Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Budget Johan Stjernfält

Transkript

1 Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Budget Johan Stjernfält 1 (3) Landstingsstyrelsens personalutskott Skrivelse av Jens Sjöström (S), Susanne Nordling (MP) och Håkan Jörnehed (V) gällande prioriteringar med anledning av regeringens satsningar på vårdpersonal inom Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Jens Sjöström (S), Susanne Nordling (MP) och Håkan Jörnehed (V) har till personalutskottet lämnat en skrivelse gällande prioriteringar med anledning av regeringens satsningar på vårdpersonal inom Stockholms läns landsting. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse den 26 oktober 2017 av Jens Sjöström (S), Susanne Nordling (MP) och Håkan Jörnehed (V) Förslag till beslut Personalutskottet föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Landstingsfullmäktige beslutade den 5 december 2017 om åtgärder för att öka tillgängligheten vid husläkarmottagningarna och att korta köerna till operation vid länets sjukhus. Dessa åtgärder bedömdes vara möjliga till följd av landstingets goda ekonomi och de specialdestinerade statsbidrag som riksdagen beslutat om i samband med budgetpropositionen för Det pågår ett arbete med att, med utgångspunkt i bland annat överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om personalmiljarderna, identifiera ytterligare strukturellt riktiga åtgärder som kan bidra till att förbättra förutsättningarna för vårdens medarbetare. För att säkerställa att landstinget har en långsiktigt

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE LS (3) hållbar ekonomi behöver eventuella tillkommande initiativ i huvudsak hanteras samband med SLL Mål och budget Bakgrund Riksdagen beslutade i december 2017 om budgetpropositionen för Budgetpropositionen innehåller ett antal satsningar som riktas mot verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för. Bland annat tillförs landstingen resurser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården (Patientmiljarden) samt för att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare (Personalmiljarderna). Satsningarna har konkretiserats i överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Mot bakgrund av regeringens satsningar i budgetpropositionen för 2018 har Jens Sjöström (S), Susanne Nordling (MP) och Håkan Jörnehed (V) ställt följande frågor: Hur avser den styrande alliansminoriteten föreslå att de statliga satsningarna på vårdpersonalen fördelas, prioriteras och följs upp samt enligt vilken tidsplan? När avser den styrande alliansminoriteten involvera och förelägga förslag till beslut i personalutskottet för hur de statliga satsningarna ska fördelas, vilka insatser och verksamheter som ska prioriteras, hur uppföljningen ska göras samt vilken tidsplan som gäller? Överväganden Trenden är att antalet specialdestinerade statsbidrag blir allt fler vilket innebär en ökad statlig detaljstyrning av kommuner och landsting. Dessutom innebär fler riktade statsbidrag ökad administration eftersom bidragen förutsätter ett aktivt ansökningsförfarande och återrapportering. Specialdestinerade statsbidrag är i regel också tidsbegränsade vilket skapar osäkerhet för landstingets ekonomi eftersom den verksamhet som byggs upp eller förstärkts med stöd av statsbidragen ofta är permanent. Mot bakgrund av riksdagsvalet i höst är osäkerheten om de specialdestinerade statsbidragens framtida inriktning och omfattning efter 2018 betydande. En ökning av det generella statsbidraget innebär däremot att landstingets långsiktiga planeringsförutsättningar förbättras och att landstinget kan använda ett resurstillskott baserat på egna prioriteringar och lokala förutsättningar. Landstingsfullmäktige beslutade den 5 december 2017 om att öka verksamhetsanslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för 2018 med 496 miljoner kronor med anledning av satsningarna på ökad tillgänglighet vid

