Skrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier

Transkript

1 Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Lena Halvardson Rensfelt 1 (4) Landstingsstyrelsens ägarutskott Skrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier Ärendebeskrivning arbetar för att motverka sexuella trakasserier. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse av Erika Ullberg (S) den 21 november 2017 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning arbetar för att motverka sexuella trakasserier. I skrivelsen efterfrågas bland annat information om hur utbrett problemet är i landstingets verksamheter. Landstinget följer upp förekomsten av sexuella trakasserier och kränkningar genom den årliga medarbetarenkäten. Samtliga verksamheter har riktlinjer och rutiner för vad som gäller för medarbetare och chefer när någon har utsatts för sexuella trakasserier eller kränkningar. Bakgrund arbetar för att motverka sexuella trakasserier. I skrivelsen efterfrågas svar

2 2 (4) på hur utbrett problemet med sexuella trakasserier och kränkningar är inom vården i landstinget samt hur problem rapporteras. Vidare efterfrågas hur landstinget följer upp förekomsten av sexuella trakasserier och kränkningar. Information om vilket förebyggande arbete som sker för att motverka sexuella trakasserier och kränkningar inom vården efterfrågas också. Vidare önskas information om hur det säkerställs att medarbetare vågar anmäla och att de vet hur de ska gå tillväga om de har blivit utsatta för sexuella trakasserier och kränkningar i tjänsten. Slutligen efterfrågas information om vilket stöd den vårdpersonal som har utsatts för sexuella trakasserier och kränkningar i tjänsten erbjuds. Överväganden Landstinget följer hur många medarbetare som har utsatts för sexuella trakasserier och kränkningar genom att ställa frågor om detta i medarbetarundersökningen. Resultatet från medarbetarundersökningen är alltid anonymt och ger arbetsgivaren en uppfattning om omfattning av sexuella trakasserier och kränkningar. Det ger inte ett underlag att utreda enskilda händelser och vidta åtgärder. Resultatet avseende frågor om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling, de så kallade utsatthetsfrågorna, sammanställs i en särskild koncernrapport. Någon särredovisning avseende de verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård sker inte. Den fördjupade koncernrapporten om utsatthetsfrågorna i landstingets medarbetarenkät finns att tillgå på landstingets intranät samt i diariet (LS ). Koncernrapporten med resultat från medarbetaruppföljningen 2017 är ännu inte klar, men kommer att publiceras på intranätet när den finns att tillgå. Resultatet från medarbetareundersökningen 2016 visar att två procent av de medarbetare som besvarade enkäten uppgav att de hade utsatts för sexuella trakasserier i samband med arbetet under det senaste året. Bland de som svarat att de blivit utsatta för sexuella trakasserier svarar 35 procent att de informerat sin chef eller någon annan om det inträffade. Bland de som informerat någon uppger 45 procent att informationen har lett till åtgärd från arbetsgivarens sida. Av de som inte informerat om det inträffade uppger 39 procent att orsaken var att de hade löst situationen utan arbetsgivarens hjälp medan 36 procent svarade att de inte trodde att det skulle leda till något att informera om det som inträffat. Drygt hälften, 58 procent, av de som uppgav att de blivit utsatta för sexuella trakasserier angav att det var en extern person som utsatt dem.

3 3 (4) Medarbetarundersökningen 2016 visar att åtta procent av de svarande hade blivit utsatta för kränkningar under det senaste året. Ungefär hälften av de som uppgav att de blivit utsatta för kränkningar svarade att de hade informerat sin chef om det inträffade. En tredjedel av de som informerat någon uppgav att åtgärder hade vidtagits från arbetsgivarens sida. Av dem som hade utsatts för kränkningar uppgav 48 procent att det var en arbetskamrat som utsatt dem och 37 procent att det var en chef. En viktig faktor för att medarbetare ska anmäla sexuella trakasserier och kränkningar är att de vet vart de ska vända sig. I medarbetarundersökningen uppgav 76 procent att de visste vart de skulle vända sig om de hade blivit utsatta. Landstingets verksamheter har i samband med Metoo-rörelsen gått ut med förnyad information om vart man ska vända sig om man har blivit utsatt för kränkningar eller sexuella trakasserier i syfte att fler ska känna till vart de ska vända sig. Verksamheterna gör handlingsplaner för att förbättra och utveckla de områden där resultatet i medarbetarenkäten visar att det finns ett behov av det. Medarbetarna är alltid aktiva i det arbetet. Generella förebyggande insatser är utöver information att aktivt arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Genom att strukturerat föra dialog med medarbetare och skapa utrymme för delaktighet och påverkan skapas förutsättningar för en god arbetsmiljö. Genom att skapa ett bra samtalsklimat ökar också sannolikheten att medarbetare säger ifrån och informerar när exempelvis sexuella trakasserier eller kränkningar förekommer. Enligt diskrimineringslagen (2008:567, DL) är arbetsgivare skyldiga att se till att medarbetare inte utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Skyldigheten innebär att arbetsgivaren måste vidta åtgärder för att motverka förekomsten av sexuella trakasserier och se till att det finns en beredskap för att ta hand om problemet om det uppstår. Arbetsgivarens ansvar innebär att man ska utreda händelsen, stoppa ytterligare trakasserier, vidta åtgärder och förebygga trakasserier genom aktiva åtgärder. Landstingets samtliga verksamheter säkerställer detta genom riktlinjer och rutiner för hur sexuella trakasserier ska hanteras. I riktlinjerna framgår vilket ansvar som vilar på chefen och vad medarbetarna har för ansvar. Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar för alla dem som utgör varandras arbetsmiljö. Riktlinjerna innehåller ofta rutin för hur den som har blivit utsatt för eller bevittnat trakasserier eller kränkningar ska agera för att uppmärksamma arbetsgivare på det som har

