Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
|
|
- Ingemar Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar ST-läkare allmänmedicin April, 2012 Vetenskaplig handledare Teresa Saraiva Leao, med dr, specialist i allmänmedicin, CEFAM/Rosenlunds Vårdcentral, Klinisk handledare Eliza Wennström, specialist i allmänmedicin, HusLäkarMottagning Korallen,
2 2 Sammanfattning Bakgrund Pigmenterade hudlesioner (PHL) är en vanlig konsultationsorsak vid vårdcentralen. Incidensen av malignt melanom har ökat de senaste decennierna, mer hos män än hos kvinnor. Primärvårdens uppdrag är att göra en screening för att bedöma om förändringarna är benigna eller maligna. Det finns inga tidigare studier inom primärvården som studerar köns- och diagnospanoramat av PHL i primärvården. Syfte Syftet med projektet var att undersöka patientpopulationen med PHL på HLM Korallen och om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens. Dessutom syftade projektet till att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i diagnospanoramat efter cyto-patologisk analys (PAD) av exciderade PHL avseende dysplasier/maligniteter. Metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie av alla vuxna patienter med diagnoserna R238P Hudförändring, D22 Nevus, L82 Seborroisk vårta, C43 Malignt melanom under perioden vid Husläkarmottagningen Korallen. Data insamlades från journalerna och analyserades avseende diagnos, kön och PAD. Resultat Studien visade att det var nästan dubbelt så många kvinnor än män som sökte läkare vid vårdcentralen på grund av PHL. I drygt hälften av fallen exciderades hudförändringen och skickades för PAD. Bara ett fåtal avvikande hudlesioner hittades och bland dessa endast ett fall av malignt melanom. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor avseende prevalens av dysplasier/maligniteter. Slutsats Kvinnor sökte oftare vård än män på grund av PHL. Många PHL excideras och undersöks med PAD men antalet avvikande hudlesioner är lågt. Fler större studier i primärvården behövs för att få mer kunskap om PHL i primärvården. 2
3 3 Bakgrund Primärvården har som uppdrag att göra screening av pigmenterade hudlesioner (PHL) för att bedöma om förändringarna är benigna eller maligna. De flesta vuxna har cirka 60 pigment nevi och ungefär en femtedel har dysplastiska nevi [1]. Därmed förstår man att bedömningen av PHL är en vanlig konsultationsorsak i primärvården. Ett pigmentnevus är en lokaliserad benign proliferation av pigmentceller [2]. Den utvecklas långsamt genom livet i olika faser, junction- compound- intradermal för att så småningom avta och även försvinna. Ett dysplastiskt nevus är kliniskt avvikande från vanligt pigmentnevus och i regel större, med oregelbundna kanter och färg. De patienter som uppvisar dysplastiska nevi har i regel 100 eller fler pigment nevi [1]. Det är känt att malignt melanom (MM) kan utvecklas från tidigare nevi i 30 % av fallen [2]. PHL som inte består av pigmentceller kan inte förändras till MM (till exempel seborroisk keratos). Incidensen av denna potentiellt dödliga sjukdom har ökat under de senaste decennierna (genomsnittlig ökning per år för män är 2,1 % och för kvinnor 1,8 % över en tjugoårsperiod ( )) [3]. Dysplastiska nevi anses vara en riskfaktor för MM och därför vill man upptäcka och eventuellt behandla och kontrollera dem regelbundet [4]. Det kan vara svårt att skilja mellan benigna PHL och MM. Primärvården har som diagnostiskt hjälpmedel ABCDE- kriterierna (A assymetry, B -border irregularity, C colour variability, D-diameter >5 mm, E -evolutionary change/elevation/enlargement ) som borde användas vid varje bedömning av PHL [2]. För att säkerställa PHL:s art använder man sig av cyto-patologisk analys (PAD) efter excision. Ur epidemiologisk synvinkel finns det inga skillnader mellan män och kvinnor avseende prevalensen av pigment/dysplastiska nevi [5] och MM [6]. I takt med den ökande incidensen av MM har mortaliteten planat av sedan mitten av 1980-talet och även minskat framförallt för kvinnor [6]. Detta relateras till ökad medvetenhet och preventiva insatser med den påföljd att MM upptäcks tidigare