Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Transkript

1 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

2 Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler är oro för födelsemärken (nevus, plural nevi). Nevi kan utvecklas till malignt melanom och det är en cancerform som ökar i västvärlden [1,2,3,4]. Malignt melanom utgår från de pigmentbildande melanocyterna och uppstår vanligen i huden, men kan även drabba ögon och slemhinnor. Sjukdomen har en heterogen etiologi där man anser att ultraviolett strålning från solen är den viktigaste faktorn, och då särskilt intermittent solning och brännskador av solen [5]. Prognosen för malignt melanom har på senare tid förbättrats, och numera botas %. Detta kan i första hand förklaras med tidigare upptäckt. Vid spridd sjukdom är prognosen däremot mycket dålig [6]. Incidensen av malignt melanom i västra Sverige har från 1970 till 2007 fyrdubblats bland män och tredubblats bland kvinnor [1]. Årligen i Sverige drabbas nu över människor av malignt melanom i jämn könsfördelning med genomsnittsålder 60 år [7]. Då den genomsnittlige svensken har 67 nevi [8] och befolkningsmängden är 9,5 miljoner ger detta över 600 miljoner födelsemärken att bedöma. Detta är problematiskt ur diagnostisk och samhällsekonomisk synvinkel. I en studie baserad på Stockholmsregionens sjukvårdsersättning (vilken skiljer sig från Västra Götalandsregionen, men ändå kan fungera som en fingervisning) beräknas kostnaden för excision av nevus (läkarbesök, lokalanestesi, excision, sutur, PAD, återbesök för suturtagning) till SEK [9]. Senaste åren har malignt melanom alltmer uppmärksammats i medierna, och det finns årliga preventionskampanjer likt Melanoma Monday [10] som även fått spridning i Sverige [11]. Både medvetenheten och oron kring denna cancerform har ökat. Enligt egen och även kollegors erfarenhet har det på Landvetter Vårdcentral successivt skett en ökning av både nevi som sökorsak samt antalet excisioner som utförs. Inte sällan är det patientens uttryckliga önskan att ett födelsemärke skall tas bort för säkerhets skull. Både läkarens inneboende strävan att tillmötesgå patientens önskan och även här ett säkerhetstänkande medför troligen att man exciderar fler nevi än vad som egentligen är medicinskt berättigat. Om man samtidigt betänker mängden nevi i populationen finns starka incitament att skärpa diagnostiken. Men först behövs mer forskning kring om det verkligen föreligger en signifikant ökning av nevi som bedöms och excideras vilket är denna studies frågeställning. Syfte Att studera om incidensökningen av malignt melanom motiverar det antal excisioner som utförts på Landvetter Vårdcentral under samt om det har skett en ökning av nevus som sökorsak. Frågeställning Har antalet excisioner ökat väsentligen mer än vad malignt melanom gjort? Har antalet besök med sökorsak nevus ökat under studiens 10-årsperiod? 1

