Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
|
|
- Britt-Marie Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
2 Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara svårt att gå till doktorn Förberedelser inför läkarbesöket Hur går läkarundersökningen till Hur borde det vara Regionala Medicinska Riktlinjer (RMR)
3 Vad är hälsa?
4 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont)
5 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att få vara glad
6 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att få vara glad Att ha släktingar och vänner som man träffar
7 Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att få vara glad Att ha släktingar och vänner som man träffar Att bo där man vill och ha ett jobb
8 Viktiga saker som måste fungera för att må bra Mat Sömn Toalettbesök Aktiviteter (bada, promenera, cykla, göra något roligt)
9 Läkartidningen 39/2014
10 Socialstyrelsen Lägesrapport 2013 Många personer med funktionsnedsättning som insjuknar i cancer har sämre chanser att bli friska än övriga patienter med cancer Cancern upptäcks senare
11 Prioriteringsgrupper för hälsooch sjukvård Riksdagsbeslut 1997
12 KOK-boken Riktlinjer för Vårdcentraler Västra Götaland
13 Varför är det så svårt? Svårt att berätta om förändringar i kroppen Svårt för andra att förstå Rädsla för undersökning och nya miljöer Saknas information från barna-åren Svårt att träffa samma läkare varje gång Korta besökstider
14 Hur arbetar jag? Cirka 80 patienter från LSS-grupp 1 Halv dag per vecka Gruppbostäder Annan boendeform Markering i journal LSS Dr Malin
15 Hur arbetar jag? Gott om tid en timma per besök Besök på vårdcentralen eller hembesök Telefonkontakt / e-post Rond LSS-sköterskan
16 Annika Född 1965 Flyttat till gruppbostad 2010 Lindrig utvecklingsstörning Rörelsehinder Diabetes
17 Annika Utvecklingsstörning, cerebral pares, diabetes Vad hon behöver hjälp med: sömn, skor, vikt, diabetes, God Man, mens
18 Annika Utvecklingsstörning, cerebral pares, diabetes Vad hon behöver hjälp med: sömn, skor, vikt, diabetes, God Man, mens Åtgärder: God Mans-intyg, remiss Ortopedtekniska, sömnmedicin, Apodos, kontakt diabetes-sköterska, kontakt gynekolog, tandvård
19 Hur kan man förbereda sig inför läkarbesöket? Tala om besöket, kanske visa bilder
20 Hur kan man förbereda sig inför läkarbesöket? Tala om besöket, kanske visa bilder Skriv på ett papper viktiga saker att fråga
21 Hur kan man förbereda sig inför läkarbesöket? Tala om besöket, kanske visa bilder Skriv på ett papper viktiga saker att fråga Ta med gamla intyg och journaler (eller skicka till läkaren innan)
22 Hur kan man förbereda sig inför läkarbesöket? Tala om besöket, kanske visa bilder Skriv på ett papper viktiga saker att fråga Ta med gamla intyg och journaler (eller skicka till läkaren innan) Viktiga personer bör följa med (anhöriga, assistenter, God Man)
23 Hur kan man förbereda sig inför läkarbesöket? Tala om besöket, kanske visa bilder Skriv på ett papper viktiga saker att fråga Ta med gamla intyg och journaler (eller skicka till läkaren innan) Viktiga personer bör följa med (anhöriga, assistenter, God Man) Ta med medicinlista
24 Hur kan man förbereda sig inför läkarbesöket? Tala om besöket, kanske visa bilder Skriv på ett papper viktiga saker att fråga Ta med gamla intyg och journaler (eller skicka till läkaren innan) Viktiga personer bör följa med (anhöriga, assistenter, God Man) Ta med medicinlista Ta med dagbok / viktig information
25 Vad bör läkaren fråga om? Smärta Mat, aptit, vikt Toalettbesök Sömn Epilepsi Hudproblem Tänder Menstruationer
26 Vad bör läkaren fråga om? Smärta Mat, aptit, vikt Toalettbesök Humör Beteende Oro, rädsla Sömn Epilepsi Hudproblem Tänder Menstruationer
27 Vad bör läkaren fråga om? Smärta Mat, aptit, vikt Toalettbesök Humör Beteende Oro, rädsla Sömn Epilepsi Hudproblem Tänder Menstruationer Boendet Daglig verksamhet Intressen Aktiviteter
28 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk
29 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor
30 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck
31 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck Känna på magen
32 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen
33 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst
34 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Undersöka huden
35 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Undersöka huden Hur ser fötterna ut?
36 Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor Kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Undersöka huden Hur ser fötterna ut? Hur är det att gå och röra sig?