vilket är avgörande för prognosen. Mortalitetsutvecklingen vid MM i Sverige visar att mortaliteten har ökat mindre bland kvinnor jämfört med män under senare år [7]. Trenden att äldre män ofta kommer sent har förstärkts, det vill säga de diagnostiseras med tjocka tumörer som därmed har en sämre prognos [8]. MM, dysplastiska nevi och pigmentnevi är välstuderade på hudspecialistnivån. Vid litteraturgenomgång har man funnit flera studier som bekräftar detta[3,4,5,6]. Vårdcentralen är oftast första instansen dit patienter vänder sig med sina pigmenterade hudlesioner. Det finns dock inga studier gjorda i primärvården i detta område trots att det borde finnas ett stort patientunderlag. Det är känt att kvinnor generellt oftare söker vård än män [9,10]. Det är inte studerat om detta gäller även i patientgruppen med PHL. Det är inte heller studerat om det finns könsskillnader i diagnospanoramat av PHL. 3
4 4 HLM Korallen är en landstingsdriven vårdcentral i Vallentuna, som ligger norr om Stockholm med 6 läkartjänster (varav 2 under specialisttjänstgöring) och nästan 6000 listade patienter. Syfte Syftet med projektet var att undersöka patientpopulationen med PHL på HLM Korallen och om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens. Dessutom syftade projektet till att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i diagnospanoramat efter cyto-patologisk analys av exciderade PHL avseende dysplasier/maligniteter. Frågeställningar Hur många kvinnor respektive män 18 år och äldre konsulterade läkare och erhöll diagnos PHL på HLM Korallen under en ettårsperiod? Finns det skillnader i konsultationsfrekvens mellan könen? Hur många cyto-patologiska analyser (PAD) av alla patienter som erhöll diagnos PHL utfördes? Finns det skillnader mellan män och kvinnor avseende prevalens av dysplasier/ maligniteter efter PAD? Material och metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. I denna studie har alla patientjournaler med män och kvinnor 18 år och äldre som erhållit diagnos PHL vid HLM Korallen under perioden studerats. PHL definierades som diagnoserna R238P Hudförändring, D22 Naevus, L82 Seborrosik vårta och C43 Malignt melanom. Pigmenterade och icke-pigmenterade hudutslag (svamp, melasma, pigmentrubbningar, eksem, psoriasis, aktinisk keratos) samt lokaliserade ickepigmenterade hudlesioner (fibrom, aterom, lipom, virusvårta, ärr, hemagiom, basaliom, keratoakantom, skin tags, icke-pigmenterade nevi) exkluderades. Data har insamlats från journalerna med hjälp av RAVE genom sökning på diagnoserna som ingick i studien. RAVE är ett rapportprogram som används för att extrahera data ur journaler som t ex diagnoser, läkemedelsförskrivning, laboratorieanalyser mm. 4
5 5 Därefter följde genomläsning av varje journal och selektion av dem som motsvarade inklusionskriterierna. Dessa utgjorde studiepopulationen. Varje journal har kodats med löpande nummer och på så sätt avidentifierades alla patienter. Statistiska beräkningar gjordes med hjälp av externt statistikprogram. Inledningsvis fastställdes antalet män och kvinnor som sökt på grund av PHL under ett år. Därefter fastställdes antalet utförda PAD för män respektive kvinnor. Sedan jämfördes andelen dysplasier/maligniteter mellan män och kvinnor samt andelen benigna tillstånd mellan män och kvinnor. För att besvara frågeställningen om det finns skillnader mellan män och kvinnor avseende prevalens av dysplasier/maligniteter utfördes Fishers exakta test och p- värde beräknades. Signifikansnivån 0,05 användes. Etik Eftersom denna studie är en journalstudie syftar den inte till att påverka patienter fysiskt eller psykiskt. Risk finns dock för att patienter kan utsättas integritetsintrång och även dataintrång då man har läst deras journaler utan att ha en patient-läkarrelation. Den här typen av integritetsintrång är dock oundviklig för att kunna genomföra journalstudier eftersom det i praktiken är omöjligt att inhämta ett godkännande från alla patienter som ingår i studien. För att garantera anonymitet av studiedeltagarna har patientuppgifter hanterats noggrant genom att avkodas och förvaras i låst utrymme i vårdcentralen. För att genomföra studien har godkännande av verksamhetschefen inhämtats. Även läkarkollegorna kan utsättas för integritetsintrång eftersom man har läst och eventuellt bedömt deras arbete. Analysen av materialet har skett på gruppnivå och inga enskilda studiedeltagare eller läkare kan identifieras vid presentationen av resultatet. Patienterna har informerats om projektet genom en anslagstavla i väntrummet (bilaga 1). Läkarkollegerna har informerats om projektet på gemensamt läkarmöte på vårdcentralen. Nyttan av detta kvalitetsarbete får anses överväga de eventuella riskerna eftersom kvalitetsarbete på vårdcentralen är en viktig del i förbättringsarbetet av handläggningen av patientgruppen med PHL. Resultaten av projektet kommer även att presenteras på vårdcentralen när det är klart. Resultat Resultatet redovisas i figur 1. Totalt hittades 144 patientjournaler som uppfyllde inklusionskriterierna för PHL och antalet kvinnor var nästan dubbelt så många som män. Cyto-patologisk analys (PAD) utfördes på mer än hälften av alla patienter. PAD visade att endast en liten andel av de analyserade var dysplasier/maligniteter. 5
6 6 227 journaler 83 exkluderade 144 journaler Män 52 (36%) Kvinnor 92 (64%) PAD 32 PAD 51 Benignt Avvikande Benignt Avvikande Figur 1. Antalet patienter med PHL och PAD fördelat på män och kvinnor. Fördelningen av diagnoser efter PAD hos män och kvinnor redovisas i tabell 1. Resultatet visar inte på signifikanta skillnader mellan könen avseende prevalens av dysplasier/maligniteter. Värdet för Fishers exakta test blev 1,86 och p-värdet blev 0,49. 6
7 7 TABELL 1. Fördelning av PAD-svar mellan kön. Kön Antal benigna PAD Antal PAD med dysplasi Antal PAD med malignitet Antal PAD totalt Kvinnor Män Totalt Diskussion I studien var det nästan dubbelt så många kvinnor som män som erhållit diagnos PHL. Att fler kvinnor än män söker vård överensstämmer med tidigare studier [9,10]. Detta väcker onekligen en del frågor och tankar. Möjligtvis är det så att kvinnorna är mer skötsamma och uppmärksamma på sina hudförändringar än män. En annan möjlighet är att de är mer oroliga och vill upptäcka ohälsan i god tid. Möjligtvis kan männen vara mindre bra på att prioritera sin hälsa eller överlag vara mindre oroliga. Orsaken kan dels förklaras av psykologiska teorier om könsskillnader. Det är inte sällan männen söker vård efter uppmuntran från sina kvinnliga partners och i mindre utsträckning även från sina manliga vänner[9]. Männen uppfattas av doktorer att ha en spärr avseende benägenhet att söka vård och detta kan bero på deras traditionella sociala roll med känsla av odödlighet, svårigheter att överlåta kontrollen samt en tro att det är oacceptabelt att söka hjälp [9]. I drygt vartannat fall exciderades hudförändringen och skickades för PAD. Antalet PAD var stort i förhållande till antalet hudförändringar som i analys visade sig vara dysplasier/maligniteter. Det är inte alltid biverkningsfritt att göra kirurgiskt ingrepp på huden. Det kan ge infektioner, fula ärr och recidiv av förändringen vid ofullständig excision. Dessutom kräver kirurgisk excision och cyto-patologisk analys extra kostnader och resurser. Några möjliga anledningar kan vara osäkerhet hos läkaren, oroliga patienter, en population med många nevi eller tillmötesgående läkare som utför patienternas beställning. Vid kliniskt misstänkta PHL valde allmänläkaren i 4 fall av 7 att remittera patienten till specialistklinik innan excision och PAD. I studien hittades endast ett fall av malignt melanom hos en manlig patient. Det är inte alltid lätt att göra en bra klinisk bedömning. ABCDE-kriterierna är ett enkelt hjälpmedel som rekommenderas och skulle kunna användas oftare vid undersökning av 7