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE LS (3) husläkarmottagningarna samt åtgärder för att minska köerna i sjukvården. Därutöver ökades verksamhetsanslaget till Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje med 4 miljoner kronor för att öka tillgängligheten vid husläkarmottagningarna även i Norrtälje, LS Dessa satsningar möjliggjordes genom landstingets goda ekonomi samt att det bedömdes möjligt att finansiera satsningarna med de riktade statsbidrag som hade aviserats i budgetpropositionen för Landstinget har under flera år erbjudit sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor med bibehållen lön. Personalmiljarderna innebär att denna möjlighet kan fortsätta. Personalmiljarderna möjliggör även utveckling av HR-stöd till första linjens chefer samt stöd för utveckling av Heroma. Utöver vad som redogjorts för ovan pågår ett arbete med att, med utgångspunkt i bland annat överenskommelsen om personalmiljarderna, identifiera ytterligare strukturellt riktiga åtgärder. Goda förutsättningar för vårdens medarbetare är en centralt för att bibehålla hög tillgänglighet och god kvalitet vid länets sjukhus. Ekonomiska konsekvenser En viktig utgångspunkt för landstingets fortsatta arbete med åtgärder inom ramen för överenskommelserna mellan regeringen och SKL är att landstinget ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Det är viktigt att nya åtgärder och initiativ inte bidrar till en kostnadsökningstakt som överskrider vad som är långsiktigt hållbart för landstinget. För att säkerställa detta behöver tillkommande satsningar med anledning av överenskommelserna i huvudsak beredas i samband med SLL Mål och budget Malin Frenning Landstingsdirektör Henrik Gaunitz Ekonomidirektör Beslutsexpediering: Akt SLL Styrning och ekonomi Godkänd av Malin Frenning,

4 1 (2) SKRIVELSE LS Personalutskottet Gällande prioriteringar med anledning av regeringens satsningar på vårdpersonal inom Stockholms läns landsting I höstens budgetproposition fortsätter regeringen att investera i välfärden. Med de tillskott som föreslås i budgeten för 2018 kommer välfärdens verksamheter att ha fått över 35 miljarder kronor nästa år. En patientmiljard satsas per år från för att rätt vård ska ges i rätt tid. Köerna i primärvården ska kortas och samordningen mellan olika delar av vården ska ges i rätt tid. Mer resurser ges även till sjukvårdens personal med ytterligare två miljarder kronor från Personalsituationen ska förbättras och vårdens verksamheter utvecklas genom förbättrade arbetsvillkor, kompetensutveckling, ökad bemanning och utvecklade arbetssätt, lönerevisioner etc. Förlossningsvården tillförs ytterligare 1 miljard kronor. Satsningen på sjukvården på 5,5 miljarder kronor är den största satsningen i modern tid. I den situation som Stockholms läns landsting befinner sig med kraftigt ökande kostnader till följd av den borgerliga landstingsalliansens strumpupphandlingar, dyra privatiseringar samt ökande kostnader för inhyrd personal, sjukskrivning och övertid är detta viktiga tillskott. Enligt den regionala nedbrytningen tillförs Stockholms läns landsting ungefär en miljard kronor 2018: 843 miljoner kronor för kortare köer i vården och mer vårdpersonal 205 miljoner kronor till förlossningsvården Stöd för ytterligare extratjänster på ca 17,1 miljoner kronor. Dessutom sökbara stöd och andra tillskott som motsvarar ca 25 miljoner kronor. Dessutom 410 miljoner kronor i den slutliga fördelningen av välfärdsmiljarderna för Mot bakgrund till detta ställer vi följande frågor: - Hur avser den styrande alliansminoriteten föreslå att de statliga satsningarna på vårdpersonalen fördelas, prioriteras och följs upp samt enligt vilken tidsplan?

5 2 (2) SKRIVELSE När avser den styrande alliansminoriteten involvera och förelägga förslag till beslut i personalutskottet för hur de statliga satsningarna ska fördelas, vilka insatser och verksamheter som ska prioriteras, hur uppföljningen ska göras samt vilken tidsplan som gäller? Jens Sjöström (S), oppositionslandstingsråd Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd Håkan Jörnehed (V), oppositionslandstingsråd