37 Vad kan man upptäcka vid en hälsokontroll? Diabetes Högt blodtryck Hjärtproblem Förstoppning Vaxpropp Ögonproblem Hudproblem Problem med ämnesomsättningen Och många andra problem
38 Anna 32 år Bor med mor Downs syndrom, autism, utvecklingsstörning Kommunikation med bilder och tecken Daglig verksamhet Korttidsboende
39 Anna Inga sjukdomar (?) Mamma ringer till Vårdcentralen Hembesök
40 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer
41 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna
42 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga
43 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Prata med anhöriga och personal
44 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Prata med anhöriga och personal Vänta och tänk lite till
45 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till Håll kontakten och försök senare
46 Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till Håll kontakten och försök senare Ibland behövs undersökning i narkos
47 Annorlunda beteende Arg Rädd Ledsen Orolig Svårt att sova Vill inte göra saker som vanligt
48 Annorlunda beteende Arg Rädd Ledsen Orolig Svårt att sova Vill inte göra saker som vanligt Hur kan man tänka då?
49 Annorlunda beteende Hur kan man tänka då? Kroppen Förstoppning Reflux Smärta Epilepsi Vaxpropp Biverkan mediciner
50 Annorlunda beteende Hur kan man tänka då? Socialt Boende Fritid Arbete Relationer Rutiner Personal Mobbing Utsatthet
51 Annorlunda beteende Hur kan man tänka då? Psykiatriskt Depression Sömn Tvång Ångest Nivå Demens Filmer/TV
52 Annorlunda beteende Hur kan man tänka då? Kroppen Förstoppning Reflux Smärta Epilepsi Vaxpropp Biverkan mediciner Socialt Boende Fritid Arbete Relationer Rutiner Personal Mobbing Utsatthet Psykiatriskt Depression Sömn Tvång Ångest Nivå Demens Filmer/TV
53 SLOHM Svensk Läkarförening i Omsorgs och Habiliterings- Medicin Läkare med intresse för personer med utvecklingsstörning Möten varje år där vi lär oss nya saker
54 RMR Medicinska riktlinjer Pågående arbete inom Västra Götalands-regionen om ansvaret för hälso- och sjukvård samt habilitering för personer med funktionsnedsättningar Överföring barnsjukvården vuxenvården Omhändertagande i vuxenvården, ansvarsfördelning Utbildning till Primärvården
55 Hur borde det vara?
56 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år
57 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna skall bli bättre på bemötande
58 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna skall bli bättre på bemötande Samma läkare varje gång
59 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna skall bli bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid
60 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna skall bli bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete med kommunen (personal på boenden, sjuksköterska)
61 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna skall bli bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete med kommunen (personal på boenden, sjuksköterska) Samarbete med habilitering, psykiatri och andra specialister
62 Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna skall bli bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete med kommunen (personal på boenden, sjuksköterska) Samarbete med habilitering, psykiatri och andra specialister Samarbete anhöriga och brukarorganisationer till exempel FUB
63 TACK!
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Forum FUB: Hälsa och LSS Malin Nystrand, distriktsläkare Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral Omsorgspsykiatrin,
Läs merStöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merPsykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom
1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem
Läs merFör vår administration registreras Din ansökan med personuppgifter i FUB-gårdens register
ANSÖKAN OM vistelse PÅ TALLKROGEN 2018! Före 1 mars skickar du: *ansökan om vistelse till FUB-GÅRDEN Tallkrogen *ansökan om insats enligt LSS, till din LSS- handläggare i din kommun. Del:1 Är den del som
Läs merVälkommen med din ansökan Kristina Viking och Thomas Söderstedt
ANSÖKAN OM vistelse PÅ TALLKROGEN 2019! Före 1 mars skickar du: *ansökan om vistelse till FUB-GÅRDEN Tallkrogen till Tallkrogen *ansökan om insats enligt LSS till din LSS- handläggare i din hemkommun OBS
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merTemadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -
Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj 2017 Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift - December 2017 Utvecklingsstörning åldrande och demens
Läs merGenerellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning
Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merVi har gott om tid för besöket, en hel timma. Tiden. En vanlig dag på jobbet eller inte? Patienter med utvecklingsstörning
En vanlig dag på jobbet eller inte? Att vara distriktsläkare till patienter med utvecklingsstörning Malin Nystrand Det är dags för ett nybesök på vårdcentralen. Min patient har nyligen flyttat in i en
Läs merHabilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning
Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning Alla blir äldre. Detta häfte hjälper dig att tänka på vad som händer
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merGruppbostad och servicebostad
omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få
Läs merErfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande
Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merAtt arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merFramtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS
Introduktionssamtal kvinnojour Framtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS kvinnojour hemligt stänga av platstjänster vad har hänt? har du barn? tjej/kille? hur
Läs merDowns syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST
Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST 1 Foto framsida: Lasse Hallström Arvsfonden har gjort det möjligt att producera denna broschyr. Det tackar vi innerligt för! Utmaningar och möjligheter Den
Läs merVi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.
Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merÖverenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälsooch sjukvården i Partille från och med 2016-01 -01
Förutsättningar Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälsooch sjukvården i Partille från och med 2016-01 -01 1. Bakgrund Västra Götalandsregionen har fr o m 2009-10-01 infört vårdvalsmodellen
Läs merLivskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar
Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Hej, Vi skulle verkligen uppskatta om du tog dig tid att fylla i det här frågeformuläret om barnets hälsa och livskvalitet. Du skall svara
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merLättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga
Läs merFÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING
FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017 Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria,
Läs merRegional medicinsk riktlinje. Syfte
Regional medicinsk riktlinje Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00262 giltigt till maj 2019. Utarbetad
Läs merBättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?
Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Innehåll: - Vad innebär jämlik hälsa? - Vad anser SKL? - När uppstår ojämlikhet? - Vad kan kommuner och regioner göra? Jämlik hälsa! Vad avses?
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs merLäxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning
Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället! Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället!
Läs merPolicy: Bostad och stöd i bostaden
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde
Läs merUtmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr
1 Utmaningar & strategier för sköra och äldre GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr Hud & slemhinna en barriär 2 Barriär som skyddar den underliggande vävnaden och blodcirkulationen Mekaniska skador Kemiska
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs mer1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?
1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Läs merLättläst LSS för vuxna
Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merVåga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person
Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person 1 Broschyren har tagits fram i samarbete mellan fem myndigheter (ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket,
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet
Läs merMotioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut
Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-
Läs merVår uppgift. är en fråga om förtroende
Vår uppgift är en fråga om förtroende Patientnämnden Patientnämndens ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merLYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger
Läs merKORT OM Avtalet. Avtalet är det femte avtalet sedan regionbildningen 1999 och gäller från den 1 april 2017 t.o.m. den 31 december 2020.
December 2017 KORT OM Avtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet är ett huvudavtal som reglerar samverkan och ansvarsfördelning mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Avtalet
Läs merMålgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning
VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Målgrupp för VUB Vuxna (> 18 år)med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem, där insatser från vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering ej haft tillräcklig
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merFrågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Läs merBättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?
Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då? Innehåll: - Vad innebär jämlik hälsa? - Vad anser SKL? - När uppstår ojämlikhet? - Vad kan kommuner och regioner göra? Jämlik hälsa! Vad avses?
Läs merUpphandlingens målgrupper
Bilaga 1 Upphandlingens målgrupper Beskrivning av barn och ungdomars behov på Gluggen Gluggen är ett korttidsboende för barn och ungdom med 8 platser fördelat på två avdelningar om 4 platser vardera. I
Läs merDet är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Läs merUtvecklingsstörning 2
Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merAtt tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning
Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande
Läs merLivskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar
Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar HEJ! Vi skulle vilja att du svarar på några frågor om hur du har mått under de senaste fyra veckorna. De här frågorna rör den typ av problem som ungdomar
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merVälkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR
Läs merOm tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.
MUNHÄLSOBEDÖMNINGEN Du som har intyg om N-tandvård nödvändig tandvård blir varje år erbjuden en gratis munhälsobedömning i din egen bostad. Det är en tandhygienist som gör en enklare kontroll av dina tänder
Läs mer1. Har du någon eller några av följande hälsoproblem eller sjukdomar som varat eller kommer vara minst 6 månader?
STATISTISKA CENTRALBYRÅN ANNEX III 1(5) Ad hoc-tillägg till AKU: Om funktionshinder INTRODUKTION: Den här gången har vi också några frågor om människors begränsningar i arbetet och vad det innebär. Frågorna
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system 2017-02-24
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merLättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och
Läs mer7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands
Läs merPrimärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg
Primärvård 2015 läkarbesök Region Gävleborg 7 290 st. 2 731 st. 37.5 % Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens Landsting Utskickade enkäter: 7 290 st. Inkomna svar: 2 731 st. Svarsfrekvens: 37.5
Läs merVÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford
VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs merQ1 Vem svarar på enkäten
Q1 Vem svarar på enkäten Svarade: 82 Hoppade över: 0 g är god man eller... g är anhörig/förä... g svarar själv. g är god man eller förvaltare och svaren gäller min huvudman g är anhörig/förälder som svarar
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merSyfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.
20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs mer