man kan passa för ett arbete. Den psykosociala arbetsmiljön är det område som behöver arbetas vidare med, t ex hur man kan fånga upp och förebygga psykisk ohälsa. Under arbetet med formuläret som ett underlag för nyanställningsundersökningar har det stått klart att det kan komma att ifrågsättas om FHV ska delta i utsållning av människor i arbetslivet. Både hos FHV:s egen personal som hos berörd individ och andra kommer nog reaktioner att komma, olika starkt beroende på människosyn, tidigare erfarenheter mm. Kan man bedöma människors arbetsförmåga? Ja! Kan vi se in framtiden? Nej! Det man gör är en nulägesbedömning. Idag har vi en hel del vetenskaplig kunskap som gör att vi kan se riskfaktorer och har kunskap om hur vissa exponeringar påverkar människor på ett sätt vi inte kunnat tidigare. Man kan veta att vissa exponeringar, belastningar, värden innebär en förhöjd risk för att drabbas av ohälsa. Men trots detta så vet vi också att det finns människor som inte har de förutsättningar som vi tror behövs men som klarar det ändå. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln. Det är inte FHV som gör det avgörande valet, vid en anställning är det arbetsgivaren och arbetstagaren som avgör. För arbetsgivaren borde ifyllandet av frågeformuläret kunna ge tillfälle till eftertanke och reflektion dels kring vilken typ av arbete det är de erbjuder och hur den arbetsmiljön ser ut. Förhoppningsvis kan det leda till ett större engagemang för arbetsmiljön och vara ett bidrag i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om man vill se det ur ett annat perspektiv kan man se det som ännu ett papper att fylla i som inte fyller någon funktion. FHV borde väl redan veta vad det aktuella arbetet innebär i fråga om exponeringar och belastningar. Men ju mer information FHV kan få desto bättre bedömningar kan utföras. Och eftersom det är i arbetsgivarens intresse så kan det finnas en vinst i att mera preciserat få vara delaktig i vad som ska ingå i en nyanställningsundersökning. Detta gäller både formuläret som ett underlag och huruvida de vill ha de föreslagna extra
13 13 (15) undersökningarna eller ej. Det svåra blir för arbetsgivaren att inte måla upp en skönare bild av arbetsmiljön än vad verkligheten visar. Flera av de extra undersökningarna är tänkt att vara medicinska kontroller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och dessa är medtagna för att på ett bättre sätt fånga upp de personer som behöver dessa kontroller och en del av dem ska göras innan arbete får påbörjas. Relativt ofta köper arbetsgivaren tjänsten att hålla reda på intervall och kallelse till medicinska kontroller från FHV. Om man med hjälp av formuläret kan få till en första undersökning så kan det sedan bli lättare att kalla efter de tidsintervall som anges i föreskrifterna. Arbetet med att ta fram frågorna till formuläret pågick under samma tid som arbetsmiljöverket arbetat med föreskrifterna om medicinska kontrollerna. En omarbetning höll på att ske. Dagens regelverk ger inte någon överblick över hur medicinska kontroller kan genomföras och när det finns behov av dem. På senare år har det tillkommit flera kontroller och flera är på väg, därför är det svårt att få en överblick, men i konsekvensutredningen för förslag till arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet har man samlat reglerna om medicinska kontroller från tio författningar (alla de som innehåller krav på medicinska kontroller i någon större omfattning) i gemensamma föreskrifter. Dessutom har nyskrivna regler om medicinska kontroller av vibrationsexponerade arbetstagare inkluderats. (konsekvensutredningen för förslaget till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet).
14 14 (15) Referenser Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:14 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:07 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:26 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:17 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2004:01 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:28, 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:16 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1995:01 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:06 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:15, 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:05 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1997:08 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:13 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1990:11 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1994:08 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1991:02 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:01 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:01 Bly Medicinsk kontroll av kadmiumarbetande Asbest Kvarts Syntetiskt oorganiska fibrer Härdplaster Dykeriarbete Rök- och kemdykning Mast och stolparbete Buller Arbete vid bildskärm Medicinsk kontroll av nattarbetande Biologiska ämnen Arbete med försöksdjur Laser Smittfarligt arbete Mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Medicinska kontroller i arbetslivet Belastningsergonomi Manuell hantering Beaglehole R, Bonita R, Kjellström T. Grundläggande epidemiologi. Studentlitteratur. Lund 1995.
15 Bilagor 15 (15)
16
Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer
Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning
Läs merMedicinska kontroller
Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs merAnvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning
ANVISNING Gäller från och med 2005-07-01 Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning Gäller fr o m 2005-07-01 Syftet med anvisningen är Att förebygga ohälsa genom att i förebyggande
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet
Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
Läs merRegelverk för arbetsmiljöarbetet
Regelverk för arbetsmiljöarbetet För Läkarprogrammet vt 2009 Robert Wålinder Arbets och miljömedicin Akademiska sjukhuset www.ammuppsala.se länk robert.walinder@akademiska.se Tfn 611 36 41 Tre lagar för
Läs merXxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet
AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i
Läs merDen här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare
Den här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare Områden där det krävs medicinska kontroller är vibrationer handintensivt arbete nattarbete allergiframkallande kemiska produkter som innehåller:
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merFöretagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver
Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merXxxxx Gravida och ammande arbetstagare
AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merProvtagning/ laboratorieundersökning. Regelbunden biologisk provtagning. Spirometri Lungröntgen. Arbets-EKG Särskild undersökning.
