Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen?

Transkript

1 Diagnos: vibrationsskada. Vad hände sen? Anabela Stan, Birgitta Pålsson, Catarina Nordander, Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin i Lund Bakgrund I svenskt arbetsliv är arbete med handhållna vibrerande verktyg vanligt. Sådan exponering kan ge upphov till vibrationsskador i händerna. De drabbade besväras av cirkulatoriska symtom i form av kalla/vita fingrar, neurologiska symtom (domningar, stickningar, nedsatt känsel) eller en kombination av dessa symtom. Vibrationsrelaterade kärl- och nervskador kan medföra nedsatt finmotorik med fumlighet, minskad handstyrka, trötthet och muskulär svaghet. Hög förekomst av karpaltunnelsyndrom har också registrerats i vibrationsexponerade yrkesgrupper. Duration och intensitet i vibrationsexponeringen, vilket bland annat påverkas av möjligheten till arbetsrotation och pauser under arbetet, grepp- och matarkraft samt användandet av vibrationsdämpande handtag på verktyget eller handskar, och arbete i kalla miljöer har stor betydelse för risken att utveckla vibrationsskador (Gerhardsson et al 2000). Den individuella känsligheten varierar mycket. Hos tungt vibrationsexponerade arbetare kan vibrationsskada uppträda redan efter några års exponering (< 5 år). Andra vibrationsexponerade arbetare får besvär först efter en exponeringstid som överstiger år (Engström och Dandanell 1986,Letz et al 1992, Bylund et al 2002). Varje år får många patienter diagnosen vibrationsskada efter utredning vid en Arbets- och miljömedicinsk klinik. De avråds då från fortsatt exponering för vibrationer, så att inte skadan ska förvärras. Mycket lite är emellertid känt om huruvida patienterna verkligen byter arbete eller arbetsuppgifter. Denna studie har syftat till att följa upp före detta patienter för att ta reda på om det skett någon förändring i gynnsam riktning beträffande arbetssituation och besvärsförekomst. Vi ville också undersöka hur patienterna upplevt bemötandet på kliniken. Material och metod Studiebasen var samtliga 117 patienter som utreddes vid Arbets- och miljömedicin i Lund (AMM) under perioden till p.g.a. besvär från händerna med frågeställning arbetsrelaterad vibrationsskada. Samtliga patienter tillsändes en enkät (se nedan), som besvarades av 99 personer (84 män och 15 kvinnor; svarsfrekvens 82 % för män och 100 % för kvinnor). De resultat som fortsättningsvis redovisas baseras på uppgifter från dessa 99 personer. Journalgenomgång Samtliga journaler lästes och uppgifter registrerades enligt särskild mall. Enkät Enkät i pappersformat utskickades våren 2009 till samtliga 102 män och 15 kvinnor som genomgått utredning. Ett brev som klargjorde syftet med studien medföljde enkäten. Patienterna fick också möjlighet att besvara enkäten via Internet. Två påminnelser utskickades med 10 dagar mellanrum. Enkäten innehöll 9 frågor som bl.a. syftade till att ta reda på vilket typ av besked patienterna fått vid avslutad utredning, hur patientens symtom och arbetsförhållanden hade förändrats efter utredningen, hur det gått för patienterna som har gjort en arbetsskadeanmälan till 1