8 8 PHL. Detta skulle möjligtvis kunna leda till en säkrare och effektivare handläggning i denna patientgrupp. Användandet av ABCDE-kriterierna har inte studerats i denna studie. I den studerade populationen sågs inga statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i förekomst av dysplasier/maligniteter. Det fanns heller inga könsvariationer i gruppen med benigna PAD. Antalet avvikande PAD var dock mycket få vilket skulle kunna förklara att inga skillnader mellan grupperna kunde ses. Styrkor och svagheter Projektets främsta styrka är att det lyfter frågor som inte studerats tidigare ur primärvårdsperspektiv. Studier om PHL finns men dessa är utförda av hudspecialister och bland patienter som handlagts på specialistmottagningar. Då patientunderlaget och arbetssättet skiljer sig vid vårdcentralen jämfört med specialistklinikerna är det angeläget med forskning just i primärvården. En annan styrka är att alla patienter med diagnos PHL under en ettårsperiod studerats. Diagnossättningsfrekvensen vid HLM Korallen är hög, bland annat på grund av att detta är ett obligatoriskt moment under registreringen av patientbesöken. En svaghet i studien kan vara det låga antalet patienter som representerade utfallet med dysplasier/maligniteter. En annan svaghet är att studien är utförd vid en enda vårdcentral och därför måste generaliseringar av resultaten till primärvården som helhet göras med försiktighet. Slutsats Studien visade att trots att betydligt fler kvinnor än män sökte vårdcentralen för PHL finns det inga skillnader mellan könen i diagnospanoramat. Resultaten i denna studie bör dock tolkas med försiktighet eftersom patientunderlaget var litet och enbart från en enda vårdcentral. Det behövs flera större studier för att kunna ge en bättre bild av köns- och diagnospanoramat bland patienter med PHL i primärvården. 8
9 9 Referenser 1. Kaaman,Taavi.Pigmentnevi,2000. Uppdaterad Wilson Clareus, 2010.Citerad 2011, september Wahlgren, C-F. Terapikompendium dermatologi & venerologi. Stockholm, Sida Ahnlide, Bjellerup. Effektiv handläggning av misstänkt hudcancer. Läkartidningen nr volym Lindelöf, Bernt et al. Nevus eller malignt melanom? Läkartidningen nr volym Augustsson et al. Prevalence of common and dysplastic nevi in a swedish population. BJD 1991 Febr; 124(2): Cohn-Cedermark, Månsson-Brahme et al. Trends of mortality from malignant melanoma in Sweden Cancer 2000 Juli 15 ;89(2): Nationellt vårdprogram malignt hudmelanom Svenska Melanomstudiegruppen. 8. Vårdprogram för malignt melanom: diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen Tudiver,Talbot.Why don t men seek help? Family physicians perspectives on help-seeking behavior in men. Journal Family Practice 1999 Jan; 48(1): Santosh, Crampton. Gender differences in general practice utilization in New Zealand. Journal Primary Health Care 2009 Dec; 1(4):
10 10 Bilaga 1 Vid denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Den som har frågor eller synpunkter är välkommen att kontakta verksamhetschefen. 10
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merTar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral?
Tar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral? VESTA Åsa Nordesjö ST-läkare Capio Husläkarmottagning Serafen Oktober 2012 Datum: 2012-10-26 Vetenskaplig handledare: Professor Per Wändell, CeFAM
Läs merProjektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD
2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler
Läs merFAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31
FAKTA -Hudtumörer Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 Ansvar och handläggning av tumörer Skall omhändertagandet av hudtumörpatienter förändras? Kan vi höja kunskapen för bedömning av hudtumörer
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merKortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merStansbiopsi. en praktisk handledning
Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,
Läs merHudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07
Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet
Läs merMalignt melanom svår klinisk diagnos
Malignt melanom svår klinisk diagnos Hudläkare borde konsulteras oftare Att diagnostisera malignt melanom i huden är utan tvivel svårt, eftersom melanom kan se ut som t ex en aktinisk keratos, en vårta,
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård
Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merHudmalignitet på Gottsunda vårdcentral, - kan diagnostiken förbättras?