4 4 (4) skett. Vidare framgår vikten av att alla medarbetare tar ett gemensamt ansvar för samtalsklimatet på arbetsplatsen och att visa varandra respekt. Riktlinjerna lyfter ofta den värdegrund som finns i respektive verksamhet som en grund för det förebyggande arbetet. Chefen har ansvar för att driva arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, för att vara tydlig med att trakasserier och kränkningar inte accepteras samt att vidta åtgärder när något inträffat. I riktlinjerna finns också rutiner för hur chefer ska agera när de får kännedom om att trakasserier eller kränkningar har förekommit. Det är viktigt att säkerställa att riktlinjerna och rutinerna alltid är aktuella och väl kända i organisationen. Genom att kontinuerligt kommunicera via intranät, på arbetsplatsträffar och andra möten säkerställs att vikten av att förebygga och snabbt åtgärda trakasserier och kränkningar är känt för alla. Landstinget som arbetsgivare är alltid tydlig med att alla medarbetare uppmanas att informera någon om de har utsatts för sexuella trakasserier eller kränkningar, i första hand ska man informera sin chef eller dennes chef alternativt HR-organisationen. Det är också möjligt att kontakta sin arbetstagarorganisation, företagshälsovården eller skriva en avvikelserapport. Utöver det stöd som chefer och HR-organisationen kan erbjuda har samtliga verksamheter tillgång till en väl utbyggd företagshälsovård som kan anpassa stöd utifrån individens behov. Ekonomiska konsekvenser Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Maria Englund Personaldirektör Beslutsexpediering: Akt SLL Personal och utbildning Godkänd av Malin Frenning,

5 LS (1) SKRIVELSE Ägarutskottet Skrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier Under hashtagen metoo kan vi dagligen ta del av nya vittnesmål från kvinnor som har utsatts för sexuella trakasserier och kränkningar. Att denna typ av beteende är något som återfinns i alla samhällsskikt och yrkesgrupper är inte en nyhet. Ändå har det aldrig framgått så tydligt som nu. Detta är en historisk rörelse. Uppropet har även nått vårdens professioner. Berättelser från sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och vårdbiträden vittnar om en arbetsmiljö som i vissa delar brister, med förekomst av kränkande ord och beröring. Detta är aldrig acceptabelt! Sexuella kränkningar ska alltid utredas och följas upp i syfte att förebygga att de upprepas. Personer som utsätts för sexuella kränkningar i sitt jobb måste i alla lägen ges ett oinskränkt stöd. Vårdens personal måste alltid kunna känna trygghet i att de har en ledning som står bakom dem när något har inträffat. Inga sexuella trakasserier eller kränkningar ska någonsin avfärdas eller sopas under mattan, oavsett om avsändaren är en kollega, patient eller någon annan. Landstinget har som arbetsgivare ett stort ansvar i denna fråga. Mot bakgrund av detta ställer vi socialdemokrater följande frågor: 1) Hur utbrett är och hur rapporteras problemet med sexuella trakasserier och kränkningar inom vården i Stockholms läns landsting? 2) Hur granskar och följer landstinget upp förekomsten av sexuella trakasserier och kränkningar mot vårdpersonal? 3) Vilket förebyggande arbete sker för att motverka sexuella trakasserier och kränkningar inom vården? 4) Hur säkerställs att medarbetare vågar anmäla och att de vet hur de ska gå tillväga om de blir utsatta för sexuella trakasserier och kränkningar i tjänsten? 5) Vilket stöd erbjuds den vårdpersonal som har utsatts för sexuella trakasserier och kränkningar i tjänsten?