2 försäkringskassan eller AFA Försäkring (tidigare AMF) samt hur patienterna har upplevt kontakten med AMM. Statistikprogrammet SPSS användes vid analysen. Resultat Fynd vid utredning på Arbets- och miljömedicin (journalgenomgång) Företagshälsovården stod för störst andel av remisserna (Tabell 1). Sextiotvå patienter (63%) hade remitterats därifrån (64% av männen, 53% av kvinnorna). Tabell 1 Remitterande instans Remitterande instans Kön Män Patientens initiativ Primärvård Övrig Sjukvård Företagshälsovård Fackombud Övrig Information saknas Vid journalgenomgången framkom att de, enligt remissen, hade besvär från händerna i form av cirkulatoriska rubbningar (vita fingrar), neurologiska symptom och/eller smärta. Vid utredning på kliniken hade 81 % (68 män, 12 kvinnor) typiska symtom på vibrationsskada med vita fingrar och/eller neurologiska symtom (Tabell 2). Nitton procent (14 män, 1kvinna) av dessa 80 patienter besvärades av vita fingrar, trettionio procent (23män, 8 kvinnor) hade neurologiska symtom och 42 % (31 män, 3 kvinnor) hade en blandad symtomatologi Tabell 2. Symtom från händerna vid utredning Kön Symtom från händer Vita fingrar Neurologiska symtom Vita fingrar och neurologiska symtom* Andra symtom** Total Män * inkl karpaltunnelsyndrom ** smärta mm. 2

3 Sjuttiotvå procent (62 män, 9 kvinnor) hade ett arbete med pågående vibrationsexponering när de genomgick utredning vid AMM. (74 % av männen, 64 % av kvinnorna, Tabell 3) Tabell 3. Vibrationsexponering vid utredning Vibrationsexponering Män Ja, pågående Nej, avslutad Enligt journalen använde 41 % nikotin (35 män, 5 kvinnor), när de genomgick utredning på AMM (42 % av männen, 33 % av kvinnorna, Tabell 4). Tabell 4. Nikotinexponering vid utredning Nikotinexponering Män Ja Nej Tidigare rökare/snusare Nej, aldrig rökt/snusat Information saknas För sjuttio patienter (71 %) bedömdes att det fanns ett orsakssamband mellan besvär från händerna och vibrationsexponering vid avslutad utredning på AMM (Tabell 5). Tabell 5. Sambandsbedömning vid utredning Samband Män Ja Säkert Misstänkt Nej Femtiofyra av de 70 patienterna med påvisad vibrationsskada var fortfarande vibrationsexponerade i arbete när de utreddes vid AMM medan 16 hade annat arbete. 3

4 Av dessa 54 patienter var det 44 som fick diagnosen säkert vibrationsskada och 10 som hade misstänkt skada. För 29 patienter påvisades inget samband mellan besvären från händerna och vibrationsexponeringen. Av dessa hade 17 personer (13 män, 4 kvinnor) vibrationsexponerat arbete vid utredningen (Tabell 6). Tabell 6. Vibrationsexponering och sambandsbedömning vid utredning Pågående Samband Total vibrationsexponering Ja Misstänkt Nej vid utredningen Män Män Män Ja, exponerad Nej, ej exponerad Total Uppföljande enkät Åttiofem (86 %) av de 99 patienter som besvarade enkäten tillhörde åldersgruppen år (85 % av männen, 93% av kvinnorna, Tabell 7) Tabell 7. Åldersfördelning för patienter som har besvarat enkäten Åldersgrupp Kön Män > Total Åttioett procent (67 män, 13 kvinnor) var i arbete vid uppföljningen medan 19 % (17 män, 2 kvinnor) inte arbetade, p.g.a. sjukskrivning, arbetslöshet, sjuk- eller ålderspensionering. Sjuttionio procent (55 män, 8 kvinnor) av de 80 patienter som arbetade hade fortfarande ett vibrationsexponerat arbete (65 % av männen, 53 % av kvinnorna). Trettioåtta (70 %) av de 54 patienter som var i vibrationsexponerat arbete vid utredning och som diagnostiserades med säker eller misstänkt vibrationsskada var fortfarande vibrationsexponerade i det aktuella arbetet vid uppföljning. Av dessa 38 patienter var 39 % (13 män, 2 kvinnor) lika mycket exponerade som tidigare medan 58 % (19 män, 3 kvinnor) var mindre exponerade än när de genomgick utredning vid AMM. 4