Hudmalignitet på Gottsunda vårdcentral, - kan diagnostiken förbättras? Författare: Anna Karlsson- Groth, ST- läkare, Gottsunda Vårdcentral Handledare: Gudmundur Jörgensen, distriktsläkare, Knivsta Vårdcentral
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merRemiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?
Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merSjukfusk och prostatacancer
Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,
Läs mer2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p)
1 Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) 1. En 30 årig nageltekniker med långvarigt handeksem söker dig på vårdcentralen. Eksemet vätskar och verkar vara sekundärinfekterat. Ge förslag på
Läs merHandläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral
ST-projekt VESTA Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral Elena Sandgren, ST-läkare, Lina Hage Vc VESTA Södra programmet 2013 Klinisk handledare: Predrag Stojsic, spec. i allmänmedicin,
Läs merTillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller
Läs merEn del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år
En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år När man fryser blir huden rund. Magnus 5 år DERMTOLOGI FALLEN ADRIANA HERRERA ÖVERLÄKARE SUNDERBY SJUKHUS HUDKLINIKEN
Läs merHudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merLathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Läs merHur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA
Hur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA Carl Wilhelmsson ST-läkare Gröndals vårdcentral Box 47043 100 74 Stockholm Tfn: 0706-810283 carl.wilhelmsson@sll.se
Läs merGränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merÖversikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000.
Umeå Universitet Allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Maria Furberg, leg. läkare, Åre Hälsocentral.
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset 2004-03-12 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-mail: D T+T S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den mest
Läs merCancerincidens i Sverige 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård
Nyckeltal 2014 Rapport Hudsjukvård Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Befolkningsdata...4 3 Profilbeskrivning...5 4 Nyckeltalsgrafer...7 5 Länsprofilgrafer...33 6 Nyckeltal...37 Copyright
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merSnabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION
Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merGOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Läs merCRF för SAMS 2.1.1. Version 140309
CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering
Läs merAtopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01
Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merHälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs mer2016 Cancerfondsrapporten 2040
2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,
Läs merBarns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län
Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län Barn är känsliga för miljöpåverkan då de; Foto; Mona Lindholm -fortfarande växer och utvecklas, fysiskt såväl som psykiskt -intar mera mat och dryck
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merGränssnitt Hudtumörer PV/Specialistkliniken
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-54708 Fastställandedatum: 2017-04-20 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2018-04-20 Fastställare: Kent Åhlenius Gränssnitt Hudtumörer
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk
Läs merDecember 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015
December 2015 1 Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 RAPPORT december 2015 December 2015 2 Ledningsstaben/BjH Tillgänglighet till cancerbehandlingar i
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merMätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merVÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer
VÄGEN TILL DIAGNOS Utredning vid misstanke om cancer En granskning av logistiken i Hälso- och sjukvården Mars 2005 Bo Nordestedt Jan Svanell Innehåll Sida 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Uppdraget 4.
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merTyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merTidig cancerdiagnos primärvårdens roll
Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll Malin van Hogerlinden ST-läkare, Hässelby vårdcentral Mars 2014 Klinisk handledare: Jonas Dahl, specialist i allmänmedicin, Hässelby vårdcentral, Vetenskaplig handledare:
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merBrukardialogberedningar
Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning
SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid
Läs merDödsfall under och efter skuldsanering
Rapport 2010:18 Dödsfall under och efter skuldsanering Dödsfall under och efter skuldsanering - En totalgruppsundersökning av gäldenärer som beviljades skuldsanering av Kronofogdemyndigheten år 2003 Rapport
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merCBCT - lagar, förordningar och författningar
CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs mer