AFS 2015:3 Bilaga 1 Översikt över obligatoriska medicinska kontroller Exponering eller arbete Bly och kadmium Regelbunden biologisk provtagning Spirometri Lungröntgen Fibrosframkallande damm Allergiframkallande
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merKunskapsfördjupning för behovsanalysen
Kunskapsfördjupning för behovsanalysen I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer. Till varje avsnitt
Läs merUnder 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03
Läs merARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 Under 2014 har det hittills utkommit 34 s. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03 AFS 2014:04
Läs merMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:6 MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKET Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00 Telefax: 08-735 85 55 ISBN 91-7930-453-2
Läs merKemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merArbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets
Läs merDen specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i
BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
Läs merAnvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merVårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön
Läs merAFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 16 juni 2015) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merByggnads policy. Företagshälsovård
Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,
Läs merRiktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet Ansvarig: Björn Ahlnäs Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. Nyutgåva Björn Ahlnäs 2009-11-30
Läs merAFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet
Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling 2 Innehåll Syfte... 8 Tillämpningsområde... 8 Till vem riktar sig föreskrifterna... 9 Definitioner... 9 Vad det innebär att anordna
Läs merAFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 25 mars 2014) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merArbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå
Läs merIntressentmöten och
1 Välkomna! 2 Införa en ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets regler Vi ska möta ett arbetsliv i ständig förändring med tydligare struktur och klarare regler. För ingen ska bli sjuk eller skadad på jobbet.
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs merARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt
Läs merRemissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker
Er beteckning RK 2014/101263 2014-09-09 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Remissvar Teknikföretagen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna
Läs merTips Nytta. Tjänster i företagshälsovård. Bygg-, Väg- och Anläggningsföretag
Tips Nytta & Tjänster i företagshälsovård Bygg-, Väg- och Anläggningsföretag FÖRORD Inom bygg-, väg- och anläggningsindustrin finns i gällande arbetsmiljöavtal en samsyn om att arbetsmiljöfrågorna ska
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merFörteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning 1 Januari 2019 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna
Läs merFörslag till föreskrifter om riktade hälsoundersökningar
REMISS Datum Vår beteckning Sid 2018-02-28 2014/100289 1 (2) Enheten för människa och omgivning Pia Schyberg, 010-730 98 18 arbetsmiljoverket@av.se Förslag till föreskrifter om riktade hälsoundersökningar
Läs merVibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!
Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig! Marie Lewné yrkeshygieniker Jonathan Lyström specialistläkare arbets- & miljömedicin Om du har frågor som vi Programmet inte hinner med
Läs merXxxxx Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets
Läs merFÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG
HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merKlicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Maria Morberg, Almega 20161116 08762 68 73 PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Lagstiftningen AML AMF AFS underrubrik
Läs merBILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014
Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merResultatet av inspektionen
2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen
Läs merFörteckning. över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Upprättad den 1 januari 2012 ISBN 978-91-7930-524-6 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merLite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Läs merGrundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
Läs merFörteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning 1 Januari 2017 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner
Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merArbetsmiljö och ansvar. Anna Varg
Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd
Läs mervem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Läs merRiskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs mer4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud
4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Avonova Hälsa Stockholm - tjänsteutbud 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel.
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merArbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merFrisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6
Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional
Läs merArbetsplatsens utformning. Arbetsplatsens utformning. De vanligaste föreskrifterna. Arbetsplatsens utformning. Halkrisk. Belysning Dagsljus Armaturer
De vanligaste föreskrifterna Arbetsutrustning Belastningsergonomi Arbete vid bildskärm Buller Stegar o arbetsbockar Skyltar och signaler Minderåriga Gravida o ammande Rätt placerade byggnader/vägar Säkert
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merChecklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merUTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer
Läs mer4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud
4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Mälarhälsan - tjänsteutbud 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel. Anbudsgivaren
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter
Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa
Läs merArbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er
Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er ARBETSMILJÖLAGEN Lagens sy)e: - A9 förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet - A9 även
Läs merSvar på inspektionsmeddelande
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:20 HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET HÄLSOUNDERSÖKNING AV FLYGPERSONAL INOM CIVILFLYGET s föreskrifter om hälsoundersökning av flygpersonal
Läs merSkyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
Läs merArbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering
Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter
Läs merSjälvskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merArbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4
Cirkulärnr: 15:40 Diarienr: 15/06402 P-cirknr: 15-2:17 Nyckelord: Arbetsmiljö, föreskrift 2015:4 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Frida Kertz och Lina Cronebäck Avd för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Läs mer4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud
4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Företagshälsan FHC 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel. Anbudsgivaren ska
Läs mer