5 Fyrtioåtta (89 %) av ovanstående 54 patienter angav kvarstående symtom från händerna vid uppföljning. Bland dem som besvarade enkäten angav 79 patienter (80 % ) att de fått mycket hjälp av sin utredning vid AMM (Figur 1). Antal Ingen hjälp Mycket hjälp värdering Figur 1. I vilken utsträckning tyckte du att du fick hjälp av utredningen på Arbets och miljömedicin? Värderat enligt skala Diskussion och slutsatser Tre fjärdedelar av de 54 patienter som diagnostiserades med säker eller misstänkt vibrationsskada i händer och som var exponerade för vibrationer när de genomgick utredning vid AMM var fortfarande i vibrationsexponerat arbete vid uppföljning. Detta trots att under perioden var högkonjunktur och gynnsamma förhållanden där arbetsbyte borde vara möjligt. Studien visade att en stor andel av patienterna som fått diagnosen vibrationsskada vid en Arbets- och miljömedicinsk klinik fortfarande flera år efter utredningen är vibrationsexponerade och har fortsatta besvär. Övervägande delen tyckte sig ha fått god hjälp av utredningen, men har trots detta fortsatt en exponering, som sannolikt är skadlig. Arton personer besvarade inte enkäten. Möjligen hade de inte i lika hög grad tyckt sig fått god hjälp. Vi tror dock inte att dessa personer i högre grad än övriga skulle ha bytt arbete. För att belysa vilka överväganden som har lett fram till beslutet att stanna kvar i ett exponerat arbete trots fastställd vibrationsskada, har vi telefonintervjuat ett 20 tal män som identifierats i studien (preliminär rapport, Pålsson 2009). Gemensamt för informanter som fortfarande var exponerade var att man försökte att undvika de mest vibrationsexponerade arbetsmomenten. Men att ta upp frågan om minskad exponering med arbetsgivaren upplevdes som komplicerat, och flera informanter angav att de inte vill yppa att de har några hälsobekymmer eftersom de befarar att de då blir den som först sägs upp vid nedskärningar. Det finns anledning att reflektera över vad som kan göras för att stödja dessa patienter och minska risken för progress av skadan. Sextiofem procent av patienterna remitterades till Arbets- och miljömedicin av företagshälsovården. Företagshälsovården borde således kunna spela en central roll för att minska antalet skadade personer genom att tidigt identifiera 5

6 individer med vibrationsrelaterade besvär i samband med hälsoundersökningar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005:15 (Vibrationer) och AFS 2005:6 (Medicinska kontroller i arbetslivet). Företagshälsovården har också en viktig roll genom att erbjuda rådgivning för det fortsatta arbetet vid en konstaterad vibrationsskada, anpassad till patientens konkreta arbetssituation. Detta omfattar inte bara en medicinsk rådgivning utan även en adekvat riskbedömning avseende den aktuella vibrationsexponeringens omfattning och intensitet, och förebyggande åtgärder för såväl patient som övriga arbetstagare på arbetsplatsen. Referenser 1. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. 2. Bylund SH, Burström L, Knutsson A. A descriptive study of women injured by hand -arm vibration.ann Occup Hyg 2002; 46: Engström K, Dandanell R. Exposure conditions and Raynaud s phenomenon among riveters in the aircraft industry. Scand J Work Environ Health 1986; 12: Gerhardsson L, Balogh I, Scheuer J, Voss P. Can new materials give a better protection from hand-arm vibration exposure? In: Proceedings from 8th International Conference on Hand-Arm Vibration, 9-12 June 1998, Umeå, Sweden, Eds. Lundström R and Lindmark A, National Institute for Working Life, Working Life Report No 2000; 4: Letz R, Cherniack MG, Gerr F, Hershman D, Pace P. A cross sectional epidemiological survey of shipyard workers exposed to hand-arm vibration. Br J Ind Med 1992; 49: Pålsson Birgitta. Diagnos : Vibrationsskada. Vad händer sedan? Bulletin 2009; nr 4: Peter Westerholm (red),arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie 2002:15, Arbetssjukdom - skadlig inverkan - samband med arbete, Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden), andra, utökade och reviderade utgåvan,