3 Material och metod Studiepopulationen består av alla patienter som sökt Landvetter Vårdcentral under åren 2002, 2005, 2008 och 2011 med bedömning av nevus som kontaktorsak. Åren är valda då det finns data tillgänglig samt är jämna intervall under studiens 10-årsperiod. När en patient söker Landvetter Vårdcentral för ett födelsemärke bokas en kortare läkartid där det vanligtvis görs en första bedömning. Under studieperioden fanns inget dermatoskop (handhållen förstoringslampa avsedd för hudförändringar) tillgängligt, utan det har handlat om inspektion under ledning av ordinär ljuskälla. Om läkaren gör bedömningen att födelsemärket bör tas bort bokas normalt en tid enbart för detta. Anledningen till excision är i de flesta fall misstänkt dysplastiskt nevus alternativt svag till måttlig misstanke om malignt melanom, stark oro hos patient eller (kraftiga) kosmetiska besvär. Vid hög misstanke om malignt melanom skickas vanligtvis remiss direkt till hudspecialist, likaså vid misstänkta hudförändringar i huvud-hals-regionen. Upptagningsområdet för Landvetter Vårdcentral utgörs huvudsakligen av Landvetter tätort belägen i Härryda kommun. Antalet listade patienter uppgår till drygt Med hjälp av RAVE3, som är ett mjukvaruprogram för att hantera uppgifter från journalsystem, kommer patienterna identifieras retrospektivt i journalsystemet Medidoc. Sökkriterier som kommer att användas är hudförändringar som enligt KSH97 (en primärvårdsanpassad variant av ICD-10) inbegrips i följande diagnoskoder: R238P (hudförändring) D22 (nevus) C43 (malignt melanom) C44 (hudcancer) D43 (benign hudtumör) Journaltexten för respektive patient granskas sedan för att säkerställa att hudförändringen gäller ett nevus och har malignt melanom som en av frågeställningarna. Den statistiska metoden kommer vara trend- och regressionsanalys. Analysen kommer visa om det finns en statistiskt säkerställd trend (95%-igt konfidensintervall) i förhållandet mellan antalet excisioner på Landvetter Vårdcentral och incidensen av malignt melanom i en större befolkning (invånare i Västra Götalands län). Vidare kommer även belysas om det finns en statistiskt signifikant ökning av nevi som sökorsak under studiens 10-årsperiod. Tidsplan Fem veckors heltidsarbete förutses tas i anspråk för att utföra studien. Veckorna fördelas på tre respektive två veckor under våren

4 Kostnadskalkyl Min tidsåtgång beräknas till fem heltidsveckor. Med en timkostnad på 400 SEK medför detta SEK. Min handledares arbetsinsats beräknas till SEK. Inga materialkostnader förväntas. Den sammanlagda summan blir SEK. Tänkbar nytta av projektet Den främsta nyttan är att belysa om det skett en ökning av antalet excisioner och om denna ökning i så fall motiveras av incidensökningen av malignt melanom. Att excidera ett nevus tar tid (läkarens, sköterskans, patientens) och innebär även en materialkostnad. Det finns alltid även en risk för kirurgiska komplikationer. Resultaten av denna studie kommer i första hand användas som diskussionsunderlag för läkargruppen på Landvetter Vårdcentral. Behöver vi förbättra vår diagnostik? Kan till exempel utbildning i användande av dermatoskop medföra att vi reducerar antalet onödiga excisioner? I ett större sammanhang medför studien att man inom Primärvården får mer kunskap kring denna viktiga frågeställning. Om tydliga resultat framkommer indikerar detta även på en generaliserbarhet. Referenser 1. Claeson M, Andersson EM, Wallin M, et al. Incidence of cutaneous melanoma in Western Sweden, Melanoma Res. 2012;22: Jemal A, Devesa SS, Hartge P, et al. Recent trends in cutaneous melanoma incidence among whites in the United States. J Natl Cancer Inst. 2001;93: Fuglede NB, Brinck-Claussen I, Deltour EH, et al. Incidence of cutaneous malignant melanoma in Denmark, Br J Dermatol. 2011;165: Godar DE. Worldwide increasing incidences of cutaneous malignant melanoma. J Skin Cancer. 2011;2011: Volkovova K, Bilanicova D, Bartonova A, et al. Associations between environmental factors and incidence of cutaneous melanoma. Environ Health. 2012;11:S Paoli, J. Malignt melanom i huden. Internetmedicin.se. 14 juli 2012 [citerat 14 maj 2013] Cancer incidence in Sweden Socialstyrelsen. 7 dec 2012 [citerat 14 maj 2013]. Lists/Artikelkatalog/Attachments/18919/ pdf 8. Augustsson A, Stierner U, Suurkula M, et al. Prevalence of common and dysplastic naevi in a Swedish population. Br J Dermatol. 1991;124: Lindelöf B, Hedblad MA, Ringborg U. Nevus eller malignt melanom? Rätt kompetens vid diagnos ger lägre kostnader. Läkartidningen. 2008;105:

5 10. American Academy of Dermatology [citerat 14 maj 2013] Krynitz B, Lindelöf B. Melanoma Monday räddar liv och sparar pengar. Fyra maligna melanom hittades bland 161 undersökta personer. Läkartidningen. 